P 10952-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Samhällsbyggnadsnämnden i Tjörns kommuns beslut den 20 november 2023 (dnr SBN 2023-000235, beslutsnr BD 2023-000910) att ge bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus och installation av eldstad på fastigheten A i Tjörns kommun samt avslår bygglovsansökan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 10952-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

T.S. och E.S.E. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- o ch miljödomstolens dom, ska upphäva nämndens beslut.

Till stöd för sin talan har de fört fram detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Enligt bygglovet behöver massor tillföras tomten för markuppfyllnad, vilket kommer att innebära ett stort antal transporter på smala gator och en gång- och cykelväg. Det är okänt om detta har godkänts av vägföreningen. Slänternas utformning innebär en hög risk för ras på grund av den branta vinkeln och placeringen på mindre än 4,5 meter från tomtgränsen. Markuppfyllnaden med den förstärkta slänten är att jämställa med ett byggnadsverk enligt plan- och bygglagen. Det är på inget vis möjligt att förstå vad som skiljer en förstärkt slänt från en stödmur, vilken är bygglovspliktig och inte får uppföras på punktprickad mark. Huset kommer placeras på högsta möjliga punkt på tomten, vilket innebär att ett slag i berget som sträcker sig in under deras hus passeras. Genom placeringen befarar de att bergets stabilitet äventyras. När detaljplanen för den aktuella fastigheten antogs hade flera av exploatörerna politiska uppdrag i kommunen. Lämpligheten i de sökta åtgärderna måste bedömas mer utifrån områdets förutsättningar än den bristfälliga detaljplanen.

T.S. och E.S.E. har gett in fotografier och bildmaterial.

Samhällsbyggnadsnämnden i Tjörns kommun har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Nämnden har fört fram bland annat följande. Enligt detaljplanen ska området besiktigas av bergsakkunnig inför byggnation, vilket betyder att besiktning av berget inte behöver ske före meddelande av bygglov. Att förändra marknivåer är inte att förse marken med byggnadsverk. Det gäller inte någon avståndsgräns på 4,5 meter i planområdet. Krav på skydd mot brandspridning prövas vid det tekniska samrådet. Av bygglovshandlingarna framgår att den östra fasaden är brandklassad i enlighet med kraven för placeringen. Det finns möjlighet att göra undantag från tillgänglighets-

SVEA HOVRÄTT DOM P 10952-24

kraven på tomten. Tomten kommer att anslutas till den kommunala dagvattenhanteringen. Vatten-, dagvatten- och spillvattenledningar finns inom området och i anslutning till Kåreviksvägen finns ett dike som avleder vattnet till havet. Det går att angöra tomten utan att korsa gång- och cykelvägen.

M.J. och A.W.J. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

De har fört fram i huvudsak följande. Det finns en byggrätt enligt detaljplanen som avgör hur bebyggelsen i området ska utformas. De följer detaljplanen och kommer i övrigt att uppfylla alla tekniska egenskapskrav för att få startbesked. De har anpassat byggnationen i den mån de har kunnat utifrån byggrätten och vad som är lämpligast med hänsyn till fastighetens beskaffenhet och förutsättningarna på platsen. De kommer att redovisa hur kraven på brandskydd och hantering av dagvatten uppfylls mer utförligt inför beslut om startbesked. För att fylla upp under huset och fylla tomten behöver 18 lastbilar transportera massor till fastigheten. In- och utfart kommer förläggas utanför området med utfartsförbud.

M.J. och A.W.J. har gett in volymrapporter för den planerade markuppfyllnaden.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska bygglov ges för en åtgärd inom detaljplan bland annat om åtgärden inte strider mot detaljplanen samt uppfyller kraven i de i paragrafen uppräknade bestämmelserna i 2 och 8 kap. PBL.

Mark- och miljööverdomstolen delar underinstansernas bedömning att byggnadens area, höjd och färgsättning är förenlig med detaljplanen och att dess placering och utformning inte medför en sådan omgivningspåverkan som utgör skäl att neka bygglov. Domstolen instämmer också i underinstansernas bedömning i fråga om kraven på tillgänglighet och dagvattenhantering.

SVEA HOVRÄTT DOM P 10952-24

Enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL ska ett byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen samt intresset av en god helhetsverkan (anpassningskravet).

Enligt 8 kap. 9 § första stycket 1 PBL ska en tomt som ska bebyggas ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att naturförutsättningarna så långt som möjligt tas till vara. I det ligger att tomtens förutsättningar i fråga om topografi, växtlighet och markbeskaffenhet ska beaktas (se prop. 1985/86:1 s. 517). Omfattande markuppfyllnader som går utöver vad som behövs för att fastigheten ska kunna bebyggas på ett lämpligt sätt bör i regel undvikas (se till exempel Mark- och miljööverdomstolens dom den 2 maj 2023 i mål nr P 3695-22).

När det gäller anpassningskravet och ordnandet av tomten gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning.

Bygglovsfastigheten är kraftigt kuperad. Byggnaden är tänkt att placeras mycket nära fastighetens nuvarande högsta punkt, vilket kräver omfattande markuppfyllnader och anläggande av förstärkta slänter, varav en mycket brant slänt. Uppfyllnaderna behövs också för att högsta tillåtna nockhöjd enligt detaljplanen inte ska överskridas.

Fasader, utdrag ur bygglovshandlingarna

SVEA HOVRÄTT DOM P 10952-24

De markåtgärder som krävs för att uppföra den lovsökta byggnaden går enligt Markoch miljööverdomstolen utöver vad som behövs för att fastigheten ska kunna bebyggas på ett lämpligt sätt. Den ansökta åtgärden uppfyller därför inte kraven i 8 kap. 9 § första stycket 1 PBL på hur en tomt ska bebyggas och ordnas. Åtgärden uppfyller inte heller de krav på anpassning till omgivningen som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL. Utredningen i målet visar inte annat än att det skulle vara möjligt att anpassa byggnaden till tomtens förutsättningar och samtidigt kunna utnyttja byggrätten på fastigheten. Det finns därför skäl att upphäva bygglovet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 10952-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Karin Wistrand (skiljaktig), tekniska rådet Mats Kager, hovrättsrådet Johanna Fernlund, referent, och tf. hovrättsassessorn Hanna Wallin. Föredragande har varit Alexander Persson. Skiljaktig mening, se nästa sida.

SVEA HOVRÄTT DOM P 10952-24

SKILJAKTIG MENING I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Hovrättsrådet Karin Wistrand är skiljaktig och anför följande.

Som majoriteten funnit är den planerade byggnadens area, höjd och färgsättning förenlig med detaljplanen och dess placering och utformning medför inte en sådan omgivningspåverkan som utgör skäl att neka bygglov. Jag instämmer också i att kraven på tillgänglighet och dagvattenhantering är tillgodosedda.

När det gäller anpassningskravet och kraven på hur tomt ska ordnas gör jag dock en annan bedömning än majoriteten.

Som framgår av planbeskrivningen ligger flera av tomterna som omfattas av planen, bland annat bygglovsfastigheten, i ett område med kuperad terräng. Att den kuperade terrängen vägts in vid framtagande av planen framgår bland annat av att suterrängvåning medges där terrängen ger möjlighet. Inom ett par tomter har dessutom suterrängvåning bedömts vara nödvändig för en god anpassning till befintliga förhållanden och för dessa tomter gäller en särskild planbestämmelse att suterrängvåning ska anordnas. Den planbestämmelsen gäller inte för bygglovsfastigheten. I planbeskrivningen framhålls att planområdet huvudsakligen består av kala klippor med stora nivåvariationer och delområdet i öster, där bygglovsfastigheten är belägen, av havsnära kalt berg med viss lägre vegetation i vindskyddade skrevor och lågpunkter. Området på sydvästra Tjörn, där Kåreviks samhälle och planområdet är beläget, utgör ett kuperat skärgårdslandskap, med karaktäristiska kala bergspartier och smala vegetationsbevuxna dalgångar. Kala klippor dominerar landskapsbilden tillsammans med insprängd växtlighet i form av örter och mindre träd och buskar. Det är alltså med dessa uttalade förutsättningar som bygglovsfastigheten bedömts lämplig att bebygga och givits en viss byggrätt enligt planen.

Bygglovsfastigheten är med sin starkt kuperade terräng svårbebyggd. Det krävs antingen uppfyllnad eller sprängning för att uppföra en byggnad på fastigheten och för att göra tomten användbar. Det är enligt min mening en bedömningsfråga om det – sett i ljuset av den gällande detaljplanen – är mer förenligt med anpassningskravet och

SVEA HOVRÄTT DOM P 10952-24

kraven på hur tomt ska ordnas att de ingrepp som är nödvändiga för att utnyttja byggrätten sker genom sprängning eller uppfyllnad. Vid den bedömningen bör det enligt min mening beaktas att området, som framhålls i planbeskrivningen, präglas av kala klippor och att ingrepp i dessa därför framstår som särskilt betänkligt. Nämnden får antas ha bäst kännedom om de lokala förhållandena och har också besökt bygglovsfastigheten. Mot den nu angivna bakgrunden anser jag att det inte finns skäl att frångå nämndens bedömning att också anpassningskravet och kraven på hur tomten ska ordnas är uppfyllda. Jag vill därmed avslå överklagandet, med följd att nämndens beslut att ge bygglov ska stå fast.

Bilaga A

Sid 1 (10) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 954-24 Mark- och miljödomstolen 2024-07-22 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande

1Dödsboet efter H.K. Dödsbodelägare: M.K.W.

Dödsbodelägare: H.T.

2M.K.

3O.K.

4S.L.

5T.S.

6E.S.E. Ombud för 5 och 6: Advokaten S.A.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 954-24 Mark- och miljödomstolen

Motpart

Samhällsbyggnadsnämnden i Tjörns kommun 471 80 Skärhamn

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut 2024-02-08 i ärende nr 47205-2023, se bilaga 1

SAKEN

Nybyggnad av enbostadshus samt installation av eldstad på fastigheten A i Tjörn s kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avvisar T.S.s och E.S.E.s begäran om syn samt avslår överklagandena.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 954-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Se bilaga 1. Klagandena har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Samtliga klagandena har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva beviljat bygglov. De har i mark- och miljödomstolen i sina överklaganden fört fram i allt väsentligt samma invändningar mot bygglovet som de som finns antecknade i länsstyrelsens beslut med följande tillägg.

Dödsboet efter H.K. samt M.K. och O.K. Den planerade utfyllnaden av mark intill deras mark utgör ett intrång på deras mark. Detta har inte varit föremål för prövning i det beviljade bygglovet. Vidare smälter inte den bygglovsgivna byggnaden in i det befintliga samhället. Den strider därför mot 2 kap. 1 § plan- och bygglagen. Bygglovsansökan borde ha beaktat områdets karaktär och föreskrifter för att säkerställa att den nya byggnaden integreras harmoniskt i befintlig bebyggelse. Vid tidigare överlåtelser av fastigheten har det beaktats att ett hus placerat på tomten inte kommer att ha havsutsikt på grund av tomtens utformning. Det bygglovsgivna huset kommer att ”sväva” på pålar för att få havsutsikt, och detta avviker helt från något liknande hus i omgivningen. De anser att det är bristande hänsyn till grannars intressen att godkänna detta hus på pålar i ett kustsamhälle. Den anser att nämnden och länsstyrelsen har gjort en felaktig bedömning av påverkan på omgivningen ur en estetisk aspekt.

S.L. Länsstyrelsens bedömning tar inte hänsyn till kraven på god stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden samt olägenheter för omgivningen som anges i 2 kap. 6 och 9 §§ och 8 kap. 1, 6 och 9 §§ PBL. Den planerade byggnationen uppfyller inte dessa krav givet den enorma påverkan på samhällets karaktär och de närliggande fastigheternas värden. Länsstyrelsen har inte gjort vare sig någon sammanvägd bedömning av projektet eller någon bedömning av med fokus på en god helhetsverkan.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 954-24 Mark- och miljödomstolen

Markutfyllnaden har allvarliga och irreversibla effekter på den lokala geologin, dagvattenhanteringen och den visuella inverkan på landskapet. Särskilt gäller detta den potentiella risken för ökad dagvattenavrinning till närliggande fastigheter, vilket kan leda till skador på byggnader och natur inom dessa fastigheter. Det är inte lagstiftarens avsikt att slänter på 3–4 meter ska få anordnas utan prövning och utan att utförande redovisas. De ska bedömas utifrån kraven i detaljplanen rörande kulörer och material mm. Att slänter av denna dignitet inte bedöms strider mot 8 kap. 9 § plan- och bygglagen då projektet inte anordnas så att naturförutsättningar tas till vara och hänsyn inte tas till stads- och landskapsbild samt natur- och kulturvärden.

En mer omfattande bedömning av projektets inverkan på kulturhistoriska värden och en bedömning av dess helhetsverkan krävs. Både själva byggnaden och de slänter som krävs för att anordna byggnaden ska bedömas sammantaget utifrån en god helhetsverkan, hänsyn till stads- och landskapsbild samt natur- och kulturvärden. Utformningen av slänter inverkar avsevärt på allt detta. En utökad bedömning enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen måste ske för att uppnå en god helhetsverkan. Denna utökade bedömning bör även inkludera eventuella lokala ekosystem och biodiversitet som påverkas negativt av byggnationen.

Vidare finns det oklarheter kring tolkningen och tillämpningen av detaljplanens bestämmelser, särskilt vad gäller definitionen av "jordpigmenterade kulörer" och tillåten byggnadshöjd från faktisk marknivå. Det framgår inte någonstans i bygglovet vilken utformning slänterna skall ha rörande material, kulör m.m. Därför kan ingen bedömning ha gjorts. En mer noggrann granskning och eventuell omprövning av dessa punkter är nödvändig för att säkerställa att byggnationen stämmer överens med både prövning av bygglov enligt plan- och bygglagen och detaljplanens anda och krav.

Dessutom ifrågasätter hon att den föreslagna byggnationen fullt ut tar hänsyn till områdets karaktär och integrerar sig väl med den befintliga bebyggelsen. Den

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 954-24 Mark- och miljödomstolen

planerade byggnaden, trots att den uppfyller de tekniska kriterier som anges i detaljplanen, riskerar att avsevärt påverka den visuella harmonin och estetiken i området. Hela upplevelsen av Kårevik som samhällsdel kommer att förändras både från havet och från samhället Rönnäng. Detta är särskilt relevant med tanke på att länsstyrelsen själv konstaterat att bebyggelsen i området skiljer sig mycket åt när det gäller utformning, kulör, arkitektur, våningar, höjd samt placering utifrån respektive fastighets förutsättningar. Då är det speciellt viktigt att utöka och omsorgsfullt göra en sammanvägd bedömning av såväl byggnaden samt de slänter som krävs för att genomföra projektet.

Tillgänglighetskrav enligt 8 kap. 6 § plan- och bygglagen är avsedda att säkerställa att byggnader och deras närområden är tillgängliga och användbara för alla, inklusive personer med nedsatt rörlighet eller andra funktionsnedsättningar. Att sådana krav undantas är därför en fråga som väcker många tankar och känslor. Tjörns kommun och länsstyrelsens beslut om att åsidosätta tillgänglighetskrav skall enligt plan- och bygglagen föregås av en utförlig analys där man utforskar alla tänkbara lösningar för att göra byggnaden tillgängligt som möjligt, även under utmanande förutsättningar. Det kan innebära att man tittar på alternativa byggmetoder, anpassade konstruktioner eller innovativ användning av teknik för att överbrygga de naturliga hinder som finns. Det har inte redovisats några sådana analyser.

T.S. och E.S.E. Byggplatsen är direkt olämplig och fastigheten är svårbebyggd så som den är topografiskt utformad. Det finns starka skäl att inte tillåta byggnaden. För att ens kunna bebyggas måste det göras orimligt kraftiga justeringar av marknivåerna och därjämte tvingas byggnaden balansera på pålar på bergets topp.

Detaljplanens genomförandetid har löpt ut varför den olämpliga byggrätten har försvagats och borde tagits bort. Kommunen har den möjligheten.

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 954-24 Mark- och miljödomstolen

Detaljplanen har inte beaktat regler om att bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärden på platsen och intresset av en god helhetsverkan.

Byggplatsen uppfyller inte på någon punkt skydd av dessa värden bland annat genom att byggnaden behöver anläggas på pålar kombinerad med stora uppfyllnader och placering 2,9 meter från tomtgräns. Detaljplanen är ett misstag som tillåter aktuell byggnad på den aktuella tomten.

Om mark och miljödomstolen ändå skulle finna att byggplatsen är lämplig och det saknas skäl att vägra byggnaden görs gällande att beslutet strider mot detaljplanen.

På grund av tomtens topografi med stora nivåskillnader och uteslutande berg har det felaktigt ansetts som orimligt och därför medgetts undantag från att anpassa tomten för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga.

Undantaget från tillgänglighetskravet har inte prövats i detaljplanen, trots att topografin och förutsättningarna var kända när detaljplanen prövades. Det är felaktigt att i efterhand göra avsteg från kravet på tillgänglighetsanpassning möjligheten till avsteg skulle ha angivits i detaljplanen eftersom frågan var känd när detaljplanen prövades.

Byggnaden är placerad 2,90 meter från tomtgränsen mot närmaste granne (fastigheten B), vilket utgör en betydande olägenhet ur brandspridnings- och insynshänseende. Även för åtgärder som är befriade från bygglov gäller en avståndsgräns på 4,5 meter. Detta indikerar en övergripande norm och planeringsprincip.

Att bygga nära tomtgräns och göra markytan på fastigheten tre meter högre genom att tillföra stora mängder schaktmassor i släntutförande anlagda på prickmark, strider mot detaljplanen.

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 954-24 Mark- och miljödomstolen

Att uppfyllnad medför att slänter behöver anläggas ökar risken för olägenheter genom vattenmassor som rinner mot nedanförliggande fastigheter. Det saknas förklaring hur vattenmassorna ska omhändertas. Att lämna frågan öppen för framtiden genom hänvisning till tillsynsfunktionen hos kommunen är oförsiktig och nästintill vårdslös myndighetsutövning, då konsekvenserna för grannarna blir uppenbara. Kommunen har möjlighet att förebygga olägenheter genom att föreskriva om dagvattenutredning och eventuella åtgärder för att förhindra olägenhet på grund av dagvatten.

Tillfarten till parkering måste ske över gång- och cykelväg, vilket också strider mot detaljplanen. Att blanda biltrafik med gående och cyklister ökar risken för olyckor.

Det är direkt olämpligt att tillåta anläggande av trappa med nivåskillnad från +10 meter till + 16 meter, utan att ställa krav på viloavsats/viloplan.

Trappa

Det bör noteras att Länsstyrelsen inte besiktigat platsen. Det får också ifrågasättas om kommunen har varit på platsen eftersom man påstår i bygglovet (sid 5 sista stycket) att S.s byggnad ligger 0,5 meter från tomtgräns när det i själva verket är nästan 3 meter mellan byggnad och tomtgräns. Kommunen har heller inte antecknat att tillfarten avses lösas över gång- och cykelväg, trots att det vid besök på platsen blir uppenbart att så måste ske.

Området är utsatt för stora och svåra sprickbildningar i berget med naturliga slag. Erfarenhet från tidigare byggnationer har visat att risken för ras och att berget på naturlig väg kalvar och ger upphov till nya sprickor är stora. Tidigare byggnationer har också gett Ståhl samt grannar i området betydande och höga försäkringsskador

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 954-24 Mark- och miljödomstolen

på grund av sprängningar, varav en del fortfarande är pågående. Detta är kommunen medveten om.

DOMSKÄL

Frågan om syn

Enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska mark- och miljödomstolen ska hålla syn på stället, om det behövs. I sitt överklagande har T.S. och E.S.E. begärt att domstolen ska hålla syn på platsen. Domstolen har under målets handläggning bedömt att syn inte behövs. Domstolen har meddelat detta till T.S. och E.S.E. samt berett dem tillfälle att komplettera sitt överklagande samt alternativt att ange om det är så att de åberopar syn som bevismedel och i sådant fall vad som avses att styrkas med synen. T.S. och E.S.E. har svarat att de vidhåller att syn är behövlig samt angett att de vill styrka följande med synen. Synen ska visa att byggplatsen är synnerligen olämplig vad gäller nivåskillnaderna. Detta kan inte visas med fotografier eller utläsas av kartor eftersom foto förvränger skalan vad gäller topografi. Syn ska också visa bergets beskaffenhet. Berget är skört med synliga stora sprickor som lätt ”kalvar” och rasar. Dessa djupa sprickor och slag leder in under deras fastighet vilket torde medföra stora risker vid sprängning. Allt detta syftar till att styrka att bygglovet ska upphävas.

Mark- och miljödomstolen bedömer att det material som finns i målet är tillräckligt för att domstolen ska kunna göra en bedömning av frågorna i målet och att syn därför inte behöver hållas. T.S.s och E.S.E.s begäran om syn får tolkas som att de åberopar syn som bevismedel.

Lagen (1996:242) om domstolsärenden (ÄL) är tillämplig på handläggningen i målet. Enligt 23 och 25 §§ ÄL ska bestämmelserna i rättegångsbalken (RB) i fråga om bevisning i allmänhet samt i fråga om syn tillämpas vid handläggning enligt ÄL.

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 954-24 Mark- och miljödomstolen

Enligt 35 kap. 7 § RB får rätten avvisa bevisning bland annat om den omständighet som en part vill bevisa är utan betydelse i målet. Av mark- och miljödomstolens prövning av saken (se i det följande under rubriken Prövningen i sak) följer att de omständigheter som T.S. och E.S.E. vill bevisa med synen är utan betydelse i målet . Deras begäran om syn ska därför avvisas.

Prövningen i sak

Länsstyrelsen har redogjort för innehållet i detaljplanen samt tillämpliga bestämmelser.

Detaljplanen ger en viss byggrätt för A. Som länsstyrelsen anfört med hänvisning ti ll rättsfall krävs det mycket starka skäl för att inte tillåta en byggnad som är planenl ig.

Till att börja med ansluter sig mark- och miljödomstolen till länsstyrelsens bedömning att det var riktigt av Samhällsbyggnadsnämnden i Tjörns kommun att ta med frågorna som rör markhöjning i bygglovsprövningen. Vidare ansluter sig markoch miljödomstolen till länsstyrelsens beräkning av byggnadshöjden samt länsstyrelsens bedömningar i frågorna om ansökt åtgärd strider mot detaljplanen när det gäller anläggande av slänter samt jordpigmentfärgade kulörer. Vad klagandena har anfört i dessa frågor i mark- och miljödomstolen leder alltså inte till någon annan bedömning än den som länsstyrelsen har gjort. Av Svensk standard Area och volym för byggnader (SS 21054:2020) framgår också att en yttertrappa inte ska räknas med i byggnadsarean. Det har alltså inte framkommit annat än att den byggnadsarea som kommunen lagt till grund för sin bedömning av planenligheten är korrekt. Även mark- och miljödomstolen konstaterar alltså att ansökt åtgärd är planenlig. När det gäller de omständigheter som T.S. och E.S.E. vill styrka genom en syn på platsen konstaterar mark- och miljödomstolen att dessa omständigheter redan har blivit prövade genom detaljplanen och således inte ska prövas igen (13 kap. 2 § plan- och bygglagen [2010:900], PBL). Frågan om bergets beskaffenhet är reglerad genom att platsen ska besiktigas av bergssakkunnig före byggstart.

Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 954-24 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolen ansluter sig också till länsstyrelsens bedömningar i frågorna om kravet på tillgänglighet (8 kap. 6 § PBL), anpassning (2 kap. 6 § PBL), olägenhet (2 kap. 9 § PBL) samt frågan om hantering av dagvatten. Vad klagandena har anfört i dessa frågor i mark- och miljödomstolen leder alltså inte heller i dessa frågor till någon annan bedömning än den som länsstyrelsen har gjort.

Sammantaget innebär det sagda att överklagandena ska avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 12 augusti 2024.

Patrick Baerselman Martin Kvarnbäck Chefsrådmannen Patrick Baerselman och tekniska rådet Martin Kvarnbäck har deltagit i avgörandet.