P 10000-25

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-01-20 P 10000-25 060104 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-06-13 i mål nr P 1392-25, se bilaga A PARTER Klagande Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun Motpart 1. G.M. 2. Järfälla kommun 3. A-L.B. 4. J.B. 5. K.D. 6. K.DA. 7. A.L.

SVEA HOVRÄTT DOM P 10000-25 8. C.N. 9. T.N. 10. A.Q. 11. P.Q. SAKEN Bygglov för fasadändring av enbostadshus och komplementbyggnad på fastigheten X i Järfälla kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 10000-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun (nämnden) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov.

G.M. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Järfälla kommun har hänvisat till det som nämnden anfört.

A-L.B., J.B., K.D., K.DA., A.L., C.N., T.N., A.Q. och P.Q. har getts möjlighet att yttra sig men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nämnden har sammanfattningsvis anfört följande.

Villorna utmed Fölvägen ingår i ett större kulturhistoriskt område som även innefattar radhus. Enstaka villor har genomgått förändringar såsom byte av fönster och ändrad färgsättning, främst i för området bekanta kulörer.

I kommunens kulturmiljöplan anges bl.a. att i samband med renoveringar ska putsfasaderna bibehållas och att det vore önskvärt om färgsättningen anknöt mer till den ursprungliga. Ordet ”önskvärt” knyter främst an till radhuslängorna där större förändringar skett. För villorna bör det tolkas som att kulörer, vid renovering och omfärgning, ska knyta an till den ursprungliga färgskalan.

Inför arbetet med en ny kulturmiljöplan har en inventering av området utförts under hösten 2023. I denna konstateras att radhusen har förändrats så pass mycket att det är svårt att avläsa de kulturhistoriska värdena. Dessa föreslås därmed utgå i den nya kulturmiljöplanen. Vidare konstateras att villorna utmed Fölvägen är relativt homogena. Denna del av området anses därför fortfarande kulturhistoriskt värdefull och föreslås bli kvar. Det finns en risk att de kulturhistoriska värdena går förlorade om

SVEA HOVRÄTT DOM P 10000-25

de inte beaktas och skyddas. Det bedöms också att solcellspaneler är olämpligt inom delar av det aktuella området. I inventeringen uttalas följande. ”Utmed Fölvägen är siktlinjen lång och villornas tak, flertalet beklädda med röda tegeltakpannor, är väl synliga i gatubilden. Av stadsbildsskäl bedöms solcellspaneler ej som lämpliga.”

Nämnden anser att den vita kulören innebär en väsentlig förändring som inte är varsamt utförd och därför innebär en förvanskning av både byggnaden och bebyggelseområdet. Karaktärsdrag går förlorade när den varma, samspelta färgsättningen i området bryts. Vit kulör utgör ett tvärt avbrott i upplevelsen längs gatan och är så pass iögonfallande att även en lekman reagerar. Helhetsintrycket styrs i första hand av fasadkulören varför denna bör bevaras och ges extra tyngd. Fönster, dörrar och tak spelar för gemene mans uppfattning av området en underordnad roll.

I området pågår flera tillsynsärenden vad gäller förändringar av fasadfärg. I dag är cirka 81 procent av villorna på Fölvägen, Fullblodsvägen och Ekedalsvägen i kulörer som antingen är originalkulör eller mycket nära denna och därmed förenliga med anpassningskravet för det gruppbebyggda området och de utpekade kulturvärdena. Under förutsättning att de sex vita villorna, som är föremål för tillsyn, återställer sina fasader till kulörer lika original, når området en bevarandenivå på cirka 95 procent (40 av 42 villor).

G.M. har sammanfattningsvis anfört följande. Det saknas stöd för nämndens tolkning av begreppet ”önskvärt” i kulturmiljöplanen. Nämnden har genom att ge bygglov för solcellsanläggningar på taken accepterat åtgärder som i praktiken förändrat områdets ursprungliga karaktär. Installationer av solcellsanläggningar på röda tak innebär en mer genomgripande påverkan på det kulturhistoriska helhets-intrycket än en enskild fasadkulör.

SVEA HOVRÄTT DOM P 10000-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Formella frågor

Mark- och miljödomstolen har gjort en annan bedömning än nämnden och länsstyrelsen och funnit att bygglov i efterhand kan ges för ansökt åtgärd. Mark- och miljödomstolens avgörande – som innebär att ärendet återförvisas till nämnden för beviljande av bygglov enligt ansökan – har inte föregåtts av kommunicering med berörda sakägare, se 15 § lagen (1996:242) om domstolsärenden jämförd med 5 kap. 3 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar samt rättsfallet MÖD 2020:7. Mark- och miljödomstolens underlåtenhet att kommunicera med sakägare innebär att det förekommit ett rättegångsfel i mark- och miljödomstolen. Mark- och miljööverdomstolen – som gett sakägarna möjlighet att yttra sig här – finner att målet i detta fall kan prövas i sak utan att det återförvisas till mark- och miljödomstolen.

Den 1 december 2025 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i kraft. I enlighet med punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagändringarna tillämpar Mark- och miljööverdomstolen de i målet aktuella paragraferna i den lydelse som de hade före den 1 december 2025.

Prövningen i sak

G.M. har sökt bygglov i efterhand för fasadändring av ett enbostadshus och en komplementbyggnad innebärande att fasaderna byter kulör från beige till vit. Frågan i målet är om åtgärden strider mot förvanskningsförbudet i 8 kap. 13 § PBL samt kraven på anpassning och varsamhet i 2 kap. 6 § respektive 8 kap. 17 § PBL.

Den aktuella fastigheten är belägen i ett område som beskrivs i kommunens kulturmiljöplan från 1999. Som skäl för bevarande anges i planen bl.a. att de friliggande villorna tillsammans förmedlar en god bild av 1960-talets mer påkostade småhusområden vilket förstärks av sluttningen de ligger i och utsikten mot Jakobsbergs centrum. Vidare anges att byggnaderna genomgående är spritputsade och att färgskalan i området ursprungligen var hållen i grått, beige och gult. Under rubriken

SVEA HOVRÄTT DOM P 10000-25

”Förslag till åtgärder” anges att putsfasaderna ska bibehållas i samband med renoveringar och att det också vore önskvärt att färgsättningen anknöt mer till den ursprungliga. För villorna anges vidare att eventuella tillbyggnader bör förläggas åt baksidan så att gatufasaderna hålls intakta. Enligt den inventering som kommunen låtit göra inför framtagandet av en ny kulturmiljöplan har villorna utmed Fölvägen fortfarande ansetts utgöra en kulturhistoriskt värdefull del av området.

Som underinstanserna konstaterat ingår byggnaderna i ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § PBL och som därmed inte får förvanskas. Enbostadshuset har genomgått ett antal förändringar som påverkat dess yttre utseende och karaktärsdrag. Byggnaden har bl.a. försetts med nya fönster med annan indelning än de ursprungliga, taktäckning med svarta takpannor i stället för de ursprungliga röda och en tillbyggnad mot gatan som utformats med stora fönsterpartier och träpanel. Det är tveksamt om ändringarna sammantaget kan ses som förenliga med varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Vid bedömningen av den ansökta åtgärdens förenlighet med dessa bestämmelser har dock domstolen att bortse från ändringar som vidtagits utan bygglov, i detta fall fönstren och de svarta takpannorna. Med denna utgångspunkt anser Mark- och miljööverdomstolen att den ändring som nu är i fråga – byte av fasadkulör från beige till vit – påverkar ett av byggnadens karaktärsdrag i viss mån, men inte i sådan omfattning att åtgärden kan anses vara förvanskande eller ovarsam, varken i förhållande till byggnaden som sådan eller i förhållande till bebyggelseområdet. I sammanhanget beaktar Mark- och miljööverdomstolen att kulturmiljöplanen inte kan anses ge uttryck för något annat än ett önskemål om att färgsättningen vid renoveringar ska knyta an mer till den ursprungliga i grått, beige och gult. Omfärgningen av enbostadshuset och komplementbyggnaden strider således varken mot förvanskningsförbudet eller kravet på varsamhet.

I likhet med mark- och miljödomstolen konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att det i bebyggelseområdet finns en variation i fråga om fasadkulörer. Mot denna bakgrund får ändringen från beige till vit kulör anses vara godtagbart anpassad till stadsbilden och även i övrigt uppfylla anpassningskravet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 10000-25 Sammanfattningsvis delar Mark- och miljööverdomstolen mark- och miljödomstolens bedömning att bygglov för fasadändring av enbostadshus och komplementbyggnad kan ges i efterhand. Nämndens överklagande ska därmed avslås. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Liselotte Rågmark, tekniska rådet Mats Kager, hovrättsrådet Katarina Welin, referent, och tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek. Föredraganden har varit Sonja Rodhe.

Bilaga A

Sid 1 (8) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 1392-25 Mark- och miljödomstolen 2025-06-13 meddelad i Nacka

PARTER Klagande G.M.

Motpart Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 29 januari 2025 i ärende nr 65030-2024, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för fasadändring av enbostadshus och komplementbyggnad på fastigheten X i Järfälla kommun DOMSLUT Med ändring av det överklagade beslutet undanröjer mark- och miljödomstolen Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommuns beslut den 12 november 2024, § 172, att avslå ansökan om bygglov för fasadändring av enbostadshus och komplementbyggnad på fastigheten X och återförvisar målet dit för beviljande av bygglov enligt ansökan.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 1392-25 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun (nämnden) beslutade den 12 november 2024 att avslå en ansökan om bygglov i efterhand för fasadändring av ett enbostadshus och komplementbyggnad på fastigheten . Fastighetsägaren G.M. X överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) som avslog överklagandet. G.M. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. G.M. har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska bevilja ansökt bygglov. Till stöd för sin talan har han sammanfattningsvis framfört följande omständigheter.

Färgändringen på fastigheten strider varken mot anpassnings- eller varsamhetskraven och inte heller mot förvanskningsförbudet i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Färgändringen harmoniserar väl med områdets ursprungliga färgskala och utgör ett varsamt underhåll av byggnaden. Vald färg är inte vit, den är en slags ljusbeige som ligger nära den ursprungliga beige tonen och som borde tillåtas enligt kommunens kulturmiljöplan som visserligen inte är bindande. Eftersom färgen är nära den ursprungliga beige tonen så är justeringen endast liten och påverkar varken byggnadens karaktär eller områdets helhetsintryck.

På fastigheten Y gavs bygglov i efterhand för en vit fasad vilket talar emot att färgändringen skulle utgöra en förvanskning och varför vald ljusbeige kulör inte bör betraktas som en väsentlig förändring.

Flera politiska partier har uttalat sig positiva till färgändringen under beredningen hos nämnden och flera grannar delar även bilden att genomförda fasadändringar inte utgör en förvanskning av det kulturhistoriska värdet i området. Fasadändringen medför inte någon avsevärd förändring av byggnadens eller områdets kulturhistoriska värde. Åtgärderna syftar till att bevara och fräscha upp byggnaderna utan att avvika från områdets ursprungliga karaktär.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 1392-25 Mark- och miljödomstolen

En ommålning av hela fasaden skulle även få omfattande ekonomiska konsekvenser för honom.

Till överklagandet har bifogats faktura, kulörkatalog, fotografier och yttranden från grannar och politiker.

Nämnden har beretts tillfälle att yttra sig i domstolen och har, som det får förstås, vidhållit att ansökt bygglov inte ska beviljas. Nämnden har som skäl hänvisat till sitt beslut med sammanfattningsvis följande tillägg.

Nämnden anser inte att den kulör som anges i ansökan och som huset redan har målets om till upplevs som ljusbeige eller är lik den ursprungliga kulören. Den nya kulören upplevs som en ljus vit kulör och inte alls som den ursprungliga. Det visuella intrycket är att huset avviker avsevärt från originalutförandet och från övriga hus i området.

Huset är en del av ett sådant bebyggelseområde att det är av särskilt intresse att värna om byggnadernas och områdets karaktär. I kommunens kulturmiljöplan finns tydliga riktlinjer om val av fasadkulör med en uppmaning att man vid ändringar bibehåller putsfasaderna och att färgsättning återknyter till ursprunglig kulör. Nämnden har gjort samma bedömning inom aktuellt område i liknande fall. Det finns ett exempel på samma gata där bygglov beviljats efter att länsstyrelsen upphävt nämndens beslut. Ärendet är dock inte ett prejudikat och ändrar inte bedömningen i fallet. Bedömningen har snarare styrkts genom ytterligare prövningar av överinstanser.

Frågan om kostnaderna för att återställa fasaden saknar relevans eftersom det har varit tydligt för G.M. att det finns information om detaljplan och kulturmiljöplan på kommunens hemsida och han har istället för att ta kontakt med kommunen, inhämtat färgkoder från boende i området.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 1392-25 Mark- och miljödomstolen

Bilderna i överklagandet är missvisande eftersom färgmättnaden ger en uppfattning som inte motsvarar den faktiska upplevelsen av husens kulörer. Bilderna visar dessutom endast ett urval av husen och ger inte en fullständig eller korrekt bild. Även på bilderna ser man en påtaglig skillnad mellan de vitmålade husen och de som bibehållit ursprunglig kulör.

I området finns ett antal pågående tillsynsärenden och en del olovligheter, ändring av fasadkulör och takkulör som är preskriberade och för dessa åtgärder kan nämnden inte ingripa.