P 12358-24

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr 2025-07-01 P 12358-24 060205 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-09-03 i mål nr P 3422-24, se bilaga A PARTER Klagande 1. B.L. 2. E. L. 3. G. S. 4. P. S.

Motparter 1. Bygglovsnämnden i Skövde kommun 541 83 Skövde 2. F. S.

SAKEN Klagorätt gällande ett beslut om slutbesked för en komplementbyggnad

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och undanröjer Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 15 juli 2024 (dnr 22779-2024) samt återförvisar målet till länsstyrelsen för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT P 12358-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

B.L. , E. L. , G. S. och P. S. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska undanröja mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens avvisningsbeslut. De har bland annat anfört att de ska ges klagorätt eftersom komplementbyggnaden på grannfastigheten X blivit betydligt större och placerats närmare fastighetsgränsen än vad bygglovet medger. B.L. och E. L. har även anfört att de ska ges klagorätt då det finns brister i utförandet av byggnaden bland annat i fråga om brandsäkerhet. G. S. och P. S. har även anfört att nämnden saknar talerätt i målet.

Bygglovsnämnden i Skövde kommun har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Till stöd för sin inställning har nämnden anfört i huvudsak följande. Praxis är restriktiv med att låta annan än lovsökanden inträda i den tekniska processen. Sakägares rättsliga intressen ska tillgodoses på andra sätt, genom bygglovsprocessen och genom tillsynsprocessen. Klagandena har vid ett flertal tillfällen – om än inte i det överklagade ärendet – fått sina synpunkter på byggnadens storlek, placering och estetiska utformning hanterade av rättsordningen. Nämnden har t.ex. vid inmätning av byggnadens placering och höjd under 2018 och 2019 inte funnit några väsentliga avvikelser i förhållande till bygglovet och därför beslutat att inte ingripa. Nämndens beslut har stått sig vid överinstansernas prövning. Det saknas under alla förhållanden skäl för återförvisning då en förnyad prövning av klagandenas invändningar inte kan förväntas leda till någon förändring i sak.

Nämnden har i Mark- och miljööverdomstolen gett in situationsplanen från bygglovet och en inmätning av byggnaden utförd den 11 december 2018 samt dessa båda bilder lagda ovanpå varandra.

F. S. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT P 12358-24

SKÄLEN FÖR MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT

Frågan i målet är om klagandena har rätt att överklaga nämndens beslut att ge slutbesked. Vad klagandena i övrigt anfört faller utanför Mark- och miljööverdomstolens prövning i detta mål.

Rättsliga utgångspunkter

Ett beslut om slutbesked innebär att nämnden har tagit ställning till om åtgärden ska anses slutförd och att byggnaden får tas i bruk, se 10 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL). Ett godkännande förutsätter att byggherren visat att alla krav som gäller för åtgärden enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet och beslut om kompletterande villkor är uppfyllda samt att nämnden inte funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. PBL. Det är möjligt att ge slutbesked även om uppfyllandet har brister, så länge bristerna är försumbara (10 kap. 35 § PBL). Om bristerna inte är försumbara finns möjlighet för byggnadsnämnden att ge ett interimistiskt slutbesked (10 kap. 36 § PBL).

I PBL saknas en särskild bestämmelse som reglerar klagorätten för slutbesked, i motsats till vad som gäller för startbesked där klagorätten regleras särskilt i 13 kap. 15 § PBL. För slutbesked regleras rätten att överklaga genom bestämmelsen i 13 kap. 8 § PBL, som hänvisar till 42 § förvaltningslagen (2017:900), FL. Av sistnämnda bestämmelse framgår att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. En rätt att överklaga enligt 42 § FL förutsätter att beslutet antingen påverkar klagandens rättsliga ställning eller rör ett intresse som han eller hon har och som erkänts av rättsordningen. Exempelvis kan det vara fråga om att den beslutande myndigheten ska ta hänsyn till intresset vid sin materiella prövning av ärendet. I vissa fall har även den som har ett beaktansvärt intresse i saken fått överklaga beslutet. Avgörande för rätten att överklaga är med andra ord den effekt som beslutet får för klaganden. (Se t.ex. rättsfallet NJA 2017 s. 421 och där hänvisad praxis).

Av förarbetena till PBL framgår att den lovsökande bör kunna överklaga ett vägrat slutbesked (se prop. 2009/10:170 s. 328). Det saknas däremot stöd i såväl förarbeten

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT P 12358-24

som praxis för att andra än lovsökanden/byggherren ska anses berättigade att klaga på ett beslut om slutbesked. Närboende granne anses i stället ha rätt att få åtgärder prövade genom att överklaga det bygglov som ligger till grund för slutbeskedet. En närboende granne som anser att ett bygglov inte har följts kan vidare påkalla tillsyn enligt 11 kap. PBL.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Av utredningen i målet framgår följande.

Nämnden har den 19 december 2013 gett bygglov för om- och tillbyggnad av en komplementbyggnad på fastigheten X i Skövde kommun. Bygglovsbeslutet överklagades av G. S. och P. S. som bland annat anförde att den redan pågående byggnationen inte uppförs enligt ritningarna. Mark- och miljödomstolen prövade genom dom den 28 maj 2014 i mål nr P 1703-14 frågan om bygglov kan ges utifrån beslutade ritningar och förklarade att frågan om den uppförda byggnationen överensstämmer med ritningsunderlaget får behandlas inom ramen för nämndens tillsynsverksamhet. Domen har fått laga kraft.

Klagandena har sedan vid ett flertal tillfällen påkallat tillsyn avseende komplementbyggnadens överensstämmelse med bygglovet men nämnden har avslutat ärendena utan att ingripa. Efter överklagande har tillsynsärendena initialt återförvisats av överinstanserna till nämnden för fortsatt handläggning. Vid överprövning av nämndens fortsatta handläggning har mark- och miljödomstolen avslagit G. Ss. och P. Ss. överklagande med motiveringen att även om nämndens utredning och bedömning till vissa delar är otydlig kring de faktiska förhållandena på platsen avviker inte de åtgärder som vidtagits på fastigheten X från det meddelade bygglovet i sådan utsträckning att det på beslutsdagen fanns grund för ytterligare tillsynsåtgärder. Markoch miljödomstolen ansåg att frågan om ett eventuellt ingripande i stället får prövas i samband med att nämnden bedömer om slutbesked ska meddelas eller då bygglovet upphört att gälla. (Se Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 30 oktober 2020 i mål nr P 510-20, som fick laga kraft den 25 maj 2021 när

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT P 12358-24

Mark- och miljööverdomstolen i mål nr P 13184-20 beslutade att inte meddela prövningstillstånd.)

Efter att ett nytt tillsynsärende initierades den 8 mars 2024 har nämnden hållit slutsamråd i bygglovsärendet och gett slutbesked den 26 mars 2024. I beslutet anges att slutbeskedet är giltigt under förutsättning att de noterade försumbara bristerna i form av vissa utvändiga och invändiga arbeten samt avskiljande av pannrummet från samtliga övriga rum i byggnaden åtgärdas. Som avvikelse från de krav som gäller för åtgärderna anges att ett fönster utgått och att byggnaden vid tillfället för slutsamrådet var skadad av en brand som skett den 24 mars 2024.

Av slutbeskedet framgår inte att nämnden har utrett och tagit ställning till om det finns skäl att ingripa med anledning av de invändningar som framförts i tillsynsärendena, t.ex. ifråga om komplementbyggnadens placering i förhållande fastighetsgränsen. Nämndens slutbesked innehåller följaktligen inte den prövning av komplementbyggnadens förenlighet med bygglovet som påkallats inom ramen för tillsynsprocessen.

Klagandenas invändningar mot slutbeskedet är inte heller av sådant slag att rätten att få dem prövade kan anses ha tillgodosetts genom möjligheten att överklaga bygglovet. Eftersom klagandena varken fått sina rättsliga intressen tillgodosedda genom en prövning rörande bygglovet eller genom att påkalla tillsyn har de haft rätt att överklaga slutbeskedet.

Mot bakgrund av det anförda ska, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, länsstyrelsens beslut undanröjas och målet återförvisas till länsstyrelsen för prövning av överklagandena i sak.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT P 12358-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Liselotte Rågmark, tekniska rådet Mats Kager, hovrättsrådet Johanna Fernlund och tf. hovrättsassessorn Anna Lundgren, referent. Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo.

Bilaga A

Sid 1 (3) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 3422-24 Mark- och miljödomstolen 2024-09-03 meddelad i Vänersborg

PARTER Klagande 1. B.L. 2. E. L. 3. G. S. 4. P. S. Motpart 1. Bygglovsnämnden i Skövde kommun 541 83 Skövde 2. F. S.

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut 2024-07-15 i ärende nr 22779-2024, se bilaga 1 SAKEN Överklagande av Länsstyrelsens beslut om avvisning av överklagande. DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 3422-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Bygglovsnämnden i Skövde kommun (nämnden) beslutade den 26 mars 2024 (dnr BYGG.2013.54) att bevilja slutbesked på fastigheten X (fastigheten) i Skövde kommun gällande om- och tillbyggnad av komplementbyggnad. E. och B.L. lagfarna ägare till fastigheten Y samt P. och G. S. lagfarna ägare till fastigheten Z (klagandena) överklagade nämndens beslut till länsstyrelsen som avvisade överklagandena med följande motivering. Slutbeskedet riktar sig till sökanden och vad ovan angivna klaganden angett till skäl för överklagandet kan inte anses påverka deras rättsliga ställning. Slutbeskedet rör inte heller något intresse som grannarna har tillerkänts av rättsordningen och de kan inte heller anses ha ett beaktansvärt intresse i saken. Deras civila rättigheter kan inte heller anses påverkas av de åtgärder som slutbeskedet avser. Klagandena har nu överklagat länsstyrelsens beslut.

YRKANDEN M.M. Klagandena har, som domstolen uppfattar deras överklagande, yrkat att mark- och miljödomstolen undanröjer länsstyrelsens beslut och återförvisar ärendet för prövning av överklagandena i sak, alternativt att domstolen med ändring av byggnadsnämndens beslut ogiltigförklarar slutbeskedet.

Till stöd för sitt överklagande har klagandena anfört följande. På Boverkets hemsida kan utläsas följande. Det saknas en särskild bestämmelse i plan- och bygglagen, PBL, om vem som får överklaga ett slutbesked. Ett slutbesked får därför enligt förvaltningslagen överklagas av den som beslutet angår om beslutet har gått denne emot. Ett beslut att inte ge slutbesked kan överklagas av den som sökt lovet eller den som gjort anmälan eftersom det går dem emot. De berörs i egenskap av ägare till grannfastigheter av beslutet då byggnationen står nära, mycket nära deras tomt. De har ett otal gånger lämnat in underlag för tillsyn, överklagat bygglovsnämndens beslut och fått rätt. Det de inte lyckats med är att få bygglovsnämnden att verkställa de besluts om gått dem emot. När det gäller rättsläget gällande vem som har rätt att överklaga ett slutbesked framgår av tidigare domar meddelade av mark- och miljööverdomstolen, MÖD, att startbesked kan överklagas av grannar om deras

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 3422-24 Mark- och miljödomstolen

civila rättigheter påverkas av den åtgärd som startbeskedet medger och att grannar i vissa fall även har rätt att överklaga ett slutbesked för exempelvis attefallshus, trots att det inte står i PBL. För att en anmälningspliktig åtgärd ska kunna få ett slutbesked måste normalt alla krav som gäller för åtgärden enligt startbeskedet vara uppfyllda. Det betyder att kraven för startbesked får betydelse även för bedömningen om slutbesked kan ges. Domstolen klargjorde att startbesked och slutbesked bör ses i ett sammanhang om de har överklagats eftersom de har en nära anknytning till varandra. Om klagandens civila rättigheter faktiskt påverkas av startbeskedet och den klagande därmed har rätt att överklaga beslutet om startbesked, har den klagande även rätt att överklaga beslutet om slutbesked för samma åtgärd. Boverket tolkar domen som att klaganden måste ha överklagat beslutet om startbesked för att ha rätt att överklaga beslutet om slutbesked.