P 12542-24

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-06-03 P 12542-24 060206 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-09-05 i mål nr P 4945-23, se bilaga A PARTER Klagande Karlskrona kommun Motpart

Ombud för 1 5: och samt

SVEA HOVRÄTT DOM P 12542-24

SAKEN Detaljplan för , Sturkö, i Karlskrona kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Kommunfullmäktige i Karlskrona kommuns beslut den 23 november 2021 (dnr KS 2021/6398) att anta detaljplan för , Sturkö, i Karlskrona kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12542-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Karlskrona kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva markoch miljödomstolens dom och fastställa Kommunfullmäktige i Karlskrona kommuns beslut att anta detaljplan för i Karlskrona kommun.

, , , och har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

och har i egenskap av nya ägare till fastigheten i Karlskrona kommun inträtt som motparter i målet men har uppgett att de inte har något att anföra.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Karlskrona kommun har i huvudsak anfört följande. Det är enligt praxis inte ett villkor att strandskyddsfrågan är avgjord innan detaljplanen antas. Påverkan på strandskyddet är mycket ringa och ingen ny bebyggelse föreslås inom området som omfattas av strandskydd. Platsen kan komma till gagn för både boende och allmänhet och dess utförande är inte i detalj prövat. Därav valde kommunen att låta strandskyddet ligga kvar i detaljplanen. Länsstyrelsen har under planarbetet inte haft några invändningar om detaljplanens påverkan på strandskyddet. Det är vidare stor sannolikhet att en dispens skulle kunna beviljas för det aktuella området. Den del som påverkas av strandskyddet saknar betydelse för strandskyddets syften eftersom det ligger väl avskilt från strandområdet av annan bebyggelse och är av mycket begränsad omfattning.

, , , och har i huvudsak anfört följande. Strandskyddsfrågan har inte hanterats tillräckligt utförligt. Kommunens påstående om ringa påverkan på strandskyddet saknar stöd i konkreta utredningar. Osäkerheten rörande möjligheten att erhålla strandskyddsdispens skapar en betydande osäkerhet kring detaljplanens genomförbarhet. Kommunen har inte tillräckligt visat att området är lämpligt för bebyggelse eller att strandskyddsfrågan kan

SVEA HOVRÄTT DOM P 12542-24

lösas på ett sätt som tillgodoser både strandskyddets syften och detaljplanens genomförbarhet. Inte heller har kommunen analyserat eller redovisat hur privatiseringen av området påverkar strandskyddets syften. Att kommunen själv har beslutanderätt i fråga om strandskyddsdispens är inte ett särskilt skäl för dispens. Kommunens måste i stället visa att platsens faktiska förutsättningar uppfyller kraven för dispens, vilket inte har gjorts.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Syftet med detaljplanen, som omfattar cirka två hektar, är att möjliggöra nya bostäder på Sturkö. En mindre del av planområdet ligger inom strandskyddat område. Strandskyddet har inte upphävts genom bestämmelse i detaljplanen. Kommunen har anfört att detaljplanens påverkan på strandskyddet är mycket ringa och att ingen ny bebyggelse föreslås inom det område som omfattas av strandskydd. Vidare har kommunen anfört att en dispens från strandskyddet med stor sannolikhet kan beviljas eftersom området saknar betydelse för strandskyddets syften då det ligger väl avskilt från strandområdet av annan bebyggelse och är av mycket begränsad omfattning.

Mark- och miljööverdomstolen har inledningsvis att bedöma om strandskyddet riskerar att utgöra ett hinder mot genomförandet av detaljplanen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12542-24

Planområdet utgörs i sin helhet av fastigheten som ägs av Karlskrona kommun. Fastigheten sträcker sig även en bit utanför planområdets östra gräns. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att planbestämmelsen p , som föreskriver att byggnad ska placeras minst 8,0 meter från fastighetsgräns i öster, inte hindrar att byggnad uppförs närmare den del av den östra plangränsen som inte sammanfaller med fastighetsgräns. Planbestämmelsen p hindrar alltså inte att byggnader uppförs inom strandskyddsområde.

För att uppföra nya byggnader inom strandskyddsområde krävs strandskyddsdispens. Dispens krävs även för att inom ett sådant område och under vissa angivna förhållanden utföra anläggningar och anordningar samt att vidta åtgärder. (Se 7 kap. 15, 18 b och 18 c §§ miljöbalken.) Aktuellt område förefaller inte ha tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Hela strandskyddsområdet tycks inte heller vara väl avskilt från strandlinjen genom mellanliggande villabebyggelse. Mot den bakgrunden är det enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning i vart fall inte troligt att strandskyddsdispens skulle kunna beviljas inom hela det strandskyddsområde som omfattas av detaljplanen. Frågan är då om detaljplanen kan genomföras även om det inte nu kan antas att strandskyddsdispens kan beviljas.

Detaljplanen styr inte exakt utformning eller placering av den tillkommande bebyggelsen. Placeringen av bebyggelsen inom den kvartersmark som ansluter till strandskyddsområdet är således flexibel och detaljplanen förutsätter därmed inte att strandskyddsområdet måste tas i anspråk. Strandskyddet omfattar vidare en mycket begränsad del av det totala planområdet. För uppförande av bebyggelse på de delar av planområdet som ligger utanför strandskyddsområdet krävs det inte strandskyddsdispens (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 1 november 2024 i mål nr M 4233-23). Mark- och miljööverdomstolen bedömer därför att strandskyddet, även om dispens inte kan ges, inte utgör ett hinder mot genomförandet av detaljplanen. Det har därför inte funnits skäl att upphäva detaljplanen på den grunden eller att markens lämplighet för det avsedda området inte är tillräckligt utredd.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12542-24 Beträffande övriga invändningar som framställts mot detaljplanen instämmer Markoch miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömningar. Mark- och miljödomstolens dom ska därmed upphävas och Kommunfullmäktige i Karlskrona kommuns beslut att anta detaljplanen ska fastställas. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Liselotte Rågmark, tekniska rådet Ewa Andrén Holst, hovrättsrådet Kristina Dreijer, referent, och tf. hovrättsassessorn Emma Karlsson. Föredragande har varit Elin Fockström Haubitz.

Sid 1 (26) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 4945-23 Mark- och miljödomstolen 2024-09-05 meddelad i Växjö

PARTER

Klagande

Ombud för 6 och 7 och

Motpart Karlskrona kommun

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4945-23 Mark- och miljödomstolen

ÖVERKLAGAT BESLUT Karlskrona kommuns beslut av den 23 november 2021 i ärende nr KS 2021/6398, se bilaga 1 SAKEN Detaljplan för , Sturkö, Karlskrona kommun (återförvisat P 91-22) DOMSLUT Mark- och miljödomstolen upphäver Karlskrona kommuns antagandebeslut av den 23 november 2021 i ärende nr KS 2021/6398 beträffande detaljplan för fastigheten i Karlskrona kommun.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4945-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun har beslutat att anta detaljplan för fastigheten , Sturkö, i Karlskronas kommun. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen som i dom den 28 juli 2023 upphävde beslutet. Skälet var i huvudsak att det inte ansågs utrett att genomförandet av detaljplanen inte skulle komma i konflikt med artskyddsförordningen.

Mark- och miljödomstolens dom överklagades till mark- och miljööverdomstolen som den 2 oktober 2023 undanröjde mark- och miljödomstolens dom och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

YRKANDEN M.M. och , och , samt och har yrkat att nämndens beslut ska upphävas.

och har till stöd för sin talan anfört bland annat följande.

Enligt de ritningar som de granskat kommer ett par av husens gavlar att hamna att hamna cirka åtta meter från deras tomtgräns. Genom balkonger/fönster så kommer det nya huset att få direkt insyn till dem och deras uterum, vilket är helt oacceptabelt.

När det gäller miljön runt omkring så kommer även detta bli problem. Från att ha levt med fågelkvitter och diverse andra djur så som rådjur, fasaner, rävar och fladdermöss så byts detta nu ut mot buller från människor och bilar samt mer avgaser som mer eller mindre kommer driva in hos dem. Enligt ritning så kommer vägar och parkeringar anläggas mellan husen över hela området så bilar kan köra runt. Trafik inpå husknuten är inte trevligt för någon.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4945-23 Mark- och miljödomstolen

Det som först benämndes som åkerholme av länsstyrelsen från början klassades inte som detta efter kommunens hävdande att det inte är en åkerholme på grund av den intilliggande Sturkövägen. För att något ska klassas som åkerholme behöver hela holmen omgärdas av åkermark. På den häradsekonomiska kartan från 1915-19 syns det tydligt på tomten att det är just två åkerholmar utritade på kartan. Det förhållandet att man sedan senare har valt att anlägga Sturkövägen i anslutning till en av dessa borde inte påverka dess status som åkerholme och dispens borde därmed krävas även för denna.

har till stöd för sin talan anfört bland annat följande.

Granskningsutlåtandet ska läggas upp digitalt på kommunens hemsida tillsammans med andra handlingar. Detta har kommunen inte gjort och därför ska detaljplanen upphävas med hänvisning till vad som anges i 5 kap. 24 § punkt 2 plan- och bygglagen. Det förhållandet att granskningsutlåtandet inte publicerats digitalt har gjort det mycket svårt att samordna uppgifterna. Med all sannolikhet finns det sakägare som hade synpunkter i samrådet, men som inte lämnade in något i granskningen, och de vill och kan säkert överklaga, men kanske inte fått granskningsutlåtandet skickat till sig, och heller inte kunnat få informationen via hemsidan.

Strandskyddet har inte utretts och behandlats.

Planen ska upphävas på grund av att den medger placering av tvåvåningshus åtta meter från tomtgräns och hus på fastigheten . Det är integritetskränkande och innebär för kraftig insyn på nämnda fastighet. Vidare medför höga huskroppar tätt inpå fastigheten stor skuggning och utebliven kvällssol. Om det dessutom sätts upp högt insynsskydd kommer fastigheten skuggas ännu mer och detta har man inte tagit med i den bristfälliga skuggstudie som genomförts. Skuggstudien måste göras om.

Planen möjliggör förhållandevis omfattande bebyggelse, både vad avser byggnads-

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4945-23 Mark- och miljödomstolen

höjd och omfattning, som således kommer att avvika helt från den tidigare bebyggelsen. Enligt planen tillåtna byggnader kommer även att medföra stor skuggning och utebliven kvällssol på grannfastigheterna. Den skuggstudie som gjorts har inte tagit dessa faktorer i beaktande.

Detaljplaneområdet ligger på en ö som har en unik skärgårdskaraktär och som är bebyggd med enplanshus med lantlig karaktär. Kommunen har i planbestämmelserna reglerat ytterst lite över hur bebyggelsen ska se ut eller var den ska placeras inom planområdet. Grannar hade inte att räkna med den form av bebyggelse eller förtätning av området som kommunen nu föreslår, oaktat om man utgår från illustration eller från planbestämmelserna. En av hans fastigheter, som angränsar till den nya planerade bebyggelsen, är obebyggd lantbruksmark. I dagsläget används marken för odling av foder till nötkreatur, men det kan inte helt uteslutas att fastigheten även kan komma att användas till bete för lösgående djur. Detaljplanen kommer därför sammantaget att innebära en betydande olägenhet för nyttjandet av samt riskerar att sänka värdet på hans fastigheter.

Det framgår av den fördjupade översiktsplanen för skärgården (se del 1, s. 61) att hela området vid Tockatorp föreslås kompletteras med 30 - 40 bostäder. I den aktuella detaljplanen planeras för ett betydligt högre antal bostäder, nämligen 60 bostäder, inom ett mycket mindre område än vad som angetts i den fördjupade översiktsplanen. 60 nya bostäder med cirka två personer i varje bostad skulle motsvara en ökning av Sturkös befolkning om cirka tio procent på en sådan begränsad yta. Detta innebär att detaljplanen inte är förenlig med översiktsplanen och att bebyggelsen som planeras i detaljplanen därmed inte är lämplig i det aktuella området.

Den förtätning och den byggnadshöjd som detaljplanen medger får betraktas som främmande inslag i Tockatorp. Befintlig bebyggelse utgörs av lägre byggnader och som framgår av satellitbilder är området glest bebyggt. Uppförandet inom detta av cirka 60 lägenheter kommer således att innebära en avsevärd förtätning. Kommunen har framfört att de önskar utöka antalet bofasta på Sturkö, men detta hade även

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4945-23 Mark- och miljödomstolen

kunnat genomföras genom att bygga envåningshus som passar in i Sturkös unika skärgårdskaraktär. Detta hade även inneburit en mindre förtätning, vilket också stämt bättre överens med områdets karaktär.

Detaljplanen kommer innebära en ökad insyn på deras fastigheter. I praxis har byggnader som enligt detaljplan placerats på ett avstånd om 14 meter från gränsen till en fastighet bedömts som relativt kort och att byggnationen skulle innebära en påtaglig insyn. I detta fall är avståndet kortare än 14 meter. Den planerade bebyggelsen kommer innebära en påtaglig insyn på deras fastighet.

Området innehåller stenröse och odlingsrösen samt stora åkerholmar varför antagandebeslutet ska upphävas. Allt ligger inom biotopskyddsområden och detta måste beaktas. Vissa av huskropparna enligt detaljplanen kommer att placeras på dessa känsliga områden som är skyddade enligt miljöbalken. Detaljplanen medför vidare en alldeles för kraftig förtätning och mycket högre bebyggelsedensitet än omkringliggande bebyggelse. Bebyggelsen kommer att bli för dominant och man visar inte respekt för befintlig bebyggelse och en lantlig skärgårdsmiljö.

Den antagna detaljplanen medför en alldeles för kraftig förtätning och mycket högre bebyggelsedensitet än omkringliggande bebyggelse. Bebyggelsen kommer att bli för dominant och det visas inte respekt för befintlig bebyggelse och en lantlig skärgårdsmiljö. Den form av bebyggelse eller förtätning som möjliggörs kommer att innebära en betydande olägenhet samt riskerar att sänka värdet på fastigheten .

Trafiksituationen kommer inte bli hållbar ur säkerhetssynpunkt eller miljöhänseende. Planområdet ligger direkt norr om Sturkövägen (Väg 738), en väg som redan idag är hårt belastad. Årsdygnstrafiken beräknas utifrån tidigare mätningar från Trafikverket år 2018 uppgå till 1 450 fordon per dygn. Tillkommande resor och trafik med anledning av planen beräknas öka och det kommer bli en avsevärd påverkan för fastigheter som är belägna utmed Sturkövägen. Med all sannolikhet

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4945-23 Mark- och miljödomstolen

påbörjats byggnation på Svärmhallen Sanda Sturkö. Det kommer medföra ytterligare ökad trafik och belastning på Sturkövägen, och detta har inte kommunen tagit med i sina beräkningar. Det innebär ännu mer trafik på Sturkövägen. Detta måste givetvis granskas på nytt, och den alldeles för kraftiga utbyggnaden enligt detaljplanen måste avslås.

Det aktuella planområdet ligger direkt norr om Sturkövägen, en väg som redan är relativ hårt belastad. Årsdygnstrafiken beräknas utifrån tidigare tagna mätningar från Trafikverket år 2018 att uppgå till cirka 1 450 fordon per dygn. Om planen genomförs beräknas tillkommande resor med anledning av planen uppgå till cirka 182 resor med bil. Det är hög hastighet på Sturkövägen samt bilarna är svåra att upptäcka på grund av en vägkurva. Redan i nuläget finns en risk för olycka vid korsning av Sturkövägen. Kommunen beaktat detta tillräckligt, särskilt inte utifrån att planläggning ska ske med hänsyn till skydd för trafikolyckor. Det framgår inte att några närmare överväganden har gjorts med anledning av inkomna synpunkter under granskningen. Trafikökning på Sturkövägen till följd av planläggning av andra delar av ön, såsom öster om Tockatorp, är något som kommunen inte verkar ha beaktat.

Den utredning avseende trafikbuller som gjorts direkt fokuserad på den nya bebyggelsen och de nivåer som kan uppkomma inom planområdet. Kommunen har inte angett vilken påverkan den ökade trafiken kan ha för fastigheter utmed vägen som inte ingår i planområdet. Då det kan bli en avsevärd påverkan för fastigheter som är belägna utmed vägen anser han att Kommunen, utifrån ett olägenhetsperspektiv, skulle ha utrett och förtydligat sina överväganden avseende planområdets placering och påverkan på omgivningen.

Ansökan om dispens för flytt av odlingsrösen har beviljats med vissa villkor. Då ingen ängs-, betes- eller jordbruksmark kommer att bestå inom planområdet, och den yta som gränsar mot jordbruksmark är ytterst begränsad, anser han att det inte är möjligt att vid flytt och omplacering av odlingsrösena följa villkoren i dispensen. Det bör noteras att trots att dispensen meddelats vid granskningstillfället och vid

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4945-23 Mark- och miljödomstolen

antagande av planen har den inte bifogats underlaget så att det varit möjligt att se hur dispensen och dess ansökan stämmer överens med hur detaljplanen har utvecklats. Den omständigheten att dispensen, som är en förutsättning för genomförandet av planen, inte går att följa innebär att detaljplanen enligt honom ska upphävas. Någon bedömning av odlingsrösenas kulturhistoriska värden har vidare inte gjorts under planarbetet.

Nuvarande markanvändning i det aktuella planområdet utgörs till största del av jordbruks- och åkermark. På fastigheten sker det i dagsläget så kallad vallodling och det finns ett befintligt avtal mellan kommunen och en närliggande fastighet, där ägaren av den fasigheten nyttjar fastigheten för att slå ängen och nyttja som värdefullt foder i form av ensilage och hö till sina djur.

I planbeskrivningen uppges att områdets lokalisering gör platsen lämplig för vidare utbyggnad av samhället på Sturkö. Vidare står det att uppförandet av cirka 60 nya lägenheter i ett läge med tillgång till offentlig och kommersiell service motiverar ett ianspråktagande av jordbruksmark. Någon ytterligare motivering till val av plats eller avvägning mellan olika intressen framgår inte. Det saknas en alternativ lokaliseringsutredning. Av den antagna planen eller av tidigare handlingar framgår inte att alternativa lokaliseringar har prövats med beaktande av intresset att inte ta jordbruksmark i anspråk för bebyggelse. Det framgår inte heller om omständigheten att den aktuella marken ligger i anslutning till annan jordbruksmark har beaktats. Detta är en brist i detaljplanen, framför allt eftersom det i den fördjupade översiktsplanen för skärgården anges att beträffande Sturkö är ett fortsatt brukandet av jordbruksmarken nödvändigt för att bevara värdena (se del 1, s. 63).

I planbeskrivningen illustreras hur bebyggelsen kan komma att se ut. Det anges antal kvadratmeter per lägenhet och hur många lägenheter som kan byggas av varje sort. Den totala byggnadsvolymen eller byggnadsarealen framgår dock inte. Det anges inte någon total byggnadsarea per kvartersmark eller vilken byggrätt i volym eller area som hela planen kan uppgå till. Därmed är det möjligt att bebygga planområdet på helt annat sätt än vad som har illustrerats under planprocessen. I denna

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4945-23 Mark- och miljödomstolen

del bör det även noteras vad kommunen själva skriver i sitt granskningsutlåtande på sidan 25 om planens flexibilitet. Det ska vara möjligt att ta ställning till vad en plan kan innebära, vilket framgår av MÖD:s avgörande i mål nr P 12989 19. I och med denna brist i planbeskrivningen bör planen upphävas.

Planens påverkan på yt- och grundvatten har utretts bristfälligt. När det gäller underlagen som legat till grund för bedömningen av frågan om betydande miljöpåverkan framgår att kommunen inte har någon specifik kunskap om grundvattnet i området. Av samma underlag framgår däremot att exploatering av området med bostäder kommer att innebära mer hårdgjorda ytor, vilket kan leda till att infiltrationen av regnvatten i området kommer att minska. I den översiktliga dagvattenutredningen anges att största delen av planområdet kommer att vara grönytor (se sida 15). Detta motsägs dock av tabell 4 i samma utredning där det framkommer att bostäder och lokalgata upptar största delen av ytan.

I planbestämmelserna står det inte något om volymen av husen inom kvartersmarken eller andelen hårdgjord yta vilket gör att de antaganden som beräknats på utifrån illustrationerna inte följts upp med tydliga planbestämmelser som begränsar hårdgjorda ytor. Det förhållandet att hårdgjorda ytor ökar påverkar grundvattenbildningen negativt och ska beaktas i dagvattenutredningen enligt vad som framgår av den bedömning som gjorts om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I den översiktliga dagvattenutredningen har dock enbart frågan om dagvattenhantering och ytavrinning i förhållande till ökade hårdgjorda ytor behandlats. Där bör det noteras att ytavrinningen beräknas öka med 100 l/s för tvåårsregn. Huruvida grundvattenbildningen kan påverkas avhandlas inte alls.

Med beaktande av andelen ökade flöden i ytavrinningen bör det ske en påverkan på grundvattenbildningen. Med anledning av att bland annat marktorka förväntas öka på grund av klimatförändringar och då dagvattnet ska omhändertas av det kommunala dagvattensystemet, är det en brist att påverkan på grundvattenbildningen inte har utretts. Det framgår även av den bedömning som gjorts om planen kan antas

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4945-23 Mark- och miljödomstolen

medföra betydande miljöpåverkan att det sannolikt finns enskilda dricksvattenbrunnar i planområdets närhet. Någon utredning om dessa brunnar samt eventuell påverkan har inte heller presenterats. Detta är en brist.

Vad avser avrinningen av ytvatten så framgår det av den översiktliga dagvattenutredningen att det finns olika sätt att lösa dagvattnet så att det kan samlas in. I planbestämmelserna står det endast att det är något som ska ordnas, men inte hur detta ska ordnas.

Vidare framgår det att beräkningarna som är gjorda för planområdet är beräknade på tvåårs- och tioårsregen men inte på några värre scenarier. Detta innebär att det är stor sannolikhet att planområdet kommer att vara dimensionerade för sådana årsregen, men det framgår då inte hur planområdet avser att omhänderta exempelvis 50- eller 100-årsregn, vilket kan innebära stora svårigheter för fastigheterna öster om planområdet samt för hans fastighet norr om planområdet. Den omständigheten att det inte tydligt framgår var fördröjning sker eller hur större flöden ska lösas utan påverkan på omgivningen är en stor brist i underlaget.

Enligt Mark- och miljööverdomstolen är den inventering som gjorts i området angående fridlysta arter tillräcklig och det saknas därmed skäl att upphäva detaljplanen på den grunden att förekomsten av fridlysta arter inte utretts tillräckligt. Det finns dock andra aspekter som gör att genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Dessa aspekter har redovisats för ovan och inkluderar eventuell påverkan på biotoper och yt- och grundvatten. Avsaknaden av en strategisk miljökonsekvensbedömning är en sådan brist i beslutsunderlaget att det finns skäl att upphäva beslutet om antagande av detaljplanen.

Det bör även noteras att den i EU-parlamentet nyligen besluta att anta den så kallade naturrestaureringslagen och därigenom även fastställer att det finns ett gemensamt mål inom EU att återställa förstörda livsmiljöer och förlorade arter. Detta avser exempelvis återställning av betesmarker. Lagen syftar uttryckligen till att särskilt främja biologisk mångfald. På fastigheten sker det i dagsläget

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4945-23 Mark- och miljödomstolen

vallodling. Vallodling gynnar särskilt markorganismer och kolinbindning, vilket i sin tur gynnar den biologiska mångfalden. Om denna vallodling skulle försvinna skulle det därför innebära en stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden i området och således även motverka målen i naturrestaureringslagen.

och har till stöd för sin talan anfört bland annat följande.

De anser att bostäderna, som kommer innebära att cirka tio procent av öns befolkning trycks ihop på 0,1 procent av öns totala yta, inte stärker skärgårdsmiljön. Genom att blanda enplans- och tvåplansbyggnader kan man minska den negativa påverkan på skärgårdsmiljön och få en varierad bebyggelse samt behålla karaktären av öppet landskap. I princip alla som bor på ön passerar området och det är därför viktigt att bevara skärgårdsmiljön och det öppna landskapet. Genom en- och tvåplans hus minskar man också påverkan från buller och trafik samt den negativa påverkan ljus- och solflöde. Kommunen har justerat avståndet som ska gälla mellan befintliga fastigheter och nybyggnationen, men har inte visat på vilket sätt det förbättrar ljus- och solflöde. Det har en stor påverkan på dem att under sommarmånaderna gå miste om sen eftermiddags- och kvällssol. Kommunen har inte heller redovisat något underlag som visar hur tänkt byggnation påverkar deras eventuella installation av solpaneler. De vill att byggnationen begränsas genom att glesa ut till färre byggnader eller genom att enplans- och tvåplans byggnader blandas.

Deras fastighet är byggd på samma berg som nu ska bebyggas. De är oroliga för hur det naturliga vattenflödet under markytan påverkas när berget sprängs sönder. Under deras hus finns en bergsskreva som periodvis fylls med avrunnet regnvatten, men som de hittills kunnat avhjälpa. Men ett eventuellt ökat naturligt flöde under markytan får omfattande konsekvenser. De vill att kommunen genom en utredning visar hur sådana problem inte uppstår och vilket ansvar kommunen har om det ändå uppstår.

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4945-23 Mark- och miljödomstolen

och har till stöd för sitt överklagande i huvudsak anfört samma grunder och omständigheter som , samt för egen del även anfört bland annat följande.

Det har inte genomförts någon särskild utredning avseende näraliggande mjölkoch köttproducerande lantbruk. Länsstyrelsen uppmärksammade kommunen på ett lant-bruk med brukningscentrum cirka 500 meter sydväst om planområdet vars betes-marker sträcker sig i nordostlig riktning fram mot Sturkövägen mittemot området som är föremål för detaljplan. Länsstyrelsen påtalade att med tanke på närheten och förhärskande vindriktning borde denna verksamhet bedömas i underlaget när gäller djurhållning och lukt. Något faktisk utredning avseende påverkan från det aktuella lantbruket har inte redovisats av kommunen, och inte heller om planen riskerar in-nebära svårigheter för det aktuella lantbruket.

I planbeskrivningen finns illustrationer av hur bebyggelsen kan komma att se ut. Den totala byggnadsvolymen eller byggnadsarealen framgår dock inte utan endast lägenheternas storlek i kvadrat. Det anges inte heller vilken byggrätt i volym eller area som hela planen kan uppgå till. Utifrån denna brist är det möjligt att bebygga planområdet på ett helt annat sätt än vad som illustrerats. Det är därmed inte möjligt att ta ställning till vad planen kan innebära. Vidare brister är att det inte framgår några komplementbyggnader trots att det på plankarta finns områden som endast är reserverade för komplementbyggnader.

Länsstyrelsen har framfört att det i planområdet finns åkerholmar som omfattas av biotopskydd eftersom de ligger i anslutning till jordbruksmark. Kommunen har här lyft att åkerholmar ska vara helt omgivna av jordbruksmark. Detta är inte korrekt, då det finns flera mindre åkerholmar inom planområdet. Detta då delar av den växtlighet som är belägen mitt i planområdet har visst glapp med jordbruksmark till de övriga, vad som benämns område 4 på sidan 9 i planbeskrivningen i förhållande till fotot på framsidan. Det framgår av bilder som de givit in målet att det inte är en sammanhängande, större åkerholme som utgörs av stenar och träd, utan flera mindre som är avgränsande från varandra av jordbruksmark. Åkerholmarna omges helt

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4945-23 Mark- och miljödomstolen

av planområdet, det vill säga jordbruksmark. Det förhållandet att det är flera separata området med växtlighet inom åkermarken framgår även av flygfoto som de givit in i målet. Någon dispens avseende förstörelse eller flytt av åkerholmen har inte sökts, vilket är en brist.

Karlskrona kommun har motsatt sig bifall till överklagandena och har till stöd för sin inställning anfört bland annat följande.

I praxis har det klargjorts att det krävs en konkret redovisning av alternativa lokaliseringar i översiktsplanen eller i detaljplanen för att bebyggande på jordbruksmark ska kunna godkännas. Angående alternativredovisningen har Mark- och miljööverdomstolen dock uttalat att en aktuell och konkret översiktsplan som inbegriper tydliga uttalanden gällande de överväganden som gjorts angående bostadsutvecklingen väger tungt (MÖD:s dom av den 23 februari 2024 i mål nr P 14663 22). Vidare har Mark- och miljööverdomstolen ansett att det varit en tillräckligt konkret utredning när kommunen i sin översiktsplan gjort övergripande överväganden kring markanvändningen i kommunen, presenterat riktlinjer för tillkommande bebyggelse och redogjort för vilka överväganden som kommunen gjort kring alternativa lokaliseringar för den planerade nya stadsdelen (MÖD:s dom av den 29 maj 2024 i mål nr P 5808 23).

Av planhandlingarna framgår det tydligt att detaljplaneförslaget ligger i linje med Karlskrona kommuns strategiska översiktsplanering. Vidare framgår det i översiktsplaneringen att avvägningar mellan jordbruksmark och bebyggelse gjorts samt konsekvenserna av det. Med anledning av att frågan redan är utredd i översiktsplaneringen har ingen ytterligare lokaliseringsutredning gjorts i detaljplaneskedet.