M 9349-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandena.

SVEA HOVRÄTT DOM M 9349-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Ockelbo kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på så sätt att Nilsson Kraft Aktiebolag (Nilsson Kraft) ska åläggas att miljöanpassa Bresiljedammen så att Bresiljornas vattenspegel bevaras och att dammen blir passerbar med fria vandringsvägar.

I.H. och L.H. har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för förnyad handläggning. I andra hand har de yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa att de har rätt till ersättning för det minskade marknadsvärdet av deras fastighet X, för olägenheter under anläggningsskedet och för kostnader för arbete och juridiskt biträde under domstolsprocessen. De har även begärt ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och i Mark- och miljööverdomstolen.

Åmots Fiskevårdsområdesförening har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och besluta om en lösning som medför att Bresiljornas vattenspegel bibehålls.

Nilsson Kraft har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom samt I.H.s och L.H.s yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

Havs- och Vattenmyndigheten har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och att målet återförvisas till mark- och miljödomstolen.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Ockelbo kommun har i huvudsak fört fram följande. Vid omprövningen av Bresiljedammen är det av stor vikt att de negativa konsekvenserna för samhället

SVEA HOVRÄTT DOM M 9349-24

minimeras. En lösning som gör Bresiljedammen passerbar och som bevarar vattenspegel i sjön skulle gynna naturvärden och skapa fria vandringsvägar samtidigt som kulturvärden och människors livsmiljö bibehålls. Bresiljorna har betydelse för kommunens friluftsliv och är en populär fiskesjö. Dammen bör därför ersättas med en sjötröskel som ska göras så hög som förhållandena medger, i syfte att minska förlusten av våta ytor i landskapet. Detta skulle gynna grundvattenbildningen, öka landskapets resistens mot torka och fungera som en kolsänka. Kommunen ställer sig positiv till att någon annan part med kapacitet att underhålla anläggningen övertar dammen.

I.H. och L.H. har fört fram bl.a. följande.

Mark- och miljödomstolen har brustit i sin utredningsskyldighet genom att inte begära in erforderliga kompletteringar från sökanden gällande skadebegränsande åtgärder, ersättning till sakägare, hur torrlagda arealer och strandzoner kommer att se ut efter utrivning och hur miljökvalitetsnormer för vatten kommer att påverkas. Att deras fastighet X kan komma att skadas vid en utrivning framstår som tydligt och borde ha u tretts ytterligare. Enligt ansökningshandlingarna kan det förväntas att strandlinjen kommer att flyttas cirka 50 meter från deras fastighetsgräns, vilket medför att fastigheten inte längre kommer att ha en strandtomt eller garanterad sjöutsikt. Med hänsyn till sakägares begränsade möjligheter att få ersättning för rättegångskostnader bör det åligga sökanden att ta fram utredning och värdering av sakägares skador.

Bresiljorna är klassad som en naturlig sjö enligt VISS. En utrivning skulle innebära en normstridig åtgärd, eftersom den innebär en betydande avsänkning av en vattenförekomst som är klassad som en naturlig sjö. Det är uppenbart att en utrivning skulle innebära en försämring av sjörelaterade parametrar och därmed kvalitetsfaktorer genom att sjöns area minskar med 40 procent, blir extremt grund och eventuellt även delas upp i flera olika vattendrag. För att åtgärden inte ska strida mot 5 kap. 4 § miljöbalken krävs alltså att klassificeringen av Bresiljorna ändras.

Mark- och miljödomstolen har vidare felaktigt prövat de sökta åtgärderna mot 11 kap. 19 § miljöbalken, trots att det är ett mål om omprövning för moderna miljövillkor som ska prövas enligt 24 kap. 4 och 10 §§ miljöbalken.

SVEA HOVRÄTT DOM M 9349-24

En bottenuppbyggnad kan utgöra en skydds- eller återställandeåtgärd vid en utrivning. Möjligheten att ersätta dammen med en tröskellösning har inte utretts tillräckligt. Om en verksamhetsutövare åläggs att utföra skyddsåtgärder efter yrkande från en sakägare blir sakägaren ägare och underhållsansvariga för den utförda skyddsåtgärden. Det finns alltså inget som hindrar att verksamhetsutövaren blir kvitt sitt underhållsansvar för anläggningar som lämnas kvar efter utrivningen och som har utformats efter yrkande av sakägare.

Eftersom de inte har beretts tillfälle att överta ansvaret för en sjötröskel som kunde ha ersatt dammen, och eftersom sökanden inte erbjudit dem någon skyddsåtgärd eller annan lösning för att förhindra skada genom bestående förändring av vattenförhållandena, bör Nilsson Krafts ersättningsskyldighet gentemot dem fastställas utan särskild begränsning. Den ansökta utrivningen kommer att medföra att nuvarande vattenområde inom deras fastighet torrläggs och att fastigheten förlorar sin karaktär som sjötomt, vilket kan förväntas ha en mycket betydande värdepåverkan. Om det saknas utredning för att beloppsbestämma skadan är detta sökandens ansvar, då denne ska ha gjort en sådan utredning inför ansökan. Deras yrkande om att få ersättning fastställd ska inte uppfattas som att det utesluter domstolen från att helt eller delvis skjuta upp ersättningsfrågan, exempelvis i avvaktan på att Nilsson Kraft kompletterat utredningen efter utförda åtgärder.

Om de har framgång med sitt yrkande om att rätt till ersättning ska fastställas, bör de även ha rätt till ersättning för sina rättegångskostnader. Detta gäller särskilt då sökanden inte erbjudit dem någon ersättning och inte uppfyllt sin utredningsbörda avseende deras skador. Oavsett utgång i målet bör de ha rätt till ersättning för sina rättegångskostnader eftersom de haft skälig anledning att anlita ombud i målet.

Åmots Fiskevårdsområdesförening har fört fram bl.a. följande.

Det finns ett stort intresse bland bygdens invånare för att bevara Bresiljornas sjöspegel med hjälp av en dämmande sjötröskel, som I.H. och L.H. kan överta ansvaret för. Det behöver utredas vidare om en utrivning strider mot

SVEA HOVRÄTT DOM M 9349-24

miljökvalitetsnormen och gällande klassificering av berört vatten som en naturlig sjö.

Anläggandet av en sjötröskel på platsen där dammen är belägen behöver inte nödvändigtvis utgöra en tillståndspliktig vattenverksamhet. Det är visserligen dyrare att anlägga en sjötröskel jämfört med att endast riva ut dammen. För sökanden bör det dock vara en ringa kostnad eftersom de kan beviljas ersättningsstöd från Vattenkraftens miljöfond. Mot bakgrund av att sökanden har eftersatt dammens underhåll under flera år är det rimligt att sökanden får bära kostnaden för att anlägga en sjötröskel.

Nilsson Kraft har fört fram bl.a. följande.

Eftersom Nilsson Kraft har begärt att tillståndet ska återkallas saknas det rättslig möjlighet att underlåta att återkalla tillståndet, besluta om utrivning och meddela de villkor som krävs för att verksamheten vid Bresiljedammen ska kunna avslutas. Utrivning kan endast underlåtas om en annan part övertar anläggning och i egen regi söker tillstånd för behållandet av dammen i kombination med miljöförbättrande åtgärder. Uppförande av en sjötröskel i stället för dammen ska inte betraktas som en skyddsåtgärd för sakägare, utan som en ny vattenanläggning. Det saknas möjlighet att ålägga Nilsson Kraft att uppföra en ny vattenanläggning när någon sådan överenskommelse inte nåtts och ansökan i målet endast avser utrivning.

Det har varit lagstiftarens avsikt att i mål om omprövning för moderna miljövillkor ge verksamhetsutövaren rätten att avgöra om tillståndet ska återkallas eller inte. I mål som det nu aktuella, där återkallelse av tillståndet har medgetts, krävs därför inte något omfattande underlag för att avgöra om en utrivning är tillåtlig eller inte. Den utredning som Nilsson Kraft har tillhandahållit i målet är mot den bakgrunden tillräcklig. Utredningen beskriver på ett utförligt sätt hur utrivningen kommer att genomföras och hur sjön kommer att påverkas.

En utrivning av dammen kommer inte att medföra att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller äventyra möjligheten att uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen för Bresiljorna är i dag måttlig och orsaken till detta är att Bresiljedammen

SVEA HOVRÄTT DOM M 9349-24

utgör ett vandringshinder. Vandringshindret kan åtgärdas antingen genom miljöanpassning eller utrivning. En miljöanpassning skulle inte kunna göras utan höga kostnader som inte står i proportion till nyttan av en fortsatt reglering. I det läget står det Nilsson Kraft fritt att välja att återkalla tillståndet för dammen.

I.H. och L.H. har gjort gällande att eftersom Nilsson Kraft inte på ett tillräckligt omfattande sätt har gett dem möjlighet att överta dammen ska Nilsson Kraft åläggas en omfattande ersättningsskyldighet. Detta resonemang saknar rättsligt stöd. Något yrkande om att överta ansvaret för dammen har inte framställts av I.H. och L.H. Att de inte vill överta dammen i befintligt skick är inte en omständighet som kan beaktas.

Minskat marknadsvärde av en fastighet är inte heller en sådan skada som kan ersättas med stöd av 31 kap. 19 § miljöbalken, som typiskt sett avser ersättning för t.ex. flytt av bryggor eller brunnar. Det ska också vara fråga om en skada som går att åtgärda eller begränsa för att den ska vara ersättningsgill. Då ett minskat marknadsvärde till följd av utrivning inte kan förebyggas eller avhjälpas skulle en ersättningsskyldighet strida mot principerna för ersättningssystemet vid vattenverksamheter enligt miljöbalken. Eftersom det inte finns någon garanti för att en ny dämmande vattenverksamhet kommer att ersätta den befintliga Bresiljedammen kan förändringen av vattenförhållandena till följd av utrivningen inte heller anses vara bestående, vilket är en förutsättning för ersättning.

Vad gäller begäran om ersättning för olägenheter under anläggningsskedet har någon omständighet som kan medföra olägenhet inte ens inträffat än och det är inte möjligt att i förväg fastställa att en framtida konkret omständighet ska ha en viss rättslig betydelse. H.s intressen i detta avseende får anses tillgodosedda genom möjligheten att begära ersättning för oförutsedda skador.

I mål om omprövning för moderna miljövillkor är verksamhetsutövaren inte skyldig att ersätta motpartens rättegångskostnader.

SVEA HOVRÄTT DOM M 9349-24

Havs- och vattenmyndigheten har fört fram i huvudsak följande.

Havs- och vattenmyndigheten instämmer i klagandens synpunkt att frågan om utrivning och eventuellt vidtagande av skadeförebyggande åtgärder ska prövas enligt bestämmelserna i 24 kap. 10 § miljöbalken och inte enligt 11 kap. 19 § miljöbalken. I detta mål har det dock ingen påverkan på utgången i målet. Även om krav på återställande av en naturlig sjötröskel skulle kunna ställas inom ramen för en omprövning enligt 24 kap. 10 § miljöbalken bedömer myndigheten att en sjötröskel i den utformning och med det syfte som klagandena eftersträvar inte utgör en sådan åtgärd som behövs för att förebygga eller minska skador till följd av utrivningen.

Bresiljorna har historiskt sett bestått av flera mindre sjöar sammankopplade med vattendrag. Det har inte funnits någon naturlig struktur som inneburit att vattenytan innehar den nivå som föreligger till följd av uppdämningen vid dammen. I opåverkat tillstånd är alltså vattenytan lägre jämfört med hur sjön ser ut till följd av verksamheten vid Bresiljedammen. Den ansökta åtgärden eftersträvar att återgå till ett mer naturligt tillstånd. Havs- och vattenmyndigheten bedömer att den kvalitet som ska uppnås med nuvarande miljökvalitetsnorm inte riskerar att äventyras av nu sökta åtgärd, snarare tvärtom. Det saknas skäl att återförvisa målet till mark- och miljödomstolen.

Länsstyrelsen har fört fram bl.a. följande.

Bresiljorna i dess nuvarande utbredning är en delvis konstgjord sjö. Historiskt har Bresiljorna bestått av flera små sjöar med korta vattendragssträckor emellan. Sjön kommer inte att försvinna vid en utrivning men sjöytan blir mindre. Vid en utrivning blir det fri passage för fisk och andra vattenlevande arter mellan ån och sjön på den plats där dammen i dag utgör ett vandringshinder. En utrivning med tillhörande biotopåterställning av åfåran innebär alltså en återgång till tidigare naturliga förhållanden med en bibehållen sjöfunktion och fri vandringsväg. Utrivningen strider därför inte mot miljökvalitetsnormen och bestämmelsen i 5 kap. 4 § miljöbalken.

Klagandena har framfört att en nivåhållande sjötröskel skulle kunna anläggas vid dammens utskov för att bibehålla vattennivån på ungefär samma nivå som i dag. Detta

SVEA HOVRÄTT DOM M 9349-24

skulle dock innebära en fortsatt dämning och ett underhållsansvar för vattenanläggningen. Det är inte bara en sjötröskel som skulle innebära en dämning utan dammvallarna på bägge sidor om dagens utskov kommer att fortsatt utgöra en dämmande vattenanläggning med ett vattentryck mot sig. Dammvallarna skulle behöva rustas upp eftersom deras skick är dåligt. Länsstyrelsen har svårt att se att sökanden skulle kunna tvingas att vidta åtgärder som innebär ett fortsatt underhållsansvar för Bresiljedammen. Bibehållandet av en dämmande anläggning är inte heller nödvändigt med hänsyn till miljökvalitetsnormen för Bresiljorna.

Länsstyrelsen har inget emot en framtida lösning med en sjötröskel för att bibehålla vattennivån i Bresiljorna, under förutsättning att dammvallarna rustas upp och tröskeln utformas så att den blir passerbar för förekommande fiskarter och medför en naturlig hydrologi både i sjön och i vattendraget nedströms. Länsstyrelsen kan dock inte se att det går att besluta om inom ramen för målet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Rättsliga utgångspunkter

Efter en ansökan om omprövning av en vattenverksamhet för moderna miljövillkor enligt 11 kap. 27 § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten upphäva, ändra och besluta nya bestämmelser och villkor i den utsträckning som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Tillståndsmyndigheten ska dock återkalla tillståndet om verksamhetsutövaren medger att tillståndet återkallas. (Se 24 kap. 10 § första och tredje stycket miljöbalken.) I samband med ett beslut om återkallelse ska den som är underhållsansvarig åläggas att riva ut anläggningen samt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga eller minska skador genom utrivningen. I stället för ett sådant åläggande får domstolen på begäran av ägaren av en fastighet som skulle skadas av utrivningen förordna att skyldigheten att underhålla anläggningen och fullgöra övriga skyldigheter som ligger på anläggningens ägare ska övergå på fastighetsägaren till dess något annat bestäms. (Se 24 kap. 4 § och 11 kap. 20 § miljöbalken.)

SVEA HOVRÄTT DOM M 9349-24

I 11 kap. 19 § miljöbalken finns en särskild bestämmelse som gäller vid ansökan om tillstånd till utrivning av en vattenanläggning, som innebär att tillstånd alltid ska lämnas till utrivning om inte förordnande meddelas enligt 11 kap. 20 § miljöbalken. I mål om omprövning för moderna miljövillkor är 11 kap. 19 § miljöbalken inte tillämplig, även om sökanden begär att tillståndet ska återkallas och anläggningen ska rivas ut. Prövningen ska i stället göras utifrån bestämmelserna i 24 kap. 10 och 4 §§ miljöbalken.

Vid omprövning enligt 24 kap. 10 § miljöbalken uppställs inte, till skillnad från vad som gäller vid tillståndsprövning enligt 11 kap. miljöbalken, något obligatoriskt krav på att sökanden ska genomföra en specifik miljöbedömning med samråd enligt 6 kap. miljöbalken. I omprövningsmål ska i stället samverkan genomföras enligt 42 a § förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter och sökanden ska tillhandahålla den utredning om verksamheten och övriga förhållanden som krävs för prövningen. (Se 6 kap. 20 § miljöbalken och prop. 2017/18:243 s. 197.) Domstolen har ett ansvar för att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs (se 22 kap. 11 § miljöbalken).

Omprövning av verksamheten vid Bresiljedammen för moderna miljövillkor

Mark- och miljööverdomstolen bedömer inledningsvis att den utredning som Nilsson Kraft har lagt fram utgör ett tillräckligt underlag för att pröva målet. Det saknas skäl att återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för inhämtande av ytterligare utredning.

Nilsson Kraft har medgett att tillståndet för vattenverksamhet vid Bresiljedammen ska återkallas och det finns inga yrkanden om att underhållsansvaret för anläggningen ska övergå på någon annan enligt 11 kap. 20 § miljöbalken. Det finns därför, i enlighet med 24 kap. 10 och 4 §§ miljöbalken, förutsättningar att återkalla tillståndet och att ålägga bolaget att riva ut dammen och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga eller minska skador genom utrivningen. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i Havs- och vattenmyndighetens och länsstyrelsens bedömning att en utrivning inte skulle försämra vattenmiljön på ett otillåtet sätt eller äventyra möjligheten att uppnå

SVEA HOVRÄTT DOM M 9349-24

god ekologisk status år 2027. Utrivningen kan tvärtom bidra till uppfyllandet av gällande norm (se 5 kap. 4 § miljöbalken).

Klagandena har förespråkat att bolaget ska åläggas att ersätta dammen med en dämmande sjötröskel som bibehåller nuvarande vattennivå i Bresiljorna. Anläggande och bibehållande av en dämmande sjötröskel är dock en vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken. Vidare utgör en sjötröskel en vattenanläggning enligt 11 kap. 4 § miljöbalken och medför därmed ett fortsatt underhållsansvar för anläggningens ägare enligt 11 kap. 17 § miljöbalken. Det saknas möjligheter att utan ett yrkande om tillstånd från sökanden ålägga densamma att uppföra en ny tillståndspliktig vattenanläggning i dammens ställe. Anläggandet av en dämmande sjötröskel kan alltså inte utgöra ett sådan skyddsåtgärd som sökanden åläggs att vidta i samband med utrivning enligt 24 kap. 4 § miljöbalken. (Jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 oktober 2023 i mål nr M 8113-22.)

Det har alltså inte framkommit skäl att ändra mark- och miljödomstolens beslut att återkalla tillståndet och ålägga bolaget att riva ut dammen. De villkor som mark- och miljödomstolen har förskrivit för utrivningen är lämpliga.

Ersättning för marknadsvärdeminskning m.m.

Den som enligt 24 kap. 4 § miljöbalken har ålagts eller medgetts att riva ut en vattenanläggning ska enligt 31 kap. 19 § miljöbalken betala skälig ersättning för skador på annans egendom som orsakas av bestående ändring i vattenförhållandena. Detta innebär att ersättningsskyldigheten för den som river ut en vattenanläggning är något begränsad i förhållande till vattenverksamhet i allmänhet (prop. 1997/98:45 del 2 s. 331). Sökanden ska i mål om vattenverksamhet uppge i tillståndsansökan vilka ersättningsbelopp som erbjuds varje sakägare (se 22 kap. 1 a § första stycket 2 miljöbalken). Den sakägare som anser att högre ersättning ska utgå får i enlighet med allmänna skadeståndsrättsliga principer anses ha bevisbördan för det. Beviskravet kan variera, bl.a. med hänsyn till parternas möjligheter att lägga fram utredning i olika avseenden. (Jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 19 juli 2021 i mål nr M 10554-19.) Om verkningarna av verksamheten inte kan förutses med tillräcklig

SVEA HOVRÄTT DOM M 9349-24

säkerhet får domstolen skjuta upp frågan om ersättning till dess erfarenhet har vunnits av verksamhetens inverkan (se 22 kap. 27 § miljöbalken). Om en vattenverksamhet, som har utförts i enlighet med ett tillstånd enligt miljöbalken, medför skador som inte förutsågs av domstolen när tillståndet meddelades får den skadelidande framställa anspråk på ersättning enligt 31 kap. miljöbalken inom viss tid från att tillståndet meddelades (se 24 kap. 18 § miljöbalken). Mark- och miljödomstolen har i detta fall bestämt en tid för oförutsedd skada till fem år från arbetstidens utgång.

I.H. och L.H. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa att de har rätt till ersättning för minskat marknadsvärde av deras fastighet X till följd av den sänkning av vattennivån som utrivningen kommer att medföra. De har även anfört att deras yrkande om att få ersättning fastställd inte utesluter att domstolen i stället helt eller delvis skjuter upp ersättningsfrågan. Nilsson Kraft har invänt att det inte finns någon ersättningsgill skada samt att I.H.s och L.H.s intressen får anses tillgodosedda genom möjligheten att begära ersättning för oförutsedda skador.

Eftersom Nilsson Kraft har bestritt I.H.s och L.H.s yrkande om ersättning är det I.H. och L.H. som har bevisbördan för att de drabbas av en skada och för skadans storlek. De har dock varken lagt fram någon bevisning till stöd för att ändringen i vattenförhållandena kommer att leda till en marknadsvärdeminskning eller för hur stor minskningen i så fall är. Med utgångspunkt i Nilsson Krafts befintliga utredning om vilka följder utrivningen kommer att få för omgivningen har sådan bevisning varit möjlig att lägga fram. I likhet med mark- och miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen att avsaknaden av sådan bevisning inte utgör ett skäl att sätta frågan om ersättning på prövotid. Eftersom I.H. och L.H. inte har visat att någon ersättningsgill skada, i den mening som avses i 31 kap. 19 § miljöbalken, uppkommer genom utrivningen kan det inte heller fastställas att de har rätt till ersättning. Deras överklagande i denna del ska därmed avslås.

I.H. och L.H. har även begärt att det ska fastställas att de har rätt till ersättning för oläg enheter under anläggningsskedet. Deras talan i denna del

SVEA HOVRÄTT DOM M 9349-24

rör inte ersättning för en skada som omfattas av 31 kap. miljöbalken och kan därför inte prövas inom ramen för målet. Om olägenheter skulle uppstå under anläggningsskedet får det i första hand hanteras genom tillsyn. Om skador uppstår kan en eventuell talan om ersättning för sådana föras särskilt. I.H.s och L H.s överklagande ska därför avslås även i denna del.

Rättegångskostnader

I mål om omprövning för moderna miljövillkor enligt 24 kap. 10 § är sökanden inte skyldig att svara för motpartens rättegångskostnader (se 25 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken). I.H.s och L.H.s yrkande om ersättning för rättegångskostnader ska därför avslås. Det kan av samma skäl inte heller fastställas att de har rätt till ersättning för kostnader för arbete och juridiskt biträde under domstolsprocessen.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2025-10-30

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Annika Billstein Andersson, hovrättsrådet Johanna Fernlund och tf. hovrättsassessorn Hanna Wallin, referent.

Föredragande har varit Susanne Schultzberg.

Bilaga A

Sid 1 (36) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 2703-22 Mark- och miljödomstolen 2024-06-19 meddelad i Östersund

PARTER

Sökande

Nilsson Kraft AB, 556265-0084 Nygatan 14 716 30 Fjugesta

Ombud: V.F:

Sakägare

1L.J.H.

2I.H.

Ombud: A.L.

Ombud: O.M.

SAKEN

Nationella planen, vattenverksamhet - moderna miljövillkor Bresiljedammen, Testeboån, Ockelbo kommun

Avrinningsområde: 51 N: 6766614 E: 572161 Anläggnings-id: 20552

DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen återkallar tillståndet lämnat genom dåvarande Österbygdens vattendomstols dom den 4 augusti 1948 i mål AD 36/1948 och

Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

Miljödomstolens vid Östersunds tingsrätts dom den 8 december 2010 i mål M 2332-09, för vattenverksamhet vid Bresiljorna.

2Efter omprövning av en vattenverksamhet för sådana miljövillkor som avses i 11 kap. 27 § miljöbalken ålägger mark- och miljödomstolen Nilsson Kraft AB att riva ut samtliga anlagda dämmande delar samt vidtagande av de åtgärder som behövs för att förbygga eller minska skador genom utrivningen.

3Övriga i målet framställda yrkanden lämnas utan bifall.

Villkor

1Arbetena och verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad Sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgett och åtagit sig i målet. 2. Utrivningen av Bresiljedammen ska omfatta borttagandet av samtliga till dammen hörande delar som är dämmande och som går att koppla till pågående vattenverksamhet. 3. I syfte att återställa strömfåran i aktuell del av Bresiljeån ska biotopvårdande åtgärder utföras i den omfattning som i huvudsak framgår av den till ansökan bifogad teknisk beskrivning samt i samråd med Länsstyrelsen i Gävleborg. 4. Grumlande arbeten får endast utföras under perioden 15 juni till 15 september. 5. Vid lagring av drivmedel eller oljor i samband med arbeten ska cisterner, bränsletankar eller motsvarande vara invallade eller utrustade med miljölåda. 6. Vid behov, för utförande av de åtgärder som omfattas av ansökan om återkallande av tillstånd samt utrivning, får vattennivån vid dammen tillfälligt avsänkas lägre än den i tillståndet angivna sänkningsgränsen. Tre veckor innan avsänkning får ske ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten.

Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

7Under arbetet med utrivning av dammen m.m. ska alltid tillrinningen till dammen släppas förbi dammläget till ån nedströms. 8. Arbetena ska bedrivas på sådant sätt att grumling och utsläpp till vatten hålls så låga som möjligt. 9. Eventuella tillfälliga upplag ska ske inom särskilt markerad area, dock minst 10 meter från vattenområde. Området ska avstädas efter användning. 10. Ett kontrollprogram ska upprättas och ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter laga kraftvunnen dom. Kontrollprogrammet ska godkännas av Länsstyrelsen i Gävleborgs län. 11. Landfästen i huggen sten på utskovsdelarna ska lämnas kvar, med hänsyn till kulturmiljön, i de fall de inte dämmer. 12. Maskiner som används i och vid vatten ska vara försedda med slangbrottsventiler och alltid använda hydraulvätskor som uppfyller miljökraven i Svensk standard 15 54 34. 13. De delar av maskinerna som når vattnet ska vara desinficerade eller ha uppnått fullständig torrhet om de flyttats från annan sjö eller vattendrag. 14. Nilsson Kraft AB ska ett år efter arbetenas utförande granska aktuell sträcka för att vid behov genomföra de justeringar som är nödvändiga för bibehållandet av utförda åtgärder och deras funktion. Eventuella justeringar ska göras efter samråd med Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Övrigt

Mark- och miljödomstolen fastställer arbetstiden, enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken, för att genomföra de åtgärder som omfattas av ansökan till tre (3) år.

Mark- och miljödomstolen fastställer, jämlikt 22 kap. 25 § 14 miljöbalken, tiden för när för oförutsedd skada ska framställas till senast fem (5) år efter arbetstidens utgång.

Mark- och miljödomstolen fastställer prövningsavgiften till 1 500 kronor. Avgiften är betald.

Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

BAKGRUND

Bresiljedammen ligger i utloppet av Bresiljorna cirka 10 kilometer nordväst om tätorten Åmot, Ockelbo kommun. Dammen är belägen i den övre delen av Testeboåns avrinningsområde. Verksamheten har anmälts till den nationella planen för omprövning av moderna miljövillkor.

Anläggningen är belägen inom fastigheten F, Ockelbo kommun som ägs av verksamhetsutövaren Nilsson kraft AB (Sökanden). Verksamheten ingår i prövningsgrupp Testeboån. Anläggningen uppfördes ursprungligen åren 1874–75 som flottledsdam men övergick med tiden till att vara en regleringsdamm till det nedströms liggande vattenkraftverket Åmots bruks vattenkraftverk. På grund av den ringa betydelse regleringen har för produktionen av vattenkraftsel medger Sökanden att tillstånd för vattenverksamheten återkallas och att åtgärder enligt 24 kap. 4 § miljöbalken vidtas.

ANSÖKAN

Yrkanden

Sökanden yrkar att mark- och miljödomstolen, med beaktande av bestämmelserna i 5 § lagen om införande av miljöbalken samt 11 kap. 6 §, 11 kap. 27 § samt 24 kap. 4 och 10 §§ miljöbalken att mark- och miljödomstolen ska:

1Återkalla det tillstånd som utgör grunden för den vattenverksamhet som idag bedrivs i form av Bresiljedammen och till detta tillhörande delar och anläggningar.

2Ålägger Sökanden att riva ut Bresiljedammen och till denna damm hörande delar och anläggningar samt meddelar villkor för utrivning och vidtagande av de åtgärder som behövs för att förebygga eller minska skador med anledning av utrivningen.

Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

Som en följd av yrkad omprövning yrkar även Sökanden att mark- och miljödomstolen;

1 Fastställer arbetstiden, jämlikt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken, för att genomföra ansökta åtgärder till 3 år. 2. Att tiden, jämlikt 22 kap. 25 § p 14 miljöbalken, för oförutsedd skada ska framställas senast 5 år efter arbetstidens utgång och 3. Bestämmer prövningsavgiften till 1 500 kr.

De tillstånd som yrkandet om återkallande omfattas av är:

- Österbygdens vattendomstols dom den 4 augusti 1948 i mål AD 36/1948 - Miljödomstolens vid Östersunds tingsrätts dom den 8 december 2010 i mål M 2332-09

Slutliga villkorsförslag

Sökanden föreslår följande villkor för sökt verksamhet. 1. Arbetena och verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgett och åtagit sig i målet. 2. Utrivningen av Bresiljedammen ska omfatta borttagandet av samtliga till dammen hörande delar som går att koppla till pågående vattenverksamhet. 3. I syfte att återställa strömfåran i aktuell del av Bresiljeån ska biotopvårdande åtgärder utföras i den omfattning som framgår av till ansökan bifogad teknisk beskrivning. 4. Grumlande arbeten får endast utföras under perioden 15 juni till 15 september. 5. Vid lagring av drivmedel eller oljor i samband med arbeten ska cisterner, bränsletankar eller motsvarande vara invallade eller utrustade med miljölåda.

Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

6Vid behov, för utförande av de åtgärder som omfattas av a ansökan om återkallande av tillstånd samt utrivning, får vattennivån vid dammen tillfälligt avsänkas lägre än den i tillståndet angivna sänkningsgränsen. Innan avsänkning får ske ska detta anmälas i god tid till tillsynsmyndigheten. 7. Under arbetet med utrivning av dammen m.m. ska alltid tillrinningen till dammen släppas förbi dammläget till ån nedströms. 8. Arbetena ska bedrivas på sådant sätt att grumling och utsläpp till vatten hålls så låga som möjligt. 9. Eventuella tillfälliga upplag ska ske inom särskilt markerad area, dock minst 10 meter från vattenområde. Området ska avstädas efter användning. 10. Ett kontrollprogram ska upprättas och ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter laga kraftvunnen dom. Kontrollprogrammet ska godkännas av länsstyrelsen i Gävleborgs län. 11. Landfästena i huggen sten på utskovsdelens vänster sida ska lämnas kvar med hänsyn till kulturmiljön. 12. Maskiner som används i och vid vatten ska vara försedda med slangbrottsventiler och alltid använda hydraulvätskor som uppfyller miljökraven i Svensk standard 15 54 34. 13. De delar av maskinerna som når vattnet ska vara desinficerade eller ha uppnått fullständig torrhet om de flyttats från annan sjö eller vattendrag. 14. Sökanden ska ett år efter arbetenas utförande granska aktuell sträcka för att vid behov genomföra de justeringar som är nödvändiga för bibehållandet av utförda åtgärder och deras funktion.

Beskrivning av verksamheten

Reglerdammen i Bresiljorna ligger inom Testeboåns avrinningsområde. Dammen byggdes åren 1874–75, men byggdes om till sin nuvarande utformning kring år 1948. Tillstånd kom också att utfärdas för ombyggnationerna genom Österbygdens vattendomstols dom den 4 augusti 1948 i målet AD 36/1948. Sammanfattningsvis för Bresiljedammen gäller att det utseende som framgår av 1948 års dom reglerar hur dagens anläggning ser ut och fungerar. För vattenhushållningen gäller en

Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

dämningsgräns om + 17,53 meter och en sänkningsgräns om + 16,38 meter. Utöver detta gäller att året runt ska en minimitappning om minst 0,4 m /s eller, om den naturliga tillrinningen till dammen är lägre, hela den naturliga tillrinningen släppas genom dammen samt att pegel med dämnings- och sänkningsgräns markerad ska finnas vid dammen. Dämningsgränsen +17,53 i lokalt höjdsystem motsvarar +242,94 i RH200. Reglerdammen utgörs av en ca 70 meter lång jordfyllnadsdamm med två utskov, ett flodutskov till vänster och ett avstängbart flottningsutskov till höger sett i vattnets riktning. Nedströms flottningsutskovet ligger ett skibord i trä. Dammkroppen bedöms vara i behov av renovering och åtgärder för att säkra dammen är nödvändiga.

Beskrivning av området

Området vid Bresiljedammen omfattas inte av några detaljplaner eller områdesbestämmelser. Det finns inga kulturreservat, Natura 2000-områden, naturreservat eller biotopsskyddade områden i anslutning till Bresiljedammen. Området omfattas inte heller av något riksintresse eller vattenskyddsområde. Flödesvariationerna är beroende på årstid med lägst medelvattenföring i juli månad (ca 1,8 m /s) och högsta medelvattenföring i april månad (ca 5,2 m /s).

Planerad verksamhet

Bresiljedammen utgör ett definitivt vandringshinder för uppströmsvandrande fisk och annan vattenfauna. Sökanden planerar för en utrivning av regleringsdammen i Bresiljorna, med syfte att avveckla dammägaransvaret. Hela regleringsdammen rivs ut och inga delar av dammkroppen kommer att ha en dämmande effekt, vilket är en förutsättning för att vattenverksamheten ska kunna avslutas på platsen. Detta omfattar flodutskovet och flottningsutskovet (Figur 1, nummer 2 och 3). Dammvallar kommer att lämnas kvar eftersom Sökanden anser att dessa dammvallar inte kommer att påverka vattenflödena på platsen. Den utrivna regleringsdammen ersätts med en naturlik strömfåra. När dämningen upphör kommer området kring dammen att återgå till mer strömmande förhållanden. Planerade åtgärder innebär att vattenytan i tidigare dämningsområde kommer att uppträda kring nivå +240,7 meter vid medelvattenföring, vilket är cirka 1,7 meter

Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

under nivån som mättes in i maj 2022 och cirka 1,1 meter under nuvarande sänkningsnivå.

Rådighet

Sökanden äger till fullo den fastighet där dammens samtliga delar är belägen, F. Aktuell fastighet innehåller även vissa mindre vattenområden som gör att Sökandens bedömning är att inga ytterligare vattenområden än de som ingår i fastigheten nedströms dammen berörs av nu aktuell ansökan. Komplett vattenrättslig rådighet får anses föreligga idag. Arbetet kommer även begränsas inom fastigheten och därmed råder komplett rådighet.

Sökanden har upprättat en teknisk beskrivning och en miljöbedömning som har bifogats ansökan.

Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

Miljöbedömning

Sökandens uppfattning är att den till ansökan bilagda miljöbedömningen visar att de i ansökan angivna åtgärder som föreslås med anledning av yrkandet om att tillståndet för Bresiljedammen ska återkallas kommer att medföra att kraftigt ökade naturvärden på aktuell plats. Detta då ett idag definitivt vandringshinder tas bort och vattendraget i aktuell del återfår sitt naturliga utseende. Sammantaget medför alltså detta att Sökandens bedömning är att föreslagna åtgärder medför att utrivningen inte kan anses strida emot 5 kap. 4 § miljöbalken, övriga tillämpliga delar av miljöbalken, eller förordningen om vattenverksamhet.

Miljökvalitetsnormer

Den nuvarande övergripande ekologiska statusen klassas som måttlig i den 18 kilometer långa vattenförekomsten Testeboån (SE676174-153387) som utgörs av vattendragssträckan nedströms Bresiljorna. Den biologiska kvalitetsfaktorn fisk bedöms nå endast måttlig status baserat på att den negativa påverkan på vattendraget bedöms vara så stor att förutsättningar saknas för ett naturligt och långsiktigt hållbart fisksamhälle. Statusen för konnektivitet i vattendrag klassas som dålig, statusen för morfologiskt tillstånd och hydrologisk regim klassas som måttlig. Vattenförekomsten uppnår inte god status på grund av historisk fysisk påverkan och åtgärder behövs för att förbättra vattenförekomstens hydromorfologi. Vattenförekomsten uppnår heller inte god status för hydrologisk regim på grund av en eller flera typer av påverkan. Förekommande barriärer fragmenterar vattenförekomsten och hindrar fiskars och bottenlevande djurs förflyttningar uppoch ned i vattensystemet samt hämmar flödet av näringsämnen, sediment och organiskt material. Detta påverkar den ekologiska funktionen i vattenförekomsten i så hög grad att den ekologiska statusen bedöms vara sämre än god och åtgärder behöver därför vidtas. Den nu gällande miljökvalitetsnormen anger att god ekologisk status ska vara uppnådd till år 2033. Som möjliga åtgärder anger Vattenmyndigheten bland annat att flera vandringshinder i form av dammar och vägtrummor behöver åtgärdas genom att väl fungerande faunapassager anläggs eller genom utrivning av hela eller delar av hindret. (Vattenmyndigheterna, 2022).

Sid 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

Vattenförekomsten Bresiljorna (SE676807-152866) har också endast måttlig status och uppnår ej god status eftersom samtliga biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer är oklassade, samtidigt som den sämsta statusen inom hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är sämre än god. Den nu gällande miljökvalitetsnormen anger att god ekologisk status ska vara uppnådd till år 2027. Vattendragen Svartån samt Testeboån mellan Kaxen och Bresiljorna som båda mynnar till Bresiljorna uppnår måttlig respektive god ekologisk status. Anledningen till att Svartån endast når måttlig status är att vattenförekomsten påverkas av förändring av morfologiskt tillstånd och hydrologisk regim. Svartåns gällande miljökvalitetsnorm anger att god ekologisk status ska vara uppnådd senast år 2027.

Planerad utrivning av Bresiljedammen bedöms återskapa möjligheten till fiskvandring mellan Bresiljeån och Bresiljorna och därmed förbättra statusen för parametern konnektivitet. Vattenförekomsten Bresiljeån påverkas även av andra vandringshinder och av rensningar i vattendraget. Utrivningen av dammen vid Bresiljorna leder till att möjligheten till fiskvandring återställs vilket gör att åtgärden bidrar till att förbättra möjligheten för att vattenförekomsten ska nå gällande miljökvalitetsnorm.

Särskilt om prövningen avseende utrivningen

Den nu aktuella ansökan som gäller Bresiljedammen omfattar en utrivning av en vattenreglering som har pågått under mycket lång tid, mer än 150 år. Under dessa år har boenden och andra sakägare runt Bresiljorna anpassat sig efter den reglerade vattennivån och när nu denna försvinner kommer det att leda till konsekvenser. Det kan möjligen anses att man då vid en utrivning måste ta hänsyn till de som på ett eller annat sätt berörs av att sjön kommer att få ett annat utseende efter utrivning. Sökanden anser dock att systemet med omprövning för moderna miljövillkor medför att en komplett avvägning måste kring vad som är möjligt att göra men här går det inte att komma ifrån att den klart mest begränsande faktorn är åtgärder som vidtas inte får medföra att påverkan på gällande MKN kan sägas kvarstå efter utrivning. Vidare kan inte heller en vattenverksamhet kvarstå vid platsen då ett

Sid 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

återkallande av ett tillstånd torde kräva att även vattenverksamheten slutligt upphör. Sökandens utgångspunkter är med ledning av dessa omständigheter och de utredningar som har gjorts på platsen att en utrivning av aktuell damm måste förenas med åtgärder som syftar till att återställa Bresiljorna till ett så naturligt tillstånd som möjligt.

Genomförd samverkan

Samverkan med länsstyrelsen i Gävleborgs län har bedrivits under om en period om lite drygt ett års tid. De första kontakterna mellan kraftverksägare och länsstyrelsen genomfördes under våren 2021. Därefter har möten på plats och på distans genomförts i olika skeden av samverkan, från initiala möten inför länsstyrelsens framtagande av nulägesbeskrivningen fram till de möten och kontakter som handlade om val av lösning vid anläggningen. Länsstyrelsen beslutade att avsluta samverkan den 22 juni 2022, dnr 370-2021.

Ersättning för skada

Sökandens uppfattning, som kommer till uttryck i såväl ansökan som bilagorna till detta, är att en utrivning är det enda alternativ som finns att tillgå i frågan om Bresiljedammen. Aktuell del av Bresiljorna kommer helt enkelt efter utrivningen att få ett helt annat utseende än det har idag, det är ofrånkomligt. Med detta sagt så är Sökandens uppfattning utifrån de givna premisserna i fallet med Bresiljedammen att den påverkan som uppstår på vattendraget inte medför någon ersättningsgill skada för de närboende kring dammen. Skälen för detta är att det enligt Sökandens bedömning inte finnas några indikationer som visar att det vid dammen finns personer, varken fysiska eller juridiska, som uppfyller de krav som omfattas av regeln i 31 kap. 19 § miljöbalken, vilket är ett krav för att erhålla ersättning.

Sakägare och berörda fastigheter

De personer, fysiska och juridiska, som Sökanden anser har status som sakägare framgår av bilaga till ansökan. Fastigheter som anges som sakägare är följande: A, B, C, X, D och E.

Sid 12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

Arbetstid

Sökandens bedömning är att åtgärderna vid Bresiljedammen är av relativt enkel omfattning och bör kunna genomföras snabbt efter att domen vunnit laga kraft. Viss höjd måste tas för att genomförande bör ske vid tider på året då det medför minsta möjliga påverkan vilket normalt är perioden juli till oktober varje år. Men utöver detta ses i dagsläget inga andra problem med genomförandet. Därmed är en arbetstid om tre år tillräcklig för att arbetena ska kunna genomföras.

INKOMNA YTTRANDEN

Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har avstått från att yttra sig.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har anfört sammanfattningsvis följande. Om det i målet inkommer nytt underlag som gör att det finns anledning att anta att normsättningen, vilken baseras på bland annat statusklassning och av vattenmyndigheten bedömt referensförhållande, är fel bör domstolen inhämta ett yttrande från berörd vattenmyndighet i enlighet med 22 kap. 13 § miljöbalken. HaV har avgränsat sitt yttrande till enbart frågor som lyfts i avsnitten Utredning avseende miljökvalitetsnormerna för vatten samt Tillämpningen av 5 kap. 4 § miljöbalken i detta mål i aktuell aktbilaga (97). HaV anser att en sänkning av vattennivån i en sjö som sker till följd av att en dammanläggning rivs ut inte nödvändigtvis innebär att miljökvalitetsnormen äventyras. Beroende på vad som är vattenförekomstens referensförhållande kan åtgärden snarare innebära att en sjö återgår till ett mer opåverkat tillstånd där statusen är god eller hög efter att åtgärden vidtagits, även om sjön ser annorlunda ut gentemot hur den ser ut idag.

Länsstyrelsen Gävleborgs län har tillstrykt att tillstånd lämnas för utrivning av Bresiljedammen och att nuvarande tillstånd återkallas. Till stöd för sin inställning har länsstyrelsen anfört bland annat följande.

Sid 13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

Länsstyrelsen kan efter flera besök på plats konstatera att dammen i Bresiljan är i behov omfattande upprustning om den ska vara kvar. Dammen utgör vidare ett definitivt vandringshinder och medför att tidigare strömsträckor uppströms har dämts bort. Länsstyrelsen gör sammanvägt bedömningen att planerad utrivning är mer positiv än negativ för de allmänna intressen som länsstyrelsen bevakar. Nackdelen med planerad utrivning är att den sjöyta som skapats med dammen till stor del försvinner. Bottenfauna som inte kan förflytta sig kommer då skadas och de övriga får mindre vattenyta att leva på. Det leder även till försämrade möjligheter för båtliv och fiske. Samtidigt kommer en återgång till tidigare förhållanden gynna strömlevande arter. Genom en utrivning fås fria passage för fisk och en naturlig hydrologi om utloppet återställs till tidigare förhållanden. Det tillsammans med återskapande av strömmiljöer förbättrar förutsättningarna att nå gällande miljökvalitetsnormer som är god ekologisk status för berörda vattenförekomster.

Länsstyrelsen godtar arbetstid och oförutsedd skada. Länsstyrelsen godtar Sökandens förslag till villkor med två undantag och yrkar på att villkor 4 och 7 ändras till:

4Grumlande arbeten får endast utföras under perioden 15 juni till 15 september. 7. Under arbetet med utrivning av dammen m.m. ska alltid tillrinningen till dammen släppas förbi dammläget till ån nedströms.

Länsstyrelsen yrkar på att tillståndet utöver Sökandens förslag till villkor förenas med följande villkor:

11Landfästena i huggen sten på utskovsdelens bägge sidor ska lämnas kvar med hänsyn till kulturmiljön 12. Maskiner som används i och vid vatten ska vara försedda med slangbrottsventiler och alltid använda hydraulvätskor som uppfyller miljökraven i Svensk standard 15 54 34.

Sid 14 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

13De delar av maskinerna som når vattnet ska vara desinficerade eller ha uppnått fullständig torrhet om de flyttats från annan sjö eller vattendrag.

Länsstyrelsen anser att det är viktigt att utloppet återställs till tidigare naturliga förhållanden så långt det är möjligt att utreda hur utloppet kan ha sett ut innan dammen anlades.

För att inte riskera skada på harren och öringens lek, romkläckning och tidigare yngelstadier är den bästa tiden på året att utföra arbetet mellan den 15 juni till den 15 september. Då det samtidig är en period då det ofta är låga flöden och arbetet med en utrivningen m.m. inte borde ta så lång tid anser länsstyrelsen att arbetet som kan medföra grumling endast ska utföras under den perioden. Det till utskoven anslutande dammarmar ska behållas enligt ansökan. Länsstyrelsen anser att det ur kulturmiljöhänsyn är värdefullt att då samtidigt behålla landfästena av huggen sten mellan respektive dammarm och utskov. Med tanken på den fria bredden när hela utskovet rivs borde det inte innebära någon nämnvärd påverkan på framtida vattenförhållanden.

Vid val av arbetsmaskiner är det viktigt att se till att dessa är i bra skick så inget oljespill uppkommer. De ska också vara försedda med slangbrottsventiler och alltid använda hydraulvätskor som uppfyller miljökraven i Svensk standard 15 54 34. Det innebär bland annat att hydraulvätskan ska vara biologiskt nedbrytbar, ge minimerad vattentoxicitet samt att den ska ha genomgått en kontroll av innehåll av allergiframkallande ämnen och ämnen med särskilt hälso- och miljöfarliga egenskaper. Länsstyrelsen rekommenderar, efter samråd med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), rengöring med VIRKON eftersom denna produkt fungerar mot alla smittämnen.

Det framgår att ägaren till fastigheten X som ligger vid dammen har yrkat på att få överta underhållsansvaret med stöd av bestämmelserna i 11 kapitlet 20 § miljöbalken. Länsstyrelsen delar vad Sökanden framför om vad det innebär i

Sid 15 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

kostnader och ansvar. Den är i dåligt skick och i behov av upprustning om dämningen av Bresiljan ska bibehållas. Vidare krävs fortsatt underhåll av hela dammvallen.

Vid fortsatta skriftväxlingen efter huvudförhandling så framhåller Länsstyrelsen att det bästa vore om dammen rivs ut i enlighet med ansökan och de villkor som länsstyrelsen föreslagit. Länsstyrelsen kan dock acceptera att dammen ersätt av en sjötröskel för att mildra effekterna av en utrivning för de närboende. Det alternativet innebär ett fortsatt underhållsansvar för dammvallarna och även troligen för den anlagda sjötröskeln. Med hänsyn till att dammanläggningen idag har liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt, bedömer länsstyrelsen att I och L.H. borde kunna uppfylla de skyldigheter som följer övertagandet av underhållsansvaret för dammvallarna och en framtida sjötröskel.

När det gäller klassning av Bresiljorna så anser länsstyrelsen att den klassning som är gjord inte stämmer. Av historiska kartor framgår det tydligt att dagens Bresiljorna innan den anlagda fördämningen bestod av flera mindre sjöar/tjärnar med vattendrag i mellan. Det framgår dock en viss osäkerhet över Bresiljornas framtida klassning. Länsstyrelsen anser dock att det ändå går att bedöma ansökt verksamhets påverkan på möjligheten att nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2027. De anser även att en utrivning av dammen i Bresiljorna inte borde innebära en försämring av någon enskild kvalitetsfaktor. Länsstyrelsen delar därför inte H.s uppfattning om att bestämmelserna i 5 kap. 4 § miljöbalken skulle utgöra ett hinder mot en utrivning enligt ansökan.

Östersjölaxälvar i samverkan och B.M. har framfört sammanfattningsvis följande. De ser mycket positivt på en utrivning av Bresiljedammen. Sökanden föreslår att grumlande arbeten inte får ske under tiden 15 oktober – 15 december. Villkoret syftar till att begränsa negativ påverkan på öringens lek. Eftersom öringen i Testeboån ofta startar sin lek i slutet av september

Sid 16 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

bör perioden då grumlande arbeten inte får ske starta redan förslagsvis den 15 september.

Jägarbacken HVB har framfört sammanfattningsvis att de är oroliga för att möjligheterna till bad och fiske kommer att påverkas negativt.

Åmots Jaktlag har framfört sammanfattningsvis följande. Jaktlaget arrenderar en stuga av Kopparfors AB vid Bresiljan i direkt anslutning till sjön där de har tillgång till bra fiske både vinter och sommar och motsätter sig utrivningen. De vill påpeka att rådande vattendom ska gälla. Fisket kan inte gynnas 8–9 mil från kusten och där minst två kraftverk med all säkerhet kommer att finnas kvar i dess nuvarande skick. Fiskomlöp mynnar ut en liten bit under vattenytan i sjön. Om tillsynen och skötsel a v dammarna skötts som det skulle hade dammarna inte varit i så pass dåligt skick. H lider naturligtvis skada av att dammen rivs då han har köpt en stuga för dyra pengar vid en sjö som inte längre kommer att bli en sjö.

Pensionärernas riksorganisation i Åmots-Bruk har framfört sammanfattningsvis att de motsätter sig att deras vatten och badplatser förstörs.

Åmots Fiskevårdsområdesförening har framfört sammanfattningsvis följande. De motsätter sig att Bresiljedammen rivs ut. Det finns en vattendom för högsta och lägsta vattennivå i sjön som är en mycket bra fiskesjö. Fiskevårdande åtgärder har gjorts i sjön i mer än 40 år vilket gjort att abborrfisket är mycket gott. Nedströms Bresiljedammen är laxörings- och harrstammen ganska goda och en speciell flugfiskesträcka är iordningsställd. Så kallat lekgrus har också lagts ut i ån för laxöringen, fisketävlingar för att fånga upp gäddor har arrangerats och spänger över ån har byggts. Rivs Bresiljedammen ut föranleder detta att tusentals gäddor kommer ner i ån och helt eliminerar öring- och harrstammen. Allt arbete och pengar som är nedlagda för fiskefrämjande åtgärder samt trivsel efter ån blir då förgäves. Även om dammluckorna rivs ut är det av största vikt att sjöspegeln finns kvar och därför förespråkas att en sjöströskel projekteras och anläggs. Föreningen ser positivt på att

Sid 17 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

L och I.H. övertar ansvaret för Bresiljan och anlägger en sjötröskel. Detta kommer att gynna natur- och friluftsliv samt sportfisket i Åmot.

Till stöd för sin motsättning till utrivning av Bresiljedammen har de även inkommit med en namninsamling.

SMHI har framfört följande. SMHI garanterar inte riktigheten i de uppgifter som tillhandahållna data representerar eller att de kan användas för det ändamål användaren avser. Underlaget ska betraktas som vägledande för samhällets allmänna behov, framtaget med den bakgrundsinformation och metodik som varit tillgänglig vid beräkningstillfället. Beräknade vattenflöden och statistik i Vattenwebben beräknas för en stor mängd punkter att manuell granskning av varje enskild punkt är omöjlig.

Kopparfors Fastigheter AB har sammanfattningsvis framfört följande. Kopparfors Fastigheter AB bedriver skogsbruk som angränsar till Bresiljorna men anser inte att det kommer påverka deras möjlighet till fortsatt skogsbruk. Det finns betydande arealer nyckelbiotoper och andra avsättningar med höga naturvärden i direkt anslutning till Bresiljorna. Det är angeläget att det inte uppstår ras eller erosion i slänterna ner till åfåran efter torrläggning. Om det uppstår bör dammägaren bära ansvaret. Del av D och E föreslås nyttjas som arbetsområde. Det förutsätter att ett avtal om nyttjande av mark upprättas mellan dammägaren och Kopparfors. Arbetsfordon kommer att behöva nyttja vägar som ägs av Kopparfors. Kopparfors kräver därmed att vägarna besiktigas innan arbetet och återställs till befintligt skick när arbetet är slutfört.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning och Kommunfullmäktige i Ockelbo har sammanfattningsvis framfört följande. De yrkar på att ett tillstånd till utrivning ska förenas med villkor om att allmänhetens och närboendes tillgänglighet till vägen och stranden i största möjliga mån inte får begränsas under arbetstiden. De yrkar på att ett tillstånd till utrivning ska förenas med villkor om kontroll av

Sid 18 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

grundvattennivåer i närområdet. Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning ser positivt på att det öppnas upp en vandringsväg för fisk. De anser dock att ett tillstånd till utrivning bör förenas med villkor om funktionskrav gällande passerbarhet för fisk vid den upptrösklade strömsträckan då utformningen av denna har direkt påverkan på till exempel vattenhastighet, djup och viloplatser. Till ett sådant villkor bör även kopplas krav på förbättrande åtgärder om det ställda funktionskravet inte visar sig uppnås efter att anläggningen har rivits ur.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning anser att den upprätthållande sjötröskeln ska göras så hög som förhållandena medger. Detta för att minska förlusten av våta ytor i landskapet vilket gynnar grundvattenbildning, landskapets resistens mot torka och fungerar som kolsänka men även för att Bresiljorna idag är en populär fiskesjö.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd är vidare positivt inställda om det fi nns möjlighet för I och L.H. att ta över ansvaret för en eventuell miljöanpassad anläggning som upprätthåller dagens vattenspegel. De anser att frågor som lyfts angående vattenförekomstens klassificering samt möjligheterna till att omfördela finansiering från miljöfonden är relevanta frågeställningar som lämpligast löses i samråd med Vattenmyndigheten respektive Vattenkraftens miljöfond.

Ockelbo kommuns kommunchef har anfört sammanfattningsvis följande. Han är positivt inställd till möjligheten att L.H. tar över ansvaret för dammen och är positi vt inställd till en miljöanpassning som både är passerbar och behåller dagens vatten spegel. Detta skulle höja den ekologiska statusen för både upp- och nedströms passage samtidigt som det bibehåller friluftsvärden.

Näringslivsenheten i Ockelbo kommun, Gästriklands Besöksnäring Ekonomisk

Förening och Föreningen Service och Handel i Ockelbo kommun har sammanfattningsvis framfört följande. De yrkar att domstolen beslutar om syn på

Sid 19 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

platsen, att Sökanden åläggs att åtgärda det påtalade bristande underhållet på dennes fastigheter på orten och att miljöanpassning sker på bästa sätt utifrån de lokala förutsättningarna vid respektive kraftverk på orten. Utöver detta har de yttrat sig rörande Masugnsfallet och Åmots bruks vattenkraftverk, vilka hanteras i mål M 2702-22 respektive M 2695-22.

L och I.H. har sammanfattningsvis framfört följande.

De yrkar i första hand att utredningen i målet måste kompletteras av Sökanden samt att mark- och miljödomstolen, om ansökan om åtgärder i dess nuvarande utformning kvarstår, behöver inhämta yttrande enligt 22 kap. 13 § miljöbalken från vattenmyndigheten.

De yrkar i andra hand att Sökanden ska åläggas att bygga en tröskel istället för dammen. De är beredda att överta ansvaret för en sådan anläggning enligt 11 kap. 20 § miljöbalken. Tvångsrätt yrkas för att disponera över fastigheten om förordnande om övertagande enligt 11 kap. 20 § medges.

I sista hand yrkar de ersättning i dels form av skada genom minskat marknadsvärde för fastigheten X samt störningar under anläggningstiden med belopp som Sökande n förpliktas att utreda under ett prövotidsförordnande (jfr 22 kap. 27 § miljöbalken), dels ersättning för rättegångskostnader i målet (jfr 25 kap 5 § 2 st, men även 25 kap 2 §), alternativt som skada i målet. Sökanden åberopar bestämmelser som är tillämpliga i tillståndsmål – jfr ovillkorlig rätt till utrivning, avgiftens beräkning, arbetstid m.m.

De yrkar vid huvudförhandlingen även ett villkor som begränsar bullerstörningen vid eventuell utrivning.

De anser att frågan om huruvida ansökta åtgärder är förenliga med 5 kap 4 § miljöbalken är i dagsläget inte klarlagt i målet. Därmed inte heller vilka

Sid 20 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

skyddsåtgärder och andra villkor som en dom ska förenas med. Givet länsstyrelsens uppgifter vid huvudförhandlingen kan starkt ifrågasättas om utredningen i målet har den inriktning och omfattning som krävs, både för avgörande i sak och för bedömning av om ett förfarande enligt 22 kap 13 § miljöbalken är erforderligt.

Den nu ansökta åtgärden innebär avsänkning av en vattenförekomst som utgör en naturlig sjö enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken (ett normbeslut) och miljökvalitetsnormen har bestämts till god ekologisk status (också ett normbeslut). Klassificeringen av kvalitetsfaktorer som är kopplade till vattenförekomstens egenskaper som sjö anges i detta fall som ”höga”. Sökanden har inte kommenterat om denna klassificering stämmer och inte heller varför ansökt åtgärd inte skulle medföra en försämrad klassificering av vattenförekomstens kvalitetsfaktorer som ska bedömas med utgångspunkt att det är föreskrivet att denna är en naturlig sjö. Det får anses uppenbart att en försämring av sjörelaterade parametrar, och därmed kvalitetsfaktorer, kommer att vara följden av en utrivning som minskar sjöns area med omkring 40 procent och gör sjön extremt grund.

Fonden har vid kontakt förklarat att det ännu inte är prövat om en part som övertar en anläggning med stöd av 11 kap 20 § miljöbalken kan erhålla finansiering, men förklarat att det inte framstår som möjligt, med hänvisning till kravet på förprövning, om inte också nuvarande verksamhetsutövare medverkar till en överlåtelse av rätten till finansiering. Fonden var dock tydlig med att den inte avsåg att lämna något förhandsbesked till en part som yrkade övertagande enligt 11 kap 20 § miljöbalken. Frågan är av direkt betydelse för bedömningen enligt 11 kap 20 § tredje stycket avseende möjligheterna att fullgöra skyldigheterna som kan följa med övertagande av vattenanläggningen under olika framtida scenarier, inklusive ändringar av föreskrivna miljökvalitetsnormer. En sådan utredning torde kunna ske genom att mark- och miljödomstolen bereder fonden möjlighet att yttra sig över om rätten till finansiering vid övertagande av underhållsansvar med stöd av 11 kap 20 § miljöbalken tillåts följa med anläggningen och underhållsansvaret samt om denna fråga på något sätt är beroende av vad domstolen förordnar i fråga om övertagandet.

Sid 21 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

Alternativt bör i vart fall Sökanden få yttra sig över om denne avser att medverka till en överlåtelse av rätten till finansiering på så sätt att avgörandet av målet kan utgå från ett sådant åtagande.

Enligt 11 kap 19 § miljöbalken ska tillstånd alltid lämnas till utrivning av en vattenanläggning i ytvatten. Att det finns en ovillkorlig rätt till utrivning av vattenanläggningar, kopplad till skyldigheten att vidta skyddsåtgärder till förmån för allmänna och enskilda intressen, är klart när det är fråga om tillståndsmål. Tillståndet till utrivning ska i sådana fall även innehålla de villkor som behövs för att utrivningen inte ska medföra någon sådan försämring eller äventyr som avses i 5 kap 4 § (se 22 kap 25 § första stycket 9). I detta fall yrkar Sökanden inte tillstånd till utrivning enligt 11 kap 19 § miljöbalken, utan återkallelse av tillståndet samt förordnande om utrivning genom tillämpning av 24 kap 10 och 4 §§. Den typ av ålägganden som domstolen kan besluta enligt 4 § är av två olika typer, dels avseende utrivning, dels avseende åtgärder för att förebygga skador. Det kan särskilt noteras att bestämmelsen i 4 § i fråga om utrivning hänvisar till 24 kap 3 § andra stycket, enligt vilket beslut om att återkalla rätten att bibehålla en vattenanläggning är fakultativ. En återkallelse av tillståndet till produktion av vattenkraftsel i omprövningsmål enligt 24 kap 10 §, såväl som i andra omprövningsmål enligt 24 kap miljöbalken torde därmed inte nödvändigtvis betyda återkallelse av rätten att bibehålla själva vattenanläggningen. 11 kap 19 § miljöbalken gäller inte i omprövningsmål.

Det finns ett stort stöd i området för bibehållande av sjön Bresiljorna och därmed anpassning av åtgärderna vid dammen på ett sätt som möjliggör detta. Fastighetsägarna har en god finansiell ställning, vilket kan bekräftas genom kreditupplysning om så önskas, och bedriver vid sidan av sin anställning ett företag med verksamhet inom entreprenadbranschen. Som framgått ovan finns dock i dagsläget alltför stora oklarheter rörande åtgärdsbehovet vid den befintliga dammanläggningen utifrån rådande normsättning, och även med hänsyn till möjligheten att erhålla finansiering via Vattenkraftens miljöfond. Ett övertagande i

Sid 22 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

nuläget av befintlig anläggning är således inte aktuellt, däremot som tidigare nämnts, vidhålls yrkandet om övertagande av en eventuell tröskel efter utrivning av dammen. Fastighetsägarna förordar genomförande av den tröskellösning som framgår av ingiven av Norconsult framtagen restaureringsplan, på uppdrag av Ockelbo Kommun och med bidrag av länsstyrelsen, under 2018. Åtgärderna innebär en justering av utskovets tröskel och angränsande dammvallar, bottenuppbyggnad till ny sjötröskel, biotopvård i åfåra och ny träbro över fd utskov.

T.S. har sammanfattningsvis anfört följande. Vid stora nederbördsmängder som i december gör sjöarna stor nytta som buffert då de tar emot mycket vatten. Om inte Bresiljan, Fansen, Kölsjön, Hedsjön, Bobaken men fler hade funnits skulle allt vatten kommit på en gång och då hade blivit ganska blött i tätorten Ockelbo och sedan nedströms mot Gävle. I Ockelbo blev det trots sjöarna uppströms större översvämningar i sjön Bysjön i centrala Ockelbo. Myndigheterna verkar strunta i dessa sjöar, de skall bort. Fina välbesökta fiskesjöar för rekreation med stugor, bryggor och båtar osv. Landsbygdens människor struntar man i så länge man får fria fiskvägar, det verkar vara viktigare än att människor trivs och mår bra. På landsbygden nyttjar alla dessa sjöar för fiske samt fritid och är inte intresserade av vare sig lax eller laxöring som är tänkta att kunna vandra upp hit från havet. Det sista nämnda tror han också är en utopi. Om detta nu skulle genomföras och laxen skulle kunna gå hit upp föranleder detta stora avverkningar och borttagningar av träd och buskar då det för laxfiske fodras fria stränder. Idag är lagen utformad så att det vid avverkning av skog ska lämnas en skärm av träd kring vattendragens stränder. Vad händer med den lagen?

E.H. (Stigfinnarna Arkeologi och kulturhistoria AB) yttrande sig under huvudförhandlingen och har sammanfattningsvis anfört att de bedömer att Bresiljedammen har ett högt kulturhistoriskt värde samt att själva dammkroppen är längre än man redovisat.

Sid 23 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

J.O. har sammanfattningsvis anfört följande. Jaktlaget till vilket han är vice jaktled are för arrenderar sedan många år en stuga vid sjön Bresiljan. De använder sjön för att transportera sig och för att bärga skjutna älgar. Vid en eventuell utrivning så blir det omöjligt att ro med båt. Stugan och sjön nyttjas även under icke jaktsäsong till mete av abborre. Fiskvårdande åtgärder som t.ex. anlagda syren (risvasar) blir bortkastande. Sjön används även för skoter, vinterfiske och angling. Om Bresiljan tas bort känns det som även Vintervägstjärn som sitter ihop med Bresiljan kommer bort. Vad händer med Bresiljeån och allt arbete som lagts ned?

Byrådet i Åmot har anfört sammanfattningsvis följande. De förordar en oförändrad naturmiljö vid Bresiljean med en nivåregelande sjötröskel. En sådan reglerar vattenflödet i ån och begränsar därmed också riskerna för skador nedströms. Bevarande av oförändrad vattenspegel är av stor betydelse för fritidsfiske, friluftsliv och rekreation vid platsen. För ökad rörlighet i området är det också värdefullt att en gångförbindelse över dammen blir kvar. Ett bevarande av Bresiljan som vattenmagasin är också angeläget ur brandrisk- och krissynpunkt. Mångåriga fiskevårdande åtgärder kommer vara förgäves om dammen rivs och laxöring och harr bestånden i ån kommer påverkas negativt.

SÖKANDENS BEMÖTANDE AV INKOMMNA YTTRANDEN

Länsstyrelsen Gävleborgs län

Sökanden delar länsstyrelsens uppfattning att målet med en utrivning är att komma så nära de ursprungliga naturliga förhållandena som möjligt. I detta sammanhang har länsstyrelsen ansett att Sökanden behöver komplettera sin ansökan med en redogörelse för hur bottenprofilen vid utloppet kommer att förhålla sig till ursprungliga naturliga förhållanden efter planerade åtgärder. Med hänsyn till att dämning har skett på platsen i åtminstone 150 år kan något större krav på utredning av de naturliga förhållandena inte ställas. Några tillförlitliga uppgifter om ett läge före dämningen kan nämligen inte erhållas. Sökanden kan visserligen konstatera att det inte i någon av de domar som rör anläggningen har något tillstånd getts till

Sid 24 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

rensningar eller andra markarbeten, vilket talar för att sådana arbeten inte har skett. Dock är det möjligt att rensningar trots detta har skett på platsen, det var förr en vanlig åtgärd som det inte alltid söktes tillstånd för. De biotopvårdande åtgärder som föreslås kommer att ta hänsyn till dessa förutsättningar men något skäl att särskilt utreda frågan ser inte Sökanden utan det är en mindre fråga som kan hanteras inom ramen för kontrollprogrammet. Länsstyrelsen har även föreslagit en justering av villkorsförslag 4 och 7 på så sätt att grumlande arbeten endast får utföras under perioden 15 juni till 15 september och att tillrinningen alltid ska släppas förbi dammläget under arbetets gång. Denna justering medges. Gällande det föreslagna villkoret som anger att tillrinningen alltid ska släppas förbi dammläget till ån nedströms så medges och accepteras detta tillkommande villkor av Sökanden.

I tillägg till föreslagna villkor har länsstyrelsen angett att ytterligare villkor även bör ingå. Som förslag på nya villkor har bl.a. anförts att landfästen i huggen sten ska lämnas kvar med hänsyn till kulturmiljön. Sökanden konstaterar att vattennivån efter planerade åtgärder bedöms hamna på nivån ca +240,7 vid medelvattenföring (se figur 10 på s. 13 i den bilagda tekniska beskrivningen) vilket innebär att landfästet i sten på vänster sida (sett i strömriktningen) skulle kunna lämnas kvar. Denna kvarvarande del bedöms inte av Sökanden ha en dämmande effekt varför något villkor kring detta inte heller erfordras. Vad slutligen gäller länsstyrelsens övriga villkorsförslag (punkterna 12 och 13 i länsstyrelsens yttrande) medger och accepterar Sökanden dessa.

Östersjölaxar i Samverkan

Östersjölaxar i Samverkan är positiva till ansökan men förespråkar en villkorsjustering på så sätt att grumlande arbeten inte får utföras före den 15 september i stället för 15 oktober som föreslås i ansökan för att inte störa öringens lek. Sökandens uppfattning i frågan om villkorsjusteringen är att den kan medges.

Jägarbacken HVB AB

Yttrandet synes inte avse någon särskild ansökan av de som Sökanden för tillfället har för prövning. Jägarbacken HVB AB uttrycker, som det får förstås, sin oro över

Sid 25 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

att möjligheter till bad och fiske generellt kan påverkas negativt. I detta avseende hänvisas till vad som anges beträffande Åmots Jaktlag.

Åmots Jaktlag

Åmots Jaktlag har motsatt sig ansökan och fört fram att, såsom det får förstås, dagens anläggning medger goda fiskemöjligheter. En utrivning riskerar att medföra att dessa fiskemöjligheter påverkas negativt. Sökanden har viss förståelse för dessa synpunkter ur ett mera allmänt perspektiv. Emellertid är de skäl som anges i yttrandet inte något som kan beaktas inom ramen för det mål som mark- och miljödomstolen nu har att pröva. Tillstånd till utrivning av en vattenverksamhet ska alltid lämnas enligt aktuella delar av miljöbalken, så ser den juridiska konstruktionen ut och det måste Sökanden förhålla sig till liksom övriga parter i målet. En utrivning är vidare även i linje med gällande miljökvalitetsnorm på platsen och kommer att medföra att vattenlevande arter såsom fisk gynnas. Sökanden ser alltså inte några egentliga skäl eller möjligheter att tillgodose de frågeställningar som framförs i yttrandet.

Pensionärernas riksorganisation i Åmots-Bruk

Yttrandet tycks avse Masugnsfallet (domstolens mål nr M 2702-22). PRO har, som det får förstås, samma åsikt som Åmots jaktlag med tillägget att det även finns goda badmöjligheter vid anläggningen. Sökanden kan i denna fråga konstatera att möjligheten att allemansrättsligt nyttja ett genom en damm uppdämt vattenområde inte är något enskilt intresse som har betydelse för den prövning som ska göras i målet. Sökanden ser därmed inte heller vare sig skäl eller möjlighet att beakta den anförda synpunkten.

Åmots Fiskevårdsområdesförening

Yttrandet avser såväl Masugnsfallet (domstolens mål nr M 2702-22) som nu aktuellt mål. Åmots Fiskevårdsområdesförening motsätter sig utrivning med hänvisning till de goda fiskemöjligheterna. I detta avseende hänvisas till vad som anges till Åmots Jaktlag. Föreningen har därtill angett att en utrivning skulle

Sid 26 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

påverka fisket negativt eftersom det skulle medföra att gäddor tar sig ner nedströms och ”eliminerar” öring- och harrstammar. Sökanden noterar i detta avseende att exempelvis sammanslutningen Östersjöälvarna i Samverkan har motstående synpunkt, dvs. att fisket gynnas av en utrivning. Sökanden konstaterar även att för det fall planen varit att dammen skulle vara kvar skulle det med största sannolikhet medföra krav på en fiskväg vilket också skulle ge möjlighet för gädda att transportera sig nedströms. Att inte genomföra en utrivning skulle således inte medföra den effekt som Åmots fiskevårdsområdesförening vill uppnå. Föreningen hänvisar även till att det finns fritidshus och vindskydd i närheten av sjön. Sökanden konstaterar att eventuella krav för skador får hanteras i rätt ordning om sådana skulle göras gällande.

SMHI

Yttrandet innebär endast en upplysning om SMHI:s uppgifter och föranleder ingen kommentar av Sökanden.

B.M.

Yttrandet har i sak samma innehåll som yttrandet från Östersjölaxar i Samverkan varför hänvisning görs till bemötande av deras yttrande.

Kopparfors Fastigheter AB

Kopparfors Fastigheter AB anför att det är angeläget att ras eller erosion inte uppstår i slänterna ner till åfåran efter torrläggning och att Sökanden bör vara ansvarig för den händelse ras eller erosion inträffar. Sökanden instämmer i att det är viktigt att ras eller erosion inte uppstår och bedömer att skador som uppkommer efter arbetenas utförande kan och ska hanteras inom ramen för en process om oförutsedda skador. Vad gäller nyttjanderättsavtal så anser Sökanden att något behov av detta inte längre finns. I och med justeringen av arbetsområdet som gjordes inom ramen för kompletteringen som insändes i januari 2023 så anges inte längre något behov av tillträde till Kopparfors fastigheter. Således finns inte heller behov av avtal.

Sid 27 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning samt Kommunfullmäktige i

Ockelbo kommun

Yttrandet är ingivet av Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning vilket kommunfullmäktige i Ockelbo kommun därefter beslutat att anta som sitt eget. Sökanden anser att allmänhetens och närboendes tillgänglighet till vägen och stranden rimligen är en fråga som kan lösas i dialog med kommunen när väl utrivning ska ske och inget som det erfordras något villkor för. Sökande vill framhålla att säkerheten på arbetsplatsen måste kunna tillgodoses och är det som har företräde i frågan. Förvaltningen har även angett att den yrkar att tillståndet till utrivning ska förenas med villkor om kontroll av grundvattennivåer i närområdet avseende minst en kontroll innan, och en kontroll efter, utrivningen. Sökandens bedömning av denna fråga är att det inte finns skäl att meddela några villkor kopplade till kontrollen av grundvatten. Den enskilda brunn som anges finnas i närheten av dammen är en enligt Sökanden inte påverkad av utrivningen i en sådan omfattning att det kräver en anpassning eller åtgärd. Därmed finns inte heller skäl att reglera frågan genom ett villkor. Förvaltningen har vidare angett att den yrkar att tillståndet bör förenas villkor om funktionskrav gällande passerbarhet för fisk vid den upptrösklade strömsträckan samt ett krav på förbättrande åtgärder om funktionskravet inte skulle uppnås. Sökanden vill poängtera att målet med en utrivning är att så långt det är möjligt återställa förhållandena på platsen till de förhållanden som hade gällt om vattenverksamheten inte hade funnits över huvud taget (jfr även Länsstyrelsen i Gävleborgs läns yttrande i detta mål). Sökanden accepterar ett villkor om granskning av sträcka för att vid behov genomföra de justeringar som är nödvändiga för bibehållandet av utförda åtgärder och deras funktion. Förvaltningen har även angett att en upptröskling bör ske så högt som möjligt. Sökanden hänvisar i detta avseende till vad som nyss sagts ovan samt punkten bemötande av L.H.s yttrande.

L och I.H.

Vad gäller synpunkten om bibehållen anläggning hänvisas till bemötande av Åmots Jaktlag. Vad gäller upptröskling/överfallsdamm konstaterar Sökanden att en sådan

Sid 28 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

åtgärd, enligt fast rättspraxis, skulle innebära en vattenverksamhet för vilken tillstånd krävs. En sådan åtgärd är alltså inte möjlig att förena med en utrivning.

Vad först gäller frågan om 5 kap. 4 § miljöbalken, miljökvalitetsnormerna och frågan om det s.k. försämringsförbudet så kan Sökanden konstatera att den tolkning av aktuella regler som framförs i det aktuella yttrandet saknar stöd i gällande praxis. Det finns veterligen inte ett avgörande där en domstol ställd inför en utrivning, om det så är en baserad på 11 kap. 19 § miljöbalken eller en som görs på det sätt som talan förs i nu aktuellt mål, har kommit fram till de slutsatser som anförs i yttrandet. Istället får anses gälla att den typ av talan och det underlag som föreligger i nu aktuellt ärende är av den omfattning som krävs för att domstolen ska kunna pröva talan fullt ut. Sökanden bestrider således till fullo de krav på kompletteringar och överlag den hantering av frågan om miljökvalitetsnormer och 5 kap. 4 § miljöbalken som anförs i yttrandet.

Sökanden konstaterar att dennes uppfattning, inte lider någon skada av den ansökta utrivningen. Av det skälet är det inte möjligt att förordna om något övertagande av ansvaret för anläggningen enligt 11 kap. 20 § miljöbalken. I det avseendet vill Sökanden endast föra fram att ett övertagande innebär ett mycket stort ansvar, inte minst ekonomiskt. Med ett övertagande av ansvaret följer heller ingen rätt att tillgodogöra sig vattnets kraft eller dylikt för att på så vis kunna hämta hem kostnaderna. I frågan om vattenkraftens miljöfond och eventuell överlåtelse av rätten till finansiering så anser Sökanden att något yttrande från fonden inte torde erfordras. Sökanden kan meddela att denne inte kommer att motsätta sig en överlåtelse av rätten till finansiering. Detta självklart under förutsättning att en sådan lösning inte medför några tillkommande kostnader för Sökanden. Så kort sagt, bedömer domstolen det möjligt och skäligt via regeln i 11 kap. 20 § överföra ansvaret för dammen på det sätt som yrkas i målet så kommer Sökanden att medverka till att en övergång även genomförs i frågor kopplade till vattenkraftens miljöfond.

Sid 29 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

När det sedan kommer till frågan om möjligheten att genomföra en utrivning som en del av en omprövning på det sätt som det förs talan i aktuellt mål så förhåller det sig på samma sätt som i frågan om 5 kap. 4 § miljöbalken, det som anförs i aktuell del av yttrandet i denna del strider på ett uppenbart sätt mot all den praxis som har kommit i liknande mål under de senaste två åren. Den absoluta merparten av alla utrivningsärenden som har hanterats av domstolarna inom ramen för omprövningarna har skett genom den lösning som ligger till grund för nu aktuell talan, d.v.s. återkallande av tillståndet i sin helhet och därefter utrivning. En talan som baseras på 24 kap. 10 § tredje stycket i kombination med 24 kap. 4 § miljöbalken. Inte i något känt mål har domstolen kommit fram till den typ av slutsatser som anges i nu aktuell del av yttrandet. Sökanden vidhåller således sina yrkanden i målet till fullo.

Vad gäller ersättningskravet hänvisas till vad som anförts i ansökan under rubriken 12 Ersättning för skada. De skäl som anförs för ersättningsanspråket i nu aktuellt yttrande synes bestå i huvudsak av förlorade badmöjligheter, utsikt och liknande estetiska värden. Denna typ av värden är inte av den typ som har tillförsäkrats rätt till ersättning enligt 31 kap. 19 § miljöbalken. För att visa på att förutsättningarna som anges i aktuell regel föreligger så har den som påstår sig lida skadan den fulla bevisbördan och detta omfattar såväl rätten till ersättning som ersättningens storlek. Någon sådan bevisning som kan sägas styrka rätt till ersättning finns enligt Sökanden inte och därmed finns heller inte grund för yrkandet. Kravet på ersättning bestrids således i sin helhet och inget belopp kan vitsordas som skäligt i och för sig.

DOMSKÄL

Målets handläggning

Mark- och miljödomstolen har den 20 februari 2024 hållit syn och huvudförhandling i målet. Efter huvudförhandlingen har det förevarit viss skriftväxling. Målet har avgjorts i sammansättningen en lagfaren domare, ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter.

Sid 30 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

Omprövning för moderna miljövillkor

Målet avser en omprövning för moderna miljövillkor enligt 24 kap. 10 § miljöbalken, med medgivande från Sökanden gällande återkallelse av tillstånd samt utrivning. Verksamheten är anmäld till den nationella planen för moderna miljövillkor enl. 11 kap. 28 § miljöbalken, och ansökan är inlämnad enligt den tidplan som är föreskriven. Detta betyder bland annat att det inte skett någon miljöbedömning med samråd enligt 6 kap. miljöbalken (jfr 6 kap. 20 § första stycket 2 och sista stycket miljöbalken) utan istället har samverkan genomförts enligt 42 a § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet.

Mark- och miljödomstolen anser det klarlagt att dammanläggningen är avsedd för produktion av el genom omvandling av energin i strömmande vatten (11 kap. 6 § miljöbalken). Bresiljedammen fungerar som regleringsdamm till nedströms liggande vattenkraftverk och verksamheter ska anses utgöra en och samma verksamhet om de bedrivs med vattenanläggningar som är direkt eller genom andra vattenanläggningar är tekniskt sammankopplade med varandra och har ett miljöoch verksamhetsmässigt samband. Dammanläggningen har även ett tillstånd som kan uppdateras med moderna miljövillkor. Domstolens bedömning är därför att anläggningarna och verksamheten faller inom vad som anges i 11 kap. § 27 miljöbalken samt 36 § i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Verksamheten omfattas av den nationella planen för vattenkraft och aktuell ansökan om moderna miljövillkor ska tas upp till prövning

Efter en ansökan om omprövning av en vattenverksamhet för sådana miljövillkor som avses i 11 kap. 27 § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten upphäva, ändra och besluta nya bestämmelser och villkor i den utsträckning som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön (enl. 24 kap. 10 § miljöbalken). Tillståndsmyndigheten ska återkalla tillståndet om det är nödvändigt eller om verksamhetsutövaren, som i detta fall, medger att tillståndet återkallas (24 kap. 10 § tredje stycket miljöbalken). Enligt 24 kap. 4 § miljöbalken ska mark- och miljödomstolen i samband med ett beslut om återkallelse ålägga underhållsansvarig

Sid 31 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

att riva ut anläggningen samt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga eller minska skador genom utrivningen.

Prövningens omfattning

Mark- och miljödomstolen har att pröva den ansökan som ingivits i målet och meddela de villkor som är erforderliga. Domstolen är således bunden av ansökan och kan inte lämna tillstånd till annat än vad som sökts. Domstolen kan föreskriva villkor men sådana ska i så fall vara miljömässigt motiverade. En skyldighet att låta anlägga dämmande konstruktioner har inte sådana miljömässiga skäl och skulle dessutom innebära att Sökanden ålades att fortsätta med en tillståndspliktig verksamhet som Sökanden önskar avveckla.

Tillstånd till utrivning

Det är ostridigt att Sökanden i egenskap av ägare och underhållsansvarig är behörig att ansöka om utrivning av Bresiljedammen. Området berörs heller inte av något områdesskydd eller detaljplan. Gällande utrivning finns en särskild prövningsregel i 11 kap. 19 § miljöbalken som stadgar att tillstånd alltid ska lämnas till utrivning av en vattenanläggning i ytvatten om inte ett förordnande om överflyttning av underhållskyldigheten meddelas enligt 11 kap. 20 § miljöbalken. Även om ett övertagande inte sker så innebär det inte att utrivningen får ske på vilket sätt som helst, utan miljöbalkens mål och hänsynsregler gäller för utrivningen. Vid meddelat tillstånd om utrivning ska även villkor meddelas gällande bland annat återställningsåtgärder. En utrivning enligt 11 kap. 19 § miljöbalken innefattar dock borttagande av en vattenanläggning utan att någon annan vattenanläggning sätts in istället (MÖD 4323-21). Detta betyder att det inte är möjligt att inom ramen för målet uppföra en ny vattenanläggning i form av en tröskel vilkets ändamål är att förhindra en oönskad avsänkning av vattennivån (MÖD 2022:8113).

Utredningen i målet visar att det miljömässigt är fördelaktigt och motiverat att riva ut dammen, vilket undanröjer ett vandringshinder i Bresiljeån samt återskapar strömvattenmiljöer. Länsstyrelsen gör sammanvägt bedömningen att planerad utrivning är mer positiv än negativ för de allmänna intressen som länsstyrelsen

Sid 32 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

bevakar och tillstyrker därför att tillstånd lämnas i enlighet med ansökan. Länsstyrelsen ser positivt på att dammen rivs ut och åfåran vid dammläget återställs till så nära ursprungliga förhållanden som möjligt. Östersjölax i Samverkan ser positivt på att dammen rivs ut och ersätts av en naturlig åfåra. Närboende och markägare kring sjön motsätter sig utrivning på grund av påverkan på landskapsbilden, kulturmiljön, framkomlighet, sjöfisket och rekreationsmöjligheter. Vid en avvägning mellan det starka allmänna miljöintresset i detta fall av att anläggningen rivs ut och de andra intressen som redovisas ovan bedömer mark- och miljödomstolen att en utrivning är angelägen. Härtill kommer att tillstånd till utrivning ska meddelas om inte förordnande om övertagande av anläggningen kan meddelas (enl. 11 kap. 19 och 20 § §).

I stället för att lämna tillstånd att riva ut en vattenanläggning i ytvatten får markoch miljödomstolen därmed enligt 11 kap. 20 § miljöbalken på begäran av ägaren av en fastighet som skulle skadas av utrivningen förordna att skyldigheten att underhålla anläggningen och fullgöra övriga skyldigheter som ligger på anläggningens ägare skall övergå på fastighetsägaren till dess något annat bestäms. Förordnande får inte meddelas, om det kan antas att fastighetsägaren inte kan fullgöra skyldigheterna eller om det med hänsyn till den sökande eller till allmänna intressen anses mera angeläget att anläggningen rivs ut.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att det innebär ett stort ansvar att överta en dammanläggning och att fortsatt drift förutsätter betydande investeringar i så väl upprustning av befintlig anläggning samt miljöanpassningsåtgärder.

I målet framställdes inledningsvis ett yrkande om övertagande av anläggningen i dess nuvarande beskaffenhet. Yrkande justerades senare till att avse ett övertagande av en anläggning där Sökanden först ålagts att vidta åtgärder i form av anläggandet av en tröskel vid sjöutloppet. Sökanden har inte förklarat sig villig att genomföra sådana åtgärder, det ingår inte heller inom ramen för den aktuella ansökan, och makarna H har inte förklarat sig beredda att överta den befintliga

Sid 33 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

anläggningen i dess nuvarande skick. Det saknas därmed förutsättningar att förordna om ett övertagande av anläggningen varför yrkandet i denna del ska avslås.

Det har i målet anförts att ett tillstånd till utrivning av dammen skulle stå i konflikt med det så kallade icke- försämringskravet i vattenförvaltningen. Domstolen kan inhämta yttrande från berörd vattenmyndighet i det fall det inkommer underlag som gör att det finns anledning att anta att normsättningen är fel. För att en skyldighet att inhämta yttrande ska föreligga ska skillnaden mellan de faktiska förutsättningarna och de normgrundande förutsättningarna ha betydelse för domstolens möjligheter att bestämma rimliga och ändamålsenliga villkor. Skillnaden ska i sådana fall vara så stor att miljövillkoren kan bli rimliga endast om klassificeringen av vattenförekomstens status eller gällande miljökvalitetsnormer ändras. Länsstyrelsen anser i detta fall att det går att bedöma ansökt verksamhets påverkan på möjligheten att nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2027 och att bestämmelserna i 5 kap. 4 § miljöbalken inte utgör ett hinder mot en utrivning. Domstolen delar denna uppfattning och att det i utredningen av målet framgår att den tillståndssökta verksamheten väntas förbättra de ekologiska förutsättningarna i vattendraget nedströms och i de ursprungliga sjöarna/tjärnarna, och står inte i strid med reglerna i 5 kap. miljöbalken rörande miljökvalitetsnormer.

Ramvattendirektivet (2000/60/EG) slår fast att medlemsländerna ska arbeta för att åtgärda brister i vattenmiljö och vattenkvalitet. Enligt EU-domstolens förhandsavgörande C-461/13 får tillstånd inte ges om aktuell ytvattenstatus försämras eller om uppnåendet av god ytvattenstatus äventyras. Åtgärderna som sökanden önskar vidta innebär att konnektiviteten i Bresiljeån kommer att förbättras och att en återgång till mer naturliga hydrologiska förhållanden kommer att ske i såväl Bresiljeån som i Bresiljorna. Domstolen bedömer sammantaget att åtgärderna inte står i strid med vattenförvaltningens intentioner utan snarare kommer att innebära förbättring med avseende på hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna konnektivitet och hydrologisk regim.

Sid 34 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

Miljöbedömning

Enligt 24 kap. 10 § miljöbalken omfattas verksamheten inte av krav på en specifik miljöbedömning enligt 6 kap. 20 § miljöbalken. Det finns inte heller krav på en liten miljökonsekvensbeskrivning eftersom länsstyrelsen i denna typ av mål inte prövar verksamhetens miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte bifogas ansökan enligt 22 kap. 1 § miljöbalken. Enligt 22 kap. 11 § miljöbalken har domstolen dock alltid ett ansvar för att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs. I detta fall har sökanden gett in underlag som rubricerats miljöbedömning. Med de kompletteringar som skett under målets handläggning, anser domstolen att ansökan är tillräcklig för prövningen. Det finns dock inget krav på att domstolen ska godkänna underlaget i domslutet.

Rådighet

Sökanden äger till fullo den fastighet där dammens samtliga delar är belägen, F. Arbetet kommer begränsas inom fastigheten och därmed råder komplett rådighet.

Villkor

Domstolen konstaterar sammanfattningsvis att de slutliga villkor som Sökanden föreslagit är i huvudsak ändamålsenliga. Länsstyrelsen har däri föreslagit villkor vilka Sökanden i huvudsak accepterat.

Länsstyrelsen föreslår att landfästena huggen i sten på utskovsdelens bägge sidor ska lämnas kvar med hänsyn till kulturmiljön. Domstolen instämmer dock i Sökandens bedömning att landfästen enbart ska lämnas kvar ifall de inte får en dämmande effekt. Om det är möjligt ska därmed landfästen lämnas då dammen påvisar en viktig del av kulturmiljön på platsen (Villkor 11).

Domstolen har övervägt att meddela ett bullervillkor men har efter övervägande stannat för att störningens omfattning inte motiverar ett särskilt bullervillkor.

Sid 35 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

Domstolen delar länsstyrelsens uppfattning att det är viktigt att utloppet återställs till tidigare naturliga förhållanden så långt det är möjligt. Därför ska de biotopvårdanden åtgärderna samt uppföljning utföras i samråd med tillsynsmyndigheten (Villkor 3 och 14).

Domstolen föreskriver de villkor som framgår av domslutet med de språkliga justeringar som framgår.

Ersättning

Det har i målet framställts yrkanden om ersättning för skador till följd av utrivningen. Möjligheten till ersättning för skador regleras i 31 kap 19 § miljöbalken som stadgar att den som fått tillstånd till utrivning av en vattenanläggning eller har ålagts eller medgetts enligt 24 kap. 4 § att riva ut en vattenanläggning kan åläggas betala skälig ersättning för skador på annans egendom som orsakas av bestående ändring i vattenförhållandena. Bestämmelsen tar sikte på värdeminskning på fastigheten som är en följd av förändringen i vattenförhållandena.

Det har i målet framställts yrkande om att frågan om ersättning ska sättas på prövotid och att Sökanden ska åläggas att utreda den skada som makarna H kan ha lidit. När verkningarna av en verksamhet inte kan förutses med tillräcklig säkerhet, kan domstolen vid meddelande av tillstånd till verksamheten skjuta upp en fråga till dess erfarenhet har vunnits av verksamhetens inverkan. Under prövotiden ska verksamhetsutövaren utreda frågan och redovisa sin utredning.

Makarna H.s har yrkat att domstolen ska förordna om en prövotid då Sökanden gör en utredning rörande deras skador. Förutsättningarna för att skjuta upp en fråga i målet är begränsade. Domstolen konstaterar att inget hindrat att makarna H själva gjort en sådan utredning och framställt ett ersättningsyrkande i målet. Sökanden har dessutom bestritt att någon rätt till

Sid 36 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2703-22 Mark- och miljödomstolen

2024-06-19

ersättning föreligger. Det saknas därför förutsättningar att meddela ett prövotidsförordnande i enlighet med makarna H.s yrkande.

Makarna H har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. Som framgår av prop. 2017/18:243 s. 75 samt 25 kap. 1 § miljöbalken behöver inte sökanden ersätta motpartens rättegångskostnader vid en ansökan om omprövning av vattenverksamhet. Yrkandet ska därför avslås.

Arbetstid och oförutsedd skada

Sökanden har medgett att en tid för oförutsedd skada ska bestämmas till fem år och en arbetstid på tre år. Mark- och miljödomstolen noterar att inga remissmyndigheter har framfört några invändningar mot yrkad arbetstid och tid för anmälan av oförutsedd skada. Nämnda tider bör därför fastställas i enlighet med Sökandens förslag.

Prövningsavgift

Prövningsavgiften har preliminärt fastställts till 1 500 kr. Det har inte framkommit något som motiverar att den bestäms till ett annat belopp. Avgiften ska därför slutligt fastställas till 1 500 kr. Avgiften är betald.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD- 01) Överklagande senast den 10 juli 2024.

L Nyberg Lovisa Lind Eirell

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen L Nyberg, ordförande, och tekniska rådet Lovisa Lind Eirell samt de särskilda ledamöterna Per-Erik Sandberg och Anders Lindh.

Bilaga 1

Hur man överklagar

Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.