M 8306-24

Mark- och miljööverdomstolen

Genom beslut den 4 mars 2022 förklarade domstolen att den av Gotlands Åkericentral AB ingivna miljökonsekvensbeskrivningen med kompletteringar uppfyllde kraven i 6 kap. miljöbalken så att den specifika miljöbedömningen kunde slutföras. Vidare avslog domstolen ett yrkande från länsstyrelsen om avvisning av ansökan. Domstolens beslut överklagades till Mark- och miljööverdomstolen, som i beslut den 10 juni 2022 (mål nr M 2772-22) avvisade överklagandena i vissa delar och inte gav prövningstillstånd såvitt avsåg länsstyrelsens överklagande av domstolens beslut att avslå avvisningsyrkandet.

Efter ytterligare yttranden från länsstyrelsen har Gotlands Åkericentral AB kompletterat ansökan och framställt följande

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

YRKANDEN M.M. Gotlands Åkericentral AB yrkar att mark- och miljödomstolen godkänner inlämnad ansökan om förlängt och utökat tillstånd för täkt av kalksten på fastigheterna , , , och inom verksamhetsområdet som markerats på täktplanen, se bilaga 1. Bolaget yrkar att mark- och miljödomstolen ger tillstånd till ansökt verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken bestående i:

(a) Täkt inom brytningsområdet av totalt 4 700 000 ton material med ett högsta årligt uttag på 150 000 ton inklusive krossning och sortering. Brytning i befintligt täktområde får ske ner till nuvarande täktbottennivå på +44 m (RH 2000). Brytning i det utökade området får ske till en täktbottennivå på +50 m (RH 2000). (b) Att motta, lagra, återvinna och bearbeta icke-farligt avfall (inkluderande krossning och sortering) och att mottagna mängder uppgår till högst 26 700 ton per år. (c) Att motta och lagra icke-farligt avfall som en del av att samla in det och att mottagna mängder uppgår till högst 20 000 ton per år. (d) Att motta naturgrus och torv samt att mottagna mängder uppgår till högst 20 000 ton per år. (e) Att motta pelleterat naturgödsel (ex. biofer) och att mottagna mängder uppgår till högst 15 ton per år. (f) Att motta, lagra, bearbeta och återvinna högst 105 000 ton icke-farligt avfall för anläggningsändamål. (g) Att motta, lagra, bearbeta och återvinna högst 8 000 ton icke-farligt avfall per år för efterbehandling av täkten. (h) Produktion av asfalt om högst 45 000 ton per år.

Gotlands Åkericentral AB ansöker även om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för att på fastigheterna , , , och bortleda inom verksamhetsområdet inläckande grundvatten samt regnvatten till recipient, därtill utföra och bibehålla erforderliga anläggningar för detta ändamål, samt att avsänka grundvattennivån under brytningstiden till lägsta nivån +44 meter

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

över havet (RH2000) allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökningshandlingarna samt vad sökanden i övrigt har uppgett eller åtagit sig i målet.

Vidare har yrkats att (a) tiden för igångsättning avseende täktverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken bestäms till tre (3) år räknat från det att tillståndsdomen vunnit laga kraft; (b) tillståndet ska tidsbegränsas till att gälla till och med den 31 december 2050; (c) arbetstiden för vattenverksamheten bestäms till 10 år från den dag tillståndet tagits i anspråk; (d) tiden för anmälan av ersättning för oförutsedd skada på grund av vattenverksamheten bestäms till 18 år räknat från utgången av arbetstiden; (e) tillståndet för verksamheten får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft (verkställighetsförordnande) inom befintligt bryt- och verksamhetsområde som framgår av täktplan; (f) domstolen föreskriver villkor i enlighet med sökandens förslag; (g) prövningsavgiften för ansökan fastställs till 2 700 kronor; (h) den ekonomiska säkerheten för fullgörandet av förpliktelser enligt detta tillstånd fastställs till 2 168 000 kronor.

Därutöver har yrkats att mark- och miljödomstolen meddelar dispens enligt 15 § artskyddsförordningen att inom fastigheten : (a) gräva upp och flytta exemplar av grenigt kungsljus och flytta dessa till den nya iordningställda växtplatsen; (b) manuellt samla in frön från överblommade exemplar av grenigt kungsljus och så ut dessa i den nya iordningställda växtplatsen (c) gräva upp fröinnehållande massor från den ursprungliga växtplatsen av grenigt kungsljus för att kunna sprida ut dessa på den nya iordningställda växtplatsen.

Sid 12 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

Villkor Gotlands Åkericentral AB har gett följande förslag på villkor. I de fall villkorsförslagen har justerats efter synpunkter från länsstyrelsen återges de ursprungliga förslagen, med en notering om att förslagen senare har justerats. I de fall justeringar har skett på bolagets eget initiativ återges de justerade förslagen. Ytterligare justeringar har skett vid huvudförhandlingen (se nedan).

1Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad sökanden har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet.

2Gränsen för verksamhets- och brytområdet ska vara tydligt utmärkt i terrängen under hela exploateringstiden. Skadad gränsmarkering ska inom rimlig tid ersättas med ny.

3Buller från täktverksamheten ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än följande:

Måndag-fredag kl. 06.00 - 18.00 50 dB(A) Lördag, söndag och helgdag kl. 06.00 - 18.00 45 dB(A) Kväll kl. 18.00 - 22.00 45 dB(A) Natt kl. 22.00 - 06.00 40 dB(A)

Impulsljud vid arbete nattetid (kl. 22-06) får inte överstiga 55 dB(A) utomhus vid bostäder.

Om angivna bullernivåer överskrids ska företaget vidta omedelbara och tillräckliga åtgärder så att riktvärdena kan klaras. Mätning av externt buller utförs om klagomål uppstår. (Senare justerat i enlighet med lst:s önskemål).

4Utlastning av bergmaterial och därmed förknippad verksamhet utöver ordinarie arbetstid (kl. 07-18 helgfria vardagar, borrning, sprängning och

Sid 13 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

skutknackning kl. 07-18 helgfria vardagar) får ske endast mellan klockan 06-19 helgfria vardagar. Utökad arbetstid kan medges efter anmälan till tillsynsmyndigheten.

Asfalttillverkning får bedrivas helgfria vardagar kl. 05-15.30. Arbetstid helgfria vardagar kl. 15.30-21, kan medges efter anmälan till tillsynsmyndigheten.

Information ska efter medgivande ges till närboende inom 800 meter om förväntad störning under den tillåtna tidsperioden. (Senare justerat i enlighet med lst:s önskemål).

5Vibrationshastigheten i den närmast belägna bostadsfastighetens bottenvåning får vid sprängning ej överskrida gränsvärdet 4 mm/s (i vertikalled), samt riktvärdet 2,5 mm/s (i vertikalled). (Senare justerat i enlighet med lst:s önskemål).

6Luftstötsvågor till följd av sprängning får inte vid någon fastighet överstiga 150 Pascal uttryckt som frifältsvärde. Mätning av luftstötvåg ska ske vid ett tillfälle under de tre första sprängningstillfällena i den utökade delen av täkten. (Senare justerat i enlighet med lst:s önskemål).

7Drivmedel och övriga kemiska produkter samt farligt avfall ska lagras och hanteras så att spill och läckage inte förorenar omgivningen. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska förvaras nederbördsskyddat samt inom invallning som rymmer minst den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym. Fordonsbränsle ska förvaras enligt ovan eller i dubbelmantlade cisterner. Cisternerna ska förses med påkörningsskydd.

8Verksamheten ska bedrivas så att risken för störande damning och nedskräpning minimeras.

Sid 14 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

9Information om planerad produktionssprängning ska erbjudas till boende inom ett avstånd om 800 meter från gränsen för täktens verksamhetsområde och lämnas senast 24 timmar före sprängning. I informationen ska anges bl. a. beräknad tid för sprängning. Rutiner för hur informationen ska ges ska framgå av kontrollprogram.

10Föroreningsgraden i upplag av det material som används för återvinning av jord- och schaktmassor samt grövre tegel och betongrester får max uppgå till de generella riktvärdena för KM. (Senare justerat efter synpunkter från länsstyrelsen).

11All inkommande asfalt ska kontrolleras med avseende på förekomst av stenkolstjära. Endast massor som friklassats från stenkolstjära får hanteras på platsen (<70mg/kg 16-PAH).

12Luftutsläpp i form av stoft ska begränsas så att utsläppen inte överstiger 20 mg/normalkubikmeter luft. (Detta villkor avser asfaltverket). (Senare justerat efter synpunkter från länsstyrelsen).

13Det vatten som avleds från täkten ska passera en sedimentationsdamm innan avledning till recipient. (Senare justerat efter synpunkter från länsstyrelsen).

14Så länge bortledning av grundvatten från täktområdet sker ska bolaget minst en gång i månaden mäta grundvattennivåerna i jord och berg i minst åtta observationspunkter belägna inom redovisat influensområde. Mätning av grundvattennivåerna ska i övrigt ske i den omfattning som fastställs i kontrollprogram. Resultaten ska journalföras månadsvis. Journaler över utförda mätningar och observationer ska hållas tillgängliga hos bolaget för de fastighetsägare och rättighetsinnehavare som kan anses berörda av vattenverksamheten.

Sid 15 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

15Service av maskiner samt oljehantering och tankning av fordon och maskiner ska ske på en yta som möjliggör uppsamling av spill. Absorbenter ska finnas på platsen och spill ska omhändertas omgående. En beredskapsplan för att hantera olyckor som kan hota yt- och grundvattnet ska finnas som årligen kommuniceras med all personal.

16Efterbehandling av täktområdet ska ske successivt allt eftersom brytningen på området avslutas. En detaljerad efterbehandlingsplan ska inges till tillsynsmyndigheten, senast tre år innan verksamheten på täkten avslutas.

17Ett förslag till kontrollprogram ska tas fram i samråd med och lämnas till tillsynsmyndigheten inom tre månader efter att tillståndet vunnit laga kraft. Kontrollprogrammet ska bl.a. omfatta omgivningskontroll med angivande av mätmetod, kontrollfrekvens och aktuella utvärderingsmetoder samt även löpande kontroll av verksamheten i form av mottagningskontroll och klassning av inkommande avfall.

18Om det inom tiden för anmälan av oförutsedd skada uppstår akut vattenbrist i en enskild vattentäkt inom det redovisade influensområdet ska bolaget - för tillgodoseende av fastighetens behov av vatten för hushåll och djurhållning eller för näringsverksamhet (med undantag av vatten för bevattning) omgående efter anmodan anordna provisoriskt tillhandahållande av vatten intill dess vattenförsörjningen kan ordnas permanent.

19Ett förslag till elektrifieringsplan ska tas fram i samråd med och lämnas till tillsynsmyndigheten inom 1 år efter att tillståndet vunnit laga kraft. I planen ska redovisas hur och när elektrifiering av krossar, sorteringsverk och interna transporter kommer att ske.

Bolaget ska årligen i miljörapporten redovisa de utredningar och åtgärder som vidtagits under föregående år för att kunna åstadkomma en elektrifiering av de delar av verksamheten där så är möjligt.

Sid 16 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

Vid strömavbrott, kapacitetsbrist eller andra oförsedda händelser får andra drivmedel användas. Fossilfria drivmedel ska användas i första hand.

Delegation Sökanden föreslår att mark- och miljödomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att meddela de ytterligare villkor eller försiktighetsmått som kan behövas avseende; - tillfälliga undantag från villkor om arbetstider (villkor 4), - förslag till efterbehandlingsplan (villkor 16), - kontroll (villkor 17).

YTTRANDEN Yttranden över den justerade ansökan har inkommit från länsstyrelsen, och . De har anfört bl.a. följande.

Länsstyrelsen Länsstyrelsen står fast vid de yrkanden som angavs i tidigare yttrande, dvs. i första hand att ansökan kompletteras och i andra hand att ansökan avslås. De oklarheter som kvarstår gäller påverkan från vattenverksamheten, påverkan i omgivande naturmiljö samt ett felaktigt beskrivet nollalternativ. För det fall att domstolen finner att tillstånd kan ges anser länsstyrelsen att tillståndet bör förenas med villkor avseende vattenverksamheten och våtmarksområdet Laubäckar, enligt nedan.

Vattenverksamheten, påverkan på naturvärden m.m. Det planerade brytområdet kommer att uppgå till cirka 18,5 ha, där den planerade utökningen uppgår till cirka 7 eller 8 ha. Bolaget anger att den ökade brytningen inte innebär någon utökning av vattenverksamheten. Länsstyrelsens bedömning är att en utökning av brytområdet också innebär en ökning av mängden inläckande och uppumpat grundvatten vilket i sin tur kan ha konsekvenser för närliggande brunnar och grundvattenberoende ekosystem. Bolaget ansöker om att bortleda allt till brytområdet inläckande grundvatten till recipient. Länsstyrelsen anser att det inte tydligt framgår vilken eller vilka de slutliga recipienterna är och därmed inte heller vilka konsekvenser det innebär. Länsstyrelsen efterfrågar en konceptuell

Sid 17 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

modell med en vattenbalans där både det ytliga och det djupa grundvattnet framgår. Av modellen bör det framgå hur det ytliga och det djupa grundvattnet samverkar, mängden återinfiltrerat vatten samt andra uttag som nämns (hushållsförbrukning, djurgård). Länsstyrelsen efterfrågar också hur vattenbalansen kommer att se ut under olika skeden av brytning.

Täktverksamheten är belägen inom grundvattenförekomsten mellersta Gotland Visby. Den aktuella ansökan innebär enligt utredningen att avrinningen förskjuts från avrinning västerut till att i stället samlas in och därefter återföras till avrinningssystem som har avrinning österut. Länsstyrelsen anser att bolaget inte tydligt har kunnat visa att statusen för grundvattenförekomsten inte förändras till följd av den ansökta verksamheten. Av ansökan framgår heller inte påverkan på statusen hos ytvattenförekomsterna Själsöån och Lummelundaån. För att kunna uppfylla 5 kap. 4 § miljöbalken efterfrågar länsstyrelsen en utredning av hur täkten påverkar MKN grundvatten och ytvatten.

Länsstyrelsen anser att naturvärdesinventeringen ska omfatta de våtmarker och eventuella övriga grundvattenberoende ekosystem som ligger inom påverkansområdena och som kan komma att påverkas av grundvattenavsänkning. Länsstyrelsen anser att det fortfarande inte är klarlagt hur dessa system kan påverkas vid en eventuell utvidgning av täktverksamheten. Det är en brist att det inte finns naturvärdesinventeringar från hela det område som beräknas påverkas av lägre nivåer av djupt och ytligt grundvatten. Vid länsstyrelsens besök den 14 november 2023 hittades fynd av styv kalkmossa söder om bergtäkten. Även i den inventering som gjordes 2019 fanns förekomst av styv kalkmossa i samma område. Styv kalkmossa har enligt art- och habitatdirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses. Arten finns upptagen i bilaga 2 till art- och habitatdirektivet.

Bolaget har i utredningen bedömt att utvidgningen av täkten innebär en risk att naturlig ytvattentillförsel till Laubäckar minskar. Länsstyrelsens instämmer i bolagets bedömning av att ytvattentillrinningen till Laubäckar kommer att minska

Sid 18 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

vid en utvidgning av bergtäkten. Länsstyrelsen ser inte att det beskrivits hur den minskade ytvattenavrinningen till Laubäckar kommer att påverka våtmarkssystemet.

Sammantaget anser länsstyrelsen att bolaget inte har visat att det har kunskap om de miljöeffekter som vattenhanteringen får. Det har därigenom inte heller kunskap om vilka eventuella skyddsåtgärder som skulle kunna behövas för att undvika skada på naturmiljön. Länsstyrelsen anser därför inte att bolaget kan anses uppfylla kraven i 2 kap. 2 och 3 §§ miljöbalken.

Bolaget har hänvisat till att nollalternativet prövats i och med mark- och miljödomstolens beslut från den 4 mars 2022. Länsstyrelsen delar inte domstolen bedömning i fråga om nollalternativet och anser fortsatt att en ansökan behöver innehålla ett nollalternativ som ger en tillräckligt fullständig bild.

Artskydd Exemplar av grenigt kungsljus (Verbascum lychnitis), som omfattas av nationella fridlysningsbestämmelser i 8 § artskyddsförordningen, har påträffats inom det planerade exploateringsområdet. Länsstyrelsen vidhåller att förekomsten av grenigt kungsljus på Gotland är fåtalig, fragmenterad och minskande. Därmed är varje känd förekomst av arten av betydelse för artens bevarandestatus. Vid länsstyrelsens besök den 14 november 2023 fanns flera bladrosetter av troligen praktkungsljus. Även flera fröställningar hittades där bladrosetten saknades helt, dessa var inte möjliga att artbestämma. Även om lokalen vid Bro bergtäkt inte uppvisat blommande exemplar av arten grenigt kungsljus de senaste åren kan man utgå från att det finns en fröbank i marken och att en aktivering kan ske vid gynnsamma förhållanden eller omrörning. Länsstyrelsen anser att de föreslagna skyddsåtgärder som bolaget anfört för arten förefaller ändamålsenliga och därmed bör inte bevarandestatusen för arten påverkas. Med hänsyn till detta ska de av bolaget föreslagna skyddsåtgärderna föreskrivas som villkor. Vidare bör bolaget komma med förslag på hur arten ska hanteras om den inte etablerar sig på den nya platsen men fortsätter att blomma på den nuvarande.

Sid 19 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

Efterbehandlingsplan och ekonomisk säkerhet I ansökan har bolaget lämnat en preliminär efterbehandlingsplan. Bolaget anger att efterbehandling ska ske successivt vartefter brytning sker och efterbehandling är möjlig. Inom brytområdena förväntas vattenspegel bildas över tid. Bolaget har inte tydligt redogjort för i vilken ordning olika delar av täkten ska efterbehandlas, för vattennivåer i de olika skedena av efterbehandling och inte heller för vattenflöden när täkten är färdigbehandlad. Länsstyrelsen efterfrågar en sådan redogörelse.

Enligt 9 kap. 6 e § miljöbalken ska tillstånd till täktverksamhet förenas med skyldighet att ställa säkerhet. Länsstyrelsen har för en kontrollräkning använt ett handläggarstöd som är framtaget av Miljösamverkan Sverige 2018. För en schablonberäkning föreslås 4 kr per m verksamhetsområde och 14 kr per m brytområde. För de ytor som ansökan gäller skulle det innebära en ekonomisk säkerhet på 3 800 000 kr. Länsstyrelsen konstaterar att det är en stor diskrepans mellan slutsummorna och att bolagets föreslagna belopp framstår som lågt.

Förslag till villkor Länsstyrelsen anger nedan justeringar till några av förslagen för att ytterligare förtydliga villkorens innebörd samt för att underlätta tillsynen av den miljöfarliga verksamheten. Länsstyrelsen föreslår även nya villkor avseende vattenverksamheten och kontroll av påverkan på naturmiljön i våtmarken Laubäckar.

Villkor 3. Länsstyrelsen föreslår att villkoret kompletteras med följande.

Kontroll av buller ska ske inom ett år från det att verksamheten tagit tillståndet i bruk och därefter en gång till under efterföljande år. Därefter ska kontroll ske när det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer. Mätning kan även ske i samband med klagomål om tillsynsmyndigheten bedömer att ytterligare kontroll är nödvändig.

Sid 20 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

Uppföljning av ljudnivån ska framgå av kontrollprogram där mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens samt utvärderingsmetoder ska anges. Kontroll ska ske antingen genom immissionsmätningar eller genom närfältsmätningar och beräkningar vid berörda bostäder. Ekvivalentvärden ska beräknas för de tider då verksamhet i täkten faktiskt pågår. Mätningarna ska om möjligt göras med all verksamhet i drift.

Villkor 4. Länsstyrelsen föreslår att villkoret formuleras enligt följande.

Särskilt bullrande eller störande verksamheter såsom sprängning, krossning och skutknackning får endast ske helgfri vardag (måndag till fredag) mellan kl. 07.00- 18.00. Utöver detta får utlastning av material ske mellan 06.00-19.00 helgfria vardagar. Utökad arbetstid kan medges efter anmälan till tillsynsmyndigheten.

Asfaltstillverkning får bedrivas helgfria vardagar kl. 05-15.30. Arbetstid helgfria vardagar kl. 15.30-21 kan medges efter anmälan till tillsynsmyndigheten.

Information ska efter medgivande ges till närboende inom 800 meter om förväntad störning under den tillåtna tidsperioden.

Villkor 5. Länsstyrelsen föreslår att villkoret formuleras enligt följande.

Vibrationshastigheten i den närmast belägna bostadsfastigheten får vid sprängning inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard, för närvarande SS 460 48 66.

Villkor 6. Länsstyrelsen föreslår att villkoret formuleras enligt följande.

Luftstötvåg till följd av sprängning får inte överstiga 120 Pa vid bostadshus. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard, för närvarande SS 02 52 10. Uppföljning av vibrationer och luftstötsvågor ska ske genom mätningar i enlighet med kontrollprogram.

Sid 21 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

Villkor 10. Länsstyrelsen föreslår att villkoret formuleras enligt följande.

Externa massor som mottas av verksamheten ska vara kontrollerade med avseende på föroreningshalt och ursprung. Massorna ska besiktigas okulärt. Externa massor ska vara fria från fysiska föroreningar såsom glas, plast, rör, isolering etc. Mottagningskontrollen ska journalföras. Utöver mottagningskontroll ska även kontrollprovtagning göras.

Föroreningshalten i externa massor får inte generella riktvärden för mindre än ringa risk (MRR) som anges i Naturvårdsverkets handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten.

Uppföljningen av föroreningshalt m.m. i externa massor ska ske enligt kontrollprogram där omfattning, parametrar och intervall anges.

Provtagning av schaktmassor kan även utföras vid misstanke om förorening, alternativt om klagomål inkommit och tillsynsmyndighet bedömer att ytterligare kontroll är nödvändig.

Villkor 12. Länsstyrelsen föreslår att texten inom parentes tas bort. Luftutsläpp kan även förekomma vid krossning och sortering.

Villkor 13. Länsstyrelsen föreslår att villkoret formuleras enligt följande.

Utgående vatten från området ska ledas genom sedimentationsdamm med oljeavskiljande funktion som ska vara försedd med nivåvakt eller motsvarande anordning.

Nya villkor i. Uppföljningen av det utgående vattnets sammansättning ska ske enligt kontrollprogram där omfattning, parametrar och intervall anges.

Sid 22 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

ii. Tillsynsmyndigheten får besluta om villkor och föreskrifter om försiktighetsmått avseende kvaliteten på utgående vatten som ska släppas till recipient.

iii. Innan verksamheten påbörjas ska kontroller ske av grundvattennivån i observationshål och grundvattenrör i närliggande våtmarker.

iv. Uppföljningen av grundvattnets nivå respektive kvalitet ska ske enligt kontrollprogram där omfattning, parametrar, intervall och mätpunkter anges.

v. Samtliga fastighetsägare med dricksvatten- eller energibrunn belägen inom 200 meter från påverkansområdet för det djupare grundvattnet ska erbjudas mätning av vattennivåer respektive provtagning av vattenkvaliteten i brunnar innan verksamheten påbörjas.

Villkor avseende våtmarken Laubäckar Miljöer i näraliggande våtmarker Laubäckar ska kontrolleras med avseende på vattennivåer och våtmarksmiljö.

Uppföljning av vattennivåerna och miljöer i våtmarkerna Laubäckar ska ske enligt kontrollprogram, som ska ange bl.a. förslag på åtgärder om en påverkan på våtmarksmiljöerna konstateras.

Hon önskar en förklaring till att Gotlands Åkericentral AB inte utför någon grundvattennivåmätning av eller tar prover för att fastställa om saltvatten tränger in i den brunn på fastigheten som hon (fastighet ) delar med fastighetsägarna till . Hon vill också används i handlingarna.

Hon önskar en förklaring till hur de tunga transporterna på väg 637 som Gotlands Åkericentral AB kommer att fortsätta med kommer att påverkas/förändras i

Sid 23 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

samband med den utökning av verksamheten man ansöker om. Bolaget har inte svarat på hennes fråga om hur den uttagsvolym som ansökan avser kommer att påverka - eller inte påverka - turtätheten av bolagets del av de tunga transporter som förekommer på väg 637.

Han anser att det är fel väg att gå att förlänga och ge tillstånd till ytterligare brytning till 2050. Den här typen av verksamhet bör inte utökas och förlängas, utan borde istället börja fasas ut tidigare än vad tillståndet gäller. Att det dessutom i närområdet ligger ytterligare ett stenbrott (Roma Grus AB:s täkt i ) med liknande verksamhet och liknande skador för närmiljön stärker argumentet att neka en förlängning av Gotlands Åkericentral AB:s tillstånd. Mellan dessa båda täkter finns de värdefulla naturmarkerna Laubäckar, där djur- och växtliv riskerar att fara illa av konkreta störningar såsom buller, likväl som potentiellt sänkt grundvattennivå.

I närområdet finns det nyckelbiotoper, våtmarker, rödlistade arter, områden av riksintressen. Förutom grenigt kungsljus (som inte får flyttas) så ska det i närområdet finnas Siennamusseron, som är en rödlistad starkt hotad art. Kända lokaler på Gotland är ett 10-tal, i hela Europa ett 50-tal lokaler. Siennamusseronen kan man bara finna på hösten under en kort tid med rätt förutsättningar med vädret vissa år. Undersökningen av Calluna utfördes den 15 juli 2020, vilket innebär att fynd av rödlistade svampar då inte är möjliga att finna.

Eftersom stora delar av området tidigare varit mera öppet och hävdat med bete så finns förutsättningar för att många idag rödlistade arter kan finnas kvar. Rödlistade arter: mörkfjällig olivspindling, axveronika, backtimjan, solvända, kungsspindling, backtimjan, siennamusseron, ramarina safraniolens. Artskyddade: skogsknipprot, grenigt kungsljus. Växterna ovan har man funnit men om undersökningar görs vid andra tidpunkter under året så är det mycket troligt att många andra hotade växter, insekter och däggdjur kommer att finnas.

Sid 24 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

Våtmarker är en stor bristvara idag och har de högsta biologiska värdena. Är det något som ska bevaras och återskapas samt nyskapas så är det våtmarker. Något vi ska vara rädda om och inte hota och i värsta fall förstöra.

Att leva och bo nära ett vindkraftverk är något som många människor upplever som störande och protesterar emot och som man ofta vid planerade nyanläggande lyckas stoppa. Att leva och bo nära en stentäkt är mycket värre med sprängningar, skakningar, ljud, damm, trafik m.m. som skapar oro för djur och människor. Dessutom påverkas fastigheternas värde av att ha en stor stentäkt m.m. till granne. Här borde stoppregeln gälla; när levnadsförhållande och miljö är avsevärt försämrat för boende i närområdet.

Sveriges riksdag har antagit ett antal miljömål vars syfte är att säkerställa kommande generationers miljö, genom att lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Nollalternativ är att förespråka för framtiden, alltså ingen fortsatt brytning alls. Lokaliseringsprincipen talar för att denna verksamhet ska bedrivas på annan ort/plats. En alternativ lokalisering om man absolut måste fortsätta bryta kalksten, förhoppningsvis då i liten skala, skulle kunna vara i samma område som militärens skjutfält i Tofta. Där är det långt till bebyggelse och dessutom skjuts det till och från redan i området. Närheten till Visby är densamma och vägen är bättre och bredare än 148, 147 och 637.

Han yrkar att mark- och miljödomstolen inte godkänner tillstånd till ytterligare bergtäkt.

BEMÖTANDE Gotland Åkericentral AB har i bemötande av yttrandena anfört bl.a. följande.

Länsstyrelsens yttrande Det ansöka brytområdet kommer att uppgå till cirka 18,5 ha. Verksamhetsområdet kommer att utökas med cirka 7 ha och brytområdet med cirka 5 ha. Utökningen av det område som kommer att bidra med ytvatten och inträngande ytligt grundvatten

Sid 25 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

(vattenbildande yta) sträcker sig strax utanför verksamhetsområdet och uppgår till cirka 8 ha. En ökning av brytområdet innebär en ökning av inläckaget av ytligt grundvatten och ytvattenbildningen i täkten. Detta finns beskrivet i kapitel 5.3 samt kapitel 6.1 i den hydrogeologiska beskrivningen (Structor 2023-08-28). Vattenmängden som behöver tas om hand i bergtäkten ökar därför något i jämförelse med befintlig verksamhet och det uppstår ett påverkansområde i det ytliga grundvattenmagasinet som sträcker sig ca 50 meter från bergtäktens rand. Privata brunnar som tar sitt vatten i ytligt grundvatten ligger dock längre bort än så och påverkas således inte. Utökningen av täkten innebär inte en ökning av inläckaget av djupt grundvatten vilket är beskrivet i den hydrogeologiska utredningen. Några av brunnarna vid fastigheterna väster om täkten är djupa och är redan idag påverkade av grundvattenuttag, t.ex. brunn J som tar sitt vatten i det djupa grundvattnet. Grundvattennivån i dessa brunnar ligger redan klart under botten på den tänkta utbyggnaden av täkten vilket gör att påverkan inte ändras/ökar. Brunn M är en av brunnarna som tar vatten i det ytliga magasinet och som inte är påverkad av grundvattensänkning i den djupa delen bergtäkten. Sammanfattningsvis innebär det att påverkan på enskilda brunnar inte kommer att ändras i och med den ansökta verksamheten i förhållande till dagens verksamhet trots att viss utökning sker. Påverkan på källor och grundvattenberoende ekosystem kommer av samma skäl inte heller att ändras. Ändrad och ökad påverkan uppstår inom brytområdet och 50 meter från detsamma. Det finns inga brunnar, källor, eller grundvattenberoende ekosystem inom detta område.

Hälften av det vatten som leds från utpumpningsdammen i den södra delen av verksamhetsområdet leds till Laubäckar och den andra hälften till ett slukhål söder om bergtäkten. Det är således Laubäckar och slukhålet som utgör recipienterna. Laubäckar tillförs vatten från bergtäkten för att kompensera för eventuellt läckage av vatten till bergtäkten. Det innebär att tillskottet av vatten till Laubäckar är större än den naturliga vattenbildningen och att Laubäckar därmed är något blötare än vad som annars varit fallet. Botten i Laubäckar är berghäll som är relativt tät och sprickfattig vilket går att se för blotta ögat. Läckaget från våtmarken till underliggande grundvatten är litet vilket indikeras av mätningar av vattennivåer i Laubäckar och

Sid 26 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

vattennivåer i ytligt grundvatten nära Laubäckar. Vid höga vattennivåer vintertid avrinner vattnet i Laubäckar till samma slukhål strax söder om bergtäkten.

En beskrivning av karstsystemet runt bergtäkten visas i hydrogeologisk beskrivning. Vatten rinner från högre terränglägen mot lägre och både slukhål och sprickarren (en sorts ytligt vittring av berggrundens spricksystem) ligger i högre terrängläge, medan karterade källor ligger i lägre terrängläge i åkermarken öster om täkten. Det har tolkats som att det är troligt att vatten i slukhålen avrinner i karstsystem till källor i åkermarken öster om bergtäkten där även Bro offerkälla finns. Karstsprickorna kan finnas över stora delar av Gotland, men kan också i första hand förväntas på relativt ytliga på nivåer som är högre än +25m (SGU, 2022), vilket gör att karstsystemet främst har betydelse i interaktion med ytligt grundvatten.

En mera detaljerad utredning än det som gjorts inom ramen för ansökan och som redogörs för ovan av exakt vart vattnet i slukhålet rinner och var samtliga karstsprickor finns skulle vara mycket svårt att utföra och det är inte alls säkert att omfattande undersökningar skulle leda till något tydligt resultat. Värdet av att veta exakt vart vattnet i slukhålet tar vägen är därtill begränsat eftersom det utsläppta vattnet är rent och jämförbart med naturligt vatten intill täkten på ett sådant sätt att god grundvattenkvalitet inte riskeras. En redogörelse för vattenkvaliteten finns i hydrogeologisk beskrivning. Det kan här framhållas att resultaten från de undersökningar som genomförts av vatten i utpumpningsdammen visar att vattnet som släpps till recipienterna har god kvalitet och uppfyller kriterier för både miljökvalitetsnorm och dricksvatten för de parametrar som analyserades. Något som tyder på att detta förhållande skulle ändras finns inte, särskilt då vatten från ytan där återvinningsverksamhet bedrivs inte planeras att pumpas direkt till utpumpningsdammen.

Precis som länsstyrelsen framför är den hydrogeologiska utredningen baserad på antaganden om det geologiska materialets egenskaper över större ytor och markvolymer. Den typen av antaganden görs vid varje beräkning av hydrogeologiska förhållanden i samtliga prövningar av denna typ av verksamhet och är helt

Sid 27 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

fundamentala för att överhuvudtaget kunna dra några slutsatser alls av mätdata. Ett antagande om materialegenskaper behöver därför underbyggas av fältobservationer och mätningar som kopplas samman till en konceptuell förståelse för hur geologin och yt- och grundvatten fungerar tillsammans. Mätdata, antaganden och förståelse för geologin behöver överensstämma rimligt och förnuftsmässigt. Det är detta som kallas för en konceptuell hydrogeologisk modell.

Uppgiften om att påverkansområdet sträcker sig 50 meter från täktens kant baseras i första hand på mätdata från den ansökta verksamheten såsom grundvattennivå från de ytliga grundvattenrören observationshål 4c, 5a, 6a, nivån i Laubäckar och dräneringsnivån i täkten. Detta har, tillsammans med hydrogeologiska observationer i täktens bergvägg, utströmningshorisonter, sprickighet samt observationer på markytan omkring täkten använts till en numerisk analys som visar att påverkansområdet är i storleksordningen 50 meter från täktens ytterkant. Som länsstyrelsen påpekar är det under antagande om homogena och isotropa förhållanden. Även om bolaget är medvetet om att inget naturligt geologiskt material uppfyller det antagandet till fullo så måste representativa antaganden göras. Att det finns lokala variationer på kalkstenens kvalitet avseende täthet är dessutom någonting som lyfts i den hydrogeologiska beskrivningen och har således ingått i bedömningen.

Som angetts har en översiktlig kartering av karst utförts och det är inte osannolikt att det finns någon form av karstsprickor i det tänkta täktområdet. Dessa ligger i så fall dolda under jordlager men kommer att kunna tätas efterhand som täkten drivs fram, så att påverkansområdet för ytligt grundvatten kan begränsas till 50 meter. Detta kommer att verifieras med mätningar av ytlig grundvattennivå när driften framskrider i enlighet med kontrollprogram. Vad gäller sprängningar så medför dessa inte ökad sprickighet i berget mer än mycket nära sprängladdningen. Ur grundvattensynpunkt är denna påverkan betydelselös.

All väsentlig påverkan på grundvattnet redovisas i ingiven miljökonsekvensbeskrivning och hydrogeologisk utredning. Vad gäller miljökvalitetsnorm för

Sid 28 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

kvantitativ status är de relevanta fyra kvalitetsfaktorerna vattenbalans, inträngning av saltvatten eller förorening, grundvattenanslutna ytvattenförekomster och grundvattenberoende terrestra ekosystem. Ansökt verksamhet innebär inte någon otillåten försämring av någon miljökvalitetsnorm för grundvatten eller ytvatten och den innebär inte heller att uppnåendet av miljökvalitetsnormen äventyras. Vad särskilt gäller inträngning av saltvatten så finns det vissa indikationer på att uttaget av djupt grundvatten i området kan leda till något förhöjda kloridhalter. Höjningen är inte så stor att gränsvärde för dricksvatten överskrids eller att det riskerar att påverka ekosystem nedströms. Långsiktig uppföljning av kloridhalter behöver göras i kontrollprogram för anläggningen.

Det finns grundvattenberoende ekosystem i närheten av verksamheten. Då verksamhetens hydrologiska påverkan på grundvattenberoende ekosystem inom påverkansområdet bedöms bli liten i jämförelse med den verksamhet som idag är tillståndsgiven anser bolaget att en naturvärdesinventering innefattandes samtliga grundvattenberoende ekosystem inom påverkansområdet inte kan anses vara skälig för den ansökta verksamheten. Att länsstyrelsen gjort fynd av styv kalkmossa söder om bergtäkten tyder på att arten trivs i området, trots pågående täktverksamhet. Arten styv kalkmossa är även enligt den senaste rödlistningen bedömd som livskraftig och finns utspridd på flera platser i regionen. Här ska också klargöras att arten styv kalkmossa inte omfattas av förbuden i 7 9 §§ i artskyddsförordningen.

Bolaget har genom den hydrogeologiska utredningen besvarat frågan om ytvattenavrinning. Minskad naturlig vattenbildning till Laubäckar kommer fullt ut att kompenseras av att vattentillförseln från bergtäkten ökar.

Bolaget delar inte länsstyrelsens uppfattning om att det inte skulle visat eller ha kunskap om den ansökta verksamhetens miljökonsekvenser. En stor del av den ansökta verksamheten utgör i praktiken befintlig och fortsatt verksamhet. Bolaget har således god kunskap om den verksamhet som bedrivs, avses bedrivas och som har bedrivits på platsen. I relation till detta finns, till skillnad från vid nyetablering, befintliga data från nuvarande verksamhet som har kunnat användas som underlag

Sid 29 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

för beräkningar, modelleringar etc. Bolaget har, genom ett flertal utredningar, redovisat den ansökta verksamhetens påverkan på grundvattennivåerna, påverkan på naturmiljön och redogjort för skyddsåtgärder som exempelvis tätning av sprickzoner. Här ska särskilt framhållas att Laubäckar inte är ett grundvattenberoende ekosystem. Bolaget är medvetet om att avsänkningen av grundvattennivåerna skulle kunna ha en viss påverkan på Laubäckar och även grundvattenberoende ekosystem. Med vidtagna skyddsåtgärder blir denna påverkan dock inte oacceptabel. Laubäckar kommer fortsatt ha ett flöde.

Bolaget delar inte länsstyrelsens bedömning att skyddsåtgärderna avseende grenigt kungsljus ska föreskrivas som villkor. Detta främst då skyddsåtgärderna innehåller begrepp och formuleringar som öppnar för tolkning vilket av rättssäkerhetsskäl inte lämpar sig i straffsanktionerade villkor. Det är villkorstekniskt rent olämpligt att exemplar ska bolaget åtar sig att genomföra de åtgärder som anges på s. 13 i bilaga 3 till bemötande daterat 2023-08-30, för det fall flytt av grenigt kungsljus blir nödvändig. För det fall att arten skulle etablera sig på den nuvarande växtplatsen kommer detta att hanteras på samma sätt som yrkad dispens genom att exemplar försiktigt grävs upp och flyttas till den nya växtplatsen. Flytt av frön hanteras i enlighet med dispensyrkande c). Bedömningen är dock att arten med stor sannolikhet kommer att blomma på den nya växtplatsen. Bedömningen baseras på att metoden som redovisats för flytten av arten sedan tidigare är beprövad där lyckad förflyttning varit utfallet. Arten kan dock ligga i träda i flera år innan den blommar på den nya växtplatsen. I och med de skyddsåtgärder som presenterats för arten är sannolikheten låg att den fortsatt ska blomma på den nuvarande platsen. Detta då även den jord som återfinns runt blomman, som kan utgöra en fröbank, kommer att flyttas.

Vad gäller nollalternativet är den troliga eller mest sannolika utvecklingen i området att bolaget fortsätter att bryta enligt det nu gällande tillståndet och att därefter, precis som MKB:n beskriver, slutar bortleda grundvatten och låter grundvattnet i täkten stiga till stationära förhållanden vilket innebär att påverkan på

Sid 30 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

omgivningen minskar. Anledning att i detta fall resonera kring andra alternativ saknas.

Vad gäller ekonomisk säkerhet instämmer bolaget med länsstyrelsen om att det är en diskrepans mellan de olika slutsummorna. I och med att verksamhetsområdet vid avslutad verksamhet till viss del kommer utgöras av en täktsjö anser dock inte bolaget att det är fullt tillämpbart att tillämpa den schablonberäkning som är framtagen av Miljösamverkan Sverige 2018. Detta överensstämmer även med praxis från MÖD. I dom den 3 juni 2021 (mål nr M 10574 19) uttalades att schabloniserade beräkningar inte ensamt kan ligga till grund för den ekonomiska säkerhetens storlek utan att en bedömning som huvudregel ska göras i det enskilda fallet. MÖD erinrade även att det avgörande är att säkerheten ska täcka samhällets kostnader för avhjälpande- och återställandeåtgärder utan att vara orimligt betungande för verksamhetsutövaren. Den ekonomiska säkerheten för denna bergtäkt bör därför bestämmas med utgångspunkt i de beräknade faktiska kostnaderna för den planerade efterbehandlingen. Bolaget anser dock att det förslag på ekonomisk säkerhet som tidigare redovisats kan räknas upp med index från tidigare fastställandet. Bolaget yrkar därför att den ekonomiska säkerheten ska fastställas till 2 168 000 kr.

Bolaget medger länsstyrelsens förslag på tillägg till villkoret om buller (villkor 3) samt villkoren om verksamhetstider, vibrationer och luftstötvåg (villkor 4-6).

Vad gäller villkoret om mottagande av externa massor (villkor 10) vidhåller bolaget att föroreningshalten i de externa massorna bör villkoras till att understiga KM. Bolaget ser svårigheter i att begränsa mottagandet till massor innehållande MRR. Detta då det många gånger är svårt att få tag på massor innehållande riktvärden för MRR. Möjligheten att ta emot KM-massor för återvinning bidrar även till ett cirkulärt samhälle. Bolaget vill även understryka att KM-massor utgörs av en föroreningsnivå där markkvaliteten inte begränsar valet av markanvändningen. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom områden med KM-massor under en livstid. Bolaget anser dock att de massor som mottas för anläggningsändamål

Sid 31 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

(bullervall och väg) samt de massor som mottas för återställningen av verksamhetsområdet med god fördel kan utgöras av inerta avfall. Med inert avfall menas avfall som inte förändras kemiskt, biologiskt eller fysikaliskt. Det löses inte upp, brinner inte och bryts inte ned biologiskt. Föroreningsinnehållet i avfallet och lakvattnet får endast vara obetydligt. Förslag på villkor:

10Externa massor som mottas av verksamheten för anläggningsändamål och efterbehandling av täkten får endast utgöras av inert avfall.

Medelhalten i det avfall som tas emot får inte överstiga nivåer för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark enligt NV-rapport 5976 eller motsvarande.

Massorna ska vara karaktäriserade med ursprung, och finns misstanke om förorening ska massorna provtas innan avlämning. Massorna ska besiktigas okulärt. De uppgifter som lämnas i samband med mottagningskontrollen ska journalföras. Uppföljningen av föroreningshalt m.m. i externa massor ska ske enligt kontrollprogram.

Vad gäller utsläpp av stoft (villkor 12) utgör utsläpp från krossning och sortering diffusa utsläpp vilka inte är mätbara på samma sätt som de kanaliserade utsläppen från asfaltverket. Det är vidare från asfaltverket som nämnvärda stoftutsläpp kan tänkas ske varför det är detta stoftutsläpp som är relevant att reglera om i villkor. Det damm som uppstår vid borrning tas effektivt omhand av den stoftavskiljare som är inbyggd i aggregatet. Damning vid krossning förhindras genom att krossarna delvis är inbyggda men även försedda med bevattningsutrustning. För att förhindra att damm sprider sig från interna transportvägar kommer dessa kontinuerligt att bevattnas när så krävs. Vad gäller damning vid krossning så förhindras spridningen genom att krossarna och sorteringsverken delvis är inbyggda men även försedda med bevattningsutrustning. Förslag på villkor:

Sid 32 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

12Utsläpp av stoft till luft från asfaltverket ska ske via stoftavskiljare så att stofthalten i utgående luft från asfaltverket inte överstiger 20 mg/m normal torr gas.

Vad gäller utgående vatten (villkor 13) anser bolaget, med tanke på sedimentationsdammens kapacitet, att det inte är nödvändigt att reglera om nivåvakt eller liknande. Nedanstående föreslag till villkor utgör erforderlig reglering av utgående vatten:

13Vatten som avleds från täkten ska passera genom sedimenteringsanläggning, försedd med oljeavskiljande funktion, innan vattnet leds vidare.

Bolaget motsätter sig samtliga övriga villkorsförslag från länsstyrelsen.

Vad gäller förslaget om att tillsynsmyndigheten ges rätt att besluta om villkor och föreskrifter om försiktighetsmått avseende kvaliteten på utgående vatten som ska släppas till recipient kan inledningsvis ifrågasättas om detta är en fråga av mindre betydelse som tillsynsmyndigheten kan ges delegation över. De utredningar som bolaget vidtagit visar att utgående vatten är av god kvalitet varför det inte finns behov av att förena villkor om utgående vatten med ytterligare parametrar. Vad gäller omfattningen av provtagningen så genomför bolaget idag provtagning av kvaliteten på utgående vatten genom fastställt kontrollprogram. Bolaget anser att provtagning för utgående vatten, vid ett beviljande av tillstånd, även fortsättningsvis ska ske genom kontrollprogrammet. Bolaget motsätter sig således delegationen.

Vad avser uppföljning av grundvattnets nivå och kvalité, se föreslaget villkor 14.

Vad gäller uppföljning av grundvattennivåer hos närboende samt i Laubäckar så hanteras även detta inom ramen för villkor 14 och kontrollprogrammet. Det får således bli en fråga för kontrollprogrammet om kontroll är nödvändig och motiverad. Kontinuerlig kontroll av grundvattennivåerna sker redan idag i flertalet brunnar som är belägna inom 200 meter från påverkansområdet enligt bolagets egenkontroll. Bolaget avser vid beviljat tillstånd att fortsätta med kontinuerlig

Sid 33 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

grundvattennivåmätning i dessa brunnar. Förutom att villkoren avseende mätning av vattennivåer i Laubäckar inte uppfyller de grundläggande kraven på tydlighet finns en problematik avseende rådighet, både avseende mätning i vissa delar av Laubäckar samt i brunnar på närboende fastigheter. Det är direkt olämpligt att i straffsanktionerade villkor föreskriva att kontroll och mätningar ska ske på områden och fastigheter som sökanden inte har rådighet över. Bolaget motsätter sig därför de föreslagna villkoren. Denna typ av detaljreglering av kontroll bör inte ske i villkor utan hanteras inom ramen för kontrollprogrammet på sedvanligt sätt.

yttrande Gotlands Åkericentral AB genomför idag kontroll av grundvattennivåerna i enlighet med vad som framgår i bolagets kontrollprogram. Även för det sökta tillståndet kommer ett kontrollprogram att upprättas och lämnas till tillsynsmyndighet i enlighet med villkor. Provtagning av grundvatten och omfattningen av sådan provtagning kommer att regleras i kontrollprogrammet. Att kontrollprogrammet får erforderlig omfattning avseende både analyser och kontrollpunkter säkerställs genom att det tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Grundvattenprovtagning föreslås även regleras av villkor 14. Detta innebär att om bolaget och tillsynsmyndigheten anser det nödvändigt skulle brunnen på kunna ingå i kontrollprogrammet.

Vad gäller påverkan på grundvatten så kommer inströmningen av djupt grundvatten till bergtäkten att förbli på samma sätt som den är idag i och med att de nya delarna ligger helt ovan trycknivån för djupt grundvatten. Vad gäller det ytliga grundvattnet förväntas det få ett påverkansområde på cirka 50 meter från täktens rand. Den utökade verksamheten förväntas sammantaget inte orsaka ökad påverkan på vattentillgång eller vattenkvalitet i privata brunnar utöver den påverkan som är under nuvarande driftsförhållanden.

i den sydöstra delen av påverkansområdet och det är troligt att påverkan på trycknivån för det djupa grundvattnet i denna del är i storleksordningen 1-3 m. Huvuddelen av nivåpåverkan

Sid 34 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

härrör dock sannolikt från djurhållningens brunnar eftersom dessa brunnar ligger mellan fastigheten och bergtäkten. Denna brunn ligger därtill i utkanten av påverkansområdet där det innebär att det är mindre risk för uppträngning av salt grundvatten. Vad gäller risken för saltvatteninträngning generellt, se ovan. I brunnen har vidare grundvattennivåer mätts år 2007, 2011 2016, 2019 och 2022. Mätningen har skett en gång per år. Senaste mätningen visade på en grundvattennivå på + 53,04 m.

beskrivan med närboende menas de bostäder i närheten av verksamheten som har brunnar. Begreppet närboende används för att markera att det är privata brunnar som avses och inte bolagets installerade grundvattenrör. De två begreppen har således ingen rättslig eller juridisk innebörd i förhållande till tillståndet.

Vad avser transporter så har sökt verksamhet beräknats generera ca 45 transporter (enkel väg) per dygn under en begränsad period då bullervallar och vägar byggs upp. Därefter har verksamheten beräknats generera ca 41 transporter, enkel väg. Bolaget har som mål att styra transporterna, genom anvisning till chaufförerna, så att endast 5 % (2,25 transporter, enkel väg) av den totala transportbelastningen går via väg 637. Jämförs de beräknade transporterna i nu ansökt verksamhet med befintlig (ca 60 transporter per dygn i medelvärde) innebär sökt verksamhet en minskning av transporter.

yttrande Bolaget har genomfört en naturvärdesinventering inom de områden som utgör utökning av verksamhetsområdet. Inventeringen har genomförts enligt aktuell SISstandard på fältnivå med detaljeringsgrad detalj. Utöver detta har även utförts av Natura 2000- Naturvärdesinventeringen uppfyller således samtliga krav som kan ställas inför en tillståndsansökan likt denna. Den ansökta verksamheten kommer inte innebära någon ytterligare avsänkning av grundvattennivån i djupt grundvatten

Sid 35 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

än vad som idag är tillståndsgivet. Vad gäller våtmarken Laubäckar kommer vatten som antingen rinner eller infiltreras in i täkten att fortsatt pumpas tillbaka till Laubäckar. Verksamheten bedöms inte medföra att någon värdefull natur går förlorad eller att något av de identifierade arterna påverkas på ett otillåtet sätt.

Vad gäller påverkan på närboende så kommer verksamheten att förenas med villkor. Bolagets förslag på villkor är i enlighet med praxis för denna typ av verksamhet och i vissa avseenden, exempelvis avseende arbetstider, strängare än vad som brukar föreskrivas. Någon otillåten påverkan eller annan påverkan än vad som är brukligt bedöms därför inte uppkomma för närboende. Någon anledning att tillämpa stoppregeln i 2 kap. 9 § första stycket miljöbalken är det således inte fråga om.

HUVUDFÖRHANDLING Mark- och miljödomstolen har hållit huvudförhandling med syn på stället den 16-17 april 2024.

Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen anfört i huvudsak följande.

Länsstyrelsen avstyrker att tillstånd ges eftersom bolaget inte har visat att verksamheten inte på ett otillåtet sätt påverkar miljökvalitetsnormer för vatten i berörda grundvattenförekomster. En verksamhet får inte tillåtas om den försämrar en vattenförekomst eller äventyrar möjligheten för en vattenförekomst att uppnå den status den ska ha enligt en miljökvalitetsnorm, det s.k. försämringsförbudet (5 kap. 4 § miljöbalken). Det hänvisas bl.a. till EU-domstolens mål C 559/19 (Doñanadomen) och C 535/18 (Bielefelddomen).

Det beräknade påverkansområdet avseende djupt grundvatten med avsänkning upp till 0,3 meter skiljer sig inte så mycket från när man räknat med en avsänkning om upp till 1,0 meter. Det gör att det finns anledning att ifrågasätta om beräkningarna är korrekta.

Sid 36 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

Påverkansområdet ligger inom två grundvattenförekomster, dels Mellersta Gotland Visby, som har otillfredsställande kemisk status och god kvantitativ status, dels Mellersta Gotland Roma, som har otillfredsställande kemisk status och otillfredsställande kvantitativ status. Den sökta verksamheten påverkar miljökvalitetsnormen för Mellersta Gotland Roma, avseende såväl djupt som ytligt grundvatten.

Ytligt grundvatten bidrar till grundvattenbildning i djupare lager. Regelbundna sprängningar bidrar till ökad sprickbildning och ökad vattentransport. Uttaget av djupt grundvatten i området leder till förhöjda kloridhalter.

Den slutliga recipienten är inte utredd. Det är inte visat att bortledande av inläckande grundvatten som leds till slukhålet bidrar till återföring av grundvatten. Bortledande av grundvatten till Laubäckar bedöms inte leda till återföring av grundvatten.

Gotlands Åkericentral AB har till bemötande av vad länsstyrelsen anfört uppgett bl.a. följande.

Ansökan innebär ingen förändring på den östra sidan av täktområdet, där grundvattenförekomsten Mellersta Gotland Roma ligger. Eventuell påverkan på förekomsten är obetydlig och knappt ens mätbar. Miljökvalitetsnormen för förekomsten kan inte äventyras.

Vidare har bolaget vid huvudförhandlingen justerat villkorsförslagen enligt följande.

Villkor 5 Vibrationshastigheten i den närmast belägna bostadsfastigheten ändras till Vibrationshastigheten i de närmast belägna bostadsfastigheterna

I villkor 10 tas första stycket bort och i andra stycket ändras Halten i det avfall som tas emot, utom asfalt, får .

Sid 37 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6180-21 Mark- och miljödomstolen

I villkor 13 verksamheten

I villkor 16 läggs till: Efterbehandlingsplanen ska inkludera en utredning av möjliga och rimliga åtgärder för att långsiktigt upprätthålla ytvattentillgången i Laubäckar

I villkor 17 läggs till: Kontrollprogrammet ska bl.a. omfatta omgivningskontroll inklusive Laubäckar med angivande av mätmetod

I delegationerna läggs till: - förslag till efterbehandlingsplan inklusive möjliga och rimliga åtgärder för att långsiktigt upprätthålla ytvattentillgången i Laubäckar (villkor 16)

Länsstyrelsen har uppgett bl.a. följande vad gäller villkorsförslagen.

Länsstyrelsen vidhåller sina villkorsförslag avseende villkoren 10 och 13. Länsstyrelsen har ingen erinran mot bolagets förslag avseende villkor 12. Vad gäller länsstyrelsens egna villkorsförslag medges att villkoren i och iii-v samt villkoren avseende våtmarken Laubäckar (se s. 21-22 ovan) kan hanteras inom ramen för kontrollprogram och därför inte behövs som särskilda villkor. Villkor ii vidhålls dock. Vad gäller villkor v noteras särskilt att bolaget i villkor 18 vid akut vattenbrist i en enskild vattentäkt har åtagit sig att tillhandahålla vatten till dess vattenförsörjningen kan ordnas permanent.

Sedan Gotlands Åkericentral AB åtagit sig att ta artskyddsdispensen avseende grenigt kungsljus i anspråk har länsstyrelsen förklarat att det inte behövs något särskilt villkor angående detta.