M 9580-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Miljö- och byggnadsnämnden i Enköpings kommuns beslut den 14 september 2023, § 155, dnr 2023-150, att avslå ansökan om strandskyddsdispens för muddring och erosionsskydd på fastigheten A i Enköpings kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM M 9580-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljö- och byggnadsnämnden i Enköpings kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut att avslå ansökan om strandskyddsdispens för muddring och erosionsskydd.

U.H. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nämnden har anfört följande. Muddring och anläggande av erosionsskydd är förbjudna åtgärder enligt 7 kap. 15 § miljöbalken. Eftersom det var över 20 år sedan nämnden beviljade strandskyddsdispens för muddring av dy och vass inom det ansökta området behöver åtgärden prövas igen. Hänsyn ska tas till strandskyddets syfte att långsiktigt bevara goda livsvillkor för de djur och det växtliv som etablerat sig på platsen sedan dess. Syftet med strandskyddet omfattar inte bara särskilt skyddsvärda miljöer.

U.H. har anfört i huvudsak följande. Mark- och miljödomstolens bedömning att åtgärde rna inte är förbjudna är korrekt. Länsstyrelsen har också den 30 januari 2023 beslutat at t godkänna hans anmälan om vattenverksamhet gällande ifrågavarande erosionsskydd och underhållsmuddring. Det finns varken några påståenden eller uppgifter om specifika naturvärden inom det aktuella området. Erosionsskyddet kommer att anläggas med hans ianspråktagna och bebyggda tomt som bakgrund varför det kommer ha en ytterst marginell, om ens någon, påverkan på upplevelsen av vattenområdets tillgänglighet från sjösidan. Underhållsmuddringen kommer att medföra en endast försumbar påverkan på djur- och växtlivet i viken och innebär ingen väsentlig förändring av livsvillkoren. Det föreligger i vart fall skäl att bevilja strandskyddsdispens för de ansökta åtgärderna. Det pågår en uppgrundning av viken och den ansökta underhållsmuddringen är absolut nödvändig för att det sedan tidigare dispensgivna båthuset på fastigheten ska kunna fortsätta att användas. En nekad dispens skulle innebära att pågående markanvändning kommer att omöjliggöras. Hans intresse av att få utföra de ansökta åtgärderna måste anses väga klart tyngre än åtgärdernas obetydliga

SVEA HOVRÄTT DOM M 9580-24

påverkan på allmänhetens upplevelse av vattenområdets tillgänglighet och begränsade påverkan på växt- och djurlivet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Nämnden avslog ansökan om strandskyddsdispens för muddring och anläggande av er osionsskydd. Efter att länsstyrelsen hade avslagit U.H.s överklagande upphävde markoch miljödomstolen nämndens beslut och förklarade att åtgärderna inte krävde strandskyddsdispens. Mark- och miljööverdomstolen har således inledningsvis att avgöra om muddringen och erosionsskyddet är dispenspliktiga eller inte.

Strandskyddet på den aktuella platsen är upphävt på land men gäller fortfarande i vattenområdet. Inom ett strandskyddat område får inte åtgärder vidtas som väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter, se 7 kap. 15 § 4 miljöbalken. En väsentlig förändring kan enligt förarbetena vara t.ex. muddring av mjukbottnar eller vassområden, se prop. 2008/09:119 s. 101.

U.H. avser att utföra muddring av ett vattenområde om cirka 250 kvadratmeter samt an lägga erosionsskydd. Beskrivningen av hur erosionsskydden ska anläggas är något oklar men av skisserna i ansökan framgår att de ska anläggas i strandzonen och därmed en bit ut i vattnet. Det har inte getts in någon utredning avseende åtgärdernas påverkan på växt- och djurlivet. Det har därför enligt Mark- och miljööverdomstolen inte framkommit något som skulle kunna utgöra skäl för någon annan slutsats än att båda de ansökta åtgärderna väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter och därmed är dispenspliktiga, jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 14 april 2022 i mål nr M 9700-21. Som nämnden har anfört påverkar den tidigare dispensgivna muddringen inte bedömningen eftersom lång tid har förflutit sedan muddringen genomfördes.

Nästa fråga blir om det finns förutsättningar att bevilja strandskyddsdispens. Markoch miljööverdomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att även om landområdet närmast vattnet är ianspråktaget är vattenområdet fortfarande allemansrättsligt tillgängligt och det saknas därför skäl att ge dispens enligt 7 kap. 18 c § första

SVEA HOVRÄTT DOM M 9580-24

stycket 1 miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det inte heller finns skäl att ge dispens enligt 7 kap. 18 c § första stycket 3, dvs. för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området. Något annat särskilt skäl för strandskyddsdispens är inte tillämpligt.

U.H. har fört fram att det inte är proportionerligt att neka strandskyddsdispens efterso m muddringen är nödvändig för att kunna använda det ”båthus” som dispens meddela des för 2005. I det beslutsgrundande tjänsteyttrandet inför nämndens beslut om dispens för byggnaden framgår dock att det enbart var placeringen av byggnaden som bedömdes och det under förutsättning att inga muddringar krävdes samt att eventuella ytterligare muddringar eller utfyllnader vid stranden behövde prövas i särskild ordning. Dispens meddelades av nämnden för sjöbod med det särskilda dispensskälet ”ianspråktagen mark”. Att den dispensgivna byggnaden finns på platsen innebär därmed inte någon rätt till muddring. Mark- och miljööverdomstolen bedömer i likhet med nämnden att det allmänna intresset att värna strandskyddet väger tyngre än det enskilda intresset att komma in i byggnaden med båt.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Karin Wistrand, tekniska rådet Ingrid Johansson och hovrättsråden Johanna Fernlund, referent, och Elisabeth Hartley.

Föredragande har varit Julia Lodén.

Bilaga A

Sid 1 (3) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 9221-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-28 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

U.H.

Ombud: E.S. och A.K.

Motpart

Miljö- och byggnadsnämnden i Enköpings kommun 745 80 Enköping

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut 2023-11-07 i ärende nr 505-7281-2023, se bilaga 1

SAKEN

Ansökan om strandskyddsdispens för muddring och erosionsskydd på fastigheten A i Enköpings kommun

DOMSLUT

Med ändring av Länsstyrelsens i Uppsala län beslut upphäver mark- och miljödomstolen Miljö- och byggnadsnämndens i Enköpings kommun beslut den 14 september 2023, paragraf 155, diarienummer 2023-150, såvitt avser avslag på ansökan om strandskyddsdispens, och förklarar att det inte krävs strandskyddsdispens för ansökta åtgärder.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9221-23 Mark- och miljödomstolen

YRKANDEN M.M.

U.H. har överklagat Länsstyrelsens i Uppsala län (länsstyrelsen) beslut och yrkat att mark- och miljödomstolen ska, i första hand, undanröja länsstyrelsens beslut och förklara att strandskyddsdispens inte krävs för de aktuella åtgärderna, och, i andra hand, ändra länsstyrelsens beslut och bevilja strandskyddsdispens i enlighet med ansökan.

Till stöd för sitt överklagande har U.H. anfört i huvudsak detsamma som hos länsst yrelsen. Han har tydliggjort bl.a. att det i vart fall är oproportionerligt att neka stra ndskyddsdispens eftersom de ansökta åtgärderna endast kommer att ha en försumbar, om någon, påverkan på det berörda strandområdet, och därför att åtgärderna avser pågående markanvändning (7 kap. 25 § miljöbalken, NJA 2020 s. 1129, MÖD 2020:2 I och II).

Nämnden har getts tillfälle att yttra sig men har inte hörts av.

DOMSKÄL

Enligt 7 kap. 13 § miljöbalken gäller strandskydd vid bl.a. sjöar. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Inom ett strandskyddsområde får inte åtgärder vidtas, eller nya anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där allmänheten annars skulle ha fått färdas fritt, eller som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter (7 kap. 15 § miljöbalken).

U.H. har ansökt om strandskyddsdispens såvitt avser dels muddring, dels utföran de av ett erosionsskydd på fastigheten A. Länsstyrelsen i Uppsala län har den 30 januari 2023, med anledning av en anmälan om vattenverksamhet avseende bl.a. nu aktuella åtgärder, beslutat att åtgärderna kan utföras och förelagt U.H. att vidta vissa försiktighetsmått i samband med utföran det.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9221-23 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolen gör inledningsvis bedömningen att varken den ansökta muddringen eller installationen av erosionsskydd på ett väsentligt sätt skulle förändra livsvillkoren för djur- eller växtarter. Vattenområdet intill och i infartsrännan till båthuset, där de ansökta åtgärderna ska utföras, hyser inte några särskilt skyddsvärda miljöer för djur- och växtlivet, och bottenmiljön är påverkad av tidigare muddringar och båttrafik. Denna bedömning innebär att den ansökta muddringsåtgärden inte omfattas av förbudet i 7 kap. 15 § miljöbalken och att åtgärden därmed inte kräver strandskyddsdispens.

Ett erosionsskydd anläggs i strandlinjen och kan, till skillnad från muddring, bli synligt ovan vattenlinjen. För att en sådan åtgärd ska vara undantagen från strandskyddsbestämmelserna ska den inte hindra eller avhålla allmänheten från att beträda ett område där allmänheten annars skulle ha fått färdas fritt. Även om strandskyddet i nu aktuellt fall är upphävt på land är vattenområdet utanför tillgängligt för allmänheten (MÖD 2011:34). Frågan är därför om det ansökta erosionsskyddet kommer att avhålla allmänheten från att uppehålla sig i eller passera vattenområdet utanför infarten till båthuset. Mark- och miljödomstolens bedömning är att anläggandet av erosionsskydd inte skulle ge en sådan avhållande effekt som skulle innebära att det krävs dispens från strandskyddsreglerna.

Den bedömning som domstolen nu har gjort innebär sammanfattningsvis att underinstansernas beslut ska upphävas, och att domstolen ska förklara att dispens inte krävs för ansökta åtgärder.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 19 juli 2024.

Karin Röckert Tony Persson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Karin Röckert, ordförande, och tekniska rådet Tony Persson. Föredragande har varit Henrik Johnsson.