P 12876-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ger endast prövningstillstånd avseende punkten 2 i mark- och miljödomstolens dom. 2. Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd i övrigt. Mark- och miljödomstolens dom står därför fast i dessa delar. 3. Mark- och miljööverdomstolen upphäver punkten 2 i mark- och miljödomstolens dom och fastställer länsstyrelsens beslut att upphäva nämndens beslut att inte vidta tillsynsåtgärder för mark väster om kvarteret L som har stensatts och försetts med markförankrade stolar och bänkar och att återförvisa ärendet i den delen till nämnden för vidare handläggning.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12876-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

L.S. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska - fastställa den demokratiska rätten till samråd vid förändringar, som minst från fastighet fram till vägområde, - fastställa fastigheten B:s rätt till utfart, eller infart om man så vill, adress K 64 fram till parkering/vägområde, och - fastställa gångbanor och mötesplatser på K.s havssida i enlighet med programsamråd 2001–2003 och enligt senare planer, bedöma utförd annektering av vägmark, avsedd vara till säker gångbana för oskyddade trafikanter.

Till stöd för sitt överklagande har han i huvudsak anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Skäl i fråga om prövningstillstånd

Det överklagade avgörandet får prövas av Mark- och miljööverdomstolen bara om Mark- och miljööverdomstolen har gett prövningstillstånd.

Prövningstillstånd ska ges om – det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, – det inte går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till utan att prövningstillstånd ges, – det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre domstol, eller – det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Mark- och miljööverdomstolen har gått igenom målet och kommit fram till att det finns skäl att ge prövningstillstånd avseende punkten 2 i mark- och miljödomstolens dom, men att det inte finns skäl att ge prövningstillstånd i övrigt.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12876-24

Mark- och miljööverdomstolen finner skäl att ta upp målet till omedelbart avgörande.

Domstolens bedömning i sak

I punkten 2 andra strecksatsen i länsstyrelsens beslut har länsstyrelsen upphävt nämndens beslut att inte vidta tillsynsåtgärder avseende mark väster om kvarteret L som har stensatts och försetts med markförankrade stolar och bänkar och återförvisat ärendet i denna del till nämnden för vidare handläggning. Mark- och miljödomstolen har i punkten 2 i domslutet upphävt länsstyrelsens beslut i den aktuella delen.

Enligt 5 kap. 1 § första stycket lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska lagen (1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen) tillämpas i mål som överklagats till mark- och miljödomstol. Av 27 § andra stycket ärendelagen framgår att ett beslut inte får gå utöver det som yrkats. Bestämmelsen innebär att en domstol i ett mål där endast en part överklagat inte får besluta på ett sätt som för den parten innebär en försämring jämfört med det överklagade beslutet.

Det är endast L.S. som har överklagat länsstyrelsens beslut. L.S.s överklagande till mark- och miljödomstolen kan inte tolkas på ett sådant sätt att det omfattar ett yrkande om ändring av länsstyrelsens återförvisningsbeslut. Mark- och miljödomstolen har därmed varit förhindrad att på L.S.s klagan ändra länsstyrelsens beslut till L.S.s nackdel. Punkten 2 i mark- och miljödomstolens dom ska därför upphävas och punkten två andra strecksatsen i länsstyrelsens beslut fastställas.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12876-24 Mark- och miljööverdomstolens dom får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:291) om markoch miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsråden Gösta Ihrfelt, referent, och Ulf Wickström (deltar inte i frågan om prövningstillstånd) samt tekniska rådet Johan Hjalmarsson. Föredragande har varit Elin Fockström Haubitz.

Bilaga A

Sid 1 (14) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 5666-23 Mark- och miljödomstolen 2024-09-13 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande

L.S.

Motpart

Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 5 december 2023 i ärende nr 8181- 2021, se bilaga 1

SAKEN

Tillsyn avseende åtgärder vidtagna på fastigheten A i Falkenbergs kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen 1. avvisar L.S.s yrkande om att återförvisa alla åtgärder som gjorts öster om K för förnyat samråd med fastighetsägarna,

2upphäver länsstyrelsens beslut i den del som avser upphävande av nämndens beslut att inte vidta tillsynsåtgärder avseende mark väster om kvarteret L som stensatts och försetts med markförankrade stolar och bänkar och återförvisning för vidare handläggning,

3avslår överklagandet i övrigt.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun beslutade den 23 september 2021 att inte ingripa med anledning av L.S.s tillsynsanmälan om åtgärder vidtagna utan bygglov på fastigheten A.

L.S. överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Hallands län som i beslut den 5 december 2023 1. avvisade L.S.s yrkande om att länsstyrelsen ska besluta om byggsanktionsavgift. 2. upphävde nämndens beslut att inte vidta tillsynsåtgärder avseende – mark väster om kvarteret Ll som är markerad med P i detaljplanen där parkeringar har ersatts med bl.a. markförankrade bänkar, bord och stolar, och – mark väster om kvarteret L som har stensatts och försetts med markförankrade stolar och bänkar och återförvisar ärendet i dessa delar till nämnden för vidare handläggning. 3. avslog överklagandet i övrigt.

YRKANDEN M.M.

L.S. har yrkat att länsstyrelsens beslut ska ändras i de delar som avslagits av länsstyrelsen. Han yrkar därtill alla utförda åtgärder 2016 - 2017 öster om K ska återförvisas och sedan behandlas i ett nytt samråd med fastighetsägare och stugföreningar öster om K. Han har anfört i huvudsak följande.

Efter länsstyrelsens senaste beslut har han nu fått rätt i några fall av utförda åtgärder. Det finns dock andra åtgärder utförda som länsstyrelsen har missbedömt. Dessa åtgärder kan ha högre dignitet i avvikelse mot detaljplan och måste prövas.

Även olika markytors samverkan för en bra och fungerande miljö borde prövas. Han begär att mark- och miljödomstolen i första hand granskar hur planer

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

framtagna för mark som alla äger och som är riksintresse har följts. Ombyggnaden påverkar allmänhetens tillgänglighet till områden som är av riksintresse för friluftsliv.

De olagliga parkeringarna är borttagna. Han begär ändå att domstolen granskar då syftet med trädstammar framför ingången till ett fritidsområde delvis kan ha samma mål som parkeringar, nämligen att reducera tillgängligheten till fritidsområdet. Enligt detaljplan ska det vara en bred ingång till område Fritid (Y) via strandpromenaden utmed vägen, vilket framgår av planillustrationen nedan (röda pilar pekar på staketmarkeringar med två parallella snedställda streck).

Han motsätter sig allmänt nämndens och länsstyrelsens ensidiga detaljbedömning med enbart bygglov och hänvisar till plan- och bygglagens krav på allmänna platser 8 kap. 12 §. PBL.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

Falkenbergs kommun borde sökt mark- och bygglov före "Upprustning av K". På stora sidoområden av K har åtgärder utförts. Att upprustning av väg är undantagen bygglov hindrar inte att strukturella funktioner angivna för väg följs. Vägområdet är uppdelat i två delar – väg på östra delen och parkeringar, gångväg samt mötesplatser på den västra delen av vägen. Detta gäller i både detaljplane- och illustrationskartan som han uppfattar det.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

Bristen på parkeringar efter upprustningen innebär att antalet parkeringar blivit färre, vilket innebär att den nya gångvägen och torgytor används för parkering. Cirka 190 bilar finns parkerade på östra delen av K. Av dessa ca 120 på nyanlagd gångväg och ca 70 på tre nya anlagda torgytor. Gående undviker södra delen av K, på grund av upprustningen. Det måste finnas en riktig gångväg/strandpromenad på västra sidan.

Gränsstaket mellan väg/natur har rivits och ett nytt staket har placerats 1,5 meter närmare vägen än tidigare.

Åtgärden med staket har medfört att man eliminerat en viktig del av vägmark för gångtrafik. Syftet är helt uppenbart att förhindra att en ny gångväg kan anläggas på havssidan av K. Det finns nu en sandstig på västra sidan om staketet. På K.s västra sida finns en användningsgräns där gränsstaket markerat med två parallella snedställda streck är införda på gällande plankarta (röda pilar på bilden nedan).

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

På K.s östra sida finns markområde för parkering (P) med kompletterande gränslinjer och med egenskapsgränser för in och utfarter till fastigheter i kvarteret Ll (se blåa pilar i bilden nedan).

Parkering behövs för boende och besökare och givetvis för allmänheten. Vid första samrådet 2002 resonerades om alla dessa parkeringar verkligen behövs

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

precis på platserna med stora träd, små björkar och buskar. Det värnades om den naturmark som fanns kvar utanför kvarteren, speciellt Ll C–D och E.

Ll 2–5 har alla streckmarkerade egenskapsgränser. Hans fastighet B har parallella streckade linjer med ca 3 meters mellanrum ca 7–8 meter långa ut mot den tidigare parkeringen. Markeringarna för egenskapsgränser syns på både detaljplan och planillustration. Två adresser finns registrerade på lantmäteriet: K 64 och T 17. Fastigheterna i kvarter Ll tillkom vid avstyckning 1933 och då fanns bara utfarten mot K. Det är fortfarande den viktigaste in- och utfarten.

Två av fastigheterna i kvarteret Ll har alltid varit åretruntboenden. Utanför dessa fastigheter finns en bredare grönyta av tre skäl: rätten till tångtäkt med uppläggningsplats för tång, som skyddsplantering samt för att lägga upp kvarterets båtar vintertid. Parkeringarna närmast Ll F–H var från början avsedd för boende under sommaren med tillgång till bil.

Han motsätter sig de åtgärder kommunen vidtagit utanför fastigheten B och motsätter sig bestämt plantering av växter högre än en meter samt åtgärder mellan egenskapsgränser (in- och utfart).

På den i planen angivna parkmarken väster om kvarteret Torsken har kommunen tagit bort naturmarken man värnade om och gjort en stenlagd torgyta. För boende och fastighetsägare på fastigheterna E och F och även för honomär det ändå väsentlig skillnad mellan park och torg. Han motsätter sig dessa åtgärder.

L.S. anser att projekteringshandlingarna för ombyggnaden inte överensstämmer med detaljplanen. Han har också invändningar mot hur detaljplanen för området har tagits fram och kommunicerats.

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

Sammanfattningsvis anser han att kommunen utfört ett antal åtgärder under upprustningen av K som inte stöds av tidigare genomförda samråd och beslut under åren 2000–2009.

– L.S. har till stöd för sin talan åberopat bifogade bilagor, vilka bland annat redovisar K med omgivningar före och efter upprustningen av K, handlingar knuta till planprocessen samt projekteringshandlingar för upprustningen.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår i huvudsak av länsstyrelsens beslut.

Domstolens prövningsram

Av handlingarna i akten framgår att den ursprungliga anmälan omfattade följande frågor inom området på bilden nedan. Enligt L.S.s anmälan avviker ombyggnaden från vad som presenterats vid samråd år 2009 genom att zonerna för skyddsplanteringar har minskats, antalet parkeringar har minskat, stolar och bänkar i grupper har tillförts, gångtrafiken på västra sidan av K har begränsats och gångtrafik har flyttats till östra sidan av K. Ombyggnaden har påverkat allmänhetens tillgänglighet till riksintresset friluftsliv.

Länsstyrelsen har i sin överprövning av bygglovsnämndens beslut, med utgångspunkt från L.S.s överklagandeskrivelse, även låtit prövningen innefatta marken väster om kvarteret L som stensatts och försetts med markförankrade stolar och bänkar, vilket inte ingick i den ursprungliga anmälan och vilket således inte prövades av bygglovsnämnden. Länsstyrelsen har också prövat om borttagna parkeringsplatser och införda mötesplatser på K strider mot detaljplanen och om hanteringen av dagvatten utgör skäl för ingripande enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Länsstyrelsens prövning går därmed utöver de frågor nämnden har tagit ställning till, vilket

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

enligt domstolen är felaktigt. Mark- och miljödomstolen anser sig vara förhindrad att pröva frågor som inte framfördes i L.S.s ursprungliga anmälan. Sammanfattningsvis konstaterar mark- och miljödomstolen att ramen för domstolens prövning är begränsad till det område och de åtgärder L.S. anger i bilaga till anmälan (Miljörevidering av Skrea strand 2016- 2017, daterad 19 april 2017) av den ursprungliga anmälan till kommunen.

L.S. önskar att domstolen gör en prövning av olika markytors samverkan för en bra och fungerande miljö. Mark- och miljödomstolen anser att den gällande detaljplanen redovisar kommunens avsikt i ett helhetsperspektiv och kan inte inom ramen för detta mål pröva annat än de olika sakförhållanden som anförts.

Frågor som rör den gällande detaljplanens utformning och processen att ta fram detaljplanen faller utanför domstolens prövning då planen är antagen och har

Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

vunnit laga kraft. Det är kommunen som bestämmer var, om och när en detaljplan ska tas fram. Domstolen kan inte, som L.S. begär, återförvisa alla åtgärder som gjorts öster om K för förnyat samråd med fastighetsägarna. Detta yrkande ska därför avvisas.

L.S. har först i mark- och miljödomstolen anfört att bilar finns parkerade på den östra delen av K dels på anlagd gångväg, dels på anlagda torgytor. Han har också anfört att han motsätter sig att planteringarna vid kvarteret Ll är högre än 1 meter. Då dessa frågor inte har prövats av nämnden kan de inte tas upp av mark- och miljödomstolen som första instans. Vid en förnyad anmälan om tillsyn kan dock frågorna tas upp av nämnden.

Åtgärdernas planenlighet

Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att det genomförda åtgärderna i huvudsak inte strider mot bestämmelserna i detaljplanen, men att de fasta konstruktionerna i form av bänkar, stolar och planteringar som tillkommit inom området för parkering (P) strider mot detaljplanen. De planteringar som finns på parkeringsytan, och i något större omfattning har funnits redan innan detaljplanen antogs, bedömer domstolen visserligen vara planstridiga, men de utgör en pågående markanvändning som får godtas. Domstolen utvecklar nedan sin bedömning vad gäller planenlighet.

Domstolen noterar att de ljusgråa linjer klaganden refererar till som egenskapsgränser för in- och utfarter till Ll 2–5 inte är egenskapsgränser i detaljplanen, utan linjer på den underliggande grundkartan. Dessa linjer har ingen juridisk verkan utan redovisar de då aktuella förhållandena på marken. Planen reglerar alltså inte att det ska finnas utfarter från Ll 2–5 åt väster. De linjer som har juridiskt bindande betydelse på plankartan redovisas på plankartan enligt nedan. Nämnden har därför, så som länsstyrelsen också bedömt, inte haft anledning att ingripa mot att dess utfarter ändrats.

Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

Inte heller den öppning till området för fritidsverksamhet (Y) som klaganden anser att detaljplanen visar är reglerad i detaljplanens bestämmelser. Öppningen finns på den underliggande grundkartan och inget i detaljplanen styr att det ska finnas en öppning och därför saknas skäl för nämnden att ingripa. De stockar som är utplacerade för att förhindra parkering strider inte mot detaljplanen.

Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

Detaljplanen reglerar att K är en allmän plats (Gårdsgata) där Trafik på fotgängarnas villkor gäller. Bestämmelsen avser hela ytan. Gårdsgatan bredd varierar mellan ca 10–16 meter utanför kvarteret Ll. På illustrationskartan redovisas gångväg och parkeringar på den västra sidan. Illustrationskartan är inte bindande utan redovisar ett möjligt utförande. Att gårdsgatan vid genomförandet har fått en annan utformning och att det inte finns någon tydlig strandpromenad i gårdsgatans västra del strider inte mot detaljplanen och skäl för nämnden att ingripa saknas.

Detaljplanen föreskriver inte att det ska finnas något staket i gränsen mellan gårdsgatan och bebyggelsen väster därom eller inom ytan för gårdsgatan. På plankartan och illustrationskartan redovisas det befintliga staket vid tiden för när grundkartan togs fram. Att uppföra ett staket på så sätt som gjorts strider inte heller mot detaljplanen. Åtgärden ryms inom den angivna markanvändningen.

Domstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att de planteringar och bänkar som uppförts inom detaljplanens område för PARK väster om kvarteret Torsken ryms inom användningen.

Att parkeringar tagits bort och mötesplatser ordnats på K strider inte mot detaljplanens bestämmelser. Det framgår av länsstyrelsens beslut att de planstridiga parkeringarna på markområdet för fritidsverksamhet, idrottsplats (Y) som fanns vid tiden för L.S.s anmälan har tagits bort. Skäl för ingripande från nämnden saknas därför.

Marken som enligt detaljplanen ska vara kvartersmark för parkering (P) används delvis till planteringar och är i övrigt hårdgjord. Bänkar och bord har placerats på ytan. Det framgår av handlingarna att det även innan den nu gällande detaljplanen antogs har funnits växtlighet utanför kvarteret Långans västra gräns. Att en detaljplan antas innebär inte att en fastighetsägare genast måste bebygga eller anlägga ett markområde i enlighet med planens bestämmelser. Det finns en rätt till pågående markanvändning. Borttagning eller förändring av växtligheten innebär, som länsstyrelsen skriver, inte en planavvikelse. Planteringarna längs

Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

kvarteret Ll kan därför vara kvar och det är inte i strid med detaljplanen att de minskats från 8 till 5 meter. Det framgår dock att den öppna ytan tidigare varit just parkering. Därför strider det, som länsstyrelsen också bedömt, mot detaljplanen att placera fast monterade bänkar, stolar och planteringar på parkeringen.

Tillgängligheten till område för fritidsverksamhet riksintresse

L.S. anser att den prövning som gjorts av nämnden och länsstyrelsen är alltför begränsad och att man även borde tagit hänsyn till bestämmelserna i 8 kap. 12 § PBL för en bedömning av tillgänglighet. Av bestämmelsen framgår att det som gäller i fråga om tomter enligt bland annat 9 § i skälig utsträckning ska tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Det betyder att platser bland annat ska ordnas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt.

Det följer av 2 kap. PBL att avvägningar vad gäller riksintressen, tillgänglighet m.m. ska hanteras inom ramen för planläggning. Domstolen bedömer därför att frågan om allmänhetens tillgänglighet knuten till riksintresse i allt väsentligt är avgjord genom den antagna och lagakraftvunna detaljplanen.

De stockar som placerats för att förhindra parkering på mark som är avsedd för fritidsverksamhet (Y) i den gällande detaljplanen innebär visserligen att tillgängligheten från den plats där stockarna ligger begränsas, men då området nås även från andra håll bedömer domstolen att det saknas skäl att ingripa med tillsyn.

Frågan om mark- och bygglov för de vidtagna åtgärderna

L.S. har i sitt överklagande anfört att kommunen borde har sökt mark-och bygglov för samtliga vidtagna åtgärder vid upprustning/ombyggnad av K. De åtgärder som kräver lov redovisas uttömmande i 9 kap. PBL

Sid 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5666-23 Mark- och miljödomstolen

och 6 kap. plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Därutöver kan kommunen i en detaljplan utöka lovplikten, vilket inte är fallet i den för området gällande detaljplanen. Domstolen anser att det inte krävts vare sig bygg- eller marklov för de åtgärder L.S. invänt mot i sin anmälan till nämnden.

Sammanfattningsvis

L.S. begärde i maj 2017 att nämnden skulle vidta tillsynsåtgärder kopplat till upprustning/ombyggnad av K väster om kvarteren Ll och T. Länsstyrelsen har dock prövat mer än vad L.S. anfört i nämnden och har dessutom upphävt nämndens beslut att inte vidta tillsynsåtgärder avseende mark väster om kvarteret L. Domstolen anser att länsstyrelsen därmed som andra instans har prövat frågor som nämnden inte har tagit ställning till. Domstolen upphäver därför denna del av länsstyrelsens beslut.

Mark- och miljödomstolen anser att tillgängligheten till området för fritidsverksamhet är godtagbar och instämmer i länsstyrelsens bedömningar vad gäller planenlighet och krav på bygglov för de åtgärder som vidtagits inom det område som är aktuellt för prövning. L.S.s överklagande ska därför avslås vilket betyder att länsstyrelsens beslut i övrigt står fast.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 4 oktober 2024

Catrin Ångman Helena Carling I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Catrin Ångman, ordförande, och tekniska rådet Helena Carling. Föredragande har varit beredningsjuristen Jennifer Onäng.