P 12865-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen avslår Sakaila Fastighets AB:s yrkande om syn.

2Mark- och miljööverdomstolen upphäver mark- och miljödomstolens dom och avslår Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommuns ansökan om utdömande av vite.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12865-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Sakaila Fastighets AB (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och avslå Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommuns ansökan om utdömande av vite eller i vart fall sätta ned vitesbeloppets storlek. Bolaget har även yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska hålla syn.

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun (nämnden) har motsatt sig att markoch miljödomstolens dom ändras.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har anfört i huvudsak följande till stöd för sin talan.

Beslutet om vite är oriktigt och saknar grund. Någon markhöjning jämfört med omgivande mark har inte skett. Att anlägga L-stöd har varit nödvändigt för att hantera inträngande vattenmängder från omgivande fastigheter. Det går inte att särskilja Lstödens höjd från markhöjden bakom dessa. Schaktning/fyllning av mark kan kräva marklov inom ett område med detaljplan. I lagstiftningen fanns enbart reglering att markhöjning inte får vara avsevärd. Murstöden som är anlagda krävs för anslutande mark och planteringar. Det finns ingen helhetsverkan i nämndens beslut. Rättelse har vidtagits så fort det var möjligt, dvs. när Stockholm stads mätman var på plats och anvisade exakt var han ansåg att rättelse skulle vidtas. Entreprenaden har ännu inte kunnat färdigställas då markarbetena anmäldes innan de var färdiga. Det är hopplöst att bedöma ett arbete under pågående arbete. Det är bl.a. därför Stadsmätningen varit på plats fyra gånger, med varierande resultat.

Mark- och miljööverdomstolen ska avvakta med att avgöra målet i väntan på att frågan om L-stöd och markhöjd har avgjorts i sin helhet. Domstolen bör överväga förutsättningarna för att fatta beslut om stödmurarnas höjd parallellt med markhöjden och om avsevärd markhöjning har skett samt om dessa frågor går att isolera från varandra.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12865-25

Nämnden har anfört i huvudsak följande till stöd för sin inställning.

Som bevisning för att tidsfristen för rättelse passerat enligt föreläggandet, har nämnden utgått från marknivåer i flygburen laserskanning från 2017 (innan markförändringarna skedde) och fältmätning utförd efter att tidsfristen för rättelse hade passerat enligt rättelseföreläggandet. Det går att hålla isär bedömningen av markhöjningarna och lovplikten för stödmurarna. Ytan för de olovliga markhöjningarna, som ligger till grund för rättelseföreläggandet och utdömandet av det fasta vitesbeloppet, har alltid varit belägen från de bortre stödmurarna och utåt där bara mark finns. Av den anledningen fanns det inget hinder att fatta beslut om att lämna stödmurarna utan åtgärd innan rättelse slutförts för markhöjningarna utanför murarna. Stödmurarna är uppförda i terrasseringar ner mot flerbostadshuset. Om exempelvis markhöjningarna hade sträckt sig över stödmurarna inåt mot flerbostadshuset och över de nedre stödmurarna, hade det varit svårare att hålla isär murar och markhöjningar i bedömningen.

Markförändringar med mer än 0,5 meter bedöms i många fall vara marklovspliktiga. I detta fall har karaktären av omgivande mark där markhöjningarna har skett mot gatumark i väster, grannbostadshuset i norr och mot parkmark och tunnelbanestationen i öster vägts in. Markförändringarna har relaterats till de delar av tomten där åtgärderna har vidtagits, det vill säga väster, norr och öster om flerbostadshuset. Markhöjningarna skulle fortsatt krävt marklov och varit en överträdelse enligt de nya bestämmelserna. Detta eftersom markhöjningar hade skett med mer än 0,5 meter inklusive mätosäkerhet.

Bolaget har vidtagit rättelse efter att tidsfristen i rättelseföreläggandet har löpt ut. Ändamålet med vitet anses normalt inte ha förfallit om det är adressaten själv som, efter föreskriven tidsfrist, genom sina egna åtgärder har framkallat en situation där vitesföreläggandet inte längre fyller sitt ursprungliga ändamål.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12865-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen anser att det saknas tillräckliga skäl för att avvakta med prövningen av detta mål.

Av 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar följer att Mark- och miljööverdomstolen ska hålla syn på stället om det behövs (jfr rättsfallet MÖD 2018:10). Mark- och miljööverdomstolen finner med hänsyn till den utredning som finns i målet att syn inte behövs. Yrkandet om syn ska därför avslås.

Frågan i Mark- och miljööverdomstolen är om det har funnits förutsättningar att döma ut det vite som förelagts bolaget med stöd av 11 kap. 20 och 37 § plan- och bygglagen (2010:900).

Mark- och miljööverdomstolen instämmer inledningsvis i mark- och miljödomstolens bedömning att föreläggandet har riktats mot rätt adressat, att bolaget har delgetts föreläggandet och att föreläggandet har vunnit laga kraft (se 2 § lagen [1985:206] om viten). I mål om utdömande av vite har domstolen därutöver att pröva om föreläggandet är lagligen grundat och om det har överträtts. I kravet på att föreläggandet ska vara lagligen grundat ligger bl.a. att den som föreläggandet riktas mot ska ha faktisk och rättslig möjlighet att vidta de förelagda åtgärderna. Det innebär att det med tydlighet ska framgå av föreläggandet vad adressaten ska göra för att efterkomma föreläggandet och vad som krävs för att undgå vitespåföljden. Ett visst utrymme finns för att tolka föreläggandet mot bakgrund av t.ex. tidigare kontakter mellan den utdömande myndigheten och den förelagde. Detta utrymme är dock begränsat. (Se RÅ 1994 ref. 29, RÅ 1990 ref. 39 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 15 maj 2020 i mål nr P 2844-19.)

Av rättelseföreläggandet framgår bl.a. att rättelse ska ske genom att de olovliga markhöjningarna som uppgår till en total yta om 94 kvadratmeter utförda väster, norr

SVEA HOVRÄTT DOM P 12865-25

och öster om flerbostadshuset beläget på ursprungliga marknivån på fastigheten och i Stockholms kommun.

Av nämndens ansökan om utdömande av vite framgår emellertid följande. Inmätningsresultaten visar att 90 kvadratmeter olovliga markhöjningar med mer än 0,5 meter återstår att åtgärda för att vidta rättelse. Till följd av mätosäkerhet visar inmätningsresultaten, till skillnad mot tidigare inmätningar, även den yta där markhöjning har skett med mer än 0,5 meter inklusive den mätosäkerhet om 0,2 meter som inmätningarna innebär. Ytan uppgår till 50 kvadratmeter olovliga markhöjningar utförda väster, norr och öster om flerbostadshuset beläget på .

Genom de uppgifter om mätosäkerhet som tillförts ärendet först i nämndens ansökan om utdömande av vite, anser Mark- och miljööverdomstolen att föreläggandet inte uppfyller kravet på tydlighet. Eftersom den yta varpå olovliga markåtgärder vidtagits pga. mätosäkerhet kan vara mindre än vad rättelseföreläggandet avser, har det inte stått klart för bolaget vad det hade att göra för att undgå att vitet dömdes ut. Mark- och miljödomstolens dom ska därför upphävas och nämndens ansökan avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2026-04-02

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Caroline Hedvall Klostermark, tekniska rådet Johan Andrade Hagland och tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek, referent.

Föredragande har varit Helene Montán.

2025-08-25 P 3073-25

Meddelad i Nacka

PARTER Sökande Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun Motpart Sakaila Fastighets AB SAKEN Utdömande av vite

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen förpliktar Sakaila Fastighets AB att betala vite till staten om 300 000 kr.

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3073-25

BAKGRUND

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun (nämnden) förelade den 22 augusti 2024 Sakalia Fastighets AB (bolaget) att senast inom 4 månader från det att beslutet vunnit laga kraft återställa olovliga markhöjningar på fastigheterna och i Stockholms kommun till ursprunglig marknivå. Föreläggandet förenades med bl.a. ett fast vite om 300 000 kr för det fall att åtgärderna inte vidtagits inom föreskriven tid. Nämnden har nu ansökt om att det förelagda vitet ska dömas ut.

YRKANDEN M.M.

Nämnden har yrkat att bolaget ska förpliktas att betala vite om 300 000 kr. Till stöd för yrkandet har nämnden anfört bl.a. följande.

Bolaget har delgetts föreläggandet genom förenklad delgivning den 26 september 2024. Då något överklagande inte inkom vann beslutet laga kraft den 18 oktober 2024. De förelagda åtgärderna skulle därmed ha varit utförda senast den 18 februari 2025. Vid ett tillsynsbesök den 6 mars 2025 genomfördes en inmätning, varefter nämnden efter att inmätningsresultatet upprättats den 19 mars 2025 kunde konstatera att föreläggandet inte hade följts.

Bolaget har endast minskat den totala ytan med olovliga markhöjningar från 94 kvadratmeter till 90 kvadratmeter på fastigheten och angränsande fastigheten . Detta i jämförelse med inmätningen daterad 2024-01-16 och där mätosäkerheten inte är medräknad i inmätningsresultatet. I aktuellt fall redovisar inmätningsresultaten att det inklusive mätosäkerhet återstår 50 kvadratmeter marklovspliktiga markhöjningar utförda väster, norr och öster om flerbostadshuset beläget på , på fastigheten och på den angränsande fastigheten . Denna yta om 50 kvadratmeter innehåller även mätosäkerhet som är medräknad i inmätningsresultatet. Markhöjning har

Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3073-25

därmed skett med mer än 0,5 meter inklusive 0,2 meter mätosäkerhet på denna yta. Det innebär att ytan om 50 kvadratmeter överstiger det riktvärde om 0,5 meter i höjd för marklovsplikt enligt rättspraxis (se MÖD 2015:53) och stadsbyggnadsnämndens bedömning i detta enskilda fall.

Bolaget har delgetts ansökan om utdömande av vite men inte hörts av inom föreskriven tid.

DOMSKÄL

Utgångspunkter för prövningen

I mål om utdömande av vite ska mark- och miljödomstolen pröva om det föreläggande som ligger till grund för ansökan har delgetts adressaten, om det har fått laga kraft, om det är lagligen grundat och om föreläggandet har överträtts. Om föreläggandet har överträtts ska domstolen pröva om adressaten har haft faktisk och rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Finns förutsättningar att döma ut vitet ska domstolen även pröva vitets storlek och beakta om det finns skäl för jämkning av vitet.

Mark- och miljödomstolens bedömning

Mark- och miljödomstolen bedömer att det vitesföreläggande som ansökan avser är lagligen grundat, att det har delgetts bolaget och att det har vunnit laga kraft. Bolaget är i egenskap av fastighetsägare av den berörda fastigheten rätt mottagare av föreläggandet. Nämnden har i ansökan om utdömande av vite angett att föreläggandet i huvudsak inte har följts och redogjort för de omständigheter som har legat till grund för den bedömningen. Bolaget har inte påstått att föreläggandet har följts. Domstolen finner inte skäl att ifrågasätta resultatet av den genomförda inmätningen och kan således konstatera att föreläggandet i huvudsak inte har följts. Det har inte heller framkommit att

Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3073-25

bolaget har saknat möjlighet att följa föreläggandet i rätt tid. Det finns därmed grund för att döma ut vitet.

Domstolen kan konstatera att det åsatta vitesbeloppet om 300 000 kr är förhållandevis högt. Vitesbeloppets storlek ska dock sättas i relation till att det rör sig om förhållandevis omfattande åtgärder och att föreläggandet är riktat mot ett bolag och inte en privatperson. Den rättelse som bolaget synes ha vidtagit är i förhållande till den totala åtgärden marginell. Domstolen anser mot den bakgrunden att det inte finns skäl att jämka vitesbeloppet. Nämndens ansökan ska därmed bifallas och det yrkade vitesbeloppet dömas ut.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-02)

Överklagande senast den 15 september 2025.

Emil Karlsson

Målet har avgjorts av rådmannen Emil Karlsson. Föredragande har varit Torbjörn Kreuger.

MMD-02

Hur man överklagar

Information om

Betalning av vite (tingsrätt)

Denna information gäller dig som, enligt en dom eller ett beslut, ska betala vite. Här kan du läsa om hur betalning av olika typer av viten går till.

I följande fall ska vitet betalas via Kronofogden:

i Vitet beror på frånvaro vid förhandling eller

i Vitet ska enligt beslutet betalas av flera personer solidariskt (det vill säga tillsammans) eller

i Det har beslutats om kvarstad (det vill säga att egendom tas som säkerhet för betalningen i väntan på dom). Övriga viten ska betalas via Polismyndigheten. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Betalning via Polismyndigheten Betalning via Kronofogden Polismyndigheten kommer att skicka ett in-n- Kronofogden kommer att skicka ett brev till betalningskort till dig, på den adress som står dig, på den adress som står i domen/beslutet. i domen/beslutet. På inbetalningskortet finns I brevet står hur du gör för att betala. mer information om hur du gör för att betala. Om du betalar inom den tid som står i brevet blir du av med din skuld, och uppgiften om Betalning ska göras inom 30 dagar från den skulden kommer inte att vara offentlig. Du dag då domen/beslutet får laga kraft (det vill slipper även att betala extra avgifter. säga då avgörandet inte längre kan ändras).

Om du inte betalar i tid kommer du att få en Mer information påminnelse. Om du ändå inte betalar kom-mmer ärendet att lämnas till Kronofogden. DåDå Du kan läsa mer på www.kronofogden.se. kommer du att få betala extra avgifter. Kro-onofogden kan också mäta ut dina tillgångar för att skulden ska bli betald. En skuld hos Kronofogden är en offentlig uppgift.

Kontakta Polismyndigheten om du har frågor eller om du saknar inbetalningskort: Telefon 010-563 3535 0404 E-post domstolsboter@polisen.se

Mer information Du kan läsa mer på www.polisen.se, sese fliken Lagar och regler/Böter

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.