P 12582-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12582-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

P.E. och J.P. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva beslutet att bevilja bygglov.

Byggnadsnämnden i Österåkers kommun och M.K. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

P.E. och J.P. har anfört i huvudsak följande. Marknivån är i verkligheten cirka 2 meter lägre än vad kartunderlaget visar. Det är inte möjligt att bygga huset eftersom det kommer hamna två meter upp i luften. M.K. har nu sökt marklov. Även om marklovet beviljas så är det tekniskt omöjligt att uppfylla höjderna. Tillsammans med marklovet skulle byggnaden bli 12 meter hög mot söder. Sektionsritningar som visar byggnadens frontespiser saknas. Byggnaden kommer att bli dominant och störande i omgivningen och deras havsutsikt kommer att bli kraftigt påverkad. Den ansökta byggnaden överensstämmer inte med planens bestämmelser om byggnadshöjd, antal våningar och exploateringsgrad. Det finns tveksamheter beträffande redovisad medelmarknivå. Vid beräkningen av byggnadshöjden ska frontespisen beaktas eftersom den tillsammans med skorstenen upptar mer än en tredjedel av långsidans takfall och eftersom både skorstenen och frontespisen utgör en del av byggnadens fasad. Även källaren och vinden utgör våningar. Med beaktande av verklig marknivå på platsen så kommer altanen som högst ligga 4,3 meter över mark och därför utgöra byggnadsarea.

Nämnden har anfört i huvudsak följande. Det separata marklovet avser väg och parkeringsyta. Vid handläggningen av bygglovsärendet bedömdes att markuppfyllnaderna runt bostadsbyggnaden rymdes i lovet. Huruvida frontespiserna framgår av sektionsritningarna beror på var sektionerna är placerade. Frontespiserna bedöms inte påverka byggnadshöjden eller medföra att byggnaden uppfattas som ett tvåvåningshus. Vinden och källaren utgör inte våningar. Medelmarknivån beräknas utifrån planerad marknivå. Att en befintlig höjdkurva eventuellt är felaktig påverkar inte beräkningen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12582-24

Nämnden har utgått ifrån att uträkningen av byggnadshöjden stämmer och i så fall blir byggnadshöjden exakt 4 meter. Utifrån redovisade färdiga marknivåer och stödmurar har altanen inte bedömts tillföra byggnadsarea. Den ansökta byggnadens taknock kommer hamna ca 25 centimeter över golvnivån i P.E.s och J.P.s bostadshus och kan därmed inte anses påverka deras utsikt kraftigt eller upplevas dominant.

M.K. har anfört bland annat följande. Kartunderlaget är felaktigt endast i fråga om att en höjdkurva felaktigt ritats över altanen. Alla sektionsritningar ger inte en komplett bild men summan av alla ritningar ger en korrekt beskrivning. Marklovet är inkluderat i bygglovet och det är resultatet som beskrivs i ritningarna. Senare ansökt marklov avser väg för att kunna förbereda byggprojektet om bygglovet inte skulle godkännas. Medelmarknivån har beräknats utifrån marknivån efter att markarbeten och byggnation slutförts. Det föreligger inga problem med att genomföra markåtgärderna enligt ansökan. Medelmarknivån har beräknats enligt Boverkets exempel med fler punkter runt byggnaden vilket är mer krävande än om endast fyra punkter använts. Källaren ska inte räknas som en våning. Det nuvarande bostadshuset och det som de ansökt om bygglov för har, så när som på någon decimeter, samma höjd.

M.K. har gett in ritningar, följebrev till kartunderlag och e-postkonversation.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen instämmer inledningsvis i mark- och miljödomstolens bedömning att byggnadshöjden ska beräknas utifrån medelmarknivån efter det att byggnadsåtgärderna utförts och konstaterar att marklov ingår i ett beviljat bygglov när det gäller de markåtgärder som behövs för uppförandet av byggnaden (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 juni 2012 i mål nr P 8276-11). Mark- och miljööverdomstolen anser därutöver att det separata marklov som sökts för väg och parkeringsyta inte påverkar bedömningen av åtgärderna. Felet i kartunderlaget påverkar inte heller beräkningen av byggnadshöjden. De ritningar som M.K. gett in till nämnden har enligt domstolen varit tillräckliga för prövningen, se 9 kap. 21 § första

SVEA HOVRÄTT DOM P 12582-24

stycket plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Mark- och miljööverdomstolen instämmer vidare i underinstansernas bedömningar att den södra fasaden ska utgöra beräkningsgrundande fasad, att frontespisen inte har en sådan storlek och utformning att den ska beaktas vid beräkning av byggnadens höjd och att altanen utifrån redovisade marknivåer efter det att markarbetena utförts inte påverkar byggnadsarean. Detta innebär att åtgärden inte strider mot planen i fråga om tillåten byggnadsarea och att vinden inte utgör en våning, se 9 § fjärde stycket den äldre plan- och byggförordningen (1987:383), ÄPBF. En källare ska anses vara en våning endast om golvets översida i våningen närmast ovanför källaren ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå enligt 9 § fjärde stycket ÄPBF. Bestämmelsen är dock endast tillämplig om det faktiskt rör sig om en källare. Då planet till övervägande del är beläget under mark och ska användas för förråd och tvättstuga bedöms det nedersta planet vara en källare.

M.K. har använt en metod för beräkning av medelmarknivån som Boverket använt som exempel i Boverkets rapport 2016:30 Exempel på reglering av byggnadsverks höjder och våningsantal. Boverkets rapport har dock inte lett till de av Boverket föreslagna författningsändringarna. I Boverkets allmänna råd 1995:3, ändrade genom 2004:2, Boken om lov, tillsyn och kontroll, ges vägledning avseende beräkning av byggnadshöjd. Det allmänna rådet är numera upphävt, men har fått genomslag i rättspraxis och tillämpas därför fortfarande. Beträffande beräkningen av medelmarknivån framgår att när markytan är någorlunda jämn längs fasaderna kan medelvärdet av marknivån invid byggnadens fyra hörn användas. Metoden kan också användas när man ska bortse från en invid byggnaden lägre marknivå, exempelvis vid enstaka garageramp, utvändig trappa eller dylikt. (Se Boverkets allmänna råd 1995:3, ändrad genom 2004:2, Boken om lov, tillsyn och kontroll bilaga 3 s. 191–192). Om det finns avsevärda förändringar i marklutningen kring byggnaden bör antingen antalet mätpunkter utökas eller en noggrannare beräkningsmetod tillämpas (se a.a. s. 192, 194–195). Den beräkningsmetod som därefter beskrivs har i praxis använts vid beräkning av medelmarknivå vid oregelbundna markförhållanden och kommit att benämnas fasadareametoden, se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 20 februari 2013 i mål nr P 8789-12.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12582-24

Den metod M.K. har använt innebär att marknivån beräknats vid 16 mätpunkter invid byggnaden, men att värdet vid en punkt justerats eftersom den ligger vid en utvändig trappa där den omgivande marknivån är högre, punkt M8 nedan. Summan av värdena har därefter dividerats med antalet mätpunkter.

Utdrag av marksektionsritning med placering av mätpunkter för beräkning av medelmarknivå.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att den lägre marknivån invid det nedersta planet i öster inte är sådan att den ska undantas vid beräkningen av byggnadens medelmarknivå. Frågan blir då om medelmarknivån ska beräknas enligt fasadareametoden eller om det kan ske på det sätt som beskrivits ovan. Mot bakgrund av att Boverkets allmänna råd, som alternativ metod när det finns avsevärda förändringar i marklutningen, anger att antalet mätpunkter kan utökas, bedömer Mark- och miljööverdomstolen att den beräkningsmetod som använts är godtagbar. Detta innebär att byggnadshöjden inte överskrider 4 meter.

Med denna beräkning av medelmarknivån ligger golvets översida i våningen närmast ovanför det nedersta planet 40 centimeter över markens medelnivå invid byggnaden. Den ansökta byggnaden strider alltså varken mot detaljplanens bestämmelser om byggnadshöjd och antal våningar, se 9 kap. 30 § första stycket punkten 2 PBL.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12582-24

Mark- och miljööverdomstolen bedömer vidare att byggnadens och stödmurarnas utformning och placering är lämpliga, se 2 kap. 6 § första stycket punkten 1 PBL, och att den begränsning av havsutsikt som byggnaden kommer att medföra för P.E. och J.P. inte kan anses utgöra en betydande olägenhet för dem, se 2 kap. 9 § PBL. P.E.s och J.P.s överklagande ska därför avslås.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, tekniska rådet Mats Kager samt hovrättsråden Catharina Adlercreutz, referent, och Helen Blomberg. Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo.

Bilaga A

Sid 1 (3) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 2941-24 Mark- och miljödomstolen 2024-09-06 meddelad i Nacka

PARTER Klagande 1. P.E. 2. J.P.

Motpart 1. Byggnadsnämnden i Österåkers kommun 184 86 Åkersberga 2. M.K.

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 1 mars 2024 i ärende nr 472-2024, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för enbostadshus och stödmurar på fastigheten X i Österåkers kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 2941-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Byggnadsnämnden i Österåkers kommun (nämnden) beslutade den 20 december 2023 att bevilja bygglov för nybyggnad av enbostadshus och stödmurar på fastigheten X i Österåkers kommun. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Stockholms län som avslog överklagandet.

Beslutet har nu överklagats av P.E. och J.P. till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. P.E. och J.P. har yrkat att mark- och miljödomstolen med ändring av länsstyrelsens beslut ska upphäva nämndens beslut att bevilja bygglov.

De har till stöd för sin talan anfört i huvudsak detsamma som hos länsstyrelsen.

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut. Mark- och miljödomstolen instämmer i den bedömning som länsstyrelsen har gjort. Domstolen tillägger följande.

I avgörandet MÖD 2022:4 framgår bland annat att för det fall en detaljplan inte innehåller någon särskild bestämmelse om detta ska frontespiser, enligt stadgad praxis, beaktas vid beräkningen av byggnadshöjden under vissa förutsättningar. Förutsättningarna är väsentligen desamma som de som gäller för takkupor. Det innebär att frontespiser ska beaktas om de på grund av sin storlek och utformning gör att byggnaden uppfattas som högre. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade i det fallet att frontespisen, som var förhållandevis hög och upptog en stor del av fasadens längd, skulle beaktas vid beräkningen av byggnadshöjden.

I det nu aktuella fallet upptar frontespisen inte en särskilt stor del av fasadens längd, ca en fjärdedel. Mark- och miljödomstolen bedömer liksom underinstanserna att

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 2941-24 Mark- och miljödomstolen

frontespisen inte har en sådan storlek och utformning att den påverkar upplevelsen av byggnadens höjd på ett sådant sätt att den ska vara beräkningsgrundande.

Vad gäller medelmarknivån ska denna vara +41,10 enligt ritning. Det finns ingen anledning att ifrågasätta att den redovisade nivån är den som kommer att anläggas. Skulle det vid genomförandet bli fråga om en lägre nivå skulle det komma att strida mot bygglovet och då finns inte förutsättningar för slutbesked. Med utgångspunkten att det är det redovisade förslaget med de angivna höjderna som ska prövas bedömer domstolen att byggnadshöjden är planenlig och att huset därför inte heller skulle få för många våningar.

När det gäller altanen är den redovisad som att den i sitt högsta läge ligger 1,8 m över marknivån. Marken under altanen redovisas som kraftigt sluttande. Enligt rättspraxis kan en altan vara en tillbyggnad om den visuellt ger intryck av att vara en tillbyggnad och medför en volymökning. Med tanke på att det enbart är i mycket begränsad omfattning som altanen ligger 1,8 m över mark och då den i övrigt ligger betydligt lägre medför den enligt domstolens uppfattning inte en volymökning. Den är inte heller redovisad som att den skulle vara försedd med en täckande sida så att den ger intryck av att vara en tillbyggnad. Domstolens bedömning är att den därför inte påverkar byggnadsarean.

Sammanfattningsvis finner domstolen att byggnaden är planenlig. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 27 september 2024.

Anna Hagstad Malin Danielsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anna Hagstad och tekniska rådet Malin Danielsson. Föredragande har varit Victoria Arvidsson.