P 13039-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorps kommuns beslut den 20 mars 2024, § 23 (2024-SBN-12) och överlämnar ärendet till nämnden för beviljande av bygglov.

SVEA HOVRÄTT DOM P 13039-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A.L. och A.A. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och milj ödomstolens dom och bevilja bygglov för fasad av träpanel på delar av bostadshuset på fastigheten A i enlighet med ansökan om bygglov den 27 december 2023.

Stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorps kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

F.J., M.J., A.L. och H.L. har inte haft något att erinra mot A.L.s och A.A.s yrkande om ändring. P-G.L. har inte yttrat sig i målet.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A.L. och A.A. respektive nämnden har i allt väsentligt anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen har hållit syn i målet.

Som framgår av mark- och miljödomstolens dom ligger fastigheten A utanför detaljplanerat område och precis utanför gränsen till ett område som omfattas av områdesbestämmelser. A.L. och A.A. har på denna fastighet fått bygglov för ett enbostadshus med putsad fasad och gavelspetsar i trä. Den byggnad som uppförts har emellertid i stället en träfasad och A.L. och A.A. har efter up pförandet på nytt ansökt om bygglov för ”Annat Behålla befintlig träfasad”.

A.L. och A.A. har i första hand gjort gällande att det är fråga om en fasadändring som enligt vad som följer av 9 kap. 2 § andra stycket plan- och

SVEA HOVRÄTT DOM P 13039-24

bygglagen (2010:900), PBL inte kräver bygglov. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i denna del i mark- och miljödomstolens bedömning att det här inte är fråga om ett sådant byte av fasadbeklädnad som faller in under nämnda bestämmelse. Åtgärden är alltså inte bygglovsbefriad.

Mark- och miljööverdomstolen övergår därefter till att pröva om bygglov enligt 9 kap. 31 § PBL kan ges för byggnaden i efterhand. A.L. och A.A. har i denna del gjort gällande att bygglov ska ges då byggnaden även med en fasad i trä uppfyller anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL.

Utgångspunkten för bedömningen är att en kommun har det huvudsakliga ansvaret och därmed ett stort inflytande över förändringar i bebyggelsen i den egna kommunen (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 april 2025 i mål nr P 8331-24). Även om kommunen har ett visst bedömningsutrymme i sådana frågor får dess ståndpunkt en större tyngd om kraven på hänsyn har kommit till uttryck på något sätt som är tillgängligt för allmänheten, t.ex. genom en detaljplan eller ett kulturmiljöprogram eller motsvarande (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 7 april 2025 i mål nr P 4607-24 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 2 september 2019 i mål nr P 8784-18).

A.L.s och A.A.s fastighet omfattas inte av någon detaljplan. I Staffanstorp har kommunen genom områdesbestämmelser från 1994 pekat ut det som nu är kärnan av Lilla Uppåka som en kulturhistoriskt värdefull miljö. Syftet med områdesbestämmelserna är, som det får förstås, att bevara en värdefull kulturmiljö i huvudsak såvitt avser jordbruks- och bostadsändamål och som har en lång tradition. Inom det utpekade området ska tillkommande bebyggelse och förändringar anpassas så att den befintliga miljön bevaras och levandegörs. Mark- och miljööverdomstolen ifrågasätter inte att det finns en sådan skånsk byggnadstradition som nämnden angett. Vid synen har domstolen kunnat konstatera att Lilla Uppåkra består av glest sammanhållen bebyggelse och att det är i den tätare kärnan av byn som det finns bostadshus med vita putsfasader och svarta tak. Den delen av byn har således det slags homogena särdrag som nämnden pekat på. Lite längre ut i byn finns dock andra byggnader som bryter det homogena mönstret. Dessa byggnader, främst bostadshus, gör att

SVEA HOVRÄTT DOM P 13039-24

bebyggelsemiljön i byn upplevs – på såväl långt som nära håll – som så heterogen att det enligt domstolen inte finns en enhetlighet i färgval, material eller utformning av byggnader som genomsyrar hela Lilla Uppåkra. Trots närheten till det område av Lilla Uppåkra som omfattas av områdesbestämmelser är förhållandena i byn som helhet därmed så skiftande att träfasaden på A.L.s och A.A.s enbostadshus inte påtagligt påverkar bebyggelsens värden eller intresset av en god helhetsverkan. I översiktsplanen ger kommunen visserligen uttryck för en restriktiv inställning till ny bebyggelse i området med krav på hänsyn till befintlig bebyggelse och befintliga värden. Det är dock inte fråga om några tydliga ställningstaganden från kommunens sida som kan ligga till grund för ett nekat bygglov med hänvisning till anpassningskravet.

Under dessa förhållanden är det Mark- och miljööverdomstolens sammantagna bedömning att det inte finns förutsättningar att neka bygglov med hänvisning till anpassningskravet. Till skillnad från mark- och miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen inte heller att det allmänna intresset av att kunna planera områdets utveckling och bevara Lilla Uppåkras karaktär väger tyngre än A.L.s och A.A.s intresse av att få bygglov i efterhand för det enbostadshus med träfasad som uppförts på fastigheten. Något annat skäl att neka bygglov har inte heller framkommit. Med ändring av underinstansernas beslut ska därför ärendet överlämnas till nämnden för beviljande av bygglov.

SVEA HOVRÄTT DOM P 13039-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Åsa Hanna, tekniska rådet Inger Holmqvist samt hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent. Föredragande har varit hovrättsfiskalen Parwa Sadik Faqé.

Bilaga A

Sid 1 (11) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 3889-24 Mark- och miljödomstolen 2024-09-24 meddelad i Växjö

PARTER

Klagande

1A.L.

2A.A.

Motpart

Stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorps kommun 245 80 Staffanstorp

Ombud: Advokat J.E.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 28 juni 2024 i ärende med diarienummer 13333-2024, se bilaga 1

SAKEN

Överklagande angående bygglov på fastigheten A i Staffanstorps kom mun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3889-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorps kommun (nämnden) beviljade, den 8 november 2021, bygglov för enbostadshus med garagebyggnad på fastigheten A. Bygglovet föregicks av en revidering av ansökan vari sökandena, ändrade bostadshusets fasad från heltäckande träpanel till puts med gavelspetsar i trä. Bostadshuset uppfördes med fasad i träpanel, vilket föranledde nämnden att utfärda ett interimistiskt slutbesked, giltigt till den 31 december 2024, som innefattande krav om att fasaden utförs i enlighet med det utfärdade bygglovet. Anders och A.A. inkom, den 27 december 2023, till nämnden med en ny bygglovsansökan innefattande bibehållen träpanel. Nämnden beslutade den 20 mars 2024, med diarienummer § 23 2024-SBN-12, att avslå bygglovsansökan. A och A.A. överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) som den 28 juni 2024, med diarienummer,13333-2024, avslog överklagandet.

A och A.A. har nu, till mark- och miljödomstolen, överklagat länsstyrelsen s avslagsbeslut.

YRKANDEN M.M.

A och A.A. har yrkat att mark- och miljödomstolen, med upphävande av länsstyrelsens beslut, beviljar bygglov för fasad av träpanel på delar av bostadshuset på fastigheten A i enlighet med ansökan om bygglov den 27 december 2023. Till stöd för deras yrkanden har A och A.L. vidhållit vad de framfört i sitt överklagande till länsstyrelsen samt i huvudsak framfört följande.

Länsstyrelsen har inte beaktat flertal av de lagrum, förarbeten eller praxis som åberopats av A och A.A. och som talar för att sökt bygglov ska beviljas.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3889-24 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen har som beslutet utformats underlåtit att vidta någon egentlig egen prövning i sak. Länsstyrelsens förhållningssätt och beslut är inte förenligt med lag och den enskildes krav på en rättssäker och fullständig överprövning.

Vad angår bygglovsärenden kräver sådana ärenden att den enskildes intressen beaktas ingående (se bl.a. förarbeten till 2 kap. 1 § PBL, NJA 2016 s. 868). Länsstyrelsen har i strid mot PBL och praxis inte beaktat och redovisat den proportionalitetsbedömning som ska ske i det överklagade ärendet.

Förändring i sig kräver normalt inte bygglov och inte kan iakttas förrän på mycket nära avstånd från bostadsbyggnaden. Den av kommunen önskade betongfasaden ska ställas i proportion till vilka kostnader ett fasadbyte skulle innebära (lägst ca 590 260 kr) för A och A.A.. Detta är för dem en mycket stor kostnad som de i nuläg et saknar möjlighet att finansiera. En korrekt tillämpning av 2 kap. 1 § PBL innebär att sökt bygglov rimligen ska beviljas.

Länsstyrelsens påstående att kommunen i detta enskilda bygglovsärende, oavsett omkringliggande byggnaders utseende eller dessas avsaknad av kulturellt värde, fritt skulle kunna kräva en viss ”gestaltning” av den aktuella bostadsbyggnaden saknar stöd i PBL. Tvärtom är det en grundtanke i PBL att om det ska uppställas speciella krav av hänsyn till kulturvärden och dessa värden ska ha inverkan på lovärenden, så ska detta kunna utläsas i detaljplaner eller av områdesbestämmelser. Det måste, i det enskilda fallet, göras en objektiv och särskild bedömning om en åtgärd verkligen har någon rimlig betydelse för en tänkt betraktare samt antalet personer som kan tänkas besöka platsen i fråga (se Boverkets handbok PBL ang. hänsyn och god helhetsverkan).

Av rättspraxis angående anpassningskravet till områden med kulturvärden framgår att bygglov ska beviljas om inte den sökta åtgärden verkligen påverkar befintliga värden på ett negativt sätt (MÖD 2018-03-06 mål nr P 6102-17). Länsstyrelsens påstående att kommunen i detta enskilda bygglovsärende skulle kunna ställa särskilda krav på utseende av fasaden för att påbörja en förändring i området, saknar

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3889-24 Mark- och miljödomstolen

även detta stöd i PBL. Att icke bygglovsprövade byggnader uppförda i plåt eller trä eller tidigare beviljade bygglov av bostadshus i trä ska sakna inverkan på en bedömning utifrån de allmänna anpassningskraven i PBL saknar helt stöd för i PBL.

Länsstyrelsen har inte beaktat 9 kap. 2 § PBL. Den aktuella bostadsbyggnaden är färdigställd och har lovligen tagits i bruk och fråga är endast om ändring av viss del av fasaden. Av länsstyrelsens beslut framgår inte heller att myndigheten beaktat 9 kap. 31 a § PBL.

Länsstyrelsen har lika lite som kommunen utvecklat sitt påstående att det skulle finnas någon allmän ”skånsk byggtradition” som dessutom skulle ha påverkan på enskilda bygglovsärenden. Någon särskilt för byggnader i Skåne befintlig allmän tradition finns inte och eventuellt historiskt valda byggmaterial på vissa platser ska självfallet inte påverka enskilda bygglovsärenden på andra platser.

Underinstansernas beslut, är inte sakligt eller juridiskt underbyggt och saknar den motiveringsgrad som rätteligen kan krävas enligt förvaltningslagen. Med svepande och allmänna motiveringar bl.a. till ”skånsk byggnadstradition” och utelämnande av för bedömningen väsentliga och centrala lagrum i PBL och utan besök på platsen är det inte möjligt att förstå hur underinstansernas kommit fram till sina beslut. Eftersom nuvarande fasad inte förrän på mycket nära håll kan särskiljas från en vitmålad betongfasad och detta inte är möjligt att iaktta och bedöma utan ett besök på platsen, har länsstyrelsen inte haft tillräckligt underlag för sitt ställningstagande i denna del. Det föreligger inte något hinder för beviljande av bygglov enligt ansökan.

Nämnden har bestridit A och A.A. yrkande. Till stöd för bestridandet har nämnden i huvudsak anfört följande.

Den sökta åtgärden uppfyller inte anpassningskravet i 2 kap. 6 § p. 1 PBL då fasadutförandet avviker från landskapsbilden, kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsbild. Vid en samlad bedömning av det allmänna intresset att

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3889-24 Mark- och miljödomstolen

bevara detta och klagandenas enskilda intresse av att undvika merkostnader som uppstår när de ska återställa fasaden i bygglovsenligt skick, väger de allmänna intresset högre. Det saknas därmed förutsättningar att bevilja det sökta bygglovet.

Nämnden delar den bedömning som länsstyrelsen gjort och anser att länsstyrelsen på ett korrekt och tillräckligt sätt hänvisat till de rättskällor som är tillämpliga för avgörande av överklagandet. Oavsett om den sökta fasadändringen har varit bygglovspliktig eller inte, har nämnden haft att pröva fasadändringens förenlighet med PBL vid dess prövning om bygglov skulle beviljas eller inte. Det bestrids därmed att det har betydelse för saken om åtgärden är bygglovspliktig eller inte enligt 9 kap. 2 § PBL.

Trots att fastigheten inte direkt träffas av områdesbestämmelserna har de områdesbestämmelserna som omfattar Lilla Uppåkras betydelse för bedömningen då fastigheten gränsar till området och förenligheten med anpassningskravet i 2 kap. 6 § 1 punkten PBL måste prövas för den sökta åtgärden. Enligt kommunens kulturmiljöprogram har den byggda miljön i kommunen beskrivits med syftet att tillgodose kulturhistoriska värden för att kulturella, historiska och arkitektoniska arv i form av bl.a. bebyggelsemiljöer och platser ska bevaras, användas och utvecklas. I kulturmiljöprogrammet anges vad som är typiskt för äldre skånsk lantlig bebyggelse (skånsk byggnadstradition), d.v.s. proportioner som är typisk för äldre skånsk lantlig bebyggelse, fasadmaterial av antingen korsvirke, tegel, puts på tegel eller lertegel.

Fasadutförandet utgör sammanfattningsvis en grundläggande karaktärsfråga för den skånska byggtraditionen, där den typiskt skånska byggtraditionen består av boningshus med fasader av antingen tegel eller puts. Mindre kombination mellan trä och puts kan prövas inom ramen för skånsk byggtradition men en fasad helt utförd i trä utgör en för stor avvikelse från det traditionella. Byggnationen i området som fastigheten är belägen i präglas av den skånska byggnadstraditionen. Det av A och A.A. önskade utförandets utseende skiljer sig avsevärt från resterande bebyggelse i området. Det finns visserligen ett fåtal byggnader i närområdet vars

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3889-24 Mark- och miljödomstolen

utseende på fasaden inte överensstämmer med typisk skånsk byggnadstradition. Trots dessa avvikelser finns en enhetlighet i bebyggelsen som skulle reduceras ytterligare om den nu aktuella sökta åtgärden beviljades. Mot den bakgrunden är inte den sökta fasadändringen förenlig med bestämmelserna i 2 kap. 6 § 1 punkten PBL.

I det här fallet innebär ett nekat bygglov för fasadändring att klagandena har att utföra fasaden i enlighet med tidigare beviljat (och fortfarande gällande) bygglov. Den merkostnad som uppstår för A och A.A. för att sätta fasaden i bygglovsenligt skick har klagandena kunnat undvika genom att följa beviljat bygglov. Att ett fasadbyte är förenat med en viss merkostnad är därmed en omständighet som under alla omständigheter saknar betydelse vid en proportionalitetsbedömning. Nämnden har redogjort för dessa omständigheter i den utredning som legat till grund för sitt beslut och legat som bilaga till beslutet. Det framstår inte som rimligt, eller i enlighet med den praxis som utvecklats på området, att enskilda skulle kunna komma runt krav i tidigare beviljade bygglov genom att utföra åtgärder i strid mot beviljat bygglov för att i efterhand söka nytt bygglov för t.ex. fasadändringar och till följd av en proportionalitetsbedömning med beaktande av merkostnader få den nya ansökan beviljad. Sammantaget vid en helhetsbedömning väger det allmänna intresset av att tillvarata och bevara kulturhistoriska värden som bebyggelsemiljön representerar högre än det enskilda intresset av att få behålla den befintliga fasaden.

A och A.A. har bestridit och yttrat sig avseende nämndens bestridande oc h då i huvudsak anfört följande.

Samtliga rättsfall nämnden hänvisat till avser väsentliga och stora förändringar av byggnader, (påbyggnader, arkitektoniska förändringar eller andra väsentliga förändringar/avvikelser). Dessa rättsfall saknar all relevans i målet.

Det kulturmiljöprogram som kommunen ingivit avser i allt väsentligt enbart tätorten Staffanstorp. Det finns ett liknande ”program” framtaget även för tätorten Hjärup.

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3889-24 Mark- och miljödomstolen

Den handling kommunen ingivit omnämner överhuvudtaget inte Lilla Uppåkra och är inte relevant för Lilla Uppåkra och bygglovsprövningen i målet. Av gällande översiktsplan för Staffanstorp, antagen den 9 mars 2022, framgår det att det för områden utanför tätorterna Staffanstorp och Hjärup ännu inte har framtagits några kulturmiljöprogram men att detta ”planeras att ske” under de närmaste åren. --- Mark- och miljödomstolen har den 4 september 2024 hållit syn på den aktuella fastigheten och i närområdet.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser och huvudsakliga omständigheter framgår av underinstansernas beslut. Därutöver kan nämnas att det av 9 kap. 2 § andra stycket planoch bygglagen (2010:900), PBL, framgår att den bygglovsplikt för bl.a. byte av fasadbeklädnad som föreskrivs i första stycket 3 c samma paragraf bara gäller inom detaljplanelagt område.

Mark- och miljödomstolen finner, utifrån de invändningar de klagande har framfört och vad domstolen har att pröva, inte några omständigheter som tyder på att underinstanserna har brustit på sätt som påverkat ärendet, utifrån de bestämmelser som ställs upp i förvaltningslagen (2017:900).

Allmänna utgångspunkter

Fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område direkt utanför gränsen till gällande områdesbestämmelser. I förevarande fall finns ett gällande bygglov för e nbostadsbyggnad med putsad fasad och gavelspetsar i trä. A och A.A. har sedan, i efterhand, ansökt om bygglov för träpanel, angivet i ansökan som bygglov för ”Annat Behålla befintlig träfasad.”. De har vidare anfört i överklagandet att ändringen är en sådan åtgärd som framgår av 9 kap. 2 § p. 3 c PBL och som enligt andra stycket samma paragraf inte kräver bygglov utanför detaljplanelagt område.

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3889-24 Mark- och miljödomstolen

Även om det överklagade målet avser ansökan om bygglov noteras att Mark- och miljööverdomstolen i avgörandet MÖD 2019:25 uttalat att det finns skäl att pröva ett yrkande om att förklara att lov inte krävs inom ramen för en bygglovsprocess och att det inte heller finns några lagliga hinder mot att göra det. Mark- och miljööverdomstolen har vidare i enlighet med detta den 11 september 2024 i mål med nr P 7558-24 återförvisat ett mål för vidare behandling där underinstansen inte bedömt frågan om bygglov överhuvudtaget krävs, trots att det stått klart att sökanden velat få den frågan prövad i första hand.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att länsstyrelsen inte har utfört någon prövning huruvida åtgärden kräver bygglov utan bedömt att en sådan prövning inte ingår i prövningens ram. Mark- och miljödomstolen bedömer mot bakgrund av ovan nämnda avgöranden att länsstyrelsen hade att utföra en sådan prövning. En sådan prövning kan nu ske i mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljödomstolen ska således ta ställning till dels om den aktuella åtgärden kräver bygglov, dels om bygglov kan ges?

Är vidtagen åtgärd befriad från kravet på bygglov?

Den aktuella byggnaden har vid sitt uppförande givits en annan utformning av fasaden än det som beviljats i bygglovet som fått interimistiskt slutbesked, innefattande krav om att fasaden utförs i enlighet med det utfärdade bygglovet.

A och A.A. har i sin nu aktuella ansökan om bygglov sökt om att få ”behålla befintlig träfasad”. För ansökan finns det i grunden ett givet bygglov för en ny bostadsbyggnad med en uppförd byggnad som har ett beviljat interimistiskt slutbesked, men som har uppförts med en fasad som inte är i enlighet med det beviljade lovet.

Den nu sökta åtgärden innebär enligt domstolens mening inget egentligt byte av fasadbeklädnad från hur byggnaden varit utformad då det aldrig funnits någon annan fasad före det att byggnaden uppfördes. Åtgärden innebär dock en skillnad

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3889-24 Mark- och miljödomstolen

mot givet bygglov för byggnaden. Uppförande av en annan fasad än den som bygglovgivits innebär inte att det skett ett byte av fasadbeklädnad som kan falla in under bygglovsbefrielsen för utomplansområden i 9 kap. 2 § andra stycket PBL. Uppförandet av träpanelen har istället utgjort en del av en nybyggnad och är därmed bygglovspliktigt enligt 9 kap. 2 § första stycket p. 1 PBL.

Det saknas skäl att ändra det överklagade beslut på grund av att en vid nybyggnad uppförd träfasad skulle bedömas vara en bygglovsbefriad åtgärd. Överklagandet ska därför så långt avslås.

Bygglov kan inte beviljas för tillbyggnaden

Bygglov ska, enligt 9 kap. 31 § PBL beviljas för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden inte strider mot områdesbestämmelser, inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 § PBL, och uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9–11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ PBL i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser.

Frågan som mark- och miljödomstolen har att utreda är om åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9–11 §§ PBL, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ PBL. I ärenden om bygglov ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, se 2 kap. 6 § första stycket p. 1 PBL (anpassningskravet). Hänsynen till omgivningen har stor betydelse vid förändringar av befintlig bebyggelse, särskilt i områden med värdefulla miljöer. Frågan hur långt hänsynen till omgivningen bör drivas beror på miljöns karaktär, se Mark- och miljööverdomstolens dom den 2 september 2019 med nr P 8784-18. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att nya byggnader ska prövas både utifrån sin anpassning till förhållandena på platsen och till sitt egenvärde (prop. 1985/86:1 s. 479 ff.) Av rättspraxis går det att uttyda att stor vikt läggs vid kommunens bedömning när domstolen i ett enskilt fall bedömer om anpassningskravet är uppfyllt (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens dom den 21 december 2017 med

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3889-24 Mark- och miljödomstolen

nr P 2328-17). Kommuner har i praxis ansetts ha bedömningsutrymme i dessa frågor (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 4 mars 2021 med nr P 9903-19).

Byggnaderna i Lilla Uppåkra har viss variation i utseende. Nämnden har anfört att byggnadens vita träfasad inte passar in i området som till största del består av hus med typiskt skånska byggtraditionen bestående av boningshus med fasader av antingen tegel eller puts. Mark- och miljödomstolen konstaterar att vid en betraktelse över området från långt avstånd särskiljer sig inte fasaden påtagligt från övriga bostadshus Men då fasaden på nära håll påtagligt särskiljer sig från övriga boningshus i bebyggelsemiljön påverkas Lilla Uppåkras värden på ett väsentligt sätt. Här är vidare att beakta att särskiljandet mellan trä- och putsfasad blir tydligare med husens åldrande, vilket gör att byggnaden inom en överskådlig framtid även på långt håll påtagligt kan komma att särskilja sig från resterande boningshus. Markoch miljödomstolen bedömer att enhetligheten i området skulle reduceras om byggnaden på A och A.A.s fastighet beviljas fasaden som de sökt bygglov för. Mark- och miljödomstolen bedömer att dessa åtgärder väsentligt ändrar områdets karaktär och att tillbyggnaden, enligt 2 kap. 6 § första stycket p. 1 PBL, inte är lämplig. Domstolens bedömning påverkas inte av att det i ett närliggande område finns bebyggelse med viss variation när det gäller utseende och färgsättning. Den bedömning kommunens byggnadsnämnd gjort ligger inom det bedömningsutrymme lagstiftaren givit kommunen.

Vid en prövning om bygglov ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen (2 kap. 1 § PBL, samt bl.a. Mark- och miljööverdomstolens dom den 31 augusti 2012 med nr P 8256-11). I detta fall önskar de enskilda undvika kostnaderna av att återställa en byggnad till givet bygglov, där den enskilda innan uppförande fått beskedet att den nu uppförda åtgärden inte kunde beviljas bygglov, och då reviderat ansökan till en putsad fasad med gavelspetsar bestående av träpanel. De enskilda uppförde sedan byggnaden i strid mot det givna bygglovet, men i enlighet med vad de först ansökt om. Det av klagande uppvisade ekonomiska intresset avseende kostnaderna för att slippa bygga om huset till givet bygglov, kan

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3889-24 Mark- och miljödomstolen

inte anses väga särskilt tungt. Hänsyn behöver även tas till de enskildas intresse av att ha en träfasad på huset och det grundlagsreglerade egendomsskyddet behöver vägas in i bedömningen. Det allmänna intresset av att kunna planera områdens utveckling och att bevara Lilla Uppåkras karaktär får i detta fall, genom en helhetsbedömning, anses väga tyngre än de enskildas intresse att få bygglov för tillbyggnaden av träfasaden beviljat. Att ett byte av fasadbeklädnad inte kräver bygglov utanför detaljplanelagt område föranleder inte någon annan bedömning. Det föreligger inte förutsättningar för att bevilja bygglov.

A och A.A.s överklagande ska avslås. Vad de, i övrigt, anfört i sitt överklagande föranleder ingen annan bedömning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 15 oktober 2024.

Peter Ardö Jonas T Sandelius I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Peter Ardö, ordförande, och tekniska rådet Jonas T Sandelius. Föredragande har varit tingsnotarien Mika Strandberg.