M 8578-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 8578-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

L-O.O. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut om strandskyddsdispens.

Länsstyrelsen har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Miljö- och byggnadsnämnden har vidhållit sitt beslut.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

L-O.O. har anfört detsamma som i underinstanserna med följande tillägg.

Mark- och miljödomstolen har inte prövat om dispens kan medges med stöd av 7 kap. 25 § miljöbalken.

Om den nya byggnaden eller del av denna skulle anses ligga utanför redan ianspråktagen del av fastigheten måste den utökning som byggnaden medför anses vara obetydlig, särskilt med beaktande av redan befintliga anläggningar såsom staket med grind, väg med belysning och jordkällare norr om den tilltänkta byggnaden. Allmänhetens tillträde till området är redan utsläckt, eller i vart fall starkt begränsat, på grund av dessa anläggningar.

L-O.O. har åberopat bl.a. tre filmer som bevisning.

Länsstyrelsen har hänvisat till skälen i sitt beslut och i mark- och miljödomstolens dom.

Miljö- och byggnadsnämnden har vidhållit sitt beslut inklusive beslutad tomtplatsbestämning men har anfört att nämnden inte motsätter sig en ändring av tomtplatsbestämningen i enlighet med överklagandet. Däremot anser nämnden att den föreslagna ändringen kan medföra svårighet att i framtiden bibehålla vad som bedöms vara en lagligen ianspråktagen del av fastigheten som tomtmark.

SVEA HOVRÄTT DOM M 8578-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av underinstansernas avgöranden.

Frågan i målet är om det finns särskilda skäl för att ge strandskyddsdispens för uppförande av en maskinhall på fastigheten A i Enköpings kommun. För området gäller strandskydd inom 300 meter från vattnet.

L-O.O. har gjort gällande att området där maskinhallen ska uppföras är ianspråktaget eller i vart fall att utökningen av det ianspråktagna området får anses obetydlig.

Mark som har tagits i anspråk utgörs ofta av etablerade tomtplatser runt bostadshus. Komplementbyggnader i nära anslutning till en huvudbyggnad kan vara skäl för dispens (se prop. 2008/09:119 s. 105). En förutsättning för att dispens ska ges är dock att det privatiserade området inte utvidgas annat än obetydligt genom den nya byggnaden. Vid den bedömningen ska beaktas vilken faktisk avhållande effekt den nya byggnaden har med hänsyn till dess karaktär och storlek samt förhållandena i omgivningen (se MÖD 2009:35).

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det av underlaget i målet framgår att platsen där maskinhallen avses att uppföras utgörs av naturmark och en yta med grus. Med hänsyn till avståndet till bostadshuset och platsens karaktär kan den plats där maskinhallen avses uppföras inte i sin helhet anses ianspråktagen. Gärdesgården med grind och vägen med lampor kan inte anses medföra att den allemansrättsliga tillgången till platsen är utsläckt. Den byggnad som ansökan avser har en byggnadsarea om 176 kvadratmeter. En byggnad av sådan storlek på den aktuella platsen medför en ökad privatisering av området norr om bostadens hemfridszon och därmed en minskning av det allemansrättsligt tillgängliga området. En sådan utökning av det privatiserade området kan inte anses obetydlig. Området där maskinhallen avses att placeras kan därför inte anses ianspråktaget på ett sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Dispens kan därför inte ges med stöd av 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken.

SVEA HOVRÄTT DOM M 8578-24

L-O.O. har som skäl för dispens även anfört att området utgör ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-område), att han behöver byggnaden för sin befintliga verksamhet på platsen och att han genom den sköter driften av den enskilda vägen som löper inom och utanför LIS-området som nyttjas av alla fastighetsägare i området samt även av besökare till Hjulsta ekhagars naturreservat som ligger precis utanför området.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i länsstyrelsens och mark- och miljödomstolens bedömning att L-O.O.s verksamhet och den byggnad som ansökan avser inte är av sådant slag att det strandnära läget är en förutsättning för att hans verksamhet ska bidra till att främja landsbygdsutvecklingen på det sätt som avses med bestämmelsen i 7 kap. 18 d § miljöbalken. Likaså instämmer Mark- och miljööverdomstolen i länsstyrelsens bedömning att då ansökan om dispens avser uppförande av en komplementbyggnad tillhörande ett befintligt enbostadshus är nyss nämnda bestämmelse inte tillämplig (se prop. 2008/09:119 s. 108). Något särskilt skäl för att ge dispens föreligger därmed inte med stöd av 7 kap. 18 d § miljöbalken.

Enligt Mark- och miljööverdomstolen väger det allmänna intresse som strandskyddet ska skydda tyngre än L-O.O.s enskilda intresse av att få uppföra maskinhallen på den aktuella platsen. Det är därför inte oproportionerligt att neka dispens för den sökta åtgärden.

Domen får, enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Caroline Hedvall Klostermark, Kristina Dreijer, referent, samt tf. hovrättsassessorn Anna Lundgren

Föredragande har varit Cecilia Lönnqvist

Bilaga A

Sid 1 (4) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1076-24 Mark- och miljödomstolen 2024-06-05 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

L-O.O.

Ombud: Jur.kand. T.d.P. c/o Aktiebolaget Vesterlins & Co Vasagatan 50 111 20 Stockholm

Motpart

1Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala

2Miljö- och byggnadsnämnden i Enköpings kommun 745 80 Enköping

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut 2024-01-29 i ärende nr 7967-2023, se bilaga 1

SAKEN

Strandskyddsdispens på fastigheten A i Enköpings kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1076-24 Mark- och miljödomstolen

YRKANDEN M.M.

L-O.O. har överklagat Länsstyrelsen i Uppsala läns (länsstyrelsen) beslut och yrkat att mark- och miljödomstolen ska fastställa miljö- och byggnadsnämnden i Enköpings kommun (nämnden) beslut att bevilja strandskyddsdispens.

Till stöd för sitt överklagande har han lämnat in videofilmer och anfört i huvudsak följande. Han har sökt strandskyddsdispens för en maskinhall med kontor, förråd och verkstad på sin fastighet A i Enköpings kommun. Han bor på fastigheten och driver även därifrån sina företag Hjulsta Fastighets AB och Hjulsta Förvaltning AB. Han har hittills haft sitt kontor i bostadshuset, men företagen är nu i behov av mer kontor- och lagringsutrymme samt även en maskinhall och verkstad, vilket bolagen idag saknar fast plats för.

Den nya byggnaden är tänkt att placeras mellan den befintliga jordkällaren och gårdsplanen, i närheten av den väg som löper från bostadshuset upp till smidesgrinden och gärdsgården som i norr avskiljer fastigheten från angränsande väg. Området privatiseras ytterligare genom vägen och vägbelysningen som löper från fastighetens norra gräns och fram till gårdsplanen.

I och med att den aktuella marken där maskinhallen avses uppföras redan är ianspråktagen på ett sådant sätt att den saknar betydelse för strandskyddets syften enligt 7 kap. 18 c § 1 MB finns särskilda skäl för dispens. Om den nya byggnaden eller del av denna skulle anses ligga utanför redan ianspråktagen del av fastigheten måste den utökning som byggnaden medför anses vara obetydlig.

Hans intresse av dispens är stort för att möjliggöra utveckling av hans företag inom den egna fastigheten. Företags- och fastighetsutvecklingen har en positiv inverkan på näringslivet på orten och inom det aktuella LIS-området.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1076-24 Mark- och miljödomstolen

Det finns inga skyddsvärda djur- eller växtarter på eller i närheten av den platsen som dispensen omfattar. Allmänhetens tillträde till området är utsläckt i och med det lagliga ianspråktagandet av området som beskrivits ovan. I närområdet finns omfattande områden för allemansrättsligt nyttjande. Därutöver finns i närområdet Hjulsta ekhagars naturreservat.

I och med att det aktuella området både redan är, helt eller i vart fall delvis, ianspråktaget på ett sätt som gör det ointressant för allemansrättsligt tillträde, utgör ett LIS-område samt endast innehåller låga naturvärden är det allmänna intresse som strandskyddet utgör mindre starkt på den aktuella platsen, medan hans enskilda intresse är starkt, och en dispens kan inte anses strid mot strandskyddets syften.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.

Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att området inte har tagits i anspråk på det sätt som krävs för dispens från strandskyddet, att det inte är visat att det strandnära läget innebär en sådan fördel för åtgärden att den främjar utvecklingen av landsbygden samt att det inte heller vid en intresseavvägning finns skäl att meddela dispens för den ansökta åtgärden.

Domstolen tillägger för egen del följande. Om en åtgärd innebär ökad privatisering, och därmed minskning av allemansrättsligt tillgängligt område, innebär det att området inte kan anses vara ianspråktaget innan åtgärden vidtas (se t.ex. MÖD 2015:7). Utifrån underlaget i målet bedömer domstolen att platsen för den sökta åtgärden inte tidigare har tagits i anspråk tidigare eftersom den sökta åtgärden skulle generera en större hemfridszon och medföra en ökad privatisering.

Frågan är därefter om det finns särskilda skäl för dispens från strandskyddet på den grunden att bygganden i ett strandnära läge kan anses bidra till utvecklingen av landsbygden enligt 7 kap. 18 d § miljöbalken. Som länsstyrelsen redogjort för är inte avsikten att utgå från det strandnära lägets fördel för en enskild persons

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1076-24 Mark- och miljödomstolen

ekonomiska förhållanden. Enligt förarbetena får en övergripande bedömning göras av hur den planerade åtgärden kan bidra till ökad ekonomisk aktivitet på orten eller i bygden på längre sikt; det kan vara fråga om mindre anläggningar för turism eller näringsverksamhet, t.ex. campingstugor, kanotuthyrning, strandcafé eller försäljning av fiskprodukter (se prop. 2008/09:119 s. 107 f.).

L-O.O.s sökta åtgärd syftar till att vara dels kontor, dels garage i vilket han kan förvara och underhålla de maskiner han använder för att underhålla den infrastruktur som finns i området. Domstolen konstaterar att L-O.O.s verksamhet inte är av sådant slag att det strandnära läget är en förutsättning för att hans verksamhet ska bidra till att främja landsbygdsutvecklingen på det sätt som avses med bestämmelsen. Strandskyddsdispens kan därför inte beviljas med stöd av det särskilda skälet enligt 7 kap 18 d § miljöbalken.

Sammantaget bedömer domstolen att det inte finns skäl att meddela dispens från strandskyddsbestämmelserna för den ansökta byggnaden. Vad L-O.O. anfört föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

Vid denna utgång prövar mark- och miljödomstolen inte frågan om tomtplatsavgränsning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 26 juni 2024.

Embla McKiernan Anders Söderström I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Embla McKiernan, ordförande, och tekniska rådet Anders Söderström. Föredragande har varit Anna Lidholm.