P 13586-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 13586-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska bevilja det sökta bygglovet.

Stadsbyggnadsnämnden i Malmö kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen med bland annat följande tillägg och förtydliganden. Att ordet huvudbyggnad används i områdesbestämmelserna visar att det rimligen även får finnas komplementbyggnader. Det är obegripligt att nämnden försöker omvandla det uppförda attefallshuset till en huvudbyggnad. Attefallshus får strida inte bara mot bestämmelser i detaljplan, utan även mot områdesbestämmelser. Attefallshuset ska inte beaktas vid bedömningen av hur den nya huvudbyggnaden förhåller sig till bestämmelsen om att endast en byggnad per tomt är tillåten, och fortsätter att vara ett komplementbostadshus även om huvudhuset försvinner. De har investerat stora belopp i fastigheten utifrån att de räknat med att kunna uppföra en ny huvudbyggnad och har bland annat anslutit fastigheten till kommunalt vatten och avlopp. I området har det sedan mer än 60 år byggts bygglovsbefriade komplementbyggnader. Tomterna är sämjedelade på 1950-talet och har haft lagfarter sedan 1979. Då förekom inte koloniområden med individuella lagfarter i Malmö. Att byggnadsarean är begränsad till högst 30 kvm gör inte huvudbyggnaden till en kolonistuga. Områdesbestämmelserna möjliggör en ovanvåning vilket innebär att den invändiga boarean kan vara ca 50 kvm, dvs. dubbelt så stort som ett attefallshus. Om deras attefallshus nu blir att betrakta som huvudbyggnad går de miste om nästan halva den tillåtna boarean. Det är en orimlig försämring i deras äganderätt. Den färdiga golvhöjden på bottenplanet är angivet till +0,65 meter över fiktiv mark, dvs. +2,65 meter över kommunens nollplan.

Till stöd för sin talan har gett in viss utredning.

SVEA HOVRÄTT DOM P 13586-24

Nämnden har anfört i huvudsak följande.

Området är ett koloniområde där s.k. attefallsåtgärder inte är tillåtna eftersom en kolonistuga inte utgör ett enbostadshus. Den befintliga byggnaden på fastigheten har visserligen uppförts utan bygglov med stöd av regler om komplementbostadshus, men har aldrig utgjort komplementbostadshus eftersom en kolonistuga inte kan ha ett komplementbostadshus.

Områdesbestämmelsernas syfte är att säkerställa området som särskilt fritidsområde med kolonilotter. Områdesbestämmelserna tillåter endast en byggnad om högst 30 kvm per tomt. Det går inte att bortse från den befintliga byggnad som uppförts med stöd av startbesked vid bedömningen av om bygglov kan ges för ytterligare en byggnad. Att bortse från den befintliga byggnaden skulle dessutom innebära en fördubbling av byggnadsarean jämfört med vad områdesbestämmelserna medger, vilket inte är rimligt.

REMISSYTTRANDE I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Yttrande har inhämtats från Boverket som anfört bland annat följande.

Den sökta åtgärden strider mot områdesbestämmelserna både vad gäller begränsningen av antalet byggnader och vad gäller byggnadsteknik. Avvikelsen är i båda fallen inte förenlig med områdesbestämmelsernas syfte som är att säkerställa området som särskilt fritidsområde med kolonilotter där viss bebyggelse tillåts och att ange riktlinjer för markplanering samt bebyggelsens utformning och placering. Avvikelsen är i båda fallen inte liten och åtgärden kan inte anses vara av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt.

Områdesbeskrivningen utgör skälen för områdesbestämmelserna och kan ge stöd för tolkningen av dessa. Områdesbestämmelsen om utnyttjande är relativt kortfattad och enligt ordalydelsen tydlig med att högst en byggnad får uppföras på varje tomt och att byggnad inte får uppföras till större byggnadsarea än 30 kvm per tomt. Sedd för sig kan den inte tolkas på annat sätt än att den utgör hinder för att tillåta uppförande av fler

SVEA HOVRÄTT DOM P 13586-24

än en byggnad per tomt. Den är i linje med bestämmelsen om grunddrag för markens bebyggande och med bestämmelsen om byggnadsteknik. Det som kan uppfattas som en motstridighet är att termen huvudbyggnad används i områdesbestämmelsen om placering, utformning och utförande av byggnader. Den termen indikerar att fler än en byggnad får uppföras på varje tomt. Det är dock det enda stället i områdesbestämmelserna som den termen används, och i områdesbeskrivningen nämns den inte alls. Förekomsten av termen huvudbyggnad i en av bestämmelserna gör inte att det går att sätta likhetstecken med att det är huvudbyggnad som avses på varje ställe som termen byggnad används i de övriga områdesbestämmelserna. Tolkningen av bestämmelsen om utnyttjande blir därmed att begränsningen av antalet byggnader gäller oavsett typ av byggnad.

Enligt handlingarna i målet finns det fyra byggnader på tomten, varav en enligt bygglovsansökan ska rivas och som det även har beviljats rivningslov för. Även om den skulle rivas finns det tre byggnader på tomten. Att uppföra en ny byggnad strider därmed mot begränsningen av antalet byggnader i områdesbestämmelserna. Boverket bedömer därför att det inte finns förutsättningar för bygglov enligt 9 kap. 31 § 1 planoch bygglagen (2010:900), PBL.

Av 9 kap. 30 § tredje stycket PBL framgår att åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 9 kap. 4 4 c §§ PBL eller motsvarande äldre bestämmelser inte ska beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Tredje stycket infördes genom en lagändring den 1 juli 2017. Någon motsvarande bestämmelse om att sådana åtgärder inte ska beaktas vid bedömning av överensstämmelse med områdesbestämmelser finns inte i 9 kap. 31 § PBL. Problematiken uppmärksammades vid lagändringen, men kunde inte tas om hand inom ramen för det lagstiftningsärendet (se prop. 2016/17:151, s. 78).

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Fastigheten omfattas av områdesbestämmelser för västra delen av Fiskaregränd i Bunkeflostrand i Malmö, Ob 3047, som vann laga kraft år 2005. På fastigheten finns idag fyra byggnader. Klaganden/ har ansökt om att få riva en av dessa byggnader och ersätta den med en ny byggnad. I målet råder delade

SVEA HOVRÄTT DOM P 13586-24

uppfattningar i frågan om den byggnad som bygglovsansökan avser strider mot områdesbestämmelserna.

I områdesbeskrivningen anges att syftet med områdesbestämmelserna är att säkerställa området som särskilt fritidsområde med kolonilotter där viss bebyggelse tillåts och att ange riktlinjer för markplanering samt bebyggelsens utformning och placering. Under rubriken Grunddrag för markens bebyggande ange Området innehåller fastigheter, med viss bebyggelse. Ytterligare uppdelning får ej ske. Inom området får endast uppföras Utnyttjande en byggnad får uppföras på varje tomt. Byggnad får inte uppföras till större byggnads- Vidare anges under rubriken Byggnadsteknik Byggnad skall vara av enkel beskaffenhet samt utformas och möbleras så att den tål en

Under rubriken Placering, utformning och utförande av byggnader anges bland annat

termen huvudbyggnad skulle kunna tala för att även komplementbyggnader är tillåtna. Samtidigt anges dock att högst en byggnad får uppföras och inte med större byggnadsarea än 30 kvm.

Mark- och miljööverdomstolen anser i likhet med Boverket att förekomsten av termen huvudbyggnad i en av bestämmelserna inte medför att det är huvudbyggnad som avses på varje ställe som termen byggnad används i de övriga områdesbestämmelserna. Tolkningen blir därmed att begränsningen av antalet byggnader gäller oavsett typ av byggnad. Att bevilja det ansökta bygglovet skulle således innebära att sökanden tillåts ha fler än en byggnad inom fastigheten, vilket strider mot områdesbestämmelsernas begränsning av antalet byggnader. En sådan avvikelse är i förhållande till den begränsade bebyggelse som områdesbestämmelserna medger varken liten, av begränsad omfattning eller nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt (jfr 9 kap. 31 b § PBL). Vad har anfört om att det sedan mer än 60 år ska ha byggts bygglovsbefriade komplement-byggnader i området ändrar inte den bedömningen. Mark- och miljööverdomstolen

SVEA HOVRÄTT DOM P 13586-24

bedömer vidare att det med hänsyn till områdesbestämmelsernas begränsningar inte är oproportionerligt att avslå ansökan.

Av 9 kap. 30 § tredje stycket PBL följer att åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 9 kap. 4 4 c §§ PBL eller motsvarande äldre bestämmelser inte ska beaktas vid bedömningen av om bl.a. ett byggnadsverk överensstämmer med detaljplanen. Som Boverket har påpekat finns det inte någon motsvarande bestämmelse som anger att åtgärder som genomförts utan bygglov inte ska beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk överensstämmer med områdesbestämmelser. Det kan noteras att ändringar i PBL trätt i kraft den 1 december 2025 som bl.a. innebär ändrade bygglovsregler (se prop. 2024/25:169). Aktuellt mål, som inletts före ikraftträdandet, ska dock prövas utifrån de bestämmelser som gällde när ärendet påbörjades (se punkten 2 i övergångsbestämmelserna).

Sammantaget ska således ansökan avslås med hänvisning till avvikelsen från områdesbestämmelsernas begränsning av antalet byggnader. Vid denna utgång saknas det anledning att ta ställning till om den byggnad som bygglovsansökan avser är förenlig med områdesbestämmelserna i övrigt.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Li Brismo, tekniska rådet Ewa Andrén Holst och hovrättsrådet Helen Blomberg, referent.

Föredragande har varit Frida Jakobsson.

Sid 1 (6) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 2639-24 Mark- och miljödomstolen 2024-09-23 meddelad i Växjö

PARTER Klagande

Motpart Stadsbyggnadsnämnden i Malmö kommun ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 3 april 2024 i ärende nr 6064-2024, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för nybyggnad av kolonistuga på fastigheten i Malmö kommun DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2639-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Stadsbyggnadsnämnden i Malmö kommun (nämnden) beslutade den 11 januari 2024 att avslå ansökan om bygglov för nybyggnad av kolonistuga på fastigheten i Malmö kommun.

Nämndens beslut överklagades till Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) som genom beslut den 3 april 2024 avslog överklagandet.

har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljö-domstolen.

YRKANDEN M.M. har yrkat att nämndens beslut ska upphävas och att bygglov för nybyggnad av fritidshus ska godkännas. Till stöd för sin talan har hon anfört i huvudsak följande.

I områdesbestämmelserna OB 3047 uttrycks inte att det är ett koloniområde, det står inte heller att det är kolonistugor. Fastigheten i Malmö kommun som inte uppfyller definitionen av en kolonilott ska inte heller rättsligt bli klassificerad som en kolonilott. I ett sådant annorlunda fall, som inte följer normen för vad ett koloniområde kan vara, är det inte rimligt att ett enstaka insmyget ord

tomterna faktiskt blir ett verkligt koloniområde, dessutom i ett skede långt senare.

dubbla citattecken. Att citattecken har använts gör att tomterna inte tolkas som faktiska kolonitomter/-lotter. När citattecken används och det inte är ett citat, en replik eller en titel, används det för att visa att ordet inte har sin ordinarie innebörd. I dessa fall används citattecken oftast vid första tillfället som ordet nämns i en text för att sedan skrivas utan citattecken. Det är konstigt att stadsbyggnadskontoret väljer att frångå normal tolkning.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2639-24 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsens bedömning att det skulle vara fråga om ett förbiseende att startbesked har getts saknar grund och är felaktigt. Historiskt har huvudbyggnaden i tidigare dokument hanterats och betecknats som fritidshus/enbostadshus. Stadsbyggnadskontoret har dock i senare tid vid ett par tillfällen meddelat någon enskild att de har gjort ett ändrat ställningstagande. Den närmsta förklaring som har getts är att stadsbyggnadskontoret genom lag inte är bunden till hur områdesbestämmelserna har tolkats tidigare. I områdesbestämmelserna är inte byggnadstypen närmare preciserad men det nämns under rubrik Placering, utformning och utförande av byggnader att fastighetens huvudbyggnad ska placeras minst två meter från gräns mot väg. Huvudbyggnad definieras som den med hänsyn till funktionen viktigaste byggnaden på en fastighet, termen huvudbyggnad används vanligast för ett bostadshus på tomt avsedd för bostadsändamål. Det finns inte specifikt preciserat hur komplementbyggnader ska utformas i områdesbestämmelserna, förutom att utedass (mulltoa) är tillåtet.

Attefallshuset beviljades som en nybyggnad av komplementbostadshus den 5 juni 2020. Stadsbyggnadskontoret vill i sitt avslag göra gällande att attefallshuset skulle bli den nya huvudbyggnaden om den befintliga huvudbyggnaden rivs. Detta beslut är helt felaktigt. Det ska även framhållas att eftersom huvudbyggnaden får utföras med en taknockshöjd högre än sex meter så kan en vindsvåning inredas. Byggnaden får då en maximal boarea motsvarande 47 m . Om ett attefallshus skulle tillåtas att ersätta huvudbyggnaden kan boarean maximalt bli 26 m vilket är nästan en halvering jämfört med en huvudbyggnad. Denna betydande förändring och inskränkning av fastighetens huvudbyggnads boarea kan inte vara en del i att behöva tillgodose angelägna och allmänna intressen.

Länsstyrelsen har i sitt avslag hänvisat till mark- och miljödomstolens mål nr P 1333-22. Denna hänvisning saknar betydelse för sammanhanget då det avgörandet baserades på en uppenbar felaktighet när det i handläggningen hänvisades till ett annat områdes områdesbestämmelser (OB 3051). Boverket har menat att eftersom det endast är de yttre omständigheterna som har ändrats så borde attefallshuset fortsätta vara ett komplementbostadshus. Det var godkänt när det uppfördes

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2639-24 Mark- och miljödomstolen

eftersom det var bygglovsbefriat. Vidare har attefallshuset endast hanterats som ett komplementbostadshus och inte som ett vanligt bostadshus. I stadsbyggnadsnämndens avslag framförs att förslaget avviker avseende antal tillåtna byggnader samt maximalt tillåten byggnadsarea per fastighet. Åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av bestämmelser som anges i 9 kap. 4, 4 a 4 c §§ plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) kan bortses från då en bedömning av planenlighet görs inom och utanför detaljplan. I det aktuella fallet har attefallshuset beviljats som en nybyggnad av komplementbostadshus den 5 juni 2020. Av 10 kap. 2 § PBL framgår tydligt att attefallshus inte ingår i det maximalt tillåtna antal bostäder som en detaljplan eller områdesbestämmelser medger. Enligt OB 3047 är det endast en byggnad (huvudbyggnad) som är tillåten. Denna begränsning i områdesbestämmelserna förhindrar således inte att attefallshus får uppföras. Attefallshus får även uppföras på tomter som har använt hela sin byggrätt. Sammantaget är stadsbyggnadskontorets avslag felaktigt eftersom attefallshuset uppfyllde förutsättningarna för lovbefrielse när det uppfördes.

Vid tidigare kontakter med stadsbyggnadskontoret har det intygats att bygglovsbefriade friggebodar har varit tillåtna i området. Att bygglovsbefriade åtgärder, som gäller för enbostadshus, har varit godkända har även kommunicerats skriftligt till exempel vid startbesked. Inom området har inga fastigheter förutom och , båda har tidigare varit del av tomt A, hanterats annorlunda under perioden. På den senare tomten har även en ny villa (permanentbostad) uppförts så sent som 2017. Det är inte sannolikt att en utvald del av en fastighet, i aktuellt fall, f.d. tomt, plockas ut från ett koloniområde för att bli en villatomt. I det fallet borde samtliga fastigheter ha omvandlats till villatomter. Förklaringen är att den aktuella gatudelen inte har varit ett koloniområde. Den tomt som valts ut för att få bebyggas med villa, ligger dessutom lägre i marknivå och är mer utsatt för översvämning än flera av de andra tomterna inom OB 3047.

Hela västra Bunkeflostrand (ca 1 000 ha) består främst av villatomter och har samma utgångsläge vad gäller översvämningsrisk. Även om det inte går att valla in enskilda tomter, så samägs strandtomterna längst västerut, där det finns undantag

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2639-24 Mark- och miljödomstolen

för att uppföra vågbrytare, pir eller annan anläggning, vilket skulle kunna vara en vall. I Malmö stads strategi för kustskydd som antogs i kommunfullmäktige den 23 november 2023, är aktuellt område medtaget i områdena innanför det framtida kustskyddet.

Om mark- och miljödomstolen, trots skälen som är anförda, överväger ett avslag önskar vi åberopa ersättning för förlorad möjlighet till nybyggnation. Vi anser att skadan, en sämre byggnad, som uppkommer är betydande i förhållande till värdet på vår fastighet och de investeringar (ca 2 miljoner SEK) som redan är gjorda.

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser och huvudsakliga omständigheter framgår av det överklagade beslutet.

Prövningsram Mark- och miljödomstolen har i sin prövning av ett överklagat beslut endast att ta ställning till vad som har prövats av underinstanserna. Vad som omfattas av underinstansernas prövning är beslutet att avslå ansökan om bygglov för nybyggnad av kolonistuga på fastigheten i Malmö kommun. Frågan om ersättning för förlorad möjlighet till nybyggnation omfattas därmed inte av dom-stolens prövning inom ramen för detta mål.

Mark- och miljödomstolens bedömning Mark- och miljödomstolen har gått igenom handlingarna i målet och övervägt vad anfört. Domstolen gör därefter samma bedömning som länsstyrelsen har gjort i det överklagade beslutet. Vad har anfört i domstolen medför ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2639-24 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 14 oktober 2024.

Annika Wahlfried Wikingsson Erik Almquist I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Annika Wahlfried Wikingsson, ordförande, och tekniska rådet Erik Almquist. Föredragande har varit tingsnotarien Martin Winters.