M 8765-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på så sätt att villkor E får följande lydelse. E. Fiskavledare behöver endast hållas öppen under perioder då kraftverket är i drift.

SVEA HOVRÄTT DOM M 8765-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Antonsson Kraft AB (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på så sätt att villkor E ska ha följande lydelse.

E. Fiskavledare behöver endast hållas öppen under perioder då kraftverket är i drift.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillstyrkt bolagets yrkande om ändring av villkor E.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har till stöd för sin talan i huvudsak anfört följande.

Villkor E är i sin nuvarande utformning onödigt betungande för verksamhetsutövaren. Edstenafors kraftverk är konstruerat med en skibordsdamm. Skibordet fungerar som en tröskel på så sätt att dämning sker upp till krönet för skibordet och när vattnet har nått detta krön så avvattnas allt överliggande vatten över skibordet. Intaget till kraftverket är beläget på sidan av skibordet och när turbinen är i gång och vatten förs in mot denna turbin så avleds vatten snett inåt från huvudfåran och in mot intaget. Gallret och dess fiskavledare är således inte lika exponerat för flödena i vattendraget som mark- och miljödomstolen verkar tro.

Vid höga flöden kommer vatten rinna över skibordet och därmed kommer flödet mot intaget och fiskgallret inte öka. I det fall risken av att fisk följer med över skibordets kant vid höga flöden ska åtgärdas skulle hela anläggningen behövas byggas om till en regleringsdamm. Området mellan skibordet och nedströms liggande vattenområde består av naturligt sluttande berg. Detta tillsammans med det vatten som vid höga flöden rinner över skibordet medför att risken för att fisk ska skadas när den faller över skibordet är ytterst liten.

SVEA HOVRÄTT DOM M 8765-25

UTREDNING I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

har ställt frågor till bolaget om hur det definierar när kraftverket är i drift och hur det förhåller sig till hur vattnet flödar genom kraftverket samt påverkan på fiskars möjlighet att ta sig förbi kraftverket. Domstolen har även frågat bolaget hur intag och intagsluckor regleras när kraftverket inte är i drift.

Bolaget har i huvudsak svarat följande. Den lucka som är i fokus vad gäller villkor E är alltid öppen när kraftverket är i drift. Det är endast vid underhåll som luckan är stängd. När underhåll ska ske och luckan är stängd bör inte fiskavledaren behöva vara i drift.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt villkor E i den överklagade domen ska fiskavledare med flyktöppning alltid hållas öppen. Om flyktöppningen behöver stängas kan det enligt villkoret ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Syftet med villkoret är att säkerställa att fisk kan ta sig förbi vattenkraftverket till nedströms liggande vattenområden på ett säkert sätt.

Vid Edstenafors vattenkraftverk regleras vattennivån uppströms kraftverket via ett skibord och via intaget till kraftverket. Efter intaget finns intagsgaller med flyktöppning som leder till en fiskavledare där fisk kan passera nedströms förbi kraftverket. När kraftverket är i drift är luckor mot kraftverket öppna och flyktvägen i funktion. När kraftverket inte är i drift, vid underhåll, är intaget stängt och då är flyktvägen inte tillgänglig.

Det omlöp bolaget ska anlägga kommer möjliggöra uppströms och nedströms passage för fisk förbi kraftverket. Via fiskavledaren kan fisk, som missat inloppet till omlöpet, passera nedströms förbi kraftverket. När kraftverket inte är i drift och det samtidigt förekommer höga flöden kan fiskar ta sig nedströms kraftverket med vattnet som strömmar över skibordet och där nå omlöpets nedre del. Om det då i stället är låga flöden bör fisk i större utsträckning anlockas till omlöpet. De fiskar som ändå simmat

SVEA HOVRÄTT DOM M 8765-25

förbi inloppet till omlöpet kan antigen följa vattnet över skibordet eller vända för att hitta inloppet.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer med hänsyn till detta att fisk på ett säkert sätt kan ta sig förbi vattenkraftverket när detta inte är i drift, dvs. när kraftverket inte tar in något vatten till sina turbiner, även om fiskavledaren inte är öppen. Det är således inte miljömässigt motiverat med en föreskrift om att flyktvägen alltid ska vara öppen. Bolagets yrkande ska därför bifallas och mark- och miljödomstolens dom ändras på det sätt som framgår av domslutet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 3 juni 2026

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Caroline Hedvall Klostermark, referent, tekniska rådet Claes Becker samt tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock.

Föredragande har varit Erik Simberg.

Sid 1 (70) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 390-22 Mark- och miljödomstolen 2025-05-28 meddelad i Vänersborg

PARTER Sökande Antonsson Kraft AB

Ombud: Advokaten V Advokatbolaget sjutton34 Karlstad AB

SAKEN Omprövning för moderna villkor avseende Edstenafors vattenkraftverk på fastigheterna och i Färgelanda kommun (prövningsgrupp Örekilsälven 110_1)

DOMSLUT

Vid omprövning enligt 24 kap. 10 § miljöbalken bestämmer mark- och miljödomstolen följande bestämmelser och villkor för den verksamhet som bedrivs vid Edstenafors vattenkraftverk på fastigheterna och i Färgelanda kommun med stöd av Valbo häradsrätts dom den 5 oktober 1914 att gälla i stället för vad som bestämdes vid häradsrättens prövning.

Villkor Allmänt villkor

1Arbetena och verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgett och åtagit sig i målet, om inte annat framgår av domslutet.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Villkor kopplade till anläggande av nya delar inom ramen för miljöanpassning 2. En fiskavledare ska installeras vid platsen för befintligt intagsgaller. Denna ska vara i form av alfauppställt fingaller med en spaltvidd om maximalt 18 mm och maximalt 38 graders lutning. Vattenhastigheten vinkelrätt mot fingallret (normalhastigheten) får inte, någonstans i konstruktionen, överstiga 0,5 m/s. 3. Vid anläggandet av fiskavledare så ska ny anslutningsdamm uppföras på plats för befintlig dammkonstruktion med en krönnivå om + 101,43. 4. Fiskavledaren ska ha en flyktöppning belägen i höger intagsvägg av typen sättfack som dimensioneras för ett minsta flöde om 0,05 m³/s 5. En fiskväg/faunapassage ska anläggas som fungerar väl för starksimmande fiskarter av variabel storlek, utformad i huvudsaklig överenstämmelse med ansökan. Fiskvägen/faunapassagen ska utformas som ett omlöp och anpassas utifrån fallprofilen i den naturliga spillfåran invid kraftverket. 6. Till den i villkor 5 angivna fiskvägen/faunapassagen ska ny skibordsdamm med utskov anläggas i uppströms ände av sidofåran på den plats där det idag finns en spärrdamm. Denna skibordsdamm anläggs i form av en konstruktion med fyra luckor. Lucktröskeln förläggs på nivå + 98,70. 7. Vid det nya skibordet med utskovet i villkor 6 ska de tre högra luckorna användas vid reguljär drift medan det fjärde utskovet endast ska användas vid tillfälliga reparations- och underhållsåtgärder

Villkor kopplade till anläggningsskedet och driften av kraftverket med tillhörande delar A. Den högsta tillåtna (maximala) vattenbortledningen till turbin som får ske är 8 m³/s. B. Vattnet uppströms Edstenafors kraftverksdamm får ha den nivå som uppkommer vid dess fria lopp över överfallsdammen. C. Vid drift av kraftverket ska följande reglering tillämpas: - Vid normalt drift av kraftverket ska sänkningsgränsen + 99,48 gälla.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

- Vid reparations- och underhållsåtgärder får nivån tillfälligt avsänkas till + 99,28. - Därutöver får, efter godkännande av tillsynsmyndigheten, nivån avsänkas till som lägst + 98,70 i samband med reparations- och underhållsåtgärder. D. En minimitappning om 0,3 m³/s, eller tillrinningen i perioder med vattenföring under 0,3 m³/s, ska ständigt framsläppas förbi anläggningen. Vattenmängden ska fördelas mellan fiskväg/faunapassage och fiskavledare på så sätt att det i fiskavledaren ska framsläppas minst 0,05 m³/s. Resterande vattenmängd om 0,25 m³/s ska framsläppas i fiskvägen/faunapassagen.

E. Fiskavledare med flyktöppning ska alltid hållas öppen. Om flyktöppningen behöver stängas kan det ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten.

F. Vid behov, för utförande av de åtgärder som omfattas av denna ansökan om omprövning samt underhåll, inspektion och reparation av kraftverket och till detta hörande anläggningar, får vattennivån vid dammen tillfälligt avsänkas lägre än den i tillståndet angivna sänkningsgränsen.

Innan avsänkning får ske ska detta anmälas i god tid till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får godkänna att vattennivån i dammen avsänks lägre än vad som är angiven sänkningsgräns samt besluta när åtgärden får utföras och föreskriva erforderliga försiktighetsmått för åtgärden.

G. Den detaljerade och slutliga utformningen av fiskväg/faunapassage samt fiskavledare ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

H. Nivån + 99,58, dvs. driftnivån, ska markeras på pegelskala upprättad i RH2000 och vara placerad väl synligt på dammen.

I. Korttidsreglering får inte förekomma. Vattenkraftverket ska drivas som ett strömkraftverk där tillrinnande vatten ständigt framsläpps. Förändringar i avledning via turbiner eller via regleringsanordningar ska ske genom tillämpande av mjuka övergångar.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

J. Grumlande arbeten ska undvikas och får inte utföras under tiden mellan den 1 april till den 30 juni. Arbeten som orsakar grumling ska göras under perioder med lågvatten. Tillsynsmyndigheten kan medge undantag från detta villkor.

K. Eventuella tillfälliga upplag ska ske inom särskilt markerad area, dock minst 10 meter från vattenområde. Området ska avstädas efter användning.

En historisk inventering av verksamheter och processer som kan ha orsakat föroreningar, och för området misstänkta och/eller konstaterade föroreningar, ska tas fram och delges tillsynsmyndighet i god tid före arbete påbörjas. Den historiska inventeringen ska omfatta områden i vatten och mark nära vattenområde som kan påverkas av de planerade arbetena.

En provtagningsplan ska vid behov tas fram utifrån den historiska inventeringen. Samråd kring omfattning och val av analyser ska genomföras med tillsynsmyndigheten. Resultatet av utförd provtagning ska utvärderas och redovisas till tillsynsmyndigheten tillsammans med förslag på skyddsåtgärder.

Tillsynsmyndigheten ska underrättas när arbeten i förorenade områden är slutförda. En slutrapport ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att arbetena är slutförda. Slutrapporten ska innehålla en redovisning av genomförda anläggningsarbeten och anläggningars slutliga utformning samt hur villkoren för arbetenas utförande följts. Den ska innehålla en beskrivning av eventuella åtgärder och utförd kontroll avseende förorenade områden, om sådana påträffats. Slutrapporten avseende förorenade områden ska även omfatta hur förorenade massor har hanterats och omhändertagits.

L. Ett kontrollprogram för arbetets utförande ska upprättas och ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader innan anläggningsarbeten påbörjas. Kontrollprogrammet ska möjliggöra en bedömning av om villkoren och sökandens egna åtaganden i övrigt efterlevs.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Det ska finnas ett aktuellt och uppdaterat kontrollprogram för driften som visar hur villkoren följs och hur verksamhetens påverkan på hälsa och miljö i övrigt undersöks. Förslag till kontrollprogram för driften ska ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter lagakraftvunnen dom, eller den senare tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Av kontrollprogrammet ska mätmetoder, mätfrekvens, lagring av data och utvärderingsmetoder framgå.

M. Automatisk avläsning av vattennivån uppströms dammanläggningen samt beräkning av flödet i fiskväg/faunapassage ska ske minst var 15:e minut.

De uppgifter som behövs för att visa att minimitappningen och övriga vattenhushållningsbestämmelser följs ska sparas i minst 12 år. Uppgifterna ska ha en detaljeringsgrad som gör det möjligt att utläsa uppgifterna på åtminstone kvartsbasis.

Under de första tre åren efter att de nya villkoren trätt i kraft ska sökanden årligen redovisa data som visar att villkor om minimitappning och övriga vattenhushållningsbestämmelser följs. Redovisningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast den 1 mars efterföljande år.

N. Vid arbeten i eller i omedelbar närhet till vattenområdet ska fordon och arbetsmaskiner vara utrustade med slangbrottsventiler samt ha omedelbar tillgång till saneringsutrustning. Förvaring av petroleumprodukter ska ske på hårdgjord yta och tankning ska ske utan risk för läckage till vatten. Fordon och maskiner som används i anläggningsarbeten ska använda smörjfetter och hydrauloljor som är miljöanpassade enligt SS 15 54 70 respektive SS 15 54 34 eller har motsvarande egenskaper.

Beredskap ska finnas så att spridning av drivmedel och hydraul-, kylnings- och smörjningsprodukter förhindras i händelse av olycka eller läckage från maskiner och arbetsredskap. Drivmedel och kylningsprodukter som är så oskadliga för vattenmiljön som möjligt ska användas.

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

O. Material som tillförs vattenområdet ska vara kontrollerat och fritt från föroreningar i den bemärkelsen att föroreningshalterna i fyllnadsmassorna inte

handbok NV 2010:1. Massorna ska även i möjligaste mån vara rent från grumlande fraktioner. I största möjliga mån ska naturstenar användas vid återställningen.

P. Anläggande av fiskväg/faunapassage, galler samt rivning och uppförande av nya dammkonstruktioner och andra fysiska ingrepp, ska genomföras efter samråd med antikvarisk kompetens. Arbetena ska utföras på sådant sätt att skador på kulturmiljön minimeras.

Så långt det är möjligt ska strukturer från tidigare verksamheter bevaras. Kulturhistoriska lämningar som riskerar att beröras av arbetena ska markeras ut i terrängen för att undvika eventuella skador. Om lämningar, som tidigare inte varit kända, påträffas vid åtgärdsarbetet ska allt arbete upphöra och tillsynsmyndigheten underrättas.

Sökanden ansvarar för att alla som medverkar i genomförandet av åtgärderna är informerade om hur och var hänsyn till kulturmiljöer ska tas.

Q. Betong som rivs ut ska provtas och laktestas med avseende på krom, inklusive sexvärt krom, för bedömning av avfallshanteringen. Riven betong med halt av sexvärt krom som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden KM får inte återanvändas utan ska transporteras bort. Betong utan halt av sexvärt krom får återanvändas på land efter samråd och godkännande från tillsynsmyndigheten.

R. Den nyanlagda passagelösningen ska senast tre månader efter färdigställande genomgå besiktning av sakkunnig. Besiktningen ska avse passagens konstruktion och ska bland annat innehålla en granskning av att de tekniska förutsättningarna finns för att säkerställa passagelösningens avsedda funktion. Exempel på andra saker som ska besiktigas är passagelösningens vattendjup, vattenhastighet, lutning, anlockning samt fiskens möjlighet att ta sig in och ut

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

ur passagen.

Besiktningen ska redovisas till tillsynsmyndigheten i form av en skriftlig rapport senast tre månader efter arbetets slutförande, dock senast tre månader efter arbetstidens slut. Rapporten ska inkludera uppdaterade ritningar och fotodokumentation av den slutliga utformningen. Samtliga besiktningsmoment som utförts ska beskrivas och en bedömning av resultaten av varje moment redovisas. Rapporten ska även innehålla förslag på förbättringar i de fall behov finns.

S. Utsteg/utskov till fiskväg/faunapassage ska ha fasta markeringar som utvisar vilken vattennivå som motsvarar flödet 250 l/s.

Vid flyktöppningen till fiskavledaren ska det finnas en fast markering som utvisar vilken vattennivå som motsvarar flödet 50 l/s.

Delegation Mark- och miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att vid behov meddela ytterligare villkor gällande: D 1. Försiktighetsåtgärder till skydd mot föroreningsspridning från arbeten i förorenad mark eller sediment. D 2. Fastställelse av begränsningsvärden för tillförda massor som avses nyttjas för utfyllnad i vattenområdet och som kan misstänkas innehålla förorenande ämnen utöver de som framgår av villkor O. D 3. Stabilitetsåtgärder. D 4: Mindre förbättringsåtgärder för att säkerställa fiskvägens/faunapassagens samt fiskavledarens funktion.

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Strömfallsfastighet Rätten till tillgodogörande av vattenkraften ska för framtiden vara förenad med i Färgelanda kommun såsom strömfallsfastighet.

Arbetstid De tillståndsgivna arbetena ska vara utförda inom fem (5) år från det att domen vunnit laga kraft.

Oförutsedd skada Anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas inom fem (5) år från arbetstidens utgång.

Översyn av villkor Ansökan om översyn av villkoren och andra bestämmelser i enlighet med 22 kap. 29 § miljöbalken ska lämnas in till mark- och miljödomstolen senast 40 år efter att denna dom har vunnit laga kraft.

Prövningsavgift Mark- och miljödomstolen fastställer den prövningsavgift som sökanden ska betala till 15 960 kr. Avgiften är betald.

Verkställighet Befintlig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel får bedrivas till dess nu aktuell prövning är klar, dvs. till dess denna dom vunnit laga kraft. Därefter gäller de bestämmelser och villkor som följer av denna dom.

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

AVGÖRANDE FRÅN VALBO HÄRADSRÄTT År 1914 lämnades in en ansökan till dåvarande Valbo häradsrätt avseende rätten att på platsen för befintlig damm anlägga kvarn, såg och kraftverk. Med detta följde även att sökanden önskade bygga om befintlig damm. Efter genomförd synegång meddelade häradsrätten sin dom den 5 oktober 1914, och följande framgår av domslutet. - att mellan östra stranden och turbinintaget dammen gifver en höjd icke överstigande 21,00 meter öfver det i Kaptenen utlåtande omförmälta jämförelseplan, - att därintill förlägges turbinintaget till erforderliga dimensioner med bredden enligt Kaptenen förslag till dammutbyggnaden beräknad till tre meter och med botten enligt samma förslag förlagd till höjdläget 19,00 meter öfver jämförelseplanet, - att därintill förlägges utskov med anslutande flottningsränna i full öfverensstämmelse med bestämmelserna i Konungens Befallningshafvandes flottledsutslag den 27 augusti 1885, hvarförutom det skall åligga dammägaren att jämväl i öfvrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter med afseende å flottningen, som i samma utslag meddelats, - att intill flottledsutskofvet förlägges ett skibord på minst tjugo meters längd, med höjdläget förlagdt på en sträcka af minst två meter inte mer än 19,70 meter öfver jämförelseplanet samt i öfvrigt högst 20,00 meter öfver samma plan, - att ålyngelledare anbringas från afloppskanalen nedom fallet till vattenytan ofvan dammen, - att dammkrönet närmast västra stranden icke göres högre än som föreskrifvits med afseende å dammen intill östra stranden.

ANSÖKAN Yrkanden Sökanden yrkar så som slutligen bestämts att mark- och miljödomstolen, med beaktande av bestämmelserna i 5 a § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, 11 kap. 6 och 27 §§ miljöbalken och 24 kap. 10 § miljöbalken meddelar moderna miljövillkor för den vattenverksamhet som sökanden med stöd av Valbo häradsrätts dom den 5 oktober 1914 bedriver på fastigheterna Färgelanda och Färgelanda i form av Edstenafors vattenkraftverk.

Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Som en följd av yrkad omprövning yrkar även sökanden att mark- och miljödomstolen bestämmer arbetstiden för att genomföra ansökta åtgärder till fem år, att tiden för oförutsedd skada ska framställas senast fem år efter arbetstidens utgång, bestämmer prövningsavgiften till 15 960 kr, bestämmer att rätten att till tillgodogörande av vattenkraften för framtiden ska vara förenad med såsom strömfallsfastighet, bestämmer att ansökan om översyn av villkoren och andra bestämmelser i enlighet med 22 kap. 29 § miljöbalken ska lämnas in till mark- och miljödomstolen senast 40 år efter att dom i nu aktuell ansökan har vunnit laga kraft och bestämmer att befintlig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel får bedrivas till dess nu aktuell prövning är klar dvs. till dess dom vunnit laga kraft. Därefter ska gälla de villkor som omfattas av kommande dom avseende nu aktuell ansökan om omprövning.

Förslag på villkor Sökanden föreslår att vattenverksamheten vid Edstenafors vattenkraftverk förses med följande villkor.

Allmänt villkor Arbetena och verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgett och åtagit sig i målet.

Villkor kopplade till anläggande av nya delar inom ramen för miljöanpassningen 1. En fiskavledare ska installeras vid platsen för befintligt intagsgaller. Denna ska vara i form av alfauppställt fingaller med en spaltvidd om maximalt 18 mm och 38 graders lutning.

Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

2Vid anläggandet av fiskavledare så ska ny anslutningsdamm uppföras på plats för befintlig dammkonstruktion med en krönnivå om + 101,43. 3. Fiskavledaren ska ha en flyktöppning belägen i höger intagsvägg av typen sättfack som dimensioneras för ett minsta flöde om 0,05 m³/s. 4. En fiskväg/faunapassage ska anläggas som fungerar väl för starksimmande fiskarter av variabel storlek, utformad i huvudsaklig överenstämmelse med ansökan. Fiskvägen ska utformas och anpassas utifrån fallprofilen i den naturliga spillfåran invid kraftverket. 5. Till den i villkor 4 angivna fiskvägen/faunapassagen ska ny skibordsdamm med utskov anläggas i uppströms ände av sidofåran på den plats där det idag finns en spärrdamm. Denna skibordsdamm anläggs i form av en konstruktion med fyra luckor. Lucktröskeln förläggs på nivå + 98,70. 6. Vid det nya skibordet med utskovet i villkor 5 ska de tre högra luckorna användas vid reguljär drift medan det fjärde utskovet endast ska användas vid tillfälliga reparations- och underhållsåtgärder.

Villkor kopplade till driften av kraftverket med tillhörande delar A. Den högsta tillåtna (maximala) vattenbortledningen till turbin som får ske är 8 m³/s. B. Vattnet uppströms Edstenafors kraftverksdamm får ha den nivå som uppkommer vid dess fria lopp över överfallsdammen. C. Vid drift av kraftverket ska följande reglering tillämpas: - Vid normalt drift av kraftverket ska sänkningsgränsen + 99,48 gälla. - Vid reparations- och underhållsåtgärder får nivån tillfälligt avsänkas till + 99,28. - Därutöver får, efter godkännande av tillsynsmyndigheten, nivån avsänkas ned mot + 98,70 i samband med reparations- och underhållsåtgärder. D. En minimitappning om 0,3 m³/s, eller tillrinningen i perioder med vattenföring under 0,3 m³/s, ska ständigt framsläppas förbi anläggningen. Vattenmängden ska fördelas mellan omlöp och fiskavledare på så sätt att det i fiskavledaren ska framsläppas 0,05 m³/s. Resterande vattenmängd om 0,25 m³/s ska framsläppas i faunpassagen.

Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

E. Fiskavledaren behöver endast hållas öppen under perioder då kraftverket är i drift. F. Vid behov, för utförande av de åtgärder som omfattas av denna ansökan om omprövning samt underhåll, inspektion och reparation av kraftverket och till detta hörande anläggningar, får vattennivån vid dammen tillfälligt avsänkas lägre än den i tillståndet angivna sänkningsgränsen. Innan avsänkning får ske ska detta anmälas i god tid till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får vid reparations- och underhållsåtgärder godkänna att vattennivån i dammen avsänks lägre än vad som är angiven sänkningsgräns samt besluta när åtgärden får utföras och föreskriva erforderliga försiktighetsmått för åtgärden. G. Den detaljerade och slutliga utformningen av fiskväg/faunapassage ska ske i samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län. H. Nivån + 99,58, dvs. driftnivån, ska markeras på pegelskala upprättad i RH2000 och vara placerad väl synligt på dammen. I. Korttidsreglering får ej förekomma. Vattenkraftverket ska drivas som ett strömkraftverk där tillrinnande vatten ständigt framsläpps. Förändringar i avledning via turbiner eller via regleringsanordningar ska ske genom tillämpande av mjuka övergångar. J. Arbetena ska bedrivas på sådant sätt att grumling och utsläpp i vatten begränsas. K. Eventuella tillfälliga upplag ska ske inom särskilt markerad area, dock minst 10 meter från vattenområde. Området ska avstädas efter användning. Om misstänkta föroreningar påträffas i samband med åtgärderna ska arbetet omedelbart avbrytas och tillsynsmyndigheten kontaktas. L. Ett kontrollprogram för arbetets utförande ska upprättas och ges in till tillsynsmyndigheten senast två månader innan arbetena påbörjas. Kontrollprogrammet ska möjliggöra en bedömning av om villkoren och sökandens egna åtaganden i övrigt efterlevs. Det ska finnas ett aktuellt och uppdaterat kontrollprogram för driften som visar hur villkoren följs och hur verksamhetens påverkan på hälsa och miljö i övrigt undersöks. Förslag till kontrollprogram för driften ska ges in till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter lagakraftvunnen dom, eller den senare tid som

Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

tillsynsmyndigheten bestämmer. Av kontrollprogrammet ska mätmetoder, mätfrekvens, lagring av data och utvärderingsmetoder framgå. M. Avläsning av vattennivån uppströms dammanläggningen i syfte att kontrollera flödet i fiskvägen ska ske minst en gång per dygn. Registrering får ske manuellt eller automatiskt. De data som observeras ska sparas i 10 år. N. Vid arbeten i eller i omedelbar närhet till vattenområdet ska fordon och arbetsmaskiner vara utrustade med slangbrottsventiler samt ha omedelbar tillgång till saneringsutrustning. Förvaring av petroleumprodukter ska ske på hårdgjord yta och tankning ska ske utan risk för läckage till vatten. Fordon och maskiner som används i anläggningsarbeten ska använda smörjfetter och hydrauloljor som är miljöanpassade enligt SS 15 54 70 respektive SS 15 54 34 eller har motsvarande egenskaper. Beredskap ska finnas så att spridning av drivmedel och hydraul-, kylnings- och smörjningsprodukter förhindras i händelse av olycka eller läckage från maskiner och arbetsredskap. Drivmedel och kylningsprodukter som är så oskadliga för vattenmiljön som möjligt ska användas. O. Material som tillförs vattenområdet ska vara kontrollerat och fritt från föroreningar i den bemärkelsen att föroreningshalterna i fyllnadsmassorna inte

handbok NV 2010:1. Massorna ska även i möjligaste mån vara rent från grumlande fraktioner. I största möjliga mån ska naturstenar användas vid återställningen. P. Så långt det är möjligt ska strukturer från tidigare verksamheter bevaras. Kulturhistoriska lämningar som riskerar att beröras av arbetena ska markeras ut i terrängen för att undvika eventuella skador. Om lämningar, som tidigare inte varit kända, påträffas vid åtgärdsarbetet ska allt arbete upphöra och Länsstyrelsen underrättas. Sökanden ansvarar för att alla som medverkar i genomförandet av åtgärderna är informerade om hur och var hänsyn till kulturmiljöer ska tas. Q. Betong som rivs ut ska provtas och laktestas med avseende på krom, inklusive sexvärt krom, för bedömning av avfallshanteringen.

Sid 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

R. Den nyanlagda passagelösningen ska senast tre månader efter färdigställande genomgå besiktning av sakkunnig. Besiktningen ska avse passagens konstruktion och ska bland annat innehålla en granskning av att de tekniska förutsättningarna finns för att säkerställa passagelösningens avsedda funktion. Exempel på andra saker som ska besiktigas är passagelösningens vattendjup, vattenhastighet, lutning, anlockning samt fiskens möjlighet att ta sig in och ut ur passagen. Besiktningen ska redovisas till tillsynsmyndigheten i form av en skriftlig rapport senast tre månader efter arbetets slutförande, dock senast tre månader efter arbetstidens slut. I rapporten ska samtliga besiktningsmoment som utförts beskrivas och en bedömning av resultaten av varje moment redovisas. Rapporten ska även innehålla förslag på förbättringar i de fall behov finns.

Bakgrund Edstenafors kraftverk är beläget ungefär mitt emellan Högsäter och Färgelanda i Färgelanda kommun. Kraftverket är ett strömkraftverk och saknar damm för att kunna hålla vatten annat än under mycket kort tid.

Dämningen på platsen har långa anor. Vattenverksamhet har bedrivits på platsen sedan slutet av 1700-talet och dagens kraftverk uppfördes år 1915. Vid denna tidpunkt ingick utöver kraftverket en kvarn i verksamheten som lades ned på 1970talet. Därefter har endast kraft producerats vid Edstenafors.

Rådighet m.m Edstenafors kraftverk är belägen på fastigheten Färgelanda . På dammens högra sida angränsar fastigheten Färgelanda . På dammens vänstra sida angränsar fastigheten Färgelanda . Nedströms kraftverkets utlopp angränsar fallsträckan på vänster sida till Färgelanda och på höger sida till Färgelanda . Fastighetsbeteckningen för fallsträckan omedelbart efter överfallsdammen vid kraftverket och ett femtiotal meter efter vägbron saknas. Sökanden äger för sin del fastigheterna Färgelanda

Sid 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

och Färgelanda . Fastigheten Färgelanda angränsar mot anläggningen och föreslagna åtgärder men bedöms inte beröras i sådan omfattning att det är frågan om rådighetsproblem. Sistnämnda fastighet bedöms endast vara en potentiell sakägare. Sökanden har utrett rådigheten kring kraftverket, de områden som påverkas av ansökan och föreslagna åtgärder, outredda fastigheter och eventuellt bristande rådighet. Av utredningen framgår att komplett rådighet finns.

Nuvarande äldre rättighet som utgör grund för omprövning När ansökan gavs in gällde 1880 års vattenrättsförordning. Denna förordning medför en lösning som byggde på tidigare synsätt, dvs. möjligheten att nyttja kraften i vattnet tillfaller den som har rådighet över vattnet. 10 § vattenrättsförordningen gav en väg att via domstol skapa förutsättningar för att kunna genomföra ett projekt om verksamhetsutövaren bedömde att invändning skulle kunna komma från part.

Edstenafors har länge utnyttjats för att utvinna kraft ur vattnet för olika verksamheter men dagens anläggning har sin grund i den ansökan som år 1914 lämnades in till dåvarande Valbo häradsrätt. Det sökanden då ansökte om var rätten att på platsen för befintlig damm anlägga kvarn, såg och kraftverk. Kvarn och kraftverk skulle enligt ansökan ligga i samma byggnad. Med detta följde även att sökanden önskade bygga om befintlig damm. Efter genomförd synegång meddelade Valbo häradsrätt sin dom den 5 oktober 1914 där ansökan medgavs.

Till häradsrättens dom finns ett protokoll från synegången i målet som genomfördes den 5 augusti 1914, i vilket det centrala är redogörelsen för den tekniska utred-ningen som en kapten tog fram och delgav rätten inför synegången. I protokollet redogörs för de tekniska förutsättningarna vid platsen, hur den damm som vid tiden för prövningen såg ut och fungerade samt hur en förändrad och nybyggd damm skulle kunna uppföras som medförde möjlighet att inrätta kraftverk utan att för stor negativ påverkan uppstod på motstående intressen. Protokollet innehåller kapten förslag till lösning.

Sid 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Av häradsrättens domslut framgår följande. Sökanden ges rätt att bygga den nu befintliga dammen. Lösningen såsom den anges medför en lösning som är väl avvägd för att inte negativt påverka andra intressen i aktuell del av vattendraget. Dammens utseende och dämningsförmåga baseras på vad kapten kunnat klarlägga om förutsättningarna, vilka framgår av protokollet. För att hantera motstående intressen krävdes flottningsränna och ålyngelledare. Domen ger de svar som krävdes för att kraftverket skulle kunna uppföras och drivas ända fram till idag. Det sätt som man bör se aktuell dom på är i grunden som en sådan särskild rättighet att förfoga över vattnet som framgår av 5 a § lagen om införande av miljöbalken. Det är dock också möjligt att tolka förutsättningarna så att 5 § i samma lag är uppfylld.

Planfrågor och områdesskydd m.m. Områdena kring Edstenafors kraftverk omfattas inte av detaljplanerat område. I gällande översiktsplan för Färgelanda kommun (ÖP14) så ingår inte områdena kring Edstenafors kraftverk i de delar som betecknas som potentiella för utvecklingen av bebyggelsen. Vidare anges i planen endast att området hyser höga kulturvärden. Inget i övrigt av betydelse för nu aktuell omprövning framgår av ÖP14. I övrigt så berör inte kraftverket några skyddade områden kopplade till naturskydd såsom naturreservat eller Natura 2000.

Hydrologi och vattenhushållning

Hydrologi Örekilsälven har en total längd på 90 km och ett avrinningsområde som uppgår till 1338 km². Det är västkustens största vattendrag norr om Göta älv. Örekilsälven består av två större grenar, Örekilsälven respektive Munkedalsälven. Munkedalsälven med Valboån är omkring 70 km lång. Den har sina källområden i Dalsland och mynnar i Örekilsälven i Munkedal. Valboån mynnar ut i Ellenösjön och Munkedalsälven ut i Örekilsälven till älvens utlopp i havet. Från källflödena till Örekilsälvens mynning i västerhavet faller vattendraget ungefär 160 meter. Stora

Sid 17 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

sjösystem i Munkedalsälvens avrinningsområde är Svingsjön, Häresjön, Ragnerudsjön, Nyckelvattnet, Östersjön, Ellenösjön, Viksjön, Holmevattnet samt Övre och Nedre Trästickeln. Hela vattensystemet tillhör huvudavrinningsområde 110.

ungefär 35,7 km². Medelvattenföring är ungefär 4,94 m³ /s ovan Hultesjöbäckens tillflöde. (SMHI, 2021)

Vattenhushållning Edstenafors är ett strömkraftverk utan något magasin uppströms. Häradsrättsdomen från 1914 hänvisar till ett i berget, till höger om dammen uppströms kraftverket, inhugget kryss. Detta kryss är enligt domen beläget 0,07 meter över överfallsdammens krön. Märket har inte påträffats vid eftersök men har enligt häradsrättsdomen höjden + 20,09. I samma dom anges skibordskrönet till höjden +19,70, som tidigare hade sänkts ned från höjden + 20,00. Ansökan till Valbo häradsrätt år 1914 avsåg att återställa skibordets ursprungliga nivå till höjden + 20,00. Skibordskrönet har inmätts till + 99,58 i RH2000. Baserat på detta är förhållandet mellan höjdsystemen:

HÖJD = HÖJD +79,58 m

För tillvaratagande av fallhöjden vid Edstenafors kraftverk anges följande:

Sid 18 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

- Vattenståndet ska, enligt häradsrättsdomen, under längre tidsperioder hållas mellan + 20,01 och + 20,53 vid överfallsdammen vid Edstenafors. Detta motsvaras av nivåerna + 99,59 100,11 i RH2000. - För daglig drift, och i ett längre historiskt perspektiv, har reglering har skett genom att överfallsdammen har hanterat normala flödesvariationer. - Normal driftnivå för kraftverket är + 99,60 (domstolens anm. Har senare justerats till + 99,58 vilket används nedan). - Den hävdade sänkningsgränsen utgår från skibordets överkant och är belägen 0,3 m under denna (+ 99,28).

Alla moderna turbinregleringar ställs in mot en normal driftnivå, även kallat börvärde. Detta gäller även luckor med vattennivåreglering. Det kan tolkas som en dämningsgräns, men i detta fall har den befintliga häradsrättdomen tillåtit högre dämning än så, upp mot + 100,11. En benämning av nivån + 99,58 som dämningsgräns blir missvisande, eftersom det är ofrånkomligt att denna nivå kommer överskridas vid kraftig överrinning av dammens skibord.

Det finns ingen risk gällande möjligheterna till korttidsreglering. Vid låg tillrinning kan nivån i dammen förväntas sjunka ned mot + 99,50. Tillgänglig mätteknik och fjärrmanövrering har vissa svarstider som gör att nivån tillfälligt kommer sjunka under + 99,58 vid hastigt sjunkande vattenföring. Samtidigt kan inte dämningen (normal driftnivå) ligga högre än + 99,58 då detta skulle orsaka betydande spill över skibordet. Normal drift kommer att förläggas kring + 99,58. Det är nödvändigt att ha viss marginal i villkoren för att reguljär drift inte ska medföra behov av tillsyn och åtgärd eller rättelse.

Teknisk beskrivning Alla inmätta, projekterade och illustrerade höjder är angivna i höjdsystem RH2000. Plankoordinater är angivna i SWEREF 99 12 00.

Sid 19 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Anläggningsbeskrivning Edstenafors kraftverk består av en överfallsdamm i betong med ett skibord samt ett gemensamt intag och intagsgaller till två Francisturbiner. Överfallsdammen är 18,4 meter bred och har en avbördningskapacitet på 20,1 m³/s vid dämningsgräns (+ 100,41) respektive 43 m³/s vid krönhöjden + 100,90. Uppströms kraftverket, till vänster om överfallsdammen på vänster sida är intagskanalen med ett gemensamt intag till båda turbinerna. Intaget har bredden 4,6 m och tröskelhöjden + 97,88. Ett rostfritt galler med spaltvidden 25 mm och gallervinkeln 38° är beläget framför turbinintaget. Francisturbinernas gemensamma slukförmåga är 8 m³ /s (2,5 + 5,5). Generatoreffekten är 100 + 240 kW. Normal årsproduktion uppgår till 920 MWh.

Fallhöjden från dämningsgräns till nedre vattenytan är 8,0 m (+ 100,11 till + 92,10). 19,70

Skulle nettofallhöjden anges, vilken motsvaras av nivåskillnaden mellan skibordets överkant (+99,58, vilket motsvarar dammens förläggningsnivå i häradsrättsdomen) och vattenytan uppmätt nedströms uppgår nivåskillnaden till ungefär 7,5 meter. Det är således snarare fråga om en reducerad fallhöjd för kraftverket, som sannolikt orsakats av att sättvirke på skibordet demonterats.

Sid 20 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Edstenafors kraftverk sedd från uppströmssidan

Planerade åtgärder De åtgärder som nu föreslås att genomföras vid kraftverket är att skapa en passage för arter att vandra förbi dammen samt minska risken för negativ påverkan på arter vid nedströms passage. Detta skapas genom användandet av den sidofåra som finns vid kraftverket för att skapa en fiskväg/faunapassage. Detta i kombination med att viss mängd vatten spills i sidofåran och fiskavledare kommer enligt sökanden att medföra att anläggningens negativa miljöpåverkan hanteras på ett acceptabelt sätt och medför även att anläggningen får anses vara i linje med gällande miljökvalitetsnormer.

Sid 21 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Fiskväg/faunapassage Mot bakgrund av bland annat förekommande fiskfauna och analyser av platsens naturliga förutsättningar för fiskvandring bedöms konnektivitetsförbättrande åtgärder vara nödvändiga vid anläggningen. Vid Edstenafors kraftverk föreslås därför att en fiskväg/faunapassage anläggs som förläggs i tidigare sidofåra som idag är torrlagd genom en spärrdamm. Åtgärden omfattar därmed anläggande av ett nytt reglerbart utskov i uppströms ände på sidofåran. Utfyllnad och biotopvård i sidofåran, och i naturfåran nedströms befintlig skibordsdamm, i syfte att åstadkomma så goda passagemöjligheter som möjligt.

Fiskvägen konstrueras därför som ett omlöp från spärrdammen och vidare nedströms. Nedströms befintligt skibord utförs bottenuppbyggnad för att avjämna fallprofilen och för att skapa goda förutsättningar för uppvandring i spillfåran. Området bedöms naturligt ha utgjort ett relativt brant strömområde i Munkedalsälven, som numera förefaller ännu brantare och som till stor del har påverkats av

Sid 22 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

den kanalisation/rensning som genomförts nedströms kraftverket. Denna kanalisation har varit avgörande för tillvaratagande av kraftverkets fallhöjd. Den naturliga fallprofilen bedöms ha fördelats på en sträcka om ungefär 110 meter där uppströms vattenyta förväntas ha varit kring 2 meter under nuvarande skibordsnivå (kring + 97,5).

Nedströmsvattenytan har sänkts av på grund av kanalisation nedströms kraftstationen med motsvarande 1 1,5 meter, från + 93,10 till dagens + 92,10 (vid mättillfället). Den naturliga fallprofilen borde, med en total fallhöjd om 4,5 meter och distansen 110 meter, haft en genomsnittlig profillutning om ungefär 4 %, sannolikt med inslag av lokalt ännu brantare partier. Detta indikerar att platsen varit passerbar främst för ål och starksimmande fiskarter i området, till exempel öring. Fiskvägen föreslås utformas som ett omlöp kombinerat med stryk (bottenuppbyggnad) med den genomsnittliga lutningen 5 6 %. Genom den relativt branta fallprofilen kommer omlöpets funktion att efterlikna de naturliga förutsättningarna på platsen.

För reglering av flöde till fiskvägen installeras ett nytt reglerbart utskov i läget för befintlig spärrdamm. Utskovet förses med 4 luckor med fria bredden 1,03 meter vardera, med tröskel för luckläge på nivå + 98,70. Tre av luckorna avskiljes genom separering av utskovskalen nedströms med en skiljevägg. Bakom de 3 högra luckorna installeras en begränsande sektion av naturstensmaterial (strömnacke) med bottentröskeln förlagd på nivån + 99,30 och bottenbredden 0,4 meter, anslutande slänter 1:2 upp till nivån + 99,55, därefter horisontell profil. Fallprofilen i detta läge bedöms bli ungefär 1:20, dvs. 5 %. Detta utskov anpassas för att stå fullt öppet under normala driftsförhållanden för självreglerad avbördning över den föreslagna bottentröskeln. Vid höga nivåer kan föreslagna luckor sänkas för att begränsa avtappningen. Utskovet får, med föreslagen utformning, självreglerande avbördning från 0,15 2,5 m³ /s (intervallet + 99,58 till + 100,11). Mannings tal satt till 13, bottenbredd och bottenlutning enligt ovan.

Sid 23 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Figur 2. Avbördningskurva begränsande sektion omlöp Edstenafors, Munkedalsälven (Lantmäteriet, 2021)

Den fjärde och vänstra luckan utförs med fri utskovskanal innebärande att den kan avbörda minimitappning vid låga vattenstånd i dämningsområdet. Det tredelade luckutskovet nyttjas för reguljär drift, där självreglering sker så långt som möjligt via den begränsande sektionen. Endast vid behov av bland annat avsänkning nyttjas den fjärde luckan och då i syfte att hålla minimitappning i fiskvägen och ge möjlighet till förbiledning av flöde vid låga vattenstånd.

En minimitappning föreslås uppgående till 0,25 m³/s. Denna tappning medför passagemöjlighet för ål och stationär öring (av mindre kroppsstorlek). Designen av utskovet, och skibordsdammens placering, gör att temporära flödesökningar per automatik avbördas via omlöp och spillfåra. Utskovet agerar primärutskov efter ombyggnaden, och då avbördning via det större skibordet initieras, avrinner även detta flöde via fiskväg och spillfåran. Detta bedöms bidra till goda uppvandringsförhållanden under vandringsintensiva perioder, till exempel högre höstflöden.

Bottenufyllningen vid utskovsluckorna är tänkta att utformas med en centralt placerad, marginellt djupare stigränna, ansluten till horisontell stenfyllning i likhet med vilken bäckmiljö som helst. Risken, som lyfts fram, att ålyngel skulle ha svårt att passera sektionen är försumbar. Det bör noteras att samtliga 3 luckor framför

Sid 24 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

sektionen är hissade, och ska så vara under normala driftsförhållanden, varpå tvärsnittshastigheten i luckläget är mycket låg. Föreslagen utformning av den begränsande bottensektionen bakom luckorna resulterar i en tvärsnittshastighet om 0,79 m/s i utskovet vid minimitappning och nivå + 99,58. Vid nivå + 99,70 blir tvärsnittshastigheten kring 0,85 m/s. Detta är ett snittvärde för hela tvärsektionen och föga relevant för utskovets passagefunktion. Detta då högre vattenhastighet kan förväntas i mittfåran (och ytligt) med betydligt lägre vattenhastigheter, på gränsen till stillastående vatten, i perifera delar av tvärsnittet. Utloppsområdet efterliknar vilken naturlig strömnacke som helst och den naturliga fallprofilen är mycket brant, dominerad av anslutande berghällar.

En fördjupad analys av passageförhållanden i just denna sektion behövs inte mot bakgrund av hur övriga delar av forsområdet ser ut. Detta gäller särskilt beträffande passagemöjligheter för ålyngel. I de perifera delarna i utskovets begränsande sektion, den horisontella delen av sektionen, kommer stenfyllning utföras för att skapa grunda, svagströmmande områden intill den djupare stigrännan. Detta skapar goda passageförhållanden för små ålar som kan röra sig i mycket låga strömningshastigheter i det grundare partiet. Som jämförelse kan konstateras att denna typ av sektion anlagts i flertalet passager, till exempel Turbinbron i Västerås, Gisslarbo i Kolsva med flera. Inga indikationer har förekommit i dessa passager på bristande funktion för arter som ål, flodnejonöga och andra svagsimmande fiskarter.

Tröskelnivån i luckutskovet ska vara + 98,70. Det är förklarat och beskrivet i handlingarna att den fjärde luckan, som har lägre bottentröskel än stenfyllningen i fiskvägen, ska hantera minimitappning vid tillfälliga reparations- och underhållsåtgärder. Det saknas andra möjligheter att sänka vattenståndet, än via den fjärde luckan i fiskvägens utskov, vilket innebär att vattenståndet kommer att ställa in sig mot det flöde som avbördas genom lucka 4. Det innebär till exempel att nivån uppgår till ungefär + 99,0 vid ett flöde om MLQ, ungefär 0,3 m³/s. Tillrinningen kan dock bli lägre än så varpå magasinet kommer att sjunka ned mot + 98,70.

Från uppströms position räknat genomförs följande åtgärder:

Sid 25 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

- Fångdamm förläggs ungefär 20 meter uppströms befintlig spärrdamm, på befintlig översvämningsmark. - Spärrdammen rivs och en ny reglerdamm anläggs. Spillfåran och sträckan för omlöpet anpassas för utjämnad fallprofil, vilopooler med mera. Schakter bedöms inte krävas nedströms befintlig spärrdamm. Befintligt stenmaterial i slänter och vid spärrdamm ska företrädelsevis nyttjas för möblering av fiskvägen. - Begränsad bottenuppbyggnad med naturstensmaterial utförs i spillfåran invid kraftverket. Bottenuppbyggnaden kommer här begränsas till utplacering av enstaka block och stenar, och ingen fyllning ska utföras under stenvalvbron som kan påverka dess avbördningsförmåga med mera. - Mynningen av spillfåran och omlöpet anpassas för att eftersträva god anlockningsfunktion vid mötet av kraftverksflödet. Detta sker genom begränsad utplacering av enstaka block och stenar. - Kanal framschaktas i befintligt svämplan uppströms spärrdammen. Kanalbotten förläggs horisontell ungefär 1 1,5 m bred på nivå kring + 98,70. Därefter rives fångdammen och det nya reglerutskovet tas i bruk.

Fiskavledare En fiskavledare i form av alfauppställt fingaller, spaltvidd 18 mm, installeras. Detta kräver breddning av dagens intag då det nya gallret, som monteras i 38 graders vinkel i förhållande till horisontalplanet, bör erhålla en fri bredd kring 7,0 m. Dagens intag är ca 4,65 m brett och kan utökas åt vänster. Breddningen kan eventuellt reduceras om intagströskeln kan fördjupas något. Tröskelnivån vid gallret förväntas kunna förläggas kring + 97,06. Vattendjupet framför gallret beräknas därmed bli ungefär 2,82 meter vid normal driftnivå + 99,58. Med slukförmågan 8 m³/s blir genomsnittlig vattenhastighet ungefär 0,45 m/s. I samband med detta rivs vänster anslutningsdamm till intaget (betongkonstruktion) och en ny anslutningsdamm anläggs med jämn krönnivå kring + 101,43. Genom detta kan intagströskeln (i läge för intagsluckor) flyttas ut i vattenområdet för att ge plats åt nytt låglutande

Sid 26 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

galler. Det nya intaget förses med erforderliga intagsluckor, möjligen 3 5 stålluckor. Tröskel för intagsluckorna förläggs kring nivån + 97,58.

Galleravledaren kompletteras med en flyktöppning i nedströms ände av typen sättfack som dimensioneras för varaktigt flöde om ungefär 0,05 m³/s vid normal driftnivå. Flyktöppningen kan med fördel kompletteras med is- och skräputskov bredvid avledaren. Flyktöppningen placeras i höger intagsvägg, strax uppströms intagsgallret, genom betongväggen och därefter utförd som en flyktränna i rörform.

Föreslagen utformning av flyktöppningen medför ett minsta flöde om 50 l/s vid normal drift. Det bör noteras att detta flöde ökar i de fall dämningen ligger högre. Öppningen utgörs av en fast tröskel på nivå kring + 99,40, med fria bredden 0,3 meter, som avbördar 50 l/s vid nivån + 99,58. Detta innebär att öppningens flöde ökar i takt med stigande nivå, för att vid normal driftnivå + 99,80 avbörda ungefär 130 l/s, och vid historisk dämningsgräns + 91,03 avbörda 190 l/s. Baserat på varaktighet av flöden i aktuell del av Valboån överstiger flödet i ån kraftverkets slukförmåga samt minimitappning under 25% av tiden. Under 25 % av tiden kommer därför flödet vara högre än 50 l/s.

Funktionen av en flyktöppning är inte heller isolerad, utan beroende av flera faktorer såsom gallerutformning, inströmningshastighet mm. I detta fall har valts en utformning med mycket låg inströmningshastighet, maximalt kring 0,45 m/s. Komposantfördelning nedan visar att svephastigheten parallellt med gallret är ca 30 % högre än normalhastigheten genom gallret, vilket borgar för god anlockning mot en ytligt placerad flyktöppning.

Sid 27 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Den planerade fiskvägen, utgör också en lämplig nedströmspassage. Utskovet är inte optimalt placerat för att hantera nedströms passage vid normal drift, men vid lågflödesförhållanden bedöms anlockningen mot omlöpets utskov kunna bli betydande.

Flödet genom flyktöppningen är lägre än angiven dimensioneringsrekommendation om 2 5 % av turbinens slukförmåga. Detta är dels motiverat av ovanstående skäl, dels betraktas angivelsen som missvisande. Dimensionering av turbinen är helt ointressant för de hydrauliska förhållanden som råder för fiskens nedströms passage via en fiskavledare, och aktuell drivvattenföring i relation till flöde via flyktöppning är mer relevant för att bedöma passagefunktionen. Under dominerande del av sommarhalvåret, då nedströms passage kan bedömas vara som mest intensiv, kommer inte kraftverket köras på full last. Samtidigt avbördas kontinuerligt samma flöde, ibland högre, via flyktöppningen. Endast under 25 % av tiden är flödet i Valboån så pass stort att kraftverket kan köras på maximal slukförmåga. Stor del av denna tid ligger utanför den normalt mest intensiva perioden för nedströms passage. Det är således mer sannolikt att kraftverket körs på 40 60 % last under den vandringsintensiva delen av året, varpå flödesproportionen i flyktöppningen uppgår till 10 16 % av turbinflödet. Sökanden ser, mot bakgrund av ovanstående, ingen betydande risk för bristande passageeffektivitet för nedströms vandrande ål, särskilt då nedströms vandring av ål även tillåts längs hela skibordskrönet, omlöp med mera.

Miljöbedömning Sökandens uppfattning är att miljöbedömningen visar att de åtgärder, anpassningar och villkor som föreslås kommer medföra att kraftverket är i linje med vid tiden för ansökan tillämpliga miljökvalitetsnormer. Vidare bedöms det klarläggas att de åtgärder som vidtas kommer att medföra effektiva åtgärder som medför faktisk positiv påverkan på möjligheten att uppnå god ekologisk status i aktuell del av Örekilsälven (Valboån).

Sid 28 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Natur- och vattenmiljö Valboån-Munkedalsälven ingår i Örekilsälvens vattensystem. Örekilsälven och den nedre delen av Munkedalsälven har egna unika stammar av atlantlax och havsöring. Torpdammen utgör ett vandringshinder för laxfisk i Örekilsälven och i Munkedalsälven utgör vattenfallet strax ovan Arctic Paper Munkedals AB ett naturligt vandringshinder. I systemet finns även ål och havsnejonöga som också är beroende av att kunna vandra mellan älv och hav för att fullfölja sin livscykel. Systemet har i övrigt en rik fisk- och fågelfauna.

Edstenafors kraftverk bedöms utgöra definitiva vandringshinder för fisk. Ursprungligen bedöms läget för Edstenafors kraftverk varit en strid fors enbart passerbar för ål och starksimmande fiskarter som öring. Direkt nedströms Edstenafors kraftverksdamm finns en forssträcka på ungefär 100 meter. I övrigt är ån huvudsakligen meandrande och lugnflytande, men det finns några områden med fallsträckor.

Valboån har elfiskats vid flera tillfällen mellan år 1986 och 2020. Vid dessa provfisken har det fångats abborre, gädda, mört, löja, elritsa, lake, flodkräfta, signalkräfta, öring, bäcknejonöga och nejonöga (obestämd). Vidare har provfiske med bottensatta nät utförts i Ellenösjön vid flera tillfällen mellan år 1997 och 2007 och i den nedströms liggande Viksjön år 1988. De arter som fångats i båda sjöarna är abborre, björkna, braxen, gädda, gärs, gös, löja, mört och nors. I Ellenösjön har dessutom ruda, sarv och sutare fångats.

Den enligt rödlistan starkt hotade fågeln grönfink har rapporterats vid Edstenafors vid ett tillfälle år 2010. Nära hotade fågelarter som ärtsångare, entita, blå kärrhök, drillsnäppa, rödvingetrast, björktrast, gulsparv och buskskvätta har också rapporterats vid Edstenafors.

Kulturmiljö Inom och i anslutning till anläggningsområdet vid Edstenafors kraftverk finns flera kulturhistoriska lämningar. Själva anläggningen är klassad som möjlig fornlämning

Sid 29 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

(L1960:9733 Småindustriområde) och bron strax nedströms är klassad som övrig kulturhistorisk lämning (L1965:1936 Bro). En stenvall från flottledsrensningen och en fästanordning för timmerränna är klassade som övriga kulturhistoriska lämningar (L1960:9859 Flottningsanläggning och L1960:9757 Flottningsanläggning).

Valboån Lillån till Härån har en stor och sammansatt miljö med fornlämningar och bebyggelsevärden i ett delvis böljande och kuperat odlingslandskap kring Valboån. Gårdarna, som i allmänhet består av större brukningsenheter är ofta placerade i krönlägen, vilket ger landskapet en karaktäristisk prägel. På samma platser finns ofta fornlämningar från järnåldern, vilket antyder att gårdslägena kan ha en mycket lång kontinuitet. Inom kulturmiljön finns spår från många olika tidsperioder vilka visar på människans långvariga nyttjande av marken i dalgången.

Edstenafors kvarn och kraftverket har ett högt kulturhistoriskt värde. Kvarnen, stenvalvsbron, vattenvägarna, ån och den omgivande miljön har sammantaget ett högt kulturhistoriskt värde. Kvarnbyggnaden är, trots vissa förändringar, välbevarad och tydligt läsbar i sitt kulturhistoriska sammanhang. Kvarnbyggnadens speciella karaktär och utformning är i sig inte värdehöjande men förstärker helhetsmiljön och utgör ett lokalt landmärke.

Risk och sårbarhet Effekterna av ett förändrat klimat i denna del av Sverige varierar beroende på vilket scenario som betraktas. Generellt bedöms dock frekvens och varaktighet av högflöden öka under vintern på grund av att mindre nederbörd ackumuleras som snö. Detta leder även till en minskad eller utebliven vårflod. Avdunstningen förväntas öka vår, sommar och höst eftersom temperaturen ökar och vegetationsperioden förlängs. Detta gör att mindre mängd nederbörd når vattendragen jämfört med idag.

Berörda dammar saknar dammsäkerhetsklass och bedöms få obetydliga konsekvenser vid ett dammbrott

Sid 30 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Konsekvensanalys Syftet med föreliggande ansökan är att förse Edstenafors kraftverk med moderna miljövillkor och däri vidta miljöanpassningsåtgärder vid sagda anläggning. Miljöanpassningen avser medföra jämförbar passagemöjlighet för akvatiska organismer i Valboåns vattensystem som innan anläggningarna byggdes.

Hydrologi En naturlik passage kommer erhållas i kraftsverksområdet där det även vid lägre vattenföring kommer att flöda vatten. I utskovsfåran genomförs utfyllnad och biotopvård. Genom den relativt branta fallprofilen kommer omlöpets funktion att efterlikna de naturliga förutsättningarna på platsen. Minimitappningen genom fiskvägen innebär att effekten av vattenbortledning på lokala strömsträckor kommer att begränsas. Eftersom Edstenafors kraftverk drivs som strömkraftverk, utan aktiv magasinering av vatten, kommer inte åtgärderna förändra hydrologin i övrigt. Totalflöden nedströms verken kommer därför att motsvaras av den naturliga avrinningen i Valboån.

Natur- och vattenmiljö Påverkan till följd av den planerade entreprenaden är av lokal karaktär inom anläggningsområden.

Genom miljöanpassningen kommer konnektiviteten i vattenekosystemet att förbättras för Valboån. Fri vandringsväg för akvatisk fauna öppnas i Valboån mellan Ödeborg och Djupevad. Med planerade åtgärder kommer öring och ål kunna passera uppströms och nedströms vid Edstenafors kraftverk.

Negativ påverkan på rödlistade fågelarter under anläggningsskedet bedöms vara obetydlig. Djurlivet påverkas i positiv riktning av planerade åtgärder då fiskvägen/spillfåran får en naturlik karaktär som gynnar biologisk mångfald.

Sid 31 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Kulturmiljö Edstenafors kraftverk har ett högt kulturhistoriskt värde enligt länsstyrelsen. Eftersom kraftverken avses behållas och förses med fiskvägar och fiskavledare bedöms ingreppet i kulturmiljön som litet. Delar av dammkonstruktionerna kommer byggas om för att anpassas till fiskvägarna vilket kan innebära små ingrepp i kulturmiljön. De anläggningsdelar som huvudsakligen påverkas av planerade åtgärder är dock renoverade och delvis ombyggda under modern tid. Samtliga arbeten inom anläggningsområdet kommer utföras med så små ingrepp i kulturhistoriska lämningar som är tekniskt möjligt men bör planeras i samråd med länsstyrelsen.

Risk och sårbarhet Eftersom Edstenafors kraftverk idag bedrivs som ett strömkraftverk kommer möjligheter att dämpa högflöden eller förstärka lågflöden genom aktiv reglering att fortsatt vara obefintliga. Förutsättningarna att möta förändrade flöden via klimatförändringar kommer påverkas i positiv riktning av planerade åtgärder. De föreslagna åtgärderna för fiskvandring innebär en ökad grad av självreglering och generellt sett ett minskat beroende av luckreglering. Genom detta ökar redundansen för skyfall och andra hastiga flödesförändringar och risken för framtida dammbrott kommer begränsas efter att planerade åtgärder har utförts.

Uppföljning Ett kontrollprogram bör upprättas för miljöuppföljning av anläggningsåtgärder och löpande drift av verksamheten. Detta ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och godkännas av densamma innan arbeten påbörjas.

Kontrollprogrammet bör exempelvis inriktas på uppföljning av följande faktorer: - Arbetsutförande och arbetsplanering i syfte att begränsa temporära miljöstörningar under anläggningsskedet av grumling, buller, röjning, avverkning med mera - Flödeskontroll vid tappning genom utskov/fiskvägar.

Sid 32 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

- Detaljutformning av fiskvägar och övriga ombyggnader i syfte att uppnå god funktion och minimera påverkan på befintliga kulturmiljövärden.

Sammanfattning Örekilsälven och den nedersta delen av Munkedalsälven hyser egna unika lax- och öringstammar och en i övrigt rik fisk- och fågelfauna. Vattensystemet är också ett viktigt uppväxtområde för ål. Ägaren ämnar miljöanpassa verksamheten genom att förbättra konnektiviteten. Edstenafors kraftverk kommer förses med en fiskväg anpassad för starksimmande fiskarter. Läget för Edstenafors kraftverk bedöms ursprungligen varit passerbart endast för starksimmande fiskarter, i detta fall främst öring och ål. Genom åtgärderna uppnås fria vandringsvägar för ål även till de övre delarna av vattensystemet och starksimmande fiskarter kommer kunna passera Edstenafors kraftverk. Samtliga arter kommer kunna passera nedströms kraftverket. Därmed sker en stor förbättring av konnektiviteten för berörda vattenförekomster, vilket öppnar upp för den ekologiska statusen att klassas som god.

Sammantaget är det sökandens bedömning att föreslagna åtgärder medför att anläggningen inte kan anses strida emot 5 kap. 4 § miljöbalken, övriga tillämpliga delar av miljöbalken, eller förordningen om vattenverksamhet.

Genomförd samverkan Samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län har bedrivits under om en period av ungefär ett års tid. De första kontakterna mellan kraftverksägare och länsstyrelsen genomfördes under hösten 2020. Därefter har möten på plats genomförts i olika skeden av samverkan, från initiala möten inför länsstyrelsens framtagande av nulägesbeskrivningen fram till de möten som handlade om val av lösning vid respektive anläggning. De sistnämnda mötena genomfördes i början av december år 2021. Därefter fattade länsstyrelsen beslut om att avsluta samverkan.

Sid 33 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Miljökvalitetsnormer

Berörda vattenförekomster och statusklassificering Verksamheten påverkar i huvudsak vattenförekomsten Valboån Lillån till Härån.

Vattenförekomsten uppnår inte god kemisk status. Påverkan består av kvicksilverföreningar och bromerade difenyleter. Vattenförekomsten är den del av Valboån som rinner mellan Häråns tillflöde och Lillåns tillflöde. Nu gällande miljökvalitetsnorm anger att god ekologisk status ska nås till år 2033. Vattenförekomsten är klassad till måttlig ekologisk status. Den biologiska kvalitetsfaktorn fisk är utslagsgivande för bedömningen. Fisk klassas som måttlig status eftersom fiskens vandringsmöjligheter är negativt påverkade. I VISS föreslås möjliggöra upp- och nedströmspassage som en konnektivitetsfrämjande åtgärd.

Viktigt att beakta är dock att läget för Edstenafors kraftverk bedömts utgöra ett naturligt vandringshinder för alla fiskarter utom ål och starksimmande arter som öring. De naturliga förutsättningarna för konnektivitet har alltså varit begränsade men försämrats på grund av vattenkraftanläggningen.

Berörda kvalitetsfaktorer Aktuell vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel i Valboån påverkar primärt biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Statusklassificering av de kvalitetsfaktor som bedöms kunna påverkas aktuell verksamhet redovisas nedan.

Sid 34 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Figur 3. Redovisning av statusklassificering för relevanta kvalitetsfaktorer med underliggande parameteretrar i berörda vattenförekomster (VISS, 2021)

Kvalitetsfaktorn fisk är bedömd till måttlig status eftersom fiskar och andra vattenlevande djur inte kan vandra naturligt i vattensystemet. Kvalitetsfaktorn konnektivitet klassas som dålig eftersom fiskar och andra vattenlevande djur inte kan vandra naturligt i vattensystemet. Utöver Edstenafors kraftverk finns ytterligare fem definitiva vandringshinder innan Valboån når havet via Munkedalsälven och Örekilsälven. Dessa fem definitiva vandringshinder utgörs av Näsböle kraftverk, Ödeborgs kraftverk, Ellenö kraftverk, Kaserna regleringsdamm och vattenfallet ovan Arctic Paper AB.

För miljökvalitetsfaktorn hydrologisk regim är endast parametern specifik flödesenergi klassad, och den får stå till grund för statusen. Specifik flödesenergi bedöms till otillfredsställande status, eftersom stora delar av växter och djurs naturliga livsmiljöer har försvunnit på grund av mänskliga verksamheter. Mer än 35 % men högst 75 % av ytvattenförekomstens specifika flödeseffekt avviker från referensförhållandet. Människan har rätat ut slingrande vattendrag exempelvis vid markavvattning.

Det morfologiska tillståndet klassas som otillfredsställande. Till grund för detta står parametrarna vattendragfårans form, vattendragfårans kanter, vattendragets närområde och svämplanets strukturer och funktion i vattendrag, vilka alla innehar otillfredsställande status. Grunden till detta är att det saknas naturliga livsmiljöer för djur och växter till följd av mänsklig påverkan som kanalisering, rensning, muddring, anlagda ytor och aktivt brukad mark.

Sid 35 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Gällande miljökvalitetsnorm och vattenmyndighetens åtgärdsförslag Nu gällande miljökvalitetsnorm anger att god ekologisk status ska nås till år 2033. Vattenförekomsten är klassad till måttlig ekologisk status. Kvalitetsfaktorn fisk är utslagsgivande för bedömningen. Fisk klassas som måttlig status eftersom fiskens vandringsmöjligheter är negativt påverkade. Bedömningen av eventuella övergödningsproblem är osäker då det saknas data för att bekräfta påverkansanalysen.

- och nedströmspassage -

Konsekvensanalys Biologiska kvalitetsfaktorer Tack vare ett konstant vattenflöde i spillfårorna/fiskvägarna kommer bottenfauna få utökade möjligheter att röra sig inom och genom Valboån. Fiskvägarnas naturlika bottenförhållanden kommer även kunna utgöra en god livsmiljö för bottenfauna.

Kvalitetsfaktorn fisk är utslagsgivande för bedömningen av ekologisk status i vattenförekomsten. Kvalitetsfaktorn fisk är bedömd till måttlig status av vattenmyndigheten eftersom fisken inte kan vandra naturligt i systemet på grund av vandringshinder. De föreslagna miljöanpassningarna möjliggör för de fiskarter som kunnat passera platserna för kraftverken under naturliga förhållanden nu åter kommer kunna göra det.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Planerade åtgärder innebär en minskad påverkan av vandringshinder och bidrar till en förbättrad status vad gäller konnektiviteten i vattensystemet. Detta ligger i linje med vattenmyndighetens förslag om att möjliggöra upp- och nedströmspassage vid rubricerade anläggningar. Åtgärderna ligger även i linje med länsstyrelsens analys

Sid 36 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

av åtgärdsbehov om att hänsyn ska tas till de naturliga förutsättningarna vid konnektivitetsförbättrande åtgärder. Lägen som naturligt endast varit passerbara för ål och starksimmande arter som öring kommer även efter åtgärd endast vara passerbara för dessa arter.

Kvalitetsfaktorn hydrologisk regim i vattendrag med dess underliggande parametrar påverkas inte i högre utsträckning av planerade åtgärder.

Vad gäller hydrologisk regim specifik flödesenergi finns viss påverkan av indämning idag och denna kvarstår. Den aktuella strömsträckan vid kraftverket påverkas dock i positiv riktning genom viss återställning av bottensubstrat (biotopvård) och minimitappning via fiskväg/spillfåra. Vad gäller hydrologisk regim volymavvikelse kan konstateras att kraftverket idag drivs som ett strömkraftverk och att någon reglering inte sker, och parametern för större delen av vattenförekomsten kommer därför inte påverkas av åtgärderna. Däremot kommer den korta strömsträckan som idag påverkas av vattenbortledning gynnas genom införande av minimitappning. Spillfårorna kring kraftverken utgör förvisso en liten del av vattenförekomstens längd, men är också de områden där parametern bedöms vara som mest påverkad till följd av vattenbortledningen. I dessa områden får området en mer naturlig karaktär som gynnar livet i vattnet. Enligt samma resonemang som ovan sker påverkan på hydrologisk regim flödets förändringstakt och hydrologisk regim vattenståndets förändringstakt, med små effekter för vattenförekomsten som helhet men betydande påverkan i positiv riktning i spillfårorna kring kraftverket.

Vattendragets morfologiska tillstånd förbättras endast i det avseende att rensningar i spillfårorna vid anläggningen återställs för att fungera som fiskvägar och på så sätt får en mer naturlik karaktär.

Sid 37 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Ekologisk status Vattenförekomstens ekologiska status är klassad som måttlig, den utslagsgivande kvalitetsfaktorn fisk hindrar vattenförekomsten från att uppnå god ekologisk status. Det är i sin tur den hydromorfologiska statusen konnektivitet som till stor del ligger till grund för detta, då fisk hindras att vandra inom och genom vattenförekomsten på grund av bristande vandringshinder. Därför har länsstyrelsen föreslagit att möjliggöra upp- och nedströms fiskpassage vid de två berörda kraftverken. Föreslagna åtgärder är inriktade på att åtgärda konnektivitetsproblem, i överenstämmelse med länsstyrelsens analys av åtgärdsbehov och de bedömningar som gjorts av referensförhållanden. Genom utförande av de åtgärder och villkorsförslag som fogats till ansökan, bedöms inte verksamheten äventyra möjligheten att uppnå gällande miljökvalitetsnormer i de vattenförekomster som påverkas av verksamheten.

Sammanfattning Sökandens uppfattning är att nu föreslagna åtgärder, anpassningar och villkor medför att kraftverket inte kan anses vara i strid med gällande miljökvalitetsnormer. Vidare är det sökandens bedömning att aktuella åtgärder, anpassningar och villkor medför att möjligheterna att uppnå god ekologisk status i aktuellt vattendrag ökar. Därmed så anser sökanden att nu aktuell ansökan om omprövning är i linje med aktuella miljökvalitetsnormer.

Ansökans förhållande till moderna miljövillkor och bästa möjliga teknik Samtliga moment som föreslås i ansökan är direkt nödvändiga för att uppnå målsättningen med att erhålla moderna miljövillkor och att lösa detta på annat sätt är inte möjligt. Det som föreslås är vidare på inget sätt kopplat till en ökad produktion eller utökad regleringsförmåga, utan det är enbart frågan om miljöanpassning.

Edstenafors kraftverk är beläget i en trång, och brant, passage av Valboån. Det föreligger inte många alternativa sätt att åstadkomma en funktionsduglig fiskväg som motsvarar referensförhållandet på platsen. Det till synes mest uppenbara alternativet är också det som föreslagits, ett s.k. omlöp som i stort följer naturlig fallprofil och, tack vare dess placering, kan ta vara på temporärt spill via

Sid 38 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

skibordsdammen. Då de terrängmässiga förutsättningarna är goda begränsas behov av schakter och fyllningsarbeten. För reglering av flöde till fiskvägen, och för att kunna säkerställa minimitappning vid tillfällig avsänkning (i samband med underhåll/reparation) krävs en utskovsdamm som reglerar utflödet. Denna har placerats i läget för en befintlig spärrdamm, bland annat i syfte att begränsa ingrepp i lokalmiljön. Den kanal som behöver schaktas fram mellan Valboån och utskovsdammen medför en ringa schaktvolym. Schaktdjupet bedöms uppgå till 1,3 meter i medelnivå och motsvarar ungefär en sträcka om 45 meter och en total schaktvolym om ungefär 400 m³.

Planerad förändring av intagets geometrier syftar också till att reducera inströmningshastigheten i kraftverksintaget. Med dagens förhållanden är intagshastigheter vid rensgallret för höga för att ett låglutande fingaller ska kunna placeras i intaget (vattenhastigheten är ca 1 m/s med dagens utformning). En breddning/fördjupning krävs för att undvika risk att fisk fastnar på det tätare gallret i syfte att reducera ned hastigheten till maximalt 0,5 m/s. I aktuellt fall har en intagshastighet om 0,45 m/s eftersträvats, dels för att erhålla marginal mot viss igensättning av gallret, dels för att ge fisk goda möjligheter att orientera sig längs gallret och finna flyktöppningen. Intagsområdet behöver erhålla en generellt sänkt inströmningshastighet om fisk ska kunna navigera i densamma, för att söka sig vidare nedströms via planerad flyktränna, alternativt för att återvandra uppströms och passera via omlöpet. Med dagens strömningsförhållanden skulle detta inte vara möjligt.

Eftersom fiskuppvandring är beroende av långt fler miljöförhållanden än de som sökanden kan påverka, bedöms inte någon ekologisk funktionskontroll vara motiverad eller skälig i det skede verksamheten befinner sig i just nu. Fiskvägen är utformad och dimensionerad helt i linje med vägledning om bästa möjliga teknik för ändamålet. Bara genom detta torde vissa funktionsaspekter vara hanterade. Fiskuppvandring påverkas till exempel av flödesregim för säsong/år, spillfårans morfologi (samtliga flottledsrensningar planeras inte att åtgärdas av sökanden), behov av lekoch uppväxtområden (påverkas till exempel av beståndsstorlek och konkurrens om lekområden). Det är därför oklart om en funktionsuppföljning i form av till exempel

Sid 39 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

fiskräknare skulle ge några tillförlitliga och rättvisande resultat inom en 5 10 års period. Detsamma avser funktionskontroll av fiskavledaren. Sökanden avser däremot kontrollera att utförda åtgärder presterar på det sätt som anges i ansökan.

Ansökta åtgärder för miljöanpassning vid Edstenafors kraftverk är relativt omfattande men hänför sig uteslutande till åtgärder som krävs för att anpassa verksamheten till moderna miljövillkor, och att i så stor utsträckning som möjligt tillämpa kunskap om bästa möjliga teknik för fiskpassager med mera. Motiven för detta behandlas under respektive delrubrik nedan.

Generella delar försiktighetsmått Vissa generella försiktighetsmått bedöms vara relevanta: Material som tillförs vattenområdet ska vara kontrollerat och fritt från föroreningar i den bemärkelsen att föroreningshalterna i fyllnadsmassorna inte överstiger riktvärdet för "mindre än ringa risk" enligt Naturvårdsverkets handbok NV 2010:1. Massorna ska även i möjligaste mån vara rent från grumlande fraktioner. I största möjliga mån ska naturstenar användas vid återställningen. Arbetsmaskiner som används i eller i närheten av åfåran ska vara försedda med slangbrottsventiler. Hydraulvätskor ska vara miljöanpassade enligt svensk standard SS 15 54 34 respektive SS 15 54 70 samt av RISE Vid utförande av arbetena ska vidtas åtgärder för att förebygga grumling och sedimentation i vattendraget. Vid behov ska siltgardiner användas som skydd mot grumling av vattendraget. Arbetena ska utföras så att risken för körskador i och intill vattendraget undviks i möjligaste mån.

Fångdamm och utrivning av befintlig spärrdamm En fångdamm förläggs ca 20 m uppströms befintlig spärrdamm, på översvämningsmark som sannolikt tidigare utgjort en kanal/vattenväg till tidigare såg vid Edstenafors. Som tillfart för arbetet nyttjas befintlig driftväg ned till området. Inga

Sid 40 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

särskilda insatser krävs avseende röjning eller beredning av tillfarten, annat än förstärkning med bärlager för att klara tyngre transporter.

Efter fångdammens anläggande utrives spärrdammen som består av stenfyllning med tätkärna av morän, lera eller möjligen spont. Massor bedöms i nuläget som rena block- och jordmassor, fria från skrot, armering och betong. Arbetet sker i torrhet. Följande försiktighetsmått, utöver de generella som anges ovan, bedöms vara erforderliga för delmomentet: Sediment i dammen som till följd av planerad utrivning kan komma att utsättas för erosion eller som fysiskt påverkas genom tillfällig utfyllnad eller grävning ska undersökas med avseende på för området relevanta organiska och oorganiska föroreningar. En provtagningsplan ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten.

Anpassning av spillfåran som fiskväg Spillfåran och sträckan för omlöpet anpassas för utjämnad fallprofil, vilopooler med mera. Schakter bedöms inte krävas nedströms befintlig spärrdamm. Befintligt stenmaterial i slänter och vid spärrdamm ska företrädelsevis nyttjas för möblering av fiskvägen. Begränsad bottenuppbyggnad med naturstensmaterial utförs i spillfåran invid kraftverket. Bottenuppbyggnaden kommer här begränsas till utplacering av enstaka block och stenar, och ingen fyllning ska utföras under stenvalvbron som kan påverka dess avbördningsförmåga m.m. Själva spillfåran nyttjas som arbetsväg, där arbetet initieras nedströms och maskiner successivt fyller upp spillfåran mot fångdammen uppströms. Eftersom begränsade arbeten krävs längst nedströms i fåran, är behovet av masstransporter i fåran litet. En mindre grävmaskin (10 15 ton) assisterad av en hjullastare eller minidumper kan ensamt hantera de massor som behöver tillföras (natursten och naturgrus i ringa omfattning). Massor transporteras till fångdammsläget medelst gruslastbil. Arbetet sker under period med sådan vattenföring att turbinen förmår ta hand om all avbördning. Med undantag för visst läckvatten genom skibordsdammen sker arbetet i torrhet. Arbetet avbryts ett tiotal meter nedströms läget för planerad utskovsdamm, i syfte att bevara utrymme för anläggandet av utskovsdammen.

Sid 41 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Följande försiktighetsmått bedöms vara erforderliga för delmomentet: Inför bottenjusteringar i spillfåran bör kontroll av förekomst av stormusslor utföras. Eventuellt förekommande stormusslor bör samlas in och återutsättas uppströms arbetsområdet, alternativt hanteras enligt tillsynsmyndighetens anvisningar. Biotopvårdande åtgärder bör utföras i samråd med fiskevårdsakkunnig och delges länsstyrelsen för godkännande. Inför planerade åtgärder bör särskilt samråd genomföras med Länsstyrelsens kulturmiljöexpertis i syfte att bedöma behov av tillstånd enligt kulturmiljölagen, alternativt identifiera behov av särskilda försiktighetsmått i syfte att skydda kulturmiljövärden.

Anläggande av utskov för fiskväg Ett nytt utskov för fiskvägen anlägges. Sannolikt som betongdamm, beroende av bergnivå i området, alternativt med tätkärna av stålspont. Sprängning bedöms i nuläget inte krävas för anläggandet. Inga specifika försiktighetsmått bedöms i nuläget vara erforderliga för delmomentet.

Schakt av kanal mellan Valboån och utskovsdammen, drifttagning fiskväg En grund kanal framschaktas i befintligt svämplan uppströms spärrdammen. Kanalbotten förläggs horisontell ca 1 1,5 m bred på nivå kring + 98,70. Därefter rives fångdammen och det nya reglerutskovet tas i bruk. Uppkomna massor planeras ut längs kanalsidorna, under förutsättning att de är fria från markföroreningar. Slutetapp av bottenuppbyggnad i fiskväg/utskovsfåra mot utskovsdammen utförs. Arbetsområdet städas av. Dammen och fiskvägen kan därefter tas i drift.

Följande försiktighetsmått, utöver de generella som anges ovan, bedöms vara erforderliga för delmomentet: Sediment i dammen som till följd av planerad ombyggnad kan komma att utsättas för erosion eller som fysiskt påverkas genom tillfällig utfyllnad eller

Sid 42 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

grävning ska undersökas med avseende på för området relevanta organiska och oorganiska föroreningar. En provtagningsplan ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten.

Planering och beredning av arbeten i kraftverksintaget Utskovet till fiskvägen ger möjlighet att avsänka magasinet tillfälligt under byggnadsarbeten. Detta sker genom att vänstra luckan i utskovsdammen öppnas fullt, varpå ca 1,6 m³ /s kan avbördas via utskovsdammen vid nivå + 99,58. Vid situation med låg tillrinning anlägges en fångdamm framför befintligt kraftverksintag. Fångdammen förläggs med en krönhöjd kring + 100,0 i syfte att viss avbördning ska kunna ske via skibordsdamm och den nya utskovsdammen under byggtiden. Fångdammen förläggs mellan vänster anslutningsdamm (betongdamm) och skibordsdammen, och täcker således av hela kraftverksintaget.

Bottennivån i läget för planerad fångdamm förväntas ligga kring dagens intagströskel, dvs. kring + 97,90 innebärande att fångdammen får en bygghöjd kring 2,1 meter. Tillfarten för arbetet sker via kraftstationsområdet. Inga specifika försiktighetsmått, utöver de generella som anges ovan, bedöms vara erforderliga för delmomentet.

Rivning av intagsluckor och intagsväggar, sprängning/bilning av bottentröskel intag En fiskavledare i form av alfauppställt fingaller (spaltvidd 18 mm) installeras. Detta kräver breddning av dagens intag då det nya gallret, som monteras i 38 graders vinkel i förhållande till horisontalplanet, bör erhålla en fri bredd kring 7,0 m. Dagens intag är ca 4,65 m brett och kan utökas åt vänster. Breddningen kan eventuellt reduceras om intagströskeln kan fördjupas något. Tröskelnivån vid gallret förväntas kunna förläggas kring + 97,06 (ca 0,9 m under dagens intagströskel). Vattendjupet framför gallret beräknas därmed bli ca 2,82 m vid normal driftnivå + 99,58. Med slukförmågan 8 m3/s blir genomsnittlig vattenhastighet ca 0,45 m/s. I samband med detta rives vänster anslutningsdamm till intaget (betongkonstruktion) och en ny anslutningsdamm anläggs med jämn krönnivå kring + 101,43. Genom detta kan intagströskeln (i läge för intagsluckor) flyttas ut i vattenområdet för att ge

Sid 43 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

plats åt nytt låglutande galler. Det nya intaget förses med erforderliga intagsluckor, möjligen 3 5 stålluckor. Tröskel för intagsluckorna förläggs kring nivån + 97,58.

Ersättning för skada Sökandens uppfattning är att ingen av de aktuella åtgärderna som avses vidtas vid Edstenafors kraftverk kommer att leda till en situation där ersättning för skada kan uppstå för potentiellt berörda. Kraftverket kommer i mångt och mycket att fortsätta med sin verksamhet på samma sätt som tidigare. Den fiskväg/faunapassage som avses anläggas kommer inte medföra att så mycket vatten spills att det påverkar boenden eller andra verksamheter nedströms kraftverket.

Arbetstid m.m. En arbetstid om fem år är nödvändig för att tid ska finnas att hitta ett lämpligt datum för när arbetena kan genomföras.

INKOMNA YTTRANDEN M.M. Naturvårdsverket, Dalslands Miljö- och Energinämnd, Statens geologiska undersökning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Havs- och vattenmyndigheten har avstått från att yttra sig.

Statens geotekniska institut (SGI) Enligt SGU:s jordartskarta finns områden utmed vattendraget med jordlager som utgörs av lera-silt och SGU:s översiktliga kartlager, "Förutsättningar för skred i finkornig jordart", omfattar områdena. SGI bedömer översiktligt att detta inte påverkar tillståndet men att det kan vara viktigt att bedöma de geotekniska förutsättningarna inför schaktning.

Trafikverket Vid Edstenafors kraftverk sträcker sig statlig allmän väg 2086 och precis över ån går vägen på en bro. Brokonstruktionen för väg 2086 får inte påverkas av planerade åtgärder varken under byggnationen eller när anläggningen är färdigställd och i drift. För att anlägga en anslutning/tillfällig byggväg som ansluter till väg 2086

Sid 44 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

krävs tillstånd enligt väglagen. Anslutningsärendet är en separat ansökan som behandlas av Trafikverkets respektive regioner.

SMHI Villkor Vid låga flöden då både sänkningsgräns och minimitappning riskerar att understigas bör det finnas villkor för hur en sådan situation ska hanteras. I ett framtida klimat beräknas antalet dagar med lågflöden öka.

Höga flöden HHQ är främst en parameter som används för långa observerade tidsserier, där högsta värdet i serien är HHQ. Att beräkna HHQ med HQ50*2 ger ett högt värde men utan återkomsttid som förklarar storleken.

Vattenwebb SMHI garanterar inte riktigheten i de uppgifter som tillhandahållna data representerar eller att de kan användas för det ändamål användaren avser. Underlaget ska betraktas som vägledande för samhällets allmänna behov, framtaget med den bakgrundsinformation och metod som varit tillgänglig vid beräkningstillfället. Beräknade vattenflöden och statistik i Vattenwebb beräknas för en så stor mängd punkter att manuell granskning av varje enskild punkt är omöjlig. SMHI har inte tillgång till vattenflödesmätningar i Valboån. Det innebär att modellosäkerheten kan vara större än i de vattendrag där det finns mätningar.

Framtida klimatet Vid planering av samhället bör hänsyn tas till det framtida klimatet. Exempelvis förväntas lufttemperaturen att stiga, risken för skyfall öka och flödena i våra vattendrag förändras med ändrade nederbördsförhållanden och snötillgångar. Stormar förväntas inte i Sverige bli värre eller vanligare än vad de historiskt har varit. SMHI vill understryka att kunskapen om de pågående och framtida klimatförändringarna baseras på en gedigen vetenskaplig grund.

Sid 45 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen Länsstyrelsen tillstyrker ansökan om omprövning för moderna miljövillkor under förutsättning att länsstyrelsens yrkanden om nya och justerade villkor beaktas (domstolens anm. villkorsbeteckningen i bokstavsform nedan följer sökandens uppställning).

Länsstyrelsen tillstyrker sökandens yrkanden 1 6 avseende arbetstid, tid för oförutsedd skada, prövningsavgift, strömfallsfastighet, tid för översyn av villkor samt verkställighet.

Länsstyrelsen tillstyrker sökandens villkorsförslag 1 7.

Länsstyrelsen tillstyrker sökandens villkorsförslag A I, N O och R.

Länsstyrelsen tillstyrker sökandens villkorsförslag J M, P Q under förutsättning att följande förslag på justeringar och tillägg beaktas. Justeringar och tillägg är markerade i kursiverad text och text som är borttagen är överstruken (se nedan).

Länsstyrelsen yrkar på delegation kopplat till villkor K och R.

Länsstyrelsen yrkar på ett nytt villkor S.

Länsstyrelsen yrkar att domstolens dom ska innehålla en samlad redovisning av de tillståndsbestämmelser som gäller för verksamheten.

Villkor J - grumling J. Arbetena ska bedrivas på sådant sätt att grumling och utsläpp i vatten begränsas. Grumlande arbeten ska undvikas och får inte utföras under tiden mellan den 1 april till 30 juni. Arbeten som orsakar grumling ska göras under perioder med lågvatten. Länsstyrelsen kan medge undantag från detta villkor.

Sid 46 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Rinnande vatten såsom åar, bäckar och diken utgör känsliga och värdefulla biotoper för en mängd organismer. Växt- och djurlivet är särskilt känsligt under vår och försommar. Länsstyrelsen bedömer därför att arbeten i vatten i största möjliga mån ska ske i torrhet, att de inte ska utföras under perioden från den 1 april till den 30 juni och i övrigt utföras vid lågvattenföring. Vid behov ska siltgardiner användas som skydd mot grumling av vattendraget. Skyddsåtgärderna förhindrar att organismer vid och nedströms åtgärderna tar skada till följd av vattenbrist, grumling eller sedimentation som orsakats av arbetena. Tillståndet bör därför förenas med försiktighetsåtgärder gällande grumling. Mark- och miljödomstolen har i två mål (mål nr M 351-22 och mål nr M 395-22) som rör samma prövningsgrupp som Edstenafors kraftverk fastslagit förbud mot grumlande arbete under vissa tider. Då det i stort sett rör sig om samma fiskfauna finns det skäl för ett villkor om tid då grumlande arbeten inte får utföras.

I Havs- året olika arter är som mest känslig för yttre påverkan. Vanligast är det under leken som de flesta arter är som känsligast för miljöpåverkan. Fiskarterna som förekommer i Valboån nedströms Edstenafors är i huvudsak vårlekande arter. Vanliga arter är exempelvis gädda, abborre och mört. Av lektidsportalen framgår att månaderna april, maj och juni har högst känslighetsindex för dessa arter. Arbeten som medför grumling bör därför undvikas under denna period. Av ansökans tekniska beskrivning framgår att arbetena ska utföras under perioder med låg tillrinning för att ge förutsättningar för arbete i torrhet. Genom det föreslagna utförandet med att anlägga en fångdamm ungefär 20 meter uppströms befintlig spärrdamm kommer anläggandet av omlöp i större delen av sin sträckning att kunna ske i torrhet. Det framgår även att sökanden har för avsikt att jobba med fångdamm vid arbeten med nytt intag till kraftverket. Mot denna bakgrund bedömer länsstyrelsen att det bör finns goda förutsättningar för sökanden att utföra arbeten i vatten under perioden efter den 30 juni. Villkor J gäller endast sådant arbete i vatten som leder till grumling, och alltså inte allt arbete.

Sid 47 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Villkor K föroreningar K. Eventuella tillfälliga upplag ska ske inom särskilt markerad area, dock minst 10 meter från vattenområde. Området ska avstädas efter användning. Om misstänkta föroreningar påträffas i samband med åtgärderna ska arbetet omedelbart avbrytas och tillsynsmyndigheten kontaktas.

a. En historisk inventering av verksamheter och processer som kan ha orsakat föroreningar, och för området misstänkta och/eller konstaterade föroreningar, ska tas fram och delges tillsynsmyndighet i god tid före arbete påbörjas. Den historiska inventeringen ska omfatta områden i vatten och mark nära vattenområde som kan påverkas av de planerade arbetena.

b. En provtagningsplan ska tas fram utifrån den historiska inventeringen. Samråd kring omfattning och val av analyser ska genomföras med tillsynsmyndigheten. Resultatet av utförd provtagning ska utvärderas och redovisas till tillsynsmyndigheten tillsammans med förslag på skyddsåtgärder.

c. Tillsynsmyndigheten ska underrättas när arbetena är slutförda. En slutrapport ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att arbetena är slutförda. Slutrapporten ska innehålla en redovisning av genomförda anläggningsarbeten och anläggningars slutliga utformning samt hur villkoren för arbetenas utförande följts. Den ska innehålla en beskrivning av eventuella åtgärder och utförd kontroll avseende förorenade områden, om sådana påträffats. Slutrapporten avseende förorenade områden ska även omfatta hur förorenade massor hanterats och omhändertagits.

Sökanden föreslår ett villkor som innebär att tillsynsmyndigheten ska kontaktas om föroreningar påträffas under arbetet. De flesta föroreningar kan man inte upptäcka med blotta ögat, det är troligtvis bara olja som man kan upptäcka visuellt under pågående arbete. Verksamhetsutövare är ansvariga för att deras verksamhet och marken de äger inte sprider föroreningar till omgivningen. Verksamhetsutövaren är vidare skyldig att följa försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken. Rinnande

Sid 48 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

vatten så som åar, bäckar och diken utgör känsliga och värdefulla biotoper för en mängd organismer. Om det finns föroreningar i de aktuella sedimenten så sprids de kontinuerligt via diffusion men också i samband med olika fysiska ingrepp som till exempel vid arbeten i sediment. Eventuella föroreningar i sedimenten riskerar därmed att påverka även andra områden, idag eller på sikt, och skapa olägenheter för hälsa och miljön.

Då åtgärder som berör sediment eller mark ska genomföras behöver sökanden göra en historisk genomgång av risk för föroreningar och därefter provtagning för att inte riskera spridning av föroreningar. Sediment och mark som till följd av planerade åtgärder kan komma att utsättas för erosion eller som fysiskt påverkas genom grävning eller grumlande arbeten ska undersökas med avseende på för området relevanta organiska och oorganiska föroreningar om det efter en historisk inventering kvarstår misstanke om att dessa kan vara förorenade. En historisk inventering kartlägger var föroreningar kan påträffas och vilka typer av föroreningar som kan finnas på området och ska utgöra underlag i provtagningsplanen. Provtagningen behöver göras i god tid innan arbeten i sediment eller mark påbörjas. Få föroreningar upptäcks utan provtagning och det är viktigt att rätt typ av provtagning genomförs på rätt plats och djup. Det är inte tillräckligt att sökande åtar sig att avbryta arbetet om föroreningar påträffas. Föroreningar kan då redan ha hunnit spridas och det kan uppkomma extra kostnader om arbetet får avbrytas och pausas. Provtagningsplanen ska samrådas med länsstyrelsen innan provtagning sker samt att resultatet ska redovisas innan arbetet startar. Länsstyrelsen anser därmed att provtagningen behöver göras innan arbetet påbörjas.

Länsstyrelsen ska även underrättas när arbetena är slutförda. Länsstyrelsen behöver kunna följa upp att miljökontroll samt hantering av massor och material har skett på ett miljömässigt godtagbart sätt. Länsstyrelsen anser därför att det är motiverat att sökanden lämnar in en underrättelse om genomförda åtgärder och även en slutrapport för det fall det har förekommit hantering av massor med föroreningar i samband med miljöanpassningarna. Provtagningsplanen ska samrådas med länsstyrelsen innan provtagning sker och resultatet ska redovisas innan arbetet startar.

Sid 49 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Slutrapporten ska omfatta hantering och omhändertagande av förorenade massor (klassificering, mängder, transportör, mottagningsanläggning och mottagningskvitton) samt eventuella avvikelser.

Det behöver kopplas en delegation till villkoret med innebörden att länsstyrelsen vid behov kan besluta om försiktighetsåtgärder till skydd mot föroreningsspridning. Delegationen bör formuleras på följande sätt.

Tillsynsmyndigheten får vid behov besluta om försiktighetsåtgärder till skydd mot föroreningsspridning från arbeten i förorenad mark eller sediment.

Villkor L kontrollprogram L. Ett kontrollprogram för arbetets utförande ska upprättas och ges in till tillsynsmyndigheten senast två tre månader innan anläggningsarbeten påbörjas. Kontrollprogrammet ska godkännas av länsstyrelsen i Västra Götalands län. Kontrollprogrammet ska möjliggöra en bedömning av om villkoren och sökandens egna åtaganden i övrigt efterlevs.

Det ska finnas ett aktuellt och uppdaterat kontrollprogram för driften som visar hur villkoren följs och hur verksamhetens påverkan på hälsa och miljö i övrigt undersöks. Förslag till kontrollprogram för driften ska ges in till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter lagakraftvunnen dom, eller den senare tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Av kontrollprogrammet ska mätmetoder, mätfrekvens, lagring av data och utvärderingsmetoder framgå.

Det är viktigt att kontrollprogrammet lämnas in senast tre månader innan anläggningsarbeten påbörjas och att detta inte relateras till när domen vinner laga kraft. Anledningen till att det borde vara tre månader och inte två månader är att det ska finnas erforderlig tid för justeringar av kontrollprogrammet innan arbetena påbörjas.

Sid 50 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Villkor M avläsning av vattennivån a. Avläsning av vattennivån uppströms dammanläggningen i syfte att kontrollera flödet i fiskvägen ska ske minst en gång per dygn. Registrering får ske manuellt eller automatiskt. De data som observeras ska sparas i 10 år. Automatisk avläsning av vattennivån uppströms dammanläggningen samt beräkning av flödet i omlöpet ska ske minst var 15:e minut. b. De uppgifter som behövs för att visa att minimitappningen och övriga vattenhushållningsbestämmelser följs ska sparas i minst 12 år. Uppgifterna ska ha en detaljeringsgrad som gör det möjligt att utläsa uppgifterna på åtminstone kvartsbasis. c. Under de första tre åren efter att de nya villkoren trätt i kraft ska sökanden årligen redovisa data som visar att villkor om minimitappning och övriga vattenhushållningsbestämmelser följs. Redovisningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast den 1 mars efterföljande år.

För att det kommande tillståndet ska uppfylla kravet på moderna miljövillkor behöver även de viktigaste delarna av kontrollen av verksamheten framgå av tillståndet. Kontroll behövs både för att säkerställa att villkoren i tillståndet innehålls samt för att kunna bedöma verksamhetens påverkan på omgivningen.

Länsstyrelsen avstyrker att mätning kan utföras manuellt. Det är viktigt att avläsningen av vattenytan uppströms anläggningen ska ske automatiskt minst var 15:e minut samt att vattenflödet i fiskvägen ska mätas var 15:e minut. Det finns ett miljömässigt och tillsynsmässigt behov av detta och ett för lågt intervall av mätning riskerar att utelämna avstickande värden. Datan behöver ha en hög upplösning för att kunna följa upp plötsliga flödesförändringar. Sammantaget behövs detta för att undvika korttidsreglering och att kontrollera vattenhushållningsbestämmelser. För att jämföra torra och blöta år behöver datan sparas under lång tid, minst 12 år.

Avlästa och/eller beräknade nivåer och flöden ska dokumenteras och sparas för att finnas tillgängliga för den egna verksamheten och när till exempel tillsynsmyndigheten så efterfrågar. Även data som eventuellt skickas till nationell datavärd ska

Sid 51 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

kunna visas när tillsynsmyndigheten begär det. Lagrade värden ska ligga till grund för att den långsiktiga uppföljningen av verksamheten om minimitappning och övriga vattenhushållningsbestämmelser följs. För att möjliggöra uppföljning av att minimitappning och övriga vattenhushållningsbestämmelser följs vill länsstyrelsen erhålla årlig redovisning av data från anläggningen under de tre första åren efter att villkoren trätt i kraft. Att från start följa upp är viktigt för att kunna verifiera att villkoren för tillståndet får avsedd funktion.

Villkor P kulturmiljö P. Anläggande av omlöp, galler samt rivning och uppförande av nya dammkonstruktioner och andra fysiska ingrepp, ska genomföras på sådant sätt att skador på kulturmiljön minimeras och i samråd med antikvarisk kompetens.

Så långt det är möjligt ska strukturer från tidigare verksamheter bevaras. Kulturhistoriska lämningar som riskerar att beröras av arbetena ska markeras ut i terrängen för att undvika eventuella skador. Om lämningar, som tidigare inte varit kända, påträffas vid åtgärdsarbetet ska allt arbete upphöra och Länsstyrelsen underrättas.

Sökanden ansvarar för att alla som medverkar i genomförandet av åtgärderna är informerade om hur och var hänsyn till kulturmiljöer ska tas.

Det är motiverat med myndighetens tillägg mot bakgrund av att det kan finnas dolda kulturmiljöintressen. Exempelvis finns lämningar av flottning kvar i Valboån. Området vid anläggningen har ett högt kulturmiljövärde och är registrerat i Riks-

lämningar kan finnas kvar dolda under mark och vattenyta. Anläggningsarbetena riskerar att skada dessa lämningar.

Villkor Q betong Q. Betong som rivs ut ska provtas och laktestas med avseende på krom, inklusive sexvärt krom, för bedömning av avfallshanteringen. Riven betong med halt av

Sid 52 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

sexvärt krom som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden KM får inte återanvändas utan ska transporteras bort. Betong får återanvändas på land efter samråd och godkännande från tillsynsmyndigheten.

Sökanden har angett att det kan vara aktuellt att återanvända betongen. Återanvändning av betong kan göras efter särskild prövning av om det är lämpligt. Betongrester som inte är lämpliga för utfyllnad ska hanteras som avfall. Innehållet av föroreningar och potentiellt miljö- och hälsoskadliga ämnen avgör inte ensamt om massorna är lämpliga eller olämpliga att använda för olika ändamål. Frågan om massornas användbarhet och lämplighet styrs också av de faktiska förutsättningarna på den plats och för det ändamål som massorna är avsedda att användas. Någon bedömning av detta har inte gjorts eftersom det inte har framkommit i beskrivningen av planerade åtgärder. Återanvändning av betong bör generellt ske i torrhet och ovan högsta vattennivån. Det tillägg som länsstyrelsen föreslår till villkoret behövs för att säkerställa att betong inte återanvänds i vattenområden.

Villkor R besiktning Länsstyrelsen tillstyrker villkoret men anser att villkoret behöver kompletteras med en delegation som säkerställer att tillsynsmyndigheten kan besluta om mindre förbättringsåtgärder för att säkerställa fiskpassagens funktion. Delegationen bör formuleras på följande sätt.

Tillsynsmyndigheten får besluta om mindre förbättringsåtgärder för att säkerställa fiskpassagens funktion.

Nytt villkor S hållfasta markeringar Vid utsteg/utskov till omlöp ska ha fasta markeringar som utvisar vilken vattennivå som motsvarar flödet 250 l/s markeras

Vid flyktöppningen i kraftverksintaget ska det finnas en fast markering som utvisar vilken vattennivå som motsvarar flödet 50 l/s i flyktvägen.

Sid 53 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Villkoret underlättar för länsstyrelsen att vid tillsyn avgöra vattenflödet i flyktvägen och fiskvägen.

Sökandens slutliga svar på inkomna yttranden m.m.

SGI Det SGI anför är att se som information till sökanden angående sådant som ska beaktas inför anläggandet av fiskvägarna. Sökanden kommer att beakta frågan om stabilitet vid anläggandet men i övrigt saknas skäl till ytterligare åtgärder eller villkorsreglering av frågan.

Trafikverket Trafikverkets yttrande är att se som information till sökanden angående sådant som ska beaktas inför genomförande av åtgärderna. Att ta kontakt med Trafikverket inför arbetens påbörjande är något som kommer att göras av sökanden men detta är något som hanteras under utförandet och inte kräver reglering i villkor.

SMHI SMHI:s yttrande kring såväl villkor som höga flöden är snarare information än ett yrkande om villkor. Frågan om klimatförändringarna och hur detta kan tänkas påverka flödena på aktuell plats har beaktats men i grunden är det helt omöjligt att veta vad framtiden kommer att medföra. Sökanden anser att de nu föreslagna villkoren är anpassade på ett sådant sätt att även ytterlighetsscenarier som mycket höga flöden bör kunna hanteras. Något skäl till ytterligare villkor finns således inte i denna del.

Länsstyrelsen

Villkor J grumling Grunden för bestridandet består i att den av länsstyrelsen föreslagna skrivningen skulle innebära att tiden för när arbeten kan utföras vid anläggningen minskas i en sådan omfattning att det inte kommer att vara möjligt att på ett rationellt sätt genomföra arbetena kopplade till miljöanpassningen. Det stämmer inte att den av

Sid 54 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

länsstyrelsen föreslagna utformningen av villkor J ger sökanden gott om tid att utföra behövliga åtgärder. Såsom förhållandena ser ut på aktuell plats så är sommaren den tid på året då det är allra lämpligast att utföra arbeten i vatten, då vattennivåerna generellt sett är som lägst. Det villkor som länsstyrelsen föreslår kommer att medföra kraftiga begränsningar av möjligheten att arbeta under sommarperioden vilket i sin tur negativt kommer att påverka möjligheten att utföra miljöanpassningen. Att utföra de aktuella arbetena under höst och vinter skulle i praktiken medföra större problem med grumling. Det kan i denna del tilläggas att den enda del av arbetena som bedöms ge upphov till grumling är anläggandet av fångdammen. När väl det är gjort så är risken för grumling marginell. Vidare gäller på aktuell plats att den allra största andelen av arbetena kommer att utföras i berg och sten vilket medför klart mindre omfattande problem med grumling.

Det villkor länsstyrelsen föreslår är vidare ett onödigt betungande villkor som saknar egentlig mening. Med tanke på vattendragets storlek och förutsättningar på platsen så är det viktigt för sökanden att få möjlighet att göra så många åtgärder som möjligt då låga flöden uppträder. Detta sker ofta inom det tidsintervall som länsstyrelsen föreslagit och det är därför direkt olämpligt att föreskriva ett villkor som begränsar möjligheten att utföra åtgärder när det är som mest lämpligt. Det är vidare viktigt att beakta den låsning, i form av när en åtgärd inte får utföras, som skulle inträda om villkoret utformades på det sätt som länsstyrelsen föreslår skulle kunna leda till att åtgärder måste utföras då förutsättningarna egentligen medför påverkan på vattendraget. Det viktiga måste ju rimligen vara att potentiellt grumlande arbeten utförs då risken för negativ påverkan är som minst och detta styrs inte av datum utan av förutsättningarna på platsen såsom vattenföring. Med det villkor som sökanden föreslås så ges möjligheter att göra åtgärderna när det är som bäst och det är också därför sökanden fortsatt vidhåller att detta är den bästa formuleringen för villkoret. Det kan uppstå kraftigt grumlande arbeten i samband med högflöden. Den grumling som uppstår vid anläggandet av fångdamm får ses som försumbar i sammanhanget. Det är ett volatilt flöde vilket medför att sökanden kan behöva agera snabbt vid förändringar i flödet vid exempelvis anläggandet av fångdammar. Sökanden kan då behöva arbeta snabbt och det begränsar risken för

Sid 55 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

grumling att sökanden inte skulle behöva ett medgivet undantag från länsstyrelsen innan så sker. Det är främst fångdammarna vid intaget som riskerar att orsaka grumling i någon större omfattning.

Villkor K föroreningar Sökandens förslag på villkor K är tillräckligt. Det av länsstyrelsen föreslagna villkoret är onödigt betungande och medför omotiverade begränsningar som påverkar möjligheterna att på ett praktiskt sätt utföra arbetena vid anläggningen. Det skulle riskera att mycket negativt kunna påverka möjligheten att använda de massor som uppstår vid arbetena för anläggande av miljöanpassningsåtgärderna. Hela grundpremissen för projekt av den storlek som blir aktuell när miljöanpassningen ska utföras kräver möjligheten att återanvända material. Den typ av villkor som länsstyrelsen föreslår skulle riskera att försena och kraftigt fördyra arbetena på ett sätt som är oskäligt, orimligt och oproportionerligt. Det finns inga indikationer på att marken där de planerade åtgärderna ska vidtas är förorenad. Sökanden ser inte heller skäl till delegation.

Villkor L - kontrollprogram Den av länsstyrelsen föreslagna justeringen av villkoret medges. Sökanden och länsstyrelsen har något annorlunda formuleringar när det gäller kontrollprogrammets inlämnande påbörjas , men man menar samma sak.

Villkor M avläsning av vattennivån Det av länsstyrelsen föreslagna villkor M är onödigt betungande och underlättar inte kontrollen av anläggningen. Om mark- och miljödomstolen finner att ett sådant villkor är nödvändigt ska följande beaktas. Den kontroll av vattenföringen som kan anses vara motiverad är den som finns vid fiskvägen. I Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts dom den 8 juni 2023 i mål M 593-22, gällande Husby kvarns kraftverk, framfördes liknande krav på villkor som i detta fall. Villkoret utformades i det fallet på samma sätt som sökandens förslag till villkor i förevarande mål. Det av länsstyrelsen föreslagna villkor M skulle medföra en mycket omfattande kontroll

Sid 56 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

och stora mängder data skulle aggregeras helt i onödan, vilket helt enkelt är onödigt betungande och medför i praktiken ingen egentlig nytta. Sökandens förslag innehåller en korrekt avvägning mellan behovet av kontroll och möjlighet att på ett rimligt sätt driva den framtida fiskvägen. I andra hand medges det av länsstyrelsen föreslagna villkor M.

Villkor P - kulturmiljö Bolaget bestrider den av länsstyrelsen föreslagna första punkten i villkoret. Det är ett onödigt betungande villkor som inte är motiverat.

Villkor Q betong Bolaget ska inte ha några av massorna i vatten så man kan diskutera om ändringen är behövlig. Eftersom man inte ska lägga några massor så är detta ett villkor som bolaget i och för sig kan accepteras och det godtas därmed.

Villkor R besiktning Den av länsstyrelsen föreslagna delegationen medges.

Villkor S hållfasta markeringar Det av länsstyrelsen föreslagna villkoret medges.

DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har den 1 april 2025 hållit huvudförhandling och syn i målet.

Utgångspunkter för omprövning för moderna miljövillkor Av 11 kap. 27 § miljöbalken framgår att den som bedriver en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten har moderna miljövillkor. Med detta avses att tillståndets villkor eller bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt miljöbalken genom en dom eller i ett beslut som inte är äldre än fyrtio år.

Sid 57 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

I 24 kap. 10 § finns regler om omprövning för moderna miljövillkor. Omprövning för moderna miljövillkor enligt nämnda bestämmelse kan endast avse en vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel. Ett ytterligare krav för sådan omprövning är att verksamheten har tillstånd eller rättighet som kan uppdateras med moderna miljövillkor (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 6 oktober 2022 i mål nr M 516-21).

En omprövning för moderna miljövillkor syftar till att förena ett redan befintligt tillstånd eller en äldre rättighet till en vattenverksamhet med moderna miljövillkor. Den utgör inte en fullständig tillståndsprövning (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 17 februari 2025 i mål nr M 3473-24).

Befintligt tillstånd Avgörandet från Valbo häradsrätt år 1914 avsåg en ansökan om att på platsen för befintlig damm anlägga kvarn, såg och kraftstation. Ansökan grundade sig i 1880

ordningen angav inte särskilt att anmälan och förprövning skulle avse anordningar som hörde samman med en dammanläggning. Det var dock möjligt att låta prövningen omfatta sådana anläggningar (se NJA 1904 s. 58).

Häradsrättens avgörande är ett sådant tillstånd som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser och som enligt 5 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken kan fortsätta att gälla och anses meddelat med stöd av motsvarande bestämmelser i miljöbalken (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 17 december 2024 i mål nr M 2165-24).

Rådighet Domstolen anser att sökanden har visat att man har erforderlig rådighet enligt bestämmelserna i 2 kap. lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

Sid 58 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Miljöbedömning För omprövning för moderna miljövillkor krävs, enligt 6 kap 20 § miljöbalken, ingen specifik miljöbedömning. Ansökan ska dock innehålla det underlag som behövs för prövningen om anläggningen kan förses med moderna miljövillkor i enligheten med miljöbalkens krav. Mark- och miljödomstolen bedömer att det underlag som sökanden har gett in är tillräcklig för att pröva målet.

I 24 kap. 10 § miljöbalken anges följande. Efter en ansökan om omprövning av en vattenverksamhet för moderna miljövillkor ska tillståndsmyndigheten upphäva, ändra och besluta nya bestämmelser och villkor i den utsträckning som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Bestämmelser och villkor som innebär att verksamheten avsevärt försvåras får dock beslutas endast om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm eller någon annan bestämmelse som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Vid den prövning som ska göras är domstolen inte bunden av de sätt parterna har utformat sin talan på. Domstolen har i stället att, efter en självständig bedömning, tillse att de anpassningar görs som krävs för att anläggningen ska utformas och verksamheten bedrivas så att ett uppnående av miljökvalitetsnormen inte motverkas.

Miljökvalitetsnormer för vatten (MKN) Verksamheten vid Edstenafors kraftverk berör vattenförekomsten Valboån Lillån till Härån (WA23732012). Vattenförekomsten uppnår inte god kemisk status. Påverkan består av kvicksilverföreningar och bromerade difenyleter. Vattenförekomsten är vidare klassad till måttlig ekologisk status och gällande miljökvalitetsnorm anger att god ekologisk status ska nås senast år 2033. Den biologiska kvalitetsfaktorn fisk är utslagsgivande för bedömningen. Fisk klassas som måttlig status eftersom vandringsmöjligheterna är påverkade, där vattenområdet vid Edstenafors kraftverk tidigare bedömts utgöra ett naturligt vandringshinder för alla fiskarter utom ål och starksimmande arter som öring. De naturliga förutsättningarna för konnektivitet har alltså varit begränsade men försämrats på grund av vattenkraftanläggningen.

Sid 59 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Moderna miljövillkor En ansökan om att förse en verksamhet med moderna miljövillkor innebär höga krav på skyddsåtgärder, i det här fallet särskilt i fråga om att tillskapa en fungerande upp- och nedströmsvandring för förekommande fiskarter, i detta fall företrädesvis ål och öring, samt att tillräckliga skyddsåtgärder vidtas vad avser biotopvårdande delar. Föreliggande ansökan får efter inlämnade kompletteringar och övriga förtydliganden som skett vid förhandlingen, anses uppfylla de krav som bör ställas på en sådan ansökan.

Enligt 24 kap. 10 § miljöbalken ska i omprövningsprocessen tillståndsmyndigheten upphäva, ändra och besluta nya bestämmelser och villkor i den utsträckning som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Bestämmelser och villkor som innebär att verksamheten avsevärt försvåras får dock beslutas endast om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm eller någon annan bestämmelse som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Fiskväg/faunapassage och fiskavledare m.m. De naturliga förutsättningarna vid Edstenafors kraftverk har enligt sökandena ursprungligen varit sådana att enbart ål och starksimmande fiskarter som öring haft möjlighet till uppströmspassage. Kraftverket har tillskapat ett definitivt vandringshinder som nu genom föreslaget anläggande av fiskväg/faunapassage kommer återskapa möjligheten till uppströmsvandring för dessa fiskarter. Sökanden har också föreslagit att anläggningen förses med ett fingaller med en fiskavledare/flyktränna för nedströmsvandrande fisk. Av den planerade minimitappningen på 300 l/s, eller tillrinningen vid lägre vattenföring, avses 250 l/s ledas i fiskvägen/ faunapassagen och resterande minst 50 l/s genom flyktvägen. Sökandena har också föreslagit att korttidsreglering inte ska tillåtas.

Den planerade fiskvägen/faunapassagen ska utformas som ett omlöp och genom viss bottenuppbyggnad erhålla en genomsnittlig lutning på 5 6 % för att efterlikna de naturliga förutsättningarna på platsen. I lämpliga områden kommer vilopoler att

Sid 60 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

anläggas. Även om de naturgivna förutsättningarna ska användas så långt möjligt, finner domstolen det angeläget att lutningen utjämnas i den mån det går och att passagelösningen i övrigt utformas på sådant sätt att funktionen för berörda målarter samt ål uppnås. Av den planerade minimitappningen på 250 l/s i omlöpet utgör ett relativt lågt flöde bedöms det i detta fall vara tillräckligt.

Sökanden har föreslagit att fiskavledaren utformas som ett alfauppställt fingaller med en lutning om maximalt 38 grader i relation till horisontalplanet och en spaltvidd på maximalt 18 mm, vilket kräver en breddning av dagens intag. Avledaren kompletteras med en flyktöppning med tillhörande ränna vid höger intagsvägg, strax uppströms intagsgallret, som dimensioneras för varaktigt flöde om ca 50 l/s vid normal driftnivå. Sökanden har redovisat att vattnets genomsnittliga anloppshastighet vid gallret kommer att ligga på 0,45 m/s.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att utifrån Havs- och vattenmyndighetens vägledning vad avser utformning av passagelösningar för fisk (Bilaga 5.11. Lösningar för nedströmsvandrande fisk) är det säkrare att anlägga ett galler med lägre lutning (30 35°) för att minimera risk för att fisk kläms fast mot gallret, framförallt i de fall det är svårt att bedöma hur strömningsbilden kommer att se ut. Domstolen anser dock att det underlag som sökanden givit in visar att föreslagen gallerlutning och spaltvidd är godtagbar under förutsättning att vattentryckets normalhastighet inte överstiger 0,5 m/s vinkelrätt mot fingallret någonstans i konstruktionen. Den genomsnittliga anloppshastigheten mot gallret uppges av sökanden bli 0,45 m/s. För att minimera risken för att fisk trycks fast mot eller fastnar i gallret anser domstolen det därför motiverat med ett tillägg i villkor i enlighet med domslutet. Genom hur villkoret är utformat föreligger dock inget hinder mot att vare sig gallerlutning och spaltvidd minskas.

Enligt länsstyrelsen är de föreslagna miljöanpassningsåtgärderna med passagelösningar uppströms respektive nedströms samt redovisad minimitappning bra och utformade i enlighet med samverkansprocessen för att verksamheten inte ska utgöra

Sid 61 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

något äventyrande av möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna uppfyller de förslag på möjliga åtgärder som föreslås i VISS.

Mark- och miljödomstolen bedömer att föreslagen fiskväg/faunapassage samt fiskavledare med de minimitappningar som avses samt villkor om förbud mot korttidsreglering som sökandena har föreslagit är tillräckliga och utgör en förutsättning för att ett uppnående av beslutade miljökvalitetsnormer inte ska äventyras. Sökandens förslag vad avser de nya villkoren under driftskedet bedöms som väl avvägda utifrån de givna naturförutsättningarna. Dock förekommer vissa justeringar vilket framför allt berör anläggningsskedet som, i det fall det anses motiverat, kommenteras nedan. I domslutet har vidare ändrats tillsynen.

Villkor Allmänt villkor Mark- och miljödomstolen erinrar om att de förslag på försiktighetsmått eller skyddsåtgärder som sökanden åtagit sig följer av det allmänna villkoret och kommenteras inte närmare nedan.

Villkor under anläggningsskedet Masshantering samt kontroll av föroreningar Sökanden menar att det inte finns något som tyder på att föroreningar finns i vare sig sediment eller schaktmassor inom det berörda området som omfattas av arbetena, och att det därmed saknas anledning att vidta några särskilda försiktighetsåtgärder utöver vad som yrkats. Länsstyrelsen har däremot yrkat att en historisk utredning av verksamheter som kan ha medfört föroreningspåverkan i mark eller vatten på platsen ska ske, varefter ett provtagningsprogram ska tas fram, provtagning genomföras och efterföljas av en rapportering ske i olika skeden.

Domstolen kan konstatera att den övre delen av området där omlöpet avses att förläggas, är utfyllt av massor av oklar härkomst. Inom området har det tidigare

Sid 62 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

bedrivits både kvarn och sågverk och det är inte osannolikt att massor från dessa områden använts för utfyllnaden vari nu schaktning ska ske. Även om inga uttryckliga förorenande verksamheter finns utpekade uppströms kan dessutom sediment innehållande föroreningar genom årens lopp ha ansamlats intill fördämningen som nu kommer att byggas om.

Genom de gräv- och anläggningsarbeten som sökanden avser att utföra är de såsom verksamhetsutövare skyldiga att vidta de åtgärder som behövs för att förhindra skada eller olägenhet för miljön. Domstolen finner det därmed motiverat att det i enlighet med länsstyrelsens yrkande sker en historisk inventering som vid behov efterföljs av en provtagning för att klargöra eventuell föroreningsproblematik på platsen innan arbeten påbörjas. Vad avser kontroll av sediment i dammen samt jordmassor i det planerad omlöpet följer denna kontroll även av vad sökanden själva föreslagit och åtagit sig som försiktighetsmått vid genomförande av åtgärderna. Villkor i denna fråga ska därmed fastställas i enlighet med domslutet.

Återanvändning av riven betong Sökanden har framfört att eftersom ingen betong ska läggas i vattenområdet kan man acceptera länsstyrelsens förslag till justering av villkoret.

Då riven betong utifrån avsett användningsområde är att klassa som ett avfall, och utlakning av eventuellt föroreningsinnehåll även kan ske genom annan vattenpåverkan såsom genom nederbörd och rörligt mark- eller grundvatten, anser domstolen det motiverat att reglering av återanvändningen sker. Villkoret utformas därför på det sätt som framgår av domslutet.

Grumling Sökanden bestrider att frågan berörande grumling i vatten behöver regleras närmre än vad man föreslagit, och anför att det företrädesvis är etableringen av fångdammen vid intaget som innebär grumlande åtgärder och att det är angeläget att

Sid 63 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

anläggandet kan ske med kort varsel när det är lågvatten, oavsett när på året det inträffar.

Länsstyrelsen anför å sin sida att grumlande arbeten helt bör undvikas under perioden 1 april 30 juni då de berörda fiskarterna enligt lektidsportalen under denna period är som känsligast och framför att liknande tidsbegränsningar har fastställts i tidigare domar i samma prövningsgrupp för omprövning av vattenkraft Örekilsälven, där samma fiskfauna förekommer.

Domstolen anser att villkor vad avser grumlande arbeten ska sättas för att ge tillräckligt skydd för den fiskfauna som kan förekomma i det berörda vattendraget nedströms anläggningen, i syfte att skydda fisken vid vandring, lek eller för utveckling av rom och yngel. Om låga flöden sammanfaller med höga vattentemperaturer och låg syresättning i vattendraget kan de negativa effekterna på fiskfaunan bli påtaglig. Mark- och miljödomstolen konstaterar att det finns få, om ens några, skyddsåtgärder som kan vidtas i föreliggande fall för att minimera grumlingens negativa miljöeffekter i vattenområdet, utöver att reglera arbetstiden för när dessa arbeten får utföras. Såsom sökanden anför är det relativt begränsade åtgärder som anses medföra grumling av projektet som helhet. Domstolen konstaterar att det förutom vid själva anläggningsskedet även exempelvis kan beröra när vatten släpps på i omlöpet där de lösa jordmassorna inte avses att tas bort. Mark- och miljödomstolen bedömer att det genom erforderlig arbetsplanering torde kunna finnas möjlighet att utföra grumlande åtgärder under lämplig årstid. Domstolen finner dock att det ska finnas en möjlighet för tillsynsmyndigheten att fatta beslut om att medge grumlande arbeten även under den undantagna tidsperioden och ser inget skäl till att en eventuell begäran inte skulle hanteras med behövlig skyndsamhet av tillsynsmyndigheten. Justeringen av villkoret undantar dock inte sökanden från ansvaret att rent generellt utföra arbetena på så vis att grumling och sedimentation i vattendraget minimeras, vilket följer av redovisat åtagande.

Sid 64 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Vad gäller hantering av uppgrävda massorna ska de överskottsmassor som avses fraktas iväg läggas vid tillfälliga upplag minst 10 m från vattenområdet. Övriga massor som ska lämnas kvar kommer att läggas strax intill vattenområdet på ömse sidor vid det planerade omlöpets övre del, se figur 1 ovan. Uppläggning av lösa och finkorniga massor oavsett om det sker kort- eller långvarigt, föranleder alltid risk för att slamströmmar uppkommer vid nederbörd som i sin tur under ansenlig tid kan medföra återkommande och kontinuerlig grumling i vattendraget i det fall försiktighetsåtgärder inte vidtas. Om risk föreligger att detta sker kan tillsynsmyndigheten inom ramen för tillsynen förelägga om utredning och vidtagande av försiktighetsmått i den utsträckning som behövs, vilket inte föranleder behov av särskild delegation.

Kulturmiljö Inom och intill berört anläggningsområde vid kraftverket finns flera kulturhistoriska lämningar, varav flera omfattas av skydd enligt kulturmiljölagen (1988:950). Länsstyrelsen har yrkat att det i villkor fastställs att samtliga fysiska åtgärder ska genomföras på sådant sätt att skador på kulturmiljön minimeras och i samråd med antikvarisk kompetens. Sökanden framförde vid förhandlingen att denna villkorsskrivning är onödigt betungande då arbetena företrädesvis kommer ske genom handarbete och de tyngre maskinerna framför allt kommer att gå på berghällar.

Mark- och miljödomstolen finner utifrån de kulturmiljövärden som trots allt finns i området och som även kan omfattas av krav på tillstånd för ingrepp enligt kulturmiljölagen, det motiverat att antikvarisk kompetens medverkar i planeringen av åtgärdernas genomförande. Vidare kan konstateras att det i sak inte strider mot sökandens egna förslag på försiktighetsmått i denna fråga. Det finns sammanfattningsvis skäl för att föreskriva ett villkor på det sätt som framgår av domslutet.

Besiktning Mot bakgrund av att det under hand som arbetena fortskrider kan ske vissa justeringar, vilket även föranleds av den delegation som tillsynsmyndigheten ges, finner domstolen att det är av stor vikt för den fortsatta tillsynen att slutrapporten

Sid 65 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

som tas fram inför besiktningen efter genomförda arbeten innehåller uppdaterade ritningar och fotodokumentation av den slutliga utformningen, inklusive utformning av de biotopvårdande åtgärderna såsom placering av större stenar o.dyl. Samtliga besiktningsmoment som utförts ska beskrivas och en bedömning av resultaten av varje moment ska redovisas. Rapporten ska även innehålla förslag på förbättringar i de fall behov finns. De justeringar som därefter sker av anläggningarna åligger sökanden att spara som en del av sin egenkontroll.

När det gäller formuleringen av villkor G, ska den detaljerade och slutliga utformningen av fiskväg/faunapassage även ska inkludera fiskavledaren, vilket sökanden har medgett i samband med huvudförhandlingen.

Villkor under driftskedet Vattennivåer, reglering av flöden samt flödesmätning Sökanden och länsstyrelsen har vid förhandlingen enats om hur villkoret som avser reglering av vattennivåer ska utformas (villkor C). Sökanden har förtydligat att avsänkning vid reparations- och underhållsåtgärder enbart avser nödvändiga och högst tillfälliga åtgärder och domstolen anser att det kan godtas utan särskilt godkännande från tillsynsmyndigheten. Däremot i de fall avsänkning behöver ske till ytterligare lägre nivåer vid reparations- och underhållsåtgärder förutsätter det godkännande från tillsynsmyndigheten där framförallt utförandetid på året med hänsyn till påverkan på fiskvandringen ska beaktas.

Vad avser i vilken omfattning samt hur registrering av vattennivåer med beräkning av flöden ska ske liksom hur länge informationen ska sparas, skiljer sig åt mellan sökandens yrkanden och vad länsstyrelsen anfört. Sökanden har i andra hand godtagit länsstyrelsens yrkande om villkorsskrivning. Domstolen bedömer att det är motiverat med ett villkor i enlighet med länsstyrelsens förslag.

Fiskavledare, intagsgaller med flyktöppning Sökanden har yrkat att när kraftverket inte är drift ska fiskavledaren vara stängd. Om höga flöden inträffar kommer vatten dock kunna flöda över dammkrönet varvid

Sid 66 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

fisk även kan dras med och riskeras att skadas, varför domstolen anser det motiverat att fiskavledaren/flyktvägen alltid hålls öppen med ett säkerställt flöde om minst 50 l/s. Om flyktöppningen behöver stängas av något skäl så kan så ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten.

Sökanden har även ett ansvar att utföra erforderlig övervakning av fiskavledaren för att säkerställa dess funktion, och omgående kunna vidta åtgärd i det fall exempelvis grenar eller is fastnar.

Kontroll Av 22 kap. 25 § första stycket 3 miljöbalken framgår att en dom ska innehålla bestämmelser om bl.a. kontroll. Av praxis följer att det är i sammanhanget kan vara tillräckligt att det anges att det ska finnas ett kontrollprogram (se MÖD 2003:131).

Kontrollprogrammet bör upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och vid behov revideras. Kontrollprogrammet är ett verktyg i verksamhetsutövarens egenkontroll, som verksamhetsutövaren ansvarar för. Kontrollprogrammet bör således inte godkännas av tillsynsmyndigheten. I den mån tillsynsmyndigheten anser att det finns behov av ytterligare information eller åtgärder får detta hanteras inom ramen för myndighetens tillsyn. Domstolen ser därmed anledning att formulera villkor om kontrollprogram på sätt som framgår av domslutet.

Övriga villkor Övriga villkor som framgår av domslutet, och som inte närmare berörts i domskälen, bedöms ändamålsenliga och domstolen finner skäl att föreskriva på så sätt som framgår av domslutet.

Delegation Föroreningsspridning Länsstyrelsen har i samband med huvudförhandlingen yrkat på delegation att vid behov kunna fastställa ytterligare försiktighetsåtgärder till skydd mot föroreningsspridning från arbeten i förorenad mark eller sediment. Sökanden bestrider detta.

Sid 67 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolen finner att eftersom det fortfarande föreligger oklarheter huruvida det finns förorenad mark och sediment inom området som kommer att påverkas av de aktuella arbetena, går det inte heller att fastställa vilka skydds- och försiktighetsåtgärder som är motiverade för att motverka risk för föroreningsspridning. Det är därmed motiverat att ge tillsynsmyndigheten delegation att föreskriva ytterligare villkor i den mån det kan behövas när närmare undersökningar i frågan har skett i enlighet med i domslutet angivna villkor.

Fastställelse av begränsningsvärden Domstolen konstaterar även att Naturvårdsverkets handbok NV 2010:1 inte tar upp alla ämnen som kan medföra risk för skada eller vara motiverade att följa upp berörande föroreningshalten i de massor som tillförs området och avses nyttjas i vattenområdet i enlighet med villkor O. Tillsynsmyndigheten ges därför även delegation att vid behov föreskriva ytterligare begränsningsvärden för de parameter som kan vara befogade, där bl.a. SGU rapport 2017:12 Klassning av halter av organiska föroreningar i sediment bör vara vägledande.

Stabilitet Statens geotekniska institut (SGI) har påpekat att det enligt SGU:s kartunderlag förekommer skredkänsliga jordar i området varför de geotekniska förutsättningarna kan vara viktiga att bedöma inför schaktning för att säkerställa stabiliteten vid genomförandet. Sökanden har ansett att frågan kommer att beaktas vid anläggandet men ser inga skäl till ytterligare åtgärder eller villkorsreglering.

Domstolen anser att det ligger inom ramen för det allmänna villkoret att sökanden utför de kontroller och försiktighetsåtgärder som bedöms krävas vad avser de geotekniska förutsättningarna. För det fall resultatet av kontrollerna skulle föranleda behov av vissa åtgärder i genomförandet för att säkerställa stabiliteten, ges delegation till tillsynsmyndigheten på det sätt som framgår av domslutet.

Sid 68 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Justering av fisk/faunapassage och fiskavledare Fisk- och faunapassagen och fiskavledaren som nu inrättas är avgörande för att miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten samt syftet med omprövningen ska uppnås. Domstolen noterar samtidigt att det finns jämförelsevis få utvärderingar av den här typen av passagelösningar och konstaterar även att perioden till nästkommande omprövning är lång. Med hänvisning till detta ser mark- och miljödomstolen behov av att delegera möjligheten att föreskriva villkor för justerande förbättringsåtgärder till tillsynsmyndigheten. Detta för att kunna säkerställa att upp- och nedströmspassagens funktion för de starksimmande målarterna uppnås.

Arbetstid och tid för oförutsedd skada Mark- och miljödomstolen noterar att bestämmelserna om arbetstid (22 kap. 25 § miljöbalken) och oförutsedd skada (24 kap. 18 §) gäller för tillståndsprövningar. En omprövning för moderna miljövillkor innebär inte att tillstånd ges. En förutsättning för omprövningen är dock att tillstånd finns och det kan konstateras att frågor om villkor är en del av tillståndet. De aktuella bestämmelserna kan därför tillämpas även i detta mål.

Det har inte framkommit några invändningar mot sökandens förslag till arbetstid och tid för framställande av oförutsedd skada. Domstolen bedömer att de föreslagna tiderna är lämpliga och föreskriver därför om fem års arbetstid och fem år för framställande av oförutsedd skada, räknat från arbetstidens utgång.

Översyn av villkor Av 22 kap. 29 § miljöbalken framgår att en dom som omfattar tillstånd att bedriva vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska ange när tillståndets villkor och andra bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljö senast ska ses över för att hållas moderna. Tiden ska bestämmas så att översynen av miljövillkoren blir ändamålsenlig med hänsyn till den förväntade utvecklingen och behovet av att

Sid 69 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

verksamheten inte medför en sådan försämring eller ett sådant äventyr för vattenmiljön som avses i 5 kap. 4 §, och ges rimlig förutsebarhet i fråga om möjligheterna att nyttiggöra gjorda och kommande investeringar.

Tiden ska bestämmas utifrån verksamhetens miljöpåverkan, moderniseringsbehov och avskrivningstid samt med hänsyn till skyldigheten att följa miljökvalitetsnormer. För en investeringstung verksamhet som produktion av vattenkraftsel bör i normalfallet en uppdatering inte behövas förrän efter 40 eller 50 år (se prop. 2017/18:243 s. 216 f.). Mark- och miljödomstolen konstaterar att den nu aktuella verksamheten är befintlig och att de krav som denna dom omfattar inte innebär några allt för betungande investeringar. Tiden för översyn av de i denna dom angivna villkoren ska bestämmas till 40 år efter det att denna dom har vunnit laga kraft.

Strömfallsfastighet Mark- och miljödomstolen finner det lämpligt att rätten till tillgodogörande av vattenkraften ska vara förenad med i Färgelanda kommun såsom strömfallsfastighet.

Prövningsavgift Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att sätta ned den tidigare beslutade prövningsavgiften. Avgiften är betald.

Verkställighet Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att begränsa befintlig verksamhet innan det att domen vunnit laga kraft. Yrkandet gällande verkställighet ska därför beviljas.

Övrigt I enlighet med 22 kap. 30 § miljöbalken ska en omprövningsdom innehålla en samlad redovisning av de tillståndsbestämmelser som gäller verksamheten enligt domen och tidigare givna tillstånd i de delar som domen inte ändrar eller upphäver dem.

Sid 70 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 390-22 Mark- och miljödomstolen

Häradsrättsdomen innehåller bestämmelser om att vattenreglering ska ske i förhållande till ett särskilt inhugget märke, som inte har kunnat återfinnas, samt bestämmelser kopplade till ålyngelledare och flottningsränna. Dessa ersätts nu genom vad som bestäms inom ramen för omprövningen. Domslutet innehåller således en samlad redovisning av de bestämmelser och villkor som gäller för verksamheten.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-01) Överklagande senast den 18 juni 2025.

Hannah Ivarsson Sofia Book I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Hannah Ivarsson, ordförande, och tekniska rådet Sofia Book samt de särskilda ledamöterna Håkan Carlstrand och Ola Broberg.

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.