P 11657-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommuns beslut den 9 mars 2023 (§ 63/2023, dnr MOBN2021-000759) på följande sätt.

1Mark- och miljööverdomstolen upphäver punkten 1 i Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommuns beslut såvitt avser föreläggandet att återställa tidigare murar, terrassering och två lägre trappor.

SVEA HOVRÄTT DOM P 11657-24

2Mark- och miljööverdomstolen upphäver Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommuns beslut i punkten 2 att solidariskt påföra och en byggsanktionsavgift om 7 331 kr.

SVEA HOVRÄTT DOM P 11657-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva punkterna 1 och 2 i nämndens beslut. De har i andra hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för ny prövning. Till stöd för sin talan har de i huvudsak fört fram detsamma som i mark- och miljödomstolen.

Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommun har motsatt sig ändring av markoch miljödomstolens dom och vidhållit sitt beslut.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Föreläggandet om att riva nya murar

Mark- och miljööverdomstolen har denna dag meddelat dom i ett mål angående bygglov i efterhand för murar på fastigheten (mål nr P 11650-24). Domstolen har genom domen fastställt nämndens beslut att neka bygglov för murarna.

När det har konstaterats att bygglov inte kan ges för en åtgärd är utrymmet att underlåta att förelägga om rivning av byggnadsverket mycket begränsat. Detta förhållande gäller bl.a. mot bakgrund av att det får anses vara av stort allmänt intresse att åtgärder inte vidtas i strid mot lag eller gällande detaljplan. Det är därför av vikt att en åtgärd som efter en rättslig prövning har bedömts strida mot gällande regler blir undanröjd eller på annat sätt rättad. (Se MÖD 2014:3.)

Eftersom bygglov inte kan ges för murarna har nämnden haft fog för att förelägga om att de ska rivas. Överklagandet ska alltså avslås i denna del, vilket innebär att föreläggandet om rivning av murarna står fast.

Föreläggandet om att återställa tidigare murar, terrassering och två trappor

Underinstanserna har bedömt att åtgärderna att riva tidigare murar längs de södra och

SVEA HOVRÄTT DOM P 11657-24

östra fastighetsgränserna, att schakta ur de södra delarna av fastigheten och att riva två lägre trappor vid den södra fastighetsgränsen sammantaget har inneburit en ändring av huvudbyggnaden som kräver bygglov. De har även bedömt att bygglov inte kan ges och att det tidigare utförandet därför ska återställas.

Av 9 kap. 2 § första stycket 3 c PBL följer att det krävs bygglov för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Med ändringar som avsevärt påverkar en byggnads yttre utseende avses inte alltför obetydliga ingrepp eller andra förändringar i byggnadens substans (se prop. 1985/86:1 s. 693).

Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning.

Domstolen anser, i likhet med underinstanserna, att åtgärderna sammantaget har påverkat huvudbyggnadens utseende. Varken murarna vid fastighetsgränserna eller de lägre trapporna framför huset kan dock anses vara delar av byggnaden. Borttagandet av dessa har alltså inte utgjort ett ingrepp eller förändring i byggnadens substans. Den schaktning som skett framför byggnaden har visserligen fått effekten att sockeln ser högre och mer framträdande ut, men inte heller den åtgärden har utgjort en ändring av själva byggnaden utan av markförhållandena i anslutning till byggnaden. Mark- och miljööverdomstolen bedömer därför att ovanstående åtgärder inte har utgjort en lovpliktig ändring av byggnaden. Det har inte gjorts gällande att åtgärderna har varit otillåtna av något annat skäl. Rättelseföreläggandet ska därför upphävas såvitt avser återställande av tidigare murar, terrassering och två lägre trappor.

Vad gäller återställandet av de tidigare murarna kan särskilt följande påpekas. Ett rättelseföreläggande ska avse rättelse av en otillåten åtgärd. Som Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat ovan har det inte varit tillåtet att uppföra de nya murarna, varför dessa ska rivas. Det har dock inte varit otillåtet att riva de tidigare murarna. Det saknas därför grund för att ålägga och att vidta rättelse genom att återställa de gamla murarna.

SVEA HOVRÄTT DOM P 11657-24 Byggsanktionsavgift Eftersom Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att och inte har genomfört en lovplikt byggnadsändring saknas grund för att påföra dem en byggsanktionsavgift för detta. Nämndens beslut ska därför upphävas i denna del. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Liselotte Rågmark, tekniska rådet Ewa Andrén Holst, hovrättsrådet Kristina Dreijer och tf. hovrättsassessorn Hanna Wallin, referent. Föredragande har varit Helene Montán.

Sid 1 (7) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 5439-23 Mark- och miljödomstolen 2024-08-14 meddelad i Vänersborg

PARTER Klagande

Ombud för 1 och 2:

Motpart Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommun Stadshuset 442 81 Kungälv Ombud: ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 14 november 2023 i ärende nr 12999-2023, se bilaga 1 SAKEN Rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift på fastigheten i Kungälvs kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5439-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND En anmälan om eventuell olovlig rivning av mur på fastigheten inkom till Miljöoch byggnadsnämnden i Kungälvs kommun (nedan nämnden) den 2 juli 2021. I samband med tillsynsbesök på fastigheten den 20 december 2021 noterades att fastighetsägarna utöver rivning av murar på fastigheten också schaktat ur och tagit bort trappor på fastigheten samt uppfört ny mur.

Nämnden beslutade den 9 mars 2023, såvitt här är aktuellt, att

förelägga fastighetsägarna och att senast inom sex månader från det att beslutet vunnit laga kraft ha rivit de nya murarna samt ha återställt tidigare murarna, terrasseringen och de två lägre trapporna på samma sätt som innan åtgärderna genomfördes, och påföra dem en solidarisk byggsanktionsavgift om 7 331 kronor.

och överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Västra Götalands län (nedan länsstyrelsen) som i beslut den 14 november 2023 avslog överklagandet.

Det noteras att nämnden även har fattat beslut om att avslå en ansökan om bygglov i efterhand för uppförda murar på samma fastighet. Överklagandet av det beslutet handläggs i mark- och miljödomstolens mål nr P 5415-23.

YRKANDEN M.M. och har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, upphäver punkterna 1 och 2 i nämndens beslut, och har anfört bl.a. följande.

Genom den vidtagna massutskiftningen har behovet av de två lägre trapporna belägna på fastighetens södra sida försvunnit och trapporna har därefter tagits bort. Till skillnad från omständigheterna i Mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr P 5451-21 tillhörde inte trapporna byggnadens yttre. De borttagna trapporna var helt

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5439-23 Mark- och miljödomstolen

frikopplade från byggnaden, vilket gör att man svårligen kan se hur åtgärden kan anses medföra att byggnadens utseende avsevärt påverkats. Borttagandet av de två lägre trapporna kan därför, varken enskilt eller tillsammans med andra åtgärder, anses utgöra en lovpliktig fasadändring enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 c PBL.

Massutskiftningen som de vidtagit på fastighetens södra sida har medfört en icke markant förändring i marknivån. Varken nämnden eller länsstyrelsen har ansett att skillnaden i marknivå är av sådan art att det står klart att marklov erfordrats. Länsstyrelsen menar dock att massutskiftningen har inneburit att den putsade delen på byggnadens södra sida numera är så pass mycket mer framträdande att det innebär att byggnadens utseende har avsevärt påverkats och att åtgärden därför varit lovpliktig.

Deras massutskiftning har till skillnad från omständigheterna i Mark- och miljööverdomstolens mål nr P 5451-21 endast inneburit en smärre ökning av den del av byggnadens grundsockel som är exponerad ovan jord. Grundsockelns utförande efter massutskiftningen kan inte anses vara iögonfallande i sig då det rör sig om en icke markant förändring i marknivån framför byggnaden. Den nu exponerade delen av byggnadens grundsockel har putsats likt resterande del av grundsockeln och ger idag ett sammanhängande intryck med befintlig grundsockel som alltid varit putsad. Eftersom det varken rör sig om en förändring i utförande eller färg kan inte åtgärden, till skillnad från omständigheterna i ovannämnda rättsfall, innebära ett sådant ingrepp eller förändring i byggnadens substans som föranleder lovplikt enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 c PBL.

Det föreligger inte heller någon grund för länsstyrelsens påstående att riksintresset för kulturmiljön skulle innefatta terrasserade trädgårdar. Som tidigare nämnts tar sig riksintresset uttryck genom planmönster av långgatstyp, men även genom tomtindelningen och bebyggelsemönstret med huvudsakligen trähusbebyggelse. Den av dem vidtagna massutskiftningen strider därför inte mot riksintresset.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5439-23 Mark- och miljödomstolen

Av plankartan till detaljplanen framgår att stenmurar och terrasseringar på Östra gatans norra sida bör behållas. Nämnden och länsstyrelsen har tolkat detta som att samtliga terrasserade trädgårdar som är belägna i området norr om östra gatan måste bevaras, när det uppenbarligen endast är de terrasserade trädgårdarna längs med Östra gatans norra sida som åsyftas. Den aktuella planbestämmelsen tar alltså inte sikte på Bäckliden. Detta framgår också tydligt av de platsspecifika förhållanden då det utmed Bäckliden, till skillnad från Östra gatan, endast är deras grannfastighet Kungälv Övre Platt 7 som har en något terrasserad trädgård. Underinstansernas extensiva tolkning saknar förankring i detaljplanen.

Fastigheten omfattas inte av några varsamhets- eller skyddsbestämmelser i detaljplanen. Enligt planbeskrivningen är byggnationen på fastigheten och grannfastigheten något avvikande i förhållande till de kringliggande byggnationerna, men träpanelerna, tegeltaken, burspråk och takutbyggnader medför att de ändå bestämt knyter an till den omgivande bebyggelsen . Den vid-tagna massutskiftningen har varken förändrat eller påverkat dessa yttre faktorer och karaktärsdrag som medför att byggnaden knyter an till den omgivande bebyggelsen. Det noteras härvid att toppbeläggning med natursten inte heller är ett främmande inslag i kulturmiljön, utan tvärtom används genomgående i området.

Sammanfattningsvis utgör inte massutskiftningen och dess effekt på grundsockeln en bygglovspliktig fasadändring i den mening som avses i 9 kap. 2 § första stycket 3 c PBL.

De har accepterat sanktionsavgiften och ansökt om bygglov i efterhand för ersättningsmurarna. Både nämnden och länsstyrelsen har nekat bygglov och ärendet är nu överklagat till mark- och miljödomstolen (mål nr P 5415-23). De har i det målet anlitat en kulturantikvarisk sakkunnig som yttrat sig om hur ersättningsmurarna ska utformas för att inte förvanska den kringliggande kulturmiljön. Den kulturantikvariska sakkunniges åtgärdsbeskrivning är i enlighet med deras lovsökta åtgärder. Det framstår därför som osannolikt att bygglov inte kommer att beviljas

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5439-23 Mark- och miljödomstolen

för ersättningsmurarna och dessa ska därför inte beaktas i den samlade bedömningen.

Trapporna som var belägna på fastighetens södra sida var helt frikopplade från byggnaden. Borttagandet av trapporna utgör alltså ett renodlat markarbete, och är inte en åtgärd som har någon som helst påverkan på byggnadens yttre utseende. Trapporna kan därför inte heller beaktas i den samlade bedömningen.

Det är således enbart den något högre grundsockeln som ska beaktas vid bedömningen om deras vidtagna åtgärder ska anses utgöra en lovpliktig fasadförändring enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 c PBL. Som tidigare redogjorts för innebär massutskiftningen och en något högre grundsockel endast ett obetydligt ingrepp eller förändring i byggnadens substans. De av dem vidtagna åtgärderna utgör därmed inte en lovpliktig fasadförändring.

De vidtagna åtgärderna har medfört att fastigheten och byggnaden blivit avsevärt mer estetiskt tilltalande. Samtliga åtgärder har gjorts med beaktande av den omkringliggande byggnadsmiljön och i enlighet med det föreliggande riksintresset för kulturmiljövård. En något högre grundsockel är inget som är främmande för området för detaljplanen eller för byggnader som är uppförda på 1930-talet.

Avslutningsvis kan det inte anses vara proportionerligt att ålägga dem att återställa terrasseringen och trapporna när de vidtagna åtgärderna i sig inte fordrar marklov.

Vid bedömningen av om fråga är om en avsevärd ändring ska man utgå från byggnaden som sådan och inte dess omgivning. Vidare ska bedömningen av om fråga är om en åtgärd som omfattas av bestämmelsen i 9 kap. 2 § första stycket 3 c PBL utgå från gemene mans uppfattning.

Nämnden har ansett att överklagandet ska avslås och har anfört följande. Detaljplanen har ett bevarandesyfte och ska vara en garant för att området bevaras och inte ersätts med annat.

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5439-23 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolen har den 12 juni 2024 hållit sammanträde och syn i målet, gemensamt med mål nr 5415-23.

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår, utöver vad som anges nedan, av länsstyrelsens beslut.

Den aktuella fastigheten, , ligger i ett område som omfattas av en detaljplan från år 1991. Av detaljplanen framgår att planområdets byggnader och kvartersmark utgör värdefull miljö av riksintresse för kulturmiljövården. På fastigheten fanns tidigare murar i den södra respektive östra fastighetsgränsen. Den södra var putsad och tog som stödmur upp en nivåskillnad. Den östra muren var kallmurad och var även den en stödmur. Fastighetsägarna, och , har tagit bort dessa murar samt schaktat ur i de södra delarna av fastigheten och rivit två lägre trappor vid den södra fastighetsgränsen. De har vidare uppfört nya murar i den södra respektive östra fastighetsgränsen.

Nämnden har ansett att 9 kap. 2 § första stycket 3 c PBL är tillämplig på de sammanlagda åtgärderna i form av att riva murar, trappor och schaktning som och har vidtagit. Av bestämmelsen framgår att det krävs bygglov för en ändring av en byggnad om ändringen innebär att byggnadens yttre utseende påverkas.

ri det anges att begreppet avser en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Med ändringar som avsevärt påverkar en byggnads yttre utseende avses inte alltför obetydliga ingrepp eller andra förändringar i byggnadens substans, såsom att man putsar eller lägger på ytterpanel på en byggnad som inte tidigare varit putsad eller försedd med panel, samt att man tar upp nya fönster eller dörrar eller väsentligt ändrar befintliga sådana (se prop. 1985/86.1 s. 693 och prop. 2016/17:151 s. 48).

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5439-23 Mark- och miljödomstolen

Av lagtextens ordalydelse i 9 kap. 2 § första stycket 3 c framgår att det är ändringen av en byggnad som är det centrala. Det rör sig visserligen om tre åtgärder som och har vidtagit, men dessa har sammantaget medfört att sockeln på huset visuellt har höjts och att huset numera ser ut som ett suterränghus byggnadens södra fasad är frilagd ovan mark i nivå med den södra entrédörrens tröskel i hela sin längd. Det här innebär, enligt domstolens mening, att byggnaden har ändrats och att byggnadens yttre utseende har påverkats. De ändringar som och har vidtagit, genom att riva de gamla murarna, schakta ur jord och ta bort två trappor, var som en följd av detta bygglovspliktiga. Med hänsyn till det område som fastigheten är belägen i är det inte heller sannolikt att bygglov skulle kunna ges för åtgärderna i efterhand. Nämnden har därmed haft fog för sitt beslut att utfärda ett rättelseföreläggande för dessa delar. Nämnden har även haft fog för att påföra en byggsanktionsavgift för de aktuella åtgärderna, vars storlek domstolen inte finner anledning att ifrågasätta.

Nämndens rättelseföreläggande avser även ett föreläggande att riva de nyuppförda murarna. De nya murarna är, likt de tidigare murarna, uppförda i fastighetsgräns. Murarna står på punktprickad mark, dvs. mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Nämnden har därmed haft fog för sitt beslut att förelägga och att riva murarna.

Sammanfattningsvis ska alltså överklagandet avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 4 september 2024.

Hannah Ivarsson Gunnar Åkerlund I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Hannah Ivarsson, ordförande, och tekniska rådet Gunnar Åkerlund.