P 11261-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen avvisar dödsboet efter yrkande i de delar som avser ålägganden gentemot Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun.

2Mark- och miljööverdomstolen avslår yrkandet om rättshjälp.

3Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommuns beslut den 21 november 2024 § 223 (dnr S-2015-720) om förbud mot användning av byggnadsverk på fastigheten i Falkenbergs kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 11261-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Dödsboet efter , dödsboet, har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och upphäva nämndens beslut. I andra hand har dödsboet yrkat att föreläggandet inte ska förenas med vite eller i vart fall att vitesbeloppet ska sättas ner. Vidare har dödsboet yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska förordna att ett parallellt boende ska iordningsställas till dödsboets ställföreträdare , att betalas av nämnden, alternativt att nämnden ska tillhandahålla honom fria resor mellan Falkenberg och Halmstad. Dödsboet har även framställt ett yrkande om rättshjälp.

Nämnden har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras. Nämnden har även motsatt sig yrkandet om iordningsställande av parallellt boende och fria resor.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Dödsboet har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen, med i huvudsak följande tillägg.

I ärendet har påförts ett vite om 100 000 kr samtidigt som det i två andra ärenden påförts ytterligare viten. Beloppen är för högt satta, vitet i nu aktuellt ärende ska därför tas bort eller sättas ned. Samtliga belopp ligger långt över de tillgångar utöver fastigheten som dödsboet är i besittning av. Fastighetens värde ska inte heller tillmätas någon betydelse eftersom fastigheten behöver säljas eller belånas för att likvida medel ska kunna tillhandahållas. En låg pension räcker heller inte till för att kunna betala vitesbeloppen. Dödsboets ställföreträdare behöver också bl.a. betala räkningar och köpa mat. Beslutet ska upphävas och dödsboets ställföreträdare ska fortsatt få behålla sin självklara rätt att nyttja sin egen nuvarande bostad.

Mark- och miljööverdomstolen behöver göra en övergripande bedömning av helheten i situationen, där dödsboets ställföreträdare berövats sin fasta plats i tillvaron. Dödsboets ställföreträdare har sedan ung ålder bott på fastigheten och inte tagit någon skada av detta. Om dödsboets ställföreträdare i stället behöver ta sin tillflykt utomhus finns en

SVEA HOVRÄTT DOM P 11261-25

överhängande risk för liv och hälsa. Dessa risker är betydligt högre än de påstådda risker som ligger till grund för användningsförbudet.

Till stöd för överklagandet har dödsboet hänvisat till kontoutdrag, kvitton samt taxerings- och deklarationsuppgifter.

Nämnden har anfört i huvudsak följande.

En ansökan om utdömande av vite blir aktuell först om förbudet inte följs. Förbudet är vidare ställt till dödsboet, inte dess företrädare personligen. Den aktuella fastigheten bör trots sitt kraftigt eftersatta underhåll ha ett betydande marknadsvärde. Nämnden anser det inte fullt ut styrkt att adressaten saknar ekonomiska resurser att följa föreläggandet. Vitesbeloppet är avvägt mot kostnaden att vidta de åtgärder som krävs för att förbudet ska hävas. Nämnden har ingen befogenhet att ge enskilda fastighetsägare ekonomiskt stöd.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Det Mark- och miljööverdomstolen har att pröva är om mark- och miljödomstolen haft grund för att avslå dödsboets överklagande av nämndens beslut om användningsförbud. Inom ramen för denna prövning kan Mark- och miljööverdomstolen inte pröva frågor om iordningsställande av parallellt boende och fria resor. Yrkandena om detta ska därför avvisas.

Rättshjälp

Rättshjälp får enligt 7 § rättshjälpslagen (1996:1619) beviljas om den sökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. I mål som har överklagats till mark- och miljödomstol tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, ärendelagen, om inte annat är föreskrivet, se 5 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Enligt 12 § ärendelagen ska domstolen se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Behovet av juridiskt biträde i sådana mål är med hänsyn till domstolens utredningsansvar begränsat. Mark- och

SVEA HOVRÄTT DOM P 11261-25

miljööverdomstolen kan inte se att det nu aktuella målets beskaffenhet ger anledning att avvika från den huvudregeln. Yrkandet om rättshjälp ska därför avslås.

Prövning i sak

Enligt 11 kap. 33 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, får byggnadsnämnden förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket.

Möjligheten för byggnadsnämnden att besluta om användningsförbud enligt den nuvarande bestämmelsens första punkt infördes redan i den äldre plan- och bygglagen (1987:10). Lagstiftaren valde att inte begränsa denna möjlighet till enbart förfallna eller skadade byggnader och anläggningar; det räcker att det finns brister som kan äventyra säkerheten. Enligt förarbetena får ett användningsförbud inte göras mer omfattande än vad säkerheten kräver. (Se prop. 1985/86:1 s. 780)

Vad som utgör sådana brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket kan inte utläsas direkt i bestämmelsen eller förarbetena. Klart är att det behöver föreligga betydande brister för att ett användningsförbud ska bli aktuellt. Mark- och miljööverdomstolen har tidigare bedömt att det t.ex. kan handla om att byggnadsverket inte uppfyller de tekniska egenskapskraven i fråga om säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö eller lämplighet för det avsedda ändamålet enligt 8 kap. 4 § PBL. (Se Mark- och miljööverdomstolens dom den 24 oktober 2023 i mål nr P 9442-22 med där gjord hänvisning till Mark- och miljööverdomstolens dom den 8 mars 2023 i mål nr P 12528-21.) I dessa fall har det varit fråga om nybyggnad respektive ändring av byggnad för vilka kraven i 8 kap. 4 § PBL, läst tillsammans med 8 kap. 5 § PBL, ska tillämpas. Av sistnämnda bestämmelse framgår att dessa krav inte kan ställas på en befintlig byggnad som inte är föremål för ombyggnad eller annan ändring av en byggnad än ombyggnad.

SVEA HOVRÄTT DOM P 11261-25

Mark- och miljööverdomstolen uppfattar att nämnden grundat sitt beslut om användningsförbud på de brister som enligt beslutet behöver åtgärdas. För att beslutet om användningsförbud ska upphävas menar nämnden att bristerna behöver åtgärdas. De brister som är hänförliga till trasiga fönster och fönsterdörrar, icke-driftsatta installationer för el, vatten, avlopp och uppvärmning, utrymme för tillagning av mat och förvaring av livsmedel samt utrymme för personlig hygien är enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning inte sådana brister som äventyrar säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket. Vad gäller brister hänförliga till mikrobiell påväxt är det inte visat att påväxten skulle vara av sådan omfattning att det skulle utgöra en säkerhetsrisk att befinna sig i byggnadsverket. Vad gäller skadedjur är det inte visat att det överhuvudtaget förekommer problem med skadedjur i byggnadsverket.

Vad slutligen gäller bristen kopplat till avfall, och att byggnaden ska tömmas på detta så att fria utrymningsvägar finns från alla våningsplan, finns det ingen dokumentation som otvetydigt visar att det inte finns fria utrymningsvägar i byggnadsverket. Eftersom användningsförbudet avser hela byggnaden ska en sådan brist dessutom omfatta alla våningsplan.

Även om Mark- och miljööverdomstolen inte ifrågasätter de iakttagelser som nämnden har gjort i byggnaden, samt att det är visat att byggnaden är i behov av sanering och omfattande både inre och yttre underhållsåtgärder, har nämnden inte styrkt att byggnadsverket är behäftat med så pass allvarliga brister att säkerheten äventyras för dem som uppehåller sig i eller i närheten av det. Mot denna bakgrund ska överklagandet bifallas och nämndens beslut om förbud mot användning av byggnadsverk på fastigheten i Falkenbergs kommun upphävas.

SVEA HOVRÄTT DOM P 11261-25 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Fredrik Ludwigs, tekniska rådet Johan Andrade Hagland samt hovrättsråden Kristina Dreijer, referent, och Catharina Adlercreutz. Föredragande har varit Lovisa Falkesjö.

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Målnummer 2025-07-08 P 1039-25 Meddelad i Vänersborg

KLAGANDE dödsbo

Dödsbodelägare:

MOTPART Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 januari 2025 i ärende nr 770-2025, se bilaga 1 SAKEN Förbud av användning av byggnadsverk på fastigheten i Falkenbergs kommun

DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen avvisar dödsbos yrkande i de delar som avser ålägganden gentemot Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun.

2Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet i övrigt.

Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 1039-25

BAKGRUND Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun (nämnden) har den 21 november 2024 beslutat att förbjuda dödsbo (dödsboet) att i egenskap av fastighetsägare använda eller låta någon annan använda byggnaden på fastigheten i Falkenbergs kommun. Förbudet förenades med följande villkor och förutsättningar:

Dödsboet överklagade, genom dödsbodelägaren som också har sitt permanenta boende på fastigheten, beslutet till Länsstyrelsen i Hallands län (länsstyrelsen), som den 31 januari 2025 avslog överklagandet.

Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 1039-25

YRKANDEN M.M. Dödsboet yrkar att nämndens beslut ska upphävas. I andra hand yrkas, som domstolen uppfattar yrkandena, att ska få tillgång till ett temporärt boende till dess att hans nuvarande boende har återställts. I tredje hand yrkar dödsboet, som det får förstås, att ska få övernatta almstad, ett boende i Halmstad kommun, samt att han ska beviljas kostnadsfria resor till och från detta boende. Som grund för dödsboets talan hänvisas det till vad som tidigare har anförts under handläggningen vid länsstyrelsen och med följande tillägg.

Beslutet innebär att behöver skaffa och betala för en ytterligare bostad, vilket han inte har ekonomi till då han är pensionär med låg pension. borde få ha rätt att bo i byggnaden medan åtgärder utförs på fastigheten då detta varken kommer att medföra några extra kostnader eller försvåra de åtgärder som ska utföras på fastigheten. Dödsboet motsätter sig dock inte helt att får ett annat boende av övernattningskaraktär av kommunen till dess att byggnaden återställts. Detta under förutsättning att vare sig han eller dödsboet blir betalningsskyldiga för boendet eller att det skulle ske i form av bistånd från kommunen. Dödsboet kan även tänka sig en lösning som innebär att han kan få övernatta på Halmstad, ett boende för hemlösa i Halmstad kommun som drivs i Svenska kyrkans regi. I sådana fall behöver han få kostnadsfria resor till och från Halmstad, vilket inte får utgöra bistånd utan ska tas från nämndens budget.

Nämnden kan inte bara se till byggnaders bästa utan ska även se till människors välbefinnande, liv och hälsa. Det är ovärdigt för det svenska samhället att försätta personer som är äldre än 75 år i en sådan situation som har hamnat i till följd av nämndens beslut.

Sida 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 1039-25

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut, se bilaga 1.

Domstolens prövningsram Dödsboet har, utöver att det yrkat att nämndens beslut ska upphävas, i andra och tredje hand yrkat att han ska tillhandhållas boende och fri transport och att nämnden ska ansvara och betala för detta.

Mark- och miljödomstolen är med hänsyn till instansordningsprincipen begränsad till att endast pröva vad som omfattas av det överklagade beslutet, dvs. huruvida nämnden har haft fog för att besluta om användningsförbud gällande byggnad på grund av eftersatt underhåll. Således faller frågan om eventuella kompensatoriska åtgärder avseende boende och transporter från nämndens sida utanför prövningen i målet. Dessa yrkanden ska därför avvisas.

Mark- och miljödomstolens bedömning Målet handläggs enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Handläggningen är i huvudsak skriftlig. Mark- och miljödomstolens uppgift är att gå igenom materialet för att se om länsstyrelsens beslut är riktigt.

Mark- och miljödomstolen har gått igenom utredningen i målet samt övervägt vad dödsboet har anfört i mark- och miljödomstolen. Domstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning och de skäl som myndigheten har redogjort för. Förbudet får mot bakgrund av vad som framkommit i nämndens utredning anses vara proportionerligt och ger stöd för att besluta om användningsförbud för hela byggnaden och inte endast delar av den (jfr. Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 juni 2019 i mål nr P 12405-18). Domstolen instämmer vidare med länsstyrelsens bedömning att det har funnits skäl att förena förbudet med vite och att vitesbeloppet får anses skäligt. Vad dödsboet anfört föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska således avslås.

Sida 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 1039-25 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 29 juli 2025 Sebastian Hallman Gunnar Åkerlund I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Sebastian Hallman, ordförande, och tekniska rådet Gunnar Åkerlund. Föredragande har varit beredningsjuristen Erik Mörkås.