P 14615-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommuns beslut den 7 juli 2025 (dnr MBF 2025-001100) på så sätt att beslutet i fråga om att ta ut planavgift om 44 100 kr (del av punkten 4 i beslutet) upphävs.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14615-25

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

W.R. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska sätta ned planavgiften helt eller delvis. Han har bland annat anfört att det inte är skäligt att ta ut planavgift och att kommunen inte har haft några merkostnader för planverksamhet med anledning av hans ärende.

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun (nämnden) har medgett att planavgift inte ska tas ut i ärendet. Detta efter att nämnden förelagts av Mark- och miljööverdomstolen att särskilt yttra sig över den omständigheten att det av planbeskrivningen för den detaljplan som gäller för fastigheten framgår att plankostnadsavtal tecknats mellan kommunen och fastighetsägare samt att planen inte innebär några kostnader för kommunen. Nämnden har förklarat att det i kommunens webbkarta felaktigt angivits att planavgift ska tas ut för aktuell fastighet. Vid kontroll av uppgifterna i planbeskrivningen har plankostnadsavtalet för detaljplanen kunnat hittas och ingen planavgift ska därför tas ut. Nämnden har gett in plankostnadsavtalet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt 12 kap. 9 § första stycket plan- och bygglagen (2010:900), PBL, som är tillämplig i målet, får byggnadsnämnden när den beviljar bygglov ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner. I 12 kap. 10 § PBL finns bestämmelser av betydelse för hur avgifterna ska bestämmas. Av förarbetena till bestämmelsens motsvarighet i den numera upphävda plan- och bygglagen (1987:10) framgår att en förutsättning för att kommunen ska få ta ut planavgift naturligtvis är att kommunen har haft kostnader för planen. Om någon annan har bekostat planen, t.ex. på grund av ett exploateringsavtal, kan en planavgift inte tas ut. (Se prop. 1985/86:1 s. 797.)

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att nämnden har ändrat sin inställning och nu angett att det tecknats ett plankostnadsavtal för detaljplanen med tidigare fastighetsägare och att ingen planavgift ska tas ut. Av avtalet framgår att den tidigare fastighetsägaren skulle stå för alla kostnader för att ta fram detaljplanen. Det står

SVEA HOVRÄTT DOM P 14615-25

därmed klart att planen inte inneburit några kostnader för kommunen och att det således inte finns grund för att ta ut planavgift i samband med prövning av bygglov inom fastigheten. Nämndens beslut om att ta ut planavgift ska därför upphävas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anna Tiberg, tekniska rådet Ewa Andrén Holst, hovrättsrådet Catharina Adlercreutz, referent, och tf. hovrättsassessorn Alice Stööp Hedborg.

Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo.

Bilaga A

NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer 2025-10-20 P 7101-25 Meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

W.R.

Motpart

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun 141 85 Huddinge

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut 2025-09-08 i ärende nr 38489-2025, se bilaga 1

SAKEN

Avgift på fastigheten X i Huddinge kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7101-25

BAKGRUND

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun (nämnden) beslutade den 7 juli 2025, ärendenummer MBF 2025-001100, att bevilja rivningslov samt bygglov för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten X. Av beslutet framgår att en handläggningsavgift för rivnings- och bygglovet tas ut om 58 545 kronor och att en planavgift tas ut om 44 100 kronor.

W.R. överklagade avgiftsbeslutet till länsstyrelsen som avslog överklagan det. W.R. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödom stolen.

YRKANDEN M.M.

W.R. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska helt eller delvis sätta ned planavgiften.

Som skäl för sitt yrkande har W.R. anfört i huvudsak följande. Åtgärden gäller återuppbyggnad av en byggnad som skadats i brand samt tillbyggnad, inte ett nytt exploateringsprojekt. Det innebär att nyttan av detaljplanen för fastigheten är begränsad i förhållande till hur avgiften tillämpas i detta fall. Att ta ut full planavgift i samband med återuppbyggnad av befintlig bostad innebär en oproportionerlig ekonomisk belastning. Avgiften står inte i proportion till det som tillhandahållits. Kommunen har inte heller haft några merkostnader för planen kopplat till det aktuella projektet.

DOMSKÄL

Enligt 12 kap. 9 § plan och bygglagen får en byggnadsnämnd ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner om nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad och den fastigheten som bygglovet avser har nytta av planen. Avgiften får dock inte överstiga kommunens

Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7101-25

genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser, vilket innebär att kommunen ska fördela kostnaden för planen mellan de som berörs. Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa, i det här fallet HKF 2220 i Huddinge kommuns författningssamling.

Som länsstyrelsen har angett följer av tabell 2 punkten 2.1 i HKF 2220 att planavgiften vid bygglov för en- eller tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader är 44 100 kr. Författningens belopp är baserade på (och justeras regelbundet efter) prisindex för kommunal verksamhet, för att avgifterna ska motsvara kommunens genomsnittliga kostnader.

Även med beaktande av att det i aktuellt fall rör sig om återuppbyggnad av en byggnad som skadats i brand så är det fråga om nybyggnad i plan- och bygglagens bemärkelse. Tabell 2 punkten 2.1 i HKF 2220 är därför tillämplig.

Trots det W.R. har anfört saknas det mot ovanstående bakgrund förutsättningar att frångå den av kommunen fastställda taxan. W.R.s överklagande ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)

Överklagande senast den 10 november 2025.

I domstolens avgörande har tingsfiskalen Erik Renell, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson deltagit.