M 7015-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och avslår Miljönämnden i Karlstads kommuns ansökan om utdömande av vite.

SVEA HOVRÄTT DOM M 7015-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

B.K. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och avslå ansökan om utdömande av vite. I andra hand har han yrkat att vitet helt eller delvis ska sättas ned.

Miljönämnden i Karlstads kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

B.K. har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. När nämnden beslutade om nu aktuellt förbud var ett tidigare beslut i samma sak fortfarande gällande. B.K. har inte delgetts nämndens tidigare beslut om förbud vid vite och därför har det beslutet fortfarande inte fått laga kraft. B.K. är lagfaren ägare av fastigheten X men T.K. innehar fastigheten med nyttjanderätt och har enligt a vtal allt ansvar och ska stå alla kostnader för fastighetens funktion, drift och skötsel. Det är T.K. som låtit anlägga en ny avloppsanläggning och haft rättsliga och faktiska möjligheter att följa förbudet. B.K. s aknar dispositionsrätt till fastigheten. B.K. är därför inte rätt adressat för förbudet och saknar möjlighet att följa det. Förbudet har inte överträtts eftersom utsläpp till anläggningen inte har skett under tiden den 1 januari 2025 till och med den 6 mars 2025. Under den tiden nyttjades fastigheten inte för boende. Föreläggandet är otydligt utformat. Med hänsyn till den tid det tar att anlägga en ny avloppsanläggning, inklusive tid för ansökan och handläggning, samt att en sådan inte bör anläggas under vintertid är tiden enligt föreläggandet på ca 4 månader för kort.

B.K. har som skriftlig bevisning åberopat nämndens tidigare beslut om förbud från år 2019 och 2022, Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 20 juni 2024 i mål nr M 2233-24 och en vittnesattest från S.A. För det fall det inte finns förutsättningar att bifalla hans talan utifrån den skriftliga bevisningen har han begärt sammanträde och åberopat vittnesförhör med T.K.

SVEA HOVRÄTT DOM M 7015-25

och S.A. till styrkande av att inget utsläpp skett till avloppsanläggningen.

Nämnden har till stöd för sin inställning anfört i huvudsak följande. Mark- och miljödomstolen har genom domen i mål nr M 2233-24 avslagit nämndens tidigare ansökan om utdömande av vite som grundade sig på det beslut som nämnden fattade år 2022. Nämnden utgår från att domen delgetts B.K. eftersom den fått laga kraft och att han vid tidpunkten för domen också måste anses ha fått kännedom om förbudet. Förbudet har därigenom fått laga kraft. B.K. är som fastighetens ägare rätt adressat för beslutet. Vad B.K. anfört kan inte anses innebära att han skulle ha saknat faktisk och rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Vid nämndens besök på fastigheten den 6 mars 2025 var T.K. närvarande och visade avlopp sanläggningen. Vid besöket kunde det konstateras att avloppsvatten från bostadshuset släpptes ut till avloppsanläggningen. Att hyresgästen inte bott på fastigheten under tidsperioden kan inte till fullo anses styrka att avloppet inte använts under aktuell tidsperiod. Föreläggandet är tydligt och den utsatta tiden kan inte anses vara för kort.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

B.K. har anfört att vitet inte kan dömas ut då det förelegat hinder mot att meddela vitesförbudet eftersom ett tidigare meddelat förbud mot användning av avloppsanläggningen som beslutades 2022 inte har fått laga kraft.

Av 2 § tredje stycket lagen (1985:206) om viten, viteslagen, framgår att när vite har förelagts, får nytt vite mot adressaten i samma sak inte föreläggas förrän det tidigare föreläggandet har fått laga kraft. Regeln innebär att om det första föreläggandet överklagas och överklagandet ännu inte har blivit slutligt prövat så är myndigheten förhindrad att fatta nytt beslut i samma sak.

Av kommentaren till viteslagen framgår att skälet för att upprätthålla principen om att det tidigare föreläggandet först måste ha fått laga kraft innan ett nytt föreläggande får meddelas, torde vara att eliminera risken att det första beslutet ändras eller upphävs

SVEA HOVRÄTT DOM M 7015-25

efter ett överklagande. Om det kunde ske, skulle nämligen det andra föreläggandet komma att “hänga i luften”. Praktiskt sett medverkar principen även till att den inbördes ordningen mellan föreläggandena bibehålls. Om inte principen iakttogs, kunde denna ordning rubbas och ge upphov till allvarliga komplikationer. (Se Lavin, Viteslagstiftningen 8 januari 2025, Version 3D, JUNO], kommentaren till 2 § under rubriken Kravet att ett tidigare föreläggande ska ha vunnit laga kraft.)

Ett vitesföreläggande ska enligt 2 § fjärde stycket viteslagen delges adressaten. Att ett föreläggande ska delges adressaten innebär att beslutet ska ges tillkänna på något av de sätt som anvisas i delgivningslagen. Så länge ett föreläggande inte har delgetts adressaten har det inte heller fått laga kraft.

Mark- och miljödomstolen har i dom den 20 juni 2024 i mål nr M 2233-24 avslagit nämndens ansökan om utdömande av vite som grundade sig på förbudet som nämnden meddelat år 2022. Av skälen framgår att ansökan avslagits eftersom nämnden inte visat att beslutet om förbud vid vite delgetts B.K.. B.K. har i nu aktuellt mål gjort gällande att han ännu inte delgetts beslutet från 2022. Nämnden har anfört att beslutet numera delgetts B.K. i och med att ovan nämnda dom delgetts honom, alternativt att han vid tidpunkten för domstolens dom måste anses ha fått kännedom om vitesförbudet.

Det finns ingen uppgift i nu aktuellt mål som visar att B.K. i samband med mark- och miljödomstolens handläggning delgetts vitesförbudet och när detta i så fall skett. Mark - och miljööverdomstolen bedömer att nämnden inte heller i övrigt visat att B.K. delgetts förbudet från 2022 vid en sådan tidpunkt att det hade vunnit laga kraft när nämnden meddelade det nya vitesföreläggandet, dvs. den 19 augusti 2024, eller vid en senare tidpunkt. Det är därmed inte visat att vitesförbudet från 2022 har fått laga kraft. Det har inte heller framkommit att det tidigare vitesförbudet upphävts.

Syftet med bestämmelsen i 2 § tredje stycket viteslagen torde främst vara att undvika parallella processer i fråga om överklagande av flera beslut i samma fråga eller att ett

SVEA HOVRÄTT DOM M 7015-25

senare föreläggande som enbart grundas på att ett tidigare vitesföreläggande inte följts får laga kraft medan giltigheten av det första fortfarande prövas. Med hänsyn till att vite har straffliknande karaktär finns det särskild anledning att bestämmelsen i 2 § tredje stycket viteslagen tillämpas i enlighet med sin ordalydelse (jämför t.ex. rättsfallet NJA 2017 s. 780, Det preskriberade vitet, punkten 8). Mark- och miljööverdomstolen bedömer därför att det finns hinder mot att döma ut vitet av det skälet att vitesföreläggandet inte är lagligen grundat eftersom det tidigare meddelade vitesförbudet ännu inte fått laga kraft och inte heller har upphävts. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och ansökan om utdömande av vite avslås.

Vid denna utgång saknas det skäl att pröva övriga invändningar i målet. Det finns därför inte heller anledning att hålla sammanträde för att ta upp vittnesförhör i fråga om överträdelse av förbudet skett.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2025-11-04

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Margaretha Gistorp, referent, tekniska rådet Kerstin Gustafsson och hovrättsrådet Helen Blomberg.

Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo.

Bilaga A

Sid 1 (3) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1212-25 Mark- och miljödomstolen 2025-04-22 meddelad i Vänersborg

SÖKANDE

Miljönämnden i Karlstads kommun 651 84 Karlstad

MOTPART

B.K.

SAKEN

Utdömande av vite

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen förpliktar B.K. att till staten utge förelagt vite om etthu ndratusen (100 000) kronor.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1212-25 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Miljönämnden i Karlstads kommun (nämnden) beslutade den 19 augusti 2024 (dnr MN-2024-1327) att, vid vite om 100 000 kr, förbjuda B.K. att släppa ut avloppsvat ten från WC och BDT till den bristfälliga avloppsanläggningen på fastigheten X från och med den 31 december 2024.

YRKANDEN M.M.

Nämnden har yrkat att B.K. ska förpliktas att betala vite om 100 000 kr. Till stöd för yrkandet har nämnden anfört bland annat följande.

B.K. blev delgiven beslutet den 24 augusti 2024 och det vann därmed laga kraft den 14 september 2024. Den 6 mars 2025 gjorde miljöförvaltningen ett anmält besök på fastigheten för att inspektera avloppsanläggningen. Vid besöket var boende T.K. hemma och han följde med och visade avloppsanläggningen. Vid besöket kunde konstateras att avloppsvattnet från bostadshuset sl äpps ut till samma anläggning som inspekterades vid det första tillsynsbesöket år 2019 och som är den anläggning som är belagd med ett utsläppsförbud genom ovan nämnt beslut. B.K. har alltså efter angiven tid, den 31 december 2024, fortsatt att släppa ut avloppsvatten till den bristfälliga avloppsanläggningen.

B.K. har delgetts nämndens ansökan och beretts tillfälle att yttra sig, men han har inte hörts av.

DOMSKÄL

Beslut om föreläggande enligt miljöbalken får förenas med vite enligt 26 kap.14 § miljöbalken. De närmare reglerna om utformning och hantering av vitesförelägganden finns i lagen (1985:206) om viten (viteslagen).

Domstolen ska i ett mål om utdömande av vite pröva om det föreläggande som ansökan avser är lagligen grundat, om det delgetts adressaten, om det har vunnit laga kraft och om adressaten har brutit mot föreläggandet. Om föreläggandet inte har följts ska domstolen pröva om adressaten har haft faktisk och rättslig möjlighet

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1212-25 Mark- och miljödomstolen

att följa föreläggandet. Om samtliga förutsättningar är uppfyllda, ska domstolen även pröva om ändamålet med vitet kvarstår samt överväga om det finns särskilda skäl att jämka vitet (se bland annat 2 och 9 §§ viteslagen).

Vad gäller vitesföreläggandet i sig kan det underkännas endast om det inte tillkommit i laga ordning eller om det innehåller något väsentligt eller uppenbart fel. Aktuellt vitesföreläggande är lagligen grundat och innehåller inte några sådana uppenbara oriktigheter. Vitesföreläggandet gäller således.

B.K. har enligt nämnden fortsatt att släppa ut avloppsvatten från WC och BDT till d en bristfälliga avloppsanläggningen på fastigheten X efter den 31 december 2024. B .K. har inte yttrat sig i målet. Nämndens påstående står oemotsagt och domstolen anser att det därför får läggas till grund för prövningen i målet. Föreläggandet om förbud har således inte efterföljts. Det har inte framkommit något som tyder på att B.K. saknat faktisk eller rättslig möjlighet a tt följa föreläggandet. Ändamålet med vitet kvarstår. Det finns därför förutsättningar att döma ut vitet. Domstolen anser att det saknas skäl för jämkning. Nämndens ansökan ska därför bifallas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-02) Överklagande senast den 13 maj 2025.

Leon Wadman

Föredragande har varit beredningsjuristen Charlotte Stenberg-Magnusson.

Bilaga 1 Hur man överklagar MMD-02

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.