P 13854-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolens ändrar mark- och miljödomstolens dom och undanröjer Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommuns beslut den 25 januari 2024 (§ 28, dnr 2023-09115-575) samt återförvisar ärendet till nämnden för beviljande av bygglov.

SVEA HOVRÄTT DOM P 13854-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

, och (klagandena) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska bevilja ansökan om bygglov eller i vart fall återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Klagandena har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Murarna är inte direkt synliga från allmän gata och har därmed ingen avskärmande effekt för allmänheten. Däremot är murarna avskärmande mot grannar och ger ett skydd mot insyn. De grannar som berörs av det sökta bygglovet har ställt sig positiva till att lov beviljas. Murarna har ingen betydande påverkan på vare sig omgivningen eller på områdets karaktär. I första hand ska lov beviljas eftersom den sökta åtgärden inte strider mot anpassningskravet. I vart fall är ett avslag på bygglovsansökan oproportionerligt. På grund av att mark- och miljödomstolen inte har motiverat sin proportionalitetsavvägning ska målet i andra hand visas åter till markoch miljödomstolen för fortsatt behandling.

Nämnden har vidhållit sin bedömning med i huvudsak följande tillägg. Området karaktäriseras av byggnader anpassade till terrängen i ett grönskande trädgårdslandskap med uppvuxna trädgårdar som huvudsakligen skiljs åt av häckar. Detta framgår av strategin Varsam utveckling av småhus- och villaområden som staden tagit fram år 2021. Den sökta åtgärden är olämplig då den inte är förenlig med områdets karaktärsdrag. I områden där det sker en förtätning är det extra viktigt att bevara viktiga karaktärsdrag. Det faktum att grannar är positiva till murarna ändrar inte nämndens bedömning. Även om de höga murarna inte är direkt synliga i stadsbilden ger de en negativ påverkan på området och saknar en god helhetsverkan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 13854-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen bedömer inledningsvis i likhet med underinstanserna att det krävs bygglov för uppförande av de nu aktuella murarna och att den detaljplan som gäller för området inte utgör hinder mot den sökta åtgärden.

Frågan i målet är om sökt bygglov för två sammanbyggda, vitputsade murar i nära anslutning till tomtgräns och med en höjd från utsida mark om 1,75 och 2,1 meter strider mot det s.k. anpassningskravet och om ett avslag annars är oproportionerligt (se 2 kap. 1 § och 6 § första stycket 1 plan- och bygglagen [2010:900], PBL).

Nämnden har bedömt att murarna inte är anpassade till området. Kommunen har det huvudsakliga ansvaret och därmed stort inflytande över förändringar i bebyggelsen i den egna kommunen. Kommunens bedömning i frågor rörande hur åtgärder anpassas till bebyggelsemiljön väger därför tungt. Nämnden har hänvisat till den kommunala strategin Varsam utveckling av småhus- och villaområden. Strategin, som är godkänd av nämnden 2021, gäller för ett flertal delområden i kommunen och anger övergripande riktlinjer för utveckling. Aktuell fastighet är belägen i området Bromma kyrka inom kategorin Villastad, vilken återfinns inom såväl södra som västra Stockholm. Vad som anges i strategin är vägledande vid frågor som rör anpassningskravet, men saknar bindande verkan.

Vid bedömningen av om en åtgärd strider mot anpassningskravet bör det bl.a. prövas i vilken mån åtgärden påverkar för området väsentliga karaktärsdrag och den omkringliggande miljön. Mark- och miljööverdomstolen ifrågasätter inte nämndens uppfattning att området karaktäriseras av grönskande gaturum och stora uppvuxna, öppna trädgårdar som huvudsakligen har avskilts med häckar. Murarna är därmed ett visst främmande inslag sett till sin utformning och till hur tomterna tidigare har avgränsats. Utifrån kartor och fotografier i målet kan Mark- och miljööverdomstolen konstatera det skett en förtätning i fastighetens närområde och att murarna inte är synliga annat än obetydligt från gaturummet eller från andra allmänna platser. Domstolen bedömer att åtgärden får en begränsad påverkan på stadsbilden och områdets karaktärsdrag på sätt som framhålls i den ovan nämnda strategin.

SVEA HOVRÄTT DOM P 13854-24

Den förtätning och de nya bostadshus som tillkommit har påverkat områdets karaktär och skapat ett ökat behov av avskärmning och insynsskydd. Mot bakgrund av murarnas begränsade påverkan på omgivande allmänna platser bedömer domstolen att det enskilda intresset av att uppföra murarna i det här fallet är starkare än det allmänna intresset av att åtgärder ska utformas på ett sätt som tar större hänsyn till stads- och landskapsbilden. Det har således inte funnits skäl att avslå ansökan om bygglov med hänvisning till anpassningskravet och det allmänna intresset av att bevara områdets karaktärsdrag.

Det har inte heller i övrigt framkommit hinder mot att bevilja det sökta bygglovet. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och ärendet återförvisas till nämnden för beviljande av bygglov enligt ansökan.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Liselotte Rågmark, tekniska rådet Inger Holmqvist, hovrättsrådet Kristina Dreijer, referent, och tf. hovrättsassessorn Emma Karlsson.

Sid 1 (6) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 4044-24 Mark- och miljödomstolen 2024-10-08 meddelad i Nacka

PARTER Klagande

Motpart Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 26 april 2024 i ärende nr 9723 2024 och 4712-2024, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för murar på fastigheten i Stockholms kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4044-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun (nämnden) beslutade den 30 november 2023 (34 §, dnr 2023-09115-575) att avslå ansökan om bygglov i efterhand för uppförande av två murar på fastigheten i Stockholms kommun (fastigheten). Nämnden hade dock felaktigt uppgivit att ansökan skulle behandlas vid nämndens sammanträde den 14 december 2023 i stället för den 30 november 2023. Det medförde att yttrande från , och ( m.fl.) inte beaktades vid sammanträdet, eftersom yttrandefristen inte hade gått ut ännu. Med anledning därav behandlades ansökan åter vid nämndens sammanträde den 25 januari 2024 (§ 28, dnr 2023-09115-575). Nämnden beslutade även vid det tillfället att avslå ansökan.

m.fl. överklagade nämndens två beslut till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) som avslog överklagandena. m.fl. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

m.fl. har i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen, med undanröjande av underinstansernas beslut, ska ge bygglov till den sökta åtgärden. I andra hand har de yrkat att domstolen ska återförvisa ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Till stöd för sina yrkanden har de hänvisat till vad de anfört i sitt överklagande till länsstyrelsen. Därtill har de i huvudsak framfört följande.

Områdets karaktär - och småhusstrategin) delat upp områden i olika typområden beroende på bl.a. områdenas karaktär. Det aktuella området Bromma Kyrka har med en ofta brokig bebyggelse med olika typer av byggnader från olika tidsepoker. I villastadens tomter och kvarter är den gröna karaktären ett sammanhållande karaktärsdrag i de varierande

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4044-24 Mark- och miljödomstolen

bebyggelsemiljöerna, särskilt i form av de uppvuxna trädgårdarna och växtligheten på tomternas förgårdsmark. Trots kommu som grund för att neka bygglov för murarna. I motsats till småhusstrategin anges i beslutet att området runt fastigheten har en öppen karaktär och att de fria siktlinjerna ska värnas . Det anges även att murarna är avskärmande och främmande i området. Att det aktuella området skulle ha öppna kvarter och fri siktlinje mellan trädgårdarna och att detta skulle vara viktigt att värna är felaktigt. Det är även felaktigt att muren skulle påverka den öppna karaktären i området.

Utgångspunkten för bedömningen i målet ska i stället vara de faktiska omständigheterna som också anges i småhusstrategin. Det rör sig om ett område med uppvuxen grönska med buskar och träd på förgårdsmarkerna och häckar mellan fastigheterna utan reell öppenhet och framför allt utan fria siktlinjer mellan trädgårdarna. Varken avskärmning med mur eller plank eller utförandet i puts är ovanligt i området.

Enligt praxis har en åtgärds synbarhet betydelse. m.fl. ifrågasätter hur en mur som inte syns kan inverka negativt på ett område.

Kommunens bedömningsutrymme inom ramen för anpassningskravet Enligt förarbeten och viss praxis har det kommunala planmonopolet ansetts ge kommunen ett visst bedömningsutrymme i bygglovsfrågor. Detta bedömningsutrymme är dock främst kopplat till vilka bestämmelser och/eller vägledningar som kommunen angett i detaljplan, översiktsplan eller andra styrdokument. Kommunens bedömnin Nämnden har i två tjänsteutlåtanden angett att muren är planenlig. I en sådan situation är det märkligt att inte ge bygglov.

Högsta domstolen har i praxis fastslagit vikten av styrdokument för att kommunens uppfattning ska väga tungt vid beslut om bygglov. Kommunens uppfattning väger

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4044-24 Mark- och miljödomstolen

tungt när det finns styrdokument eller faktiska omständigheter som stödjer kommunens uppfattning. Trots detta finns praxis från Mark- och miljööverdomstolen där kommuners beslut om att neka bygglov i efterhand upphävts, trots att kommunernas beslut haft stöd i styrdokument.

För den aktuella fastigheten finns inget styrdokument som stödjer kommunens beslut att inte ge bygglov för muren. Det finns inga bestämmelser i detaljplanen eller i andra styrdokument som anger att syftet med detaljplanen skulle vara att det ska råda fri sikt och öppna trädgårdar, eller att det skulle finnas ett förbud mot att uppföra murar. Av den aktuella planbeskrivningen framgår dock att vissa områden inte får avdelas genom stängsel. Vid tidpunkten för detaljplanens antagande gällde en lagstiftning som innebar en skyldighet att avdela tomter med stängsel samt en rätt för kommunen att vid särskilda skäl medge befrielse från den skyldigheten. Eftersom frågan om stängsling berörs i planbeskrivningen, utan att specificera vilken typ av stängsling kommunen önskar, får det tolkas som att syftet med planen i vart fall inte var att förhindra viss typ av stängsling, t.ex. med murar.

Proportionalitet Kommunens skäl att inte ge bygglov är endast att muren inte anses anpassad till de karaktärsdrag som felaktigt tillskrivs området. Vid en avvägning mellan det enskilda intresset och allmänna intresset saknas därför ett allmänt intresse. Den sökta muren är inte direkt synlig i stadsbilden och påverkar inte områdets uppvuxna gröna karaktär. Muren strider varken mot detaljplan, översiktsplan, de riktlinjer som följer av småhusstrategin eller andra styrdokument.

m.fl. hänvisar vidare till de enskilda intressen som framgår av överklagandet till länsstyrelsen. De enskilda intressena utgörs dels av deras eget intresse av att muren får finnas kvar, dels andra berörda sakägares intresse av att muren får lov. De berörda sakägarna är fastighetsägarna till och samt bostadsrättsinnehavarna på och .

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4044-24 Mark- och miljödomstolen

Även om domstolen bedömer att muren inte är förenlig med anpassningskravet är det inte proportionerligt att neka bygglov när det allmänna intresset inte står i rimlig proportion till de motstående enskilda intressena.

m.fl. har gett in underlag i form av bilder.

Domstolen har även fått in yttranden från och samt från och B .

DOMSKÄL Domstolen konstaterar inledningsvis att det krävs bygglov för att uppföra murar och plank, vilket framgår av 6 kap. 1 § första stycket 7 plan- och byggförordningen (2011:338).

Domstolen finner i likhet med länsstyrelsen och nämnden att det inte finns någon reglering i för fastigheten gällande detaljplan som utgör hinder mot den sökta åtgärden.

För att bygglov ska kunna ges krävs enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, bland annat att den aktuella åtgärden är lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, det så kallade anpassningskravet.

Domstolen instämmer i länsstyrelsens och nämndens bedömningar att murarna utgör ett främmande inslag i bebyggelseområdet och inte bidrar till en god helhetsverkan. Det som m.fl. nu har fört fram utgör inte skäl för domstolen att göra någon annan bedömning. Domstolen beaktar bland annat att de aktuella murarna både är betydligt längre och högre än andra murar i området, vilket medför att de har en avskärmande effekt. Den avskärmande effekten uppkommer oavsett om murarna är direkt synliga i stadsbilden.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4044-24 Mark- och miljödomstolen

Enligt 2 kap. 1 § PBL ska hänsyn tas både till allmänna och enskilda intressen, vilket innebär att en intresseavvägning ska göras. Det har inte framkommit något tungt vägande enskilt intresse av att få utföra åtgärden. Domstolen anser att de allmänna intressena överväger i detta fall. Överklagandet ska därför avslås i sin helhet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 29 oktober 2024.

Anna Hagstad Basmal Pethrosson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anna Hagstad och tekniska rådet Basmal Pethrosson. Föredragande har varit tingsnotarien Ellen Skogholt Kachoah.