P 14728-23

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och undanröjer Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 17 november 2022 (dnr 50505-2121) samt återförvisar ärendet till länsstyrelsen för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14728-23

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Brottkärr 2:89 AB och Aktiebolaget Hovås Villastad (bolagen) har yrkat att Mark-och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska fastställa Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommuns beslut att meddela positivt förhandsbesked.

Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun har vidhållit sitt beslut att meddela positivt förhandsbesked och medgett bolagens yrkande om ändring.

Hovås Bautastensvägs samfällighetsförening (föreningen), A.L. och H.S. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolagen har fört fram detsamma som i mark- och miljödomstolen, med i huvudsak följande tillägg.

Stigen till grönområdet söder som A har lagts om och löper numera öster om exploateringsområdet. För att förbättra framkomligheten avser bolagen sätta upp vägskyltar om parkeringsförbud och avlägsna stenar som hindrar framkomligheten på bolagens mark. Allmänhetens tillgång till rekreationsområden påverkas alltså inte negativt av den nya bebyggelsen.

Att kommunen har gett ett positivt planbesked för ett område som omfattar A innebär endast att kommunen avser inleda planläggning, inte att en detaljplan kommer att antas. Ett positivt planbesked medför inte hinder för beviljande av ett positivt förhandsbesked för enstaka byggnader.

Bolagen har till Mark- och miljööverdomstolen gett in bl.a. fotografier och en trafikutredning.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14728-23

Föreningen har i huvudsak fört fram detsamma som i mark- och miljödomstolen, med följande tillägg.

Den stig som har anlags till grönområdet har anlagts i anslutning till en annan tomtägares mark. Det finns inget formellt servitut på fastigheten varför nyttjande av stigen förutsätter överenskommelser med markägaren. Utan ett servitut kan stigen inte anses vara formellt säkerställd.

Byggnadsnämnden har hösten 2022 fattat ett beslut om positivt planbesked för småhus vid Östra Grinnekärrsvägen med start 2026. Av protokollet framgår att förutsättningen för planstart bl.a. är att sökanden löser vägfrågan inom norra vägsträckningen. Av tjänsteutlåtandet till beslutet framgår att nödvändiga trafiklösningar saknas inom det tänkta planområdet och att de lokala vägnäten behöver ha bättre standard.

Föreningen har till Mark- och miljööverdomstolen gett in bl.a. förprövningsrapporter angående planbesked och e-postkorrespondens.

Nämnden har fört fram i huvudsak följande.

Nämnden står fast vid sin bedömning att markens lämplighet för föreslagen bebyggelse kan prövas i ett förhandsbesked och inte behöver regleras i detaljplan. Det finns en relativt stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området men alla utestående frågor kan lösas i förhandsbeskedet.

Översiktsplanen anger markanvändningen för aktuell plats delvis som övriga bebyggelseområden i ytterstaden (norra delen av föreslagen fastighet, angränsade med Hovås Bautastensväg) och delvis som utredningsområde (södra delen). Det förslagna huset placeras med sin största del inom bebyggelseområdet där översiktsplanen anger att nybyggnad i första hand ske inom områden som kan försörjas med god kollektivtrafik och närheten till service samt att endast enstaka ny bebyggelse bör tillkomma.

En av de viktigaste förutsättningarna för ett positivt förhandsbesked vid prövning är

SVEA HOVRÄTT DOM P 14728-23

framkomligheten till en planerad fastighet. Trafikkontoret har inte haft några synpunkter på tillfartsvägens standard, förutom att vändmöjligheter för bil ska anordnas på den egna tomten.

Fastighetsägarens avsikt är att en del av A längs fastighetsgränsen mot B ska bebyggas med bostäder i framtiden. Ett planbesked för småhus vid Östra Grinnekärrsvägen som omfattar A är pågående.

Enligt nämndens bedömning tar placeringen av huset och de föreslagna fastighetsgränserna hänsyn både till befintlig situation samt till framtida behov i området. Förslaget stämmer i stort sett överens med stadsbyggnadsförvaltningens förundersökningar av områdets utveckling och det finns inget skäl att pröva lokaliseringen av byggnaden genom detaljplan. Ansökan bedöms inte heller förhindra en lämplig framtida planläggning av området.

A.L. och H.S. har fört fram i huvudsak följande.

Vägen till A är en återvändsgränd och har inte tillräcklig bredd för att bilar ska kunna mötas, något som påverkar trafiksäkerheten negativt. Vägen klarar precis av bredden av större fordon för t.ex. sophämtning. På denna väg ska även närboende gå och cykla, vilket är mycket farligt. Ytterligare trafik skulle förvärra problematiken.

Den nya gångstigen som anlagts ansluter till privat mark och kan därför inte användas av allmänheten.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Inledningsvis gör Mark- och miljööverdomstolen ingen annan bedömning än markoch miljödomstolen gällande länsstyrelsens hantering av föreningens överklagande av nämndens beslut. Det har alltså inte förekommit något handläggningsfel som motiverar upphävande av länsstyrelsens beslut.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14728-23

Huvudfrågan i målet är om den sökta åtgärden behöver föregås av detaljplaneläggning eller om prövningen av åtgärden i stället kan ske i samband med en ansökan om förhandsbesked.

Prövningen vid förhandsbesked ska i första hand avse markens lämplighet för den avsedda åtgärden (se prop. 1985/86:1 s. 285). För att ett positivt förhandsbesked ska kunna ges måste de grundläggande förutsättningarna för byggnation på platsen vara åtminstone översiktligt klarlagda, t.ex. avseende möjligheterna att ordna tillfartsväg, vatten och avlopp (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 24 november 2020 i mål nr P 11073-19).

Vid prövningen av ett förhandsbesked ska det även bedömas om åtgärden förutsätter att detaljplaneläggning sker. Enligt 4 kap. 2 § första stycket 4 a PBL ska prövningen av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan när ett nytt byggnadsverk ska uppföras på en plats där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggande. Om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked behövs dock ingen detaljplan (se 4 kap. 2 § tredje stycket PBL). Det förutsätter att bedömningen av byggnadens lokalisering med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. PBL om allmänna och enskilda intressen, liksom grannelagsrättsliga frågor, kan klaras av vid prövningen av ansökan (se prop. 1985/86:1 s. 552 f.) Av rättspraxis följer att kommunens uppfattning i fråga om behovet av detaljplan bör tillmätas stor genomslagskraft (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens domar den 13 september 2024 i mål nr P 16397- 23 och den 7 februari 2024 i mål nr P 3651-23). Även en aktuell och nyanserad översiktsplan som ger tydliga riktlinjer för markanvändningen kan utgöra ett viktigt underlag och ges särskild tyngd (se NJA 2021 s. 321 ”Radiomasten” och Mark- och miljööverdomstolens dom den 17 december 2020 i mål nr P 6079-19).

Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning.

Den mark som avses att tas i anspråk för bebyggelsen är enligt översiktsplanen delvis belägen inom området Blandad stadsbebyggelse, för vilket föreskrivs bl.a. att endast enstaka ny bostadsbebyggelse bör tillkomma, och delvis inom Utredningsområde för

SVEA HOVRÄTT DOM P 14728-23

blandad stadsbebyggelse, för vilket anges bl.a. att stor återhållsamhet ska iakttas mot ny bebyggelse fram till dess att planering för dessa områden påbörjas. Översiktsplanen ger alltså inte någon tydlig riktlinje för markanvändningen i det enskilda fallet.

Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen har bedömt att detaljplanekravet aktualiseras på grund av det höga bebyggelsetrycket och vägsituationen. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i att det står klart att det råder stor efterfrågan på mark för bebyggande i det aktuella området. Utredningen ger också visst stöd åt att vägarna i området inte är av sådan standard att en mer omfattande utbyggnad av området vore lämplig. I detta fall är det dock fråga om en begränsad åtgärd som skulle ansluta på ett naturligt sätt till ett större område med sammanhållen bebyggelse. Två tillkommande bostäder skulle inte medföra någon betydande trafikökning inom området. De remissinstanser som hörts av nämnden, däribland Trafikkontoret och räddningstjänsten, har inte ansett att vägarnas skick är sådant att positivt förhandsbesked inte kan ges. Inte heller nämnden, vars bedömning ska väga tungt, har ansett att åtgärden behöver föregås av planläggning. Mot denna bakgrund anser Mark- och miljööverdomstolen att den sökta åtgärden inte förutsätter sådan samordning som endast kan ske genom detaljplaneläggning. Åtgärden bedöms inte heller förhindra en lämplig framtida planläggning.

Mark- och miljööverdomstolen anser alltså att den sökta åtgärden kan prövas genom ansökan om förhandsbesked och det har inte funnits skäl att göra gällande detaljplanekravet enligt 4 kap. 2 § första stycket 4 a PBL. Länsstyrelsen har med hänsyn till sin bedömning uttryckligen avstått från att pröva övriga invändningar från klagandena. Med hänsyn till instansordningens princip ska prövningen av om övriga förutsättningar för meddelande av positivt förhandsbesked är uppfyllda göras av länsstyrelsen. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom ska målet därför återförvisas till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14728-23 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Fredrik Ludwigs, tekniska rådet Mats Kager, hovrättsrådet Catharina Adlercreutz och tf. hovrättsassessorn Hanna Wallin, referent. Föredragande har varit Jennifer Jarebro.

Bilaga A

Sid 1 (21) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 24-23 Mark- och miljödomstolen 2023-11-02 meddelad i Vänersborg

KLAGANDE

Brottkärr 2:89 AB/ AB Hovås Villastad c/o P.E.D. Box 9006 400 91 Göteborg

MOTPARTER

1Byggnadsnämnden i Göteborgs kommun Box 2554 403 17 Göteborg

2Hovås Bautastensvägs samfällighetsförening, Att: H.S.

3A.L.

4H.S.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 17 november 2022 i ärende nr 50505–2021, se bilaga 1

SAKEN

Förhandsbesked för nybyggnad av parhus på fastigheten A i Göteborgs kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Byggnadsnämnden i Göteborgs kommun (byggnadsnämnden) beslutade den 24 september 2021 (§ 463, BN 2021-001781) att meddela positivt förhandsbesked för nybyggnad av parhus på fastigheten A. Förhandsbeskedet förenades med följande villkor:

1Infart till föreslagen fastighet ska anordnas från befintlig samfällighet (GA:36) utan att påverka negativt på gällande servitut.

2På grund av att tillgång till grönområde begränsas i samband med föreslagen åtgärd behöver en ny ingång till skogsområdet anordnas. Passage med tillhörande gångar mellan Hovås Bautastensvägen och Östra Grinnekärrsvägen ska i möjligaste mån säkerställas.

Byggnadsnämndens beslut överklagades till Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) som den 17 november 2022 upphävde beslutet.

YRKANDEN M.M.

Brottkärr 2:89 AB /AB Hovås Villastad (bolaget) har yrkat att markoch miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska fastställa byggnadsnämndens beslut att bevilja positivt förhandsbesked.

Bolaget har till stöd för sin talan åberopat ett yttrande av jur.kand. G.J. i vilket i huvudsak anförs följande.

Samlad bedömning

Länsstyrelsens beslut att upphäva det positiva förhandsbeskedet på A saknar rättslig grund av bland annat följande skäl.

• Länsstyrelsen har avvikit från aktuell rättspraxis och underlåtit att ta hänsyn till de senaste prejudicerande avgörandena som är högts relevanta för prövningen av

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

ärendet, bl.a. Högsta domstolens avgörande den 21 juni 2022 i mål nr P 4245-21 och Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 28 oktober 2022 i mål nr P 11968-21.

• Länsstyrelsen har nonchalerat Göteborgs kommuns politiska inställning i fråga om att ärendet kan prövas inom ramen för förhandsbesked och att någon detaljplan inte är påkallad.

• Länsstyrelsen har inte beaktat att Göteborgs kommun, vid tiden för länsstyrelsens beslut, hade meddelat ett negativt planbesked för att detaljplanelägga området. Kommunen har därmed tydligt uttryckt sin politiska vilja att detaljplanering av området inte är aktuellt inom överskådlig tid.

• Länsstyrelsen har frångått det kommunala planmonopolet och genom sitt beslut indirekt tvingat Göteborgs kommun att detaljplanelägga området, vilket enligt kommunens uppfattning inte är aktuellt.

• Länsstyrelsens beslut är bristfälligt motiverat.

• Länsstyrelsens beslut strider mot likabehandlingsprincipen samt brister i proportionalitet.

Bedömning i fråga om detaljplanekravet

Kan bebyggelsetryck i sig utlösa krav på detaljplan? Länsstyrelsens beslut att upphäva det av nämnden meddelade positiva förhandsbeskedet är högst anmärkningsvärt av flera anledningar. För det första innebär det förhållandet att det finns stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området inte per automatik att krav på detaljplan enligt 4 kap. 2 § första stycket 4 a plan- och bygglagen utlöses. Om användningen av byggnadsverket inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan behövs ingen detaljplan (se 4 kap. 2 § andra stycket planoch bygglagen).

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

Utgångspunkten är alltså att detaljplaneläggning krävs, om inte undantag från kravet på detaljplan är uppfyllt genom att byggnadsverket kan prövas i samband med ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Så anses typiskt sett vara fallet vid s.k. lucktomter. I förarbetena till den äldre plan- och bygglagen anges komplettering med byggnader på obebyggda s.k. lucktomter som exempel på när det kan vara möjligt med en prövning inom ramen för en ansökan om bygglov eller förhandsbesked (se prop. 1985/86:1 s. 552 f.). En lucktomt definieras som en mindre fastighet eller ett mindre markområde. som saknar huvudbyggnad, och som ligger mellan andra bebyggda mindre fastigheter eller markområden (se exempelvis Markoch miljööverdomstolens dom den 25 februari 2013 i mål nr P 8650-12).

Det aktuella markområdet om ca 1 150 kvm som avses att bebyggas utgör en naturlig lucka i den befintliga bebyggelsestrukturen. I sammanhanget ska beaktas att det aktuella markområdet saknar huvudbyggnad och bör, på grund av sitt läge mellan andra markområden av liknande storlek, omfattas av definitionen av lucktomt. Länsstyrelsen har inte beaktat denna omständighet.

Den aktuella fastigheten är belägen inom sammanhållen bebyggelse i ett etablerat bostadsområde utefter Säröleden i närheten av Hovås tätort. Enligt översiktsplanen är marken lämplig för bebyggelse. Marken som ska bebyggas avgränsas i tre väderstreck av redan etablerade bostadsfastigheter och i sydväst av något kuperad skogsterräng. Inom området finns ett flertal större bostadsfastigheter, i form av flerbostadshus och parhus, med övriga tomter bebyggda med enbostadshus. Övriga bostadsfastigheter är villatomter som redan är bebyggda och som inte kan ge upphov till ytterligare bostadsfastigheter och därigenom leda till en förändrad bebyggelsestruktur. Risk för prejudicerande effekter kan därmed uteslutas.

Kan trafiksituationen i området utlösa krav på detaljplan? Länsstyrelsen har i sitt beslut antagit att vägens skick och trafikförhållandena i området utlöser krav på detaljplan. Denna uppfattning delas inte. I ärendet saknas utredning med utgångspunkt i de faktiska trafikförhållandena på platsen som skulle ge stöd för ett antagande att den ifrågavarande åtgärden skulle inverka negativt på

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

trafiksäkerheten eller i övrigt inverka menligt på det allmännas intressen. Tvärtom finns det stöd för att vägen är lämplig som tillfart för ett ytterligare bostadshus.

Den samfällda vägen är förlagd på bolagets mark och kan enkelt breddas där så behövs. Bolaget har därtill inkommit med uppgift om att vägen smalnar av på ett ställe på grund av att grannfastigheterna annekterat bolagets mark genom att utvidga sina tomtplatser. Ett sådant egenmäktigt förfarande är olagligt och kan med enkla juridiska medel åtgärdas. Av utredningen i ärendet framgår vidare att endast en ringa del av tillfartsvägen är 4,5 meter bred, inte 3,5 meter som påstås, samt att återstående vägsträcka är bredare. Det saknas stöd i lag för att på denna grund ställa krav på detaljplan.

Kan länsstyrelsen föreskriva krav på detaljplan, när kommunstyrelsen i ett ärende om planbesked nyligen bedömt att någon detaljplan för området inte är aktuellt? Det ifrågasätts starkt på vilka grunder länsstyrelsen kan framtvinga kommunen att detaljplanelägga området. Fastigheten ligger inte inom något av de prioriterade förändringsområden där detaljplaneläggning är tänkt att genomföras inom en överskådlig framtid. Det står vidare klart att kommunen inte har några konkreta planer på att detaljplanelägga det område där fastigheten är belägen. Kommunstyrelsen har genom negativt planbesked i ärende PB0413/12, beslutat att inte gå vidare med ansökan om planbesked för Brottkärr. Det är därmed klarlagt att det saknas ett politiskt intresse för att inom en överskådlig framtid detaljplanelägga området. Nämnden skriver uttryckligen i sitt beslut att det saknas skäl att pröva lokaliseringen av byggnaden genom detaljplan, eftersom alla utestående frågor kan lösas i förhandsbeskedet.

Göteborgs kommun har en exklusiv rätt att planera användningen av vatten- och markområdena inom kommunen. Länsstyrelsens beslut om att det positiva förhandsbeskedet fordrar detaljplaneläggning leder indirekt till en tvångsvis detaljplaneläggning, vilket saknar stöd i lag. Den sökta åtgärden har inte en sådan samhällsviktig funktion, att staten kan tvinga en kommun till att detaljplanelägga

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

området. Länsstyrelsen har härigenom gått utöver sina befogenheter och heller inte beaktat kommunens politiska inställning till detaljplaneläggning.

Vid en samlad bedömning och med beaktande av den avvägning mellan allmänna och enskilda intressen som ska göras i varje enskilt fall, har det inte framkommit annat än att det enskilda intresset i detta fall överväger de allmänna intressen som finns mot att åtgärden vidtas.

Bedömning av övriga förutsättning för ett positivt förhandsbesked Anpassningskraven i 2 kap. plan- och bygglagen Enligt fast praxis kan även bostadshus med annorlunda formspråk och till viss del dominerande karaktär i regel beviljas positivt förhandsbesked i bostadsområden som redan har en differentierad bebyggelse (se MÖD 2015:26, Kammarrätten i Göteborgs dom den 7 juni 2011 i mål nr 2935-10, Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts dom den 3 november 2011 i mål P 3785-11, RÅ 2001 ref. 31 och RÅ 1992 ref. 59).

Vid bedömning av åtgärdens tillåtlighet ska hänsyn tas till stads- och landskapsbilden samt intresset av en god helhetsverkan i området. Vad gäller den nu ansökta nybyggnationens anpassning kan understrykas att det finns ett annat parbostadshus i det direkta närområdet (cirka 100 meter) med liknande arkitektoniska utformningar, byggnadshöjd samt storlek. Därtill ska understrykas att planerad nybyggnation på A har flertalet likheter med ovan anförd rättspraxis, samt att en liknande bedömning bör företas i detta fall.

Det aktuella området i Göteborgs kommun är bebyggt med differentierad bebyggelse och saknar homogen karaktär, vilket innebär att den planerade byggnaden på A inte kommer att avvika från övriga byggnader i området på ett sätt som gör att ett positivt förhandsbesked inte kan beviljas.

Av handlingarna i ärendet framgår dessutom att det aktuella området inte har några kulturella eller historiska värden som påkallar särskilda hänsynstaganden vad gäller

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

anpassning av bebyggelsen. Den tilltänkta lokaliseringen för nyexploateringen medger att skogsområdet i sydlig riktning bevaras. Den valda placeringen är den bäst lämpade vid beaktande av fastighetens förutsättningar samt de krav på anpassning som plan- och bygglagen uppställer.

Nybyggnationen kommer inte heller innebära några betydande olägenheter för omgivningen eller avvika på ett sådant sätt att områdets natur- eller kulturmiljö riskerar att skadas eller väsentligt förändras.

Betydande olägenhet Klagande fastighetsägare har hos länsstyrelsen inkommit med ett antal invändningar om olägenhet. Med hänsyn till att byggnaden planeras att lokaliseras i slutet av en återvändsgränd, fastighetens storlek och det generösa avståndet med tät vegetation mellan fastigheterna bedöms ingen betydande olägenhet uppstå för grannfastigheterna eller förbipasserande allmänhet.

Frågan om särbehandling I aktuellt fall har olikbehandling uppstått genom att länsstyrelsen upphävt nämndensbeslut om positivt förhandsbesked för uppförande av parhus på A, medan andra fastighetsägare i området fått tillstånd att uppföra parhus och flerbostadshus. Det bör särskilt beaktas att det nyligen uppförts ett parhus på C, endast 100 meter från A. Det ska vidare beaktas att det i samma område godtagits en bostadsrättsförening om fem bostadsenheter, utan att krav på detaljplan utlösts.

I fråga om bevisbördan har det ålegat länsstyrelsen att visa att den i ärendet aktuella särbehandlingen mellan å ena sidan bolaget och å andra sidan de övriga fastighetsägare som har beviljats tillstånd till parhus i Brottkärr i synnerhet, och i Hovås i allmänhet, är förenlig med diskrimineringsförbudet enligt artikel 14 i Europakonventionen. Det framstår som uppenbart att de skäl som länsstyrelsen åberopat för att upphäva nämndens beslut inte motiverar olikbehandlingen i förhållande till de bygglov som andra fastighetsägarna beviljats.

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

Slutord

Eftersom A utgör en lucktomt (om än i slutet av en återvändsgata), skulle ytterligare ett bostadshus endast naturligt komplettera det befintliga bebyggelsemönstret. Det faktum att tillfartsvägen är något smalare på en mindre sträckning på bolagets egen mark, till följd av andra fastighetsägares egenmäktiga förfarande, kan enkelt åtgärdas utan att det för den skull krav på detaljplan utlöses. El, fiber och kommunalt VA finns fram till fastighetsgräns. En erforderlig vändplan är redan ordnad och det finns goda förutsättningar att lösa parkeringsplats för två personbilar per juridisk enhet. Stigen som löper genom fastigheten kan läggas om och förläggas öster om parhuset. Komplettering av bebyggelsen med ett parhus bedöms mot denna bakgrund inte ha en sådan inverkan på omgivningen att åtgärden på grund härav måste föregås av detaljplaneläggning. Eftersom övriga förutsättningar i plan- och bygglagen är uppfyllda har nämnden haft fog för sitt beslut att meddela ett positivt förhandsbesked för den planerade byggnationen.

Efterfrågan på mark är inte större i Brottkärr än i andra områden i Göteborgs kommun. Syftet med detaljplanekravet där det råder ett starkt bebyggelsetryck får anses vara att förhindra byggnationer som kan komma att försvåra en framtida rationell planläggning av området. Ett starkt bebyggelsetryck innebär däremot inte något automatiskt krav på detaljplan om den sökta byggnationen inte har några sådana konsekvenser.

Mark- och miljööverdomstolen har slagit fast att ett positivt förhandsbesked inte fråntar kommunen möjligheten att styra bebyggelseutvecklingen i kommunen. Ett positivt förhandsbesked för den sökta nybyggnationen på A medför alltså inte att kommunens exklusiva rätt att i framtiden reglera området på detaljplanenivå inskränks eller försvåras (Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 24 april 2013, mål nr P 11217-12).

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

– Bolaget har utöver åberopat yttrande anfört bl.a. följande. Hovås Bautastensvägs samfällighetsförenings överklagande av byggnadsnämndens beslut har inte skett i rätt ordning eftersom det inte har föregåtts av ett stämmobeslut och överklagandet endast har undertecknats av H.S., som inte är ensam firmatecknare. Länsstyrelsen borde därför ha avvisat överklagandet. Skäl för att upphäva länsstyrelsens beslut finns därmed även på denna grund.

Den aktuella stigen nyttjas framför allt av boende. Trafiksituationen i området är lugn och det bestrids att Hovås Bautastensväg är överbelastad. Det finns två olika anslutningsvägar, Höjdvägen och Hovås Bautastensväg via Ryttarstigen. Anslutningsvägen Hovås Bautastensväg är bredare än Höjdvägen. Bolaget äger marken där vägen är belägen. Mark har tagits i anspråk genom häckar, brevlådor ifyllda diken m.m. vilket är skälet till att vägen blivit smalare. Vägen kan därför breddas. Det finns förutsättningar att ordna en vändplats. Tanken är att den efter lantmäteriförrättning ska ingå i GA:36.

Hovås Bautastensvägs samfällighetsförening (föreningen) har motsatt sig ändring av byggnadsnämndens beslut och anfört i huvudsak följande.

Bolaget har åsikter om huruvida föreningens överklagande till länsstyrelsen har hanterats i enlighet med föreningens stadgar. Samtliga beslut av föreningen har fattats i enlighet med de befogenheter som styrelsen har bemyndigats från det datum då samfälligheten bildades. Skriftväxlingen mellan stadsbyggnadskontoret, respektive länsstyrelsen, och föreningen har hela tiden skett genom H.S. i egenskap av samfällighetens ordförande. De har därför valt att följa deras val av skriftväxling och svarat genom ordföranden.

Gemensamhetsanläggningen är korrekt anlagd i enlighet med det ursprungliga servitutet från år 1949 samt den förrättning som skedde år 1997, då det beslutades om den 3,5 meter breda asfalteringen samt hur omgivningen längs med vägen skulle se ut. Inga synpunkter på detta har framkommit från varken Hovås Villastad AB eller enskilda fastighetsägare sedan dess, varför det får anses vara accepterat.

Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

Mot bakgrund av hur gemensamhetsanläggningen är uppförd är trafiksituationen nu mycket ansträngd. Sedan förrättningen år 1997 har det tillkommit tre villor och ett flerfamiljshus med fem bostadsrätter. Vad gäller trafiksituationens påverkan på de boende hänvisas till vad som anförts hos länsstyrelsen. Det är inte bara deras gemensamhetsanläggning som är smal och har skymda partier, utan även anslutningsvägar som försörjer ett ständigt ökande antal fastigheter. Efter korsningen Höjdvägen/Hökåsvägen är Höjdvägen på sitt smalaste ställe, innan korsningen mellan Höjdvägen/Hovås Bautastensväg, 3,2 meter bred. Även Hökåsvägen är smal innan korsningen med Höjdvägen. Det är omöjligt för bilar att mötas på dessa sträckor. Det finns även en risk för cyklister och barn. När det är snövallar på vintern finns det inte plats för bil och gående. Det är endast en tidsfråga innan det händer en olycka. Räddningstjänst har även haft synpunkter på det smala vägnätet i området och anser att framkomligheten är begränsad och medför längre utryckningstider. Den andra anslutningsvägen som bolaget hänvisar till är lika smal. Ingen av vägarna går att mötas på. Det är inte rimligt att öka trafiken till GA:36. Oavsett det som bolaget anför om att vägen blivit smalare, är det fråga om en smal väg som inte är gjord för så mycket trafik som det nu är fråga om. Trafiken har ökat sedan bostadsrättsföreningen kom till. Om en byggnation föregås av detaljplaneläggning blir det ett samlat grepp kring trafikfrågan.

Bolaget hävdar att trafikfrågan kan lösas genom breddning av vägen. Detta är inte praktiskt genomförbar på samtliga vägar som är en förutsättning för att ta sig till aktuell vägsträcka. Alla anslutande vägar i området är smala och i stadsbyggnadskontorets Förprövningsrapport Planbesked för bostäder i Norra Brottkärr runt Grinnekärrsvägen (B, F, G, H, I m.fl.) inom stadsdelen Askim (dnr 0413/12, daterad den 23 maj 2022) lyfts fram att ett detaljplanarbete behöver hantera frågor kring kapacitet, tillgänglighet och säkerhet för oskyddade trafikanter.

Innehållet i e-post från AB Hovås Villastad till stadsbyggnadskontoret daterat den 17 februari 2016 gällande förhandsbesked i ärende BN 2015-009867 bekräftar att

Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

området behöver detaljplaneras. Där anges att "[m]ed den rättspraxis som utbildats för bygglov, finns det annars risk för att det aktuella området exploateras planlöst och utan rimlig lösning av trafikfrågorna".

Bolaget hänvisar till att kommunens uppfattning är att planläggning inte är aktuellt. I förprövningsrapporten anges följande:

Vidare dras slutsatsen att det för närvarande inte bedöms vara lämpligt att ge positivt planbesked enligt ansökan. Det anges att

Någon konklusion om att fortsatt planläggning är inaktuell kan inte noteras i ovan skrivning, snarare att vidare utredning på ett antal nyckelområden behöver ske, varav trafiksituationen är en. Föreningen ställer sig således frågande till påståendet att det saknas politiskt intresse.

Nuvarande planarbete som inkluderar aktuell tomt kompletterades år 2019 och avgjordes år 2022, varför de tidslinjer som hänvisas till, där arbetet dragit ut 50 år möjligen ännu inte med självklarhet kan vara vägledande i aktuellt fall. I aktuellt

Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

fall har väntetiden också varit kortare tid än fem år (jfr RÅ 2010 ref. 90 och NJA 2016 s. 868.)

Med hänsyn till att bolaget i planbesked åberopade tilltänkta exploatering kan slutsatsen dras att det finns ett starkt intresse av tillkommande byggnation och att det således finns skäl för fortsatt utredning av nyckelfrågor.

Bolaget hänvisar till att ett parhus nyligen uppförts på C, 100 meter från A och till att bostadsrättsföreningen godkänts utan detaljplan. Beträffande C revs en redan befintlig bostad och ersattes med ett parhus. Bostadsrättsföreningen beslutades innan det drogs en tydlig slutsats i förprövningsrapporten kring att översyn i nyckelfrågor behövs i aktuellt område.

Sammanfattningsvis finns det tillräckligt med underlag för att mark- och miljödomstolen ska kunna fastställa länsstyrelsens beslut. För fortsatt byggnation i anslutning till föreningens gemensamhetsanläggning behöver ett helhetsgrepp tas kring trafiksituationen, vilket kommer att kunna utredas i ett detaljplanearbete.

Bolaget hänvisar till att tomten är en lucktomt. Det stämmer att tomten är placerad i slutet av en återvändsgränd, men den utgör en pusselbit i bolagets önskan om en vidare och mer omfattande utveckling av fastigheten, vilket skulle försvåra trafikläget ytterligare. Förprövningsrapporten över angränsande område visar på de idéer som omkringliggande fastighetsägare har för området, inklusive bolagets planer för fastigheten efter det planerade parhuset. Stadsbyggnadskontoret beslutade i det här fallet om ett negativt planbesked och anförde i stort samma synpunkter som länsstyrelsen. I sina slutsatser bekräftar stadsbyggnadskontoret de trafikproblem som föreningen beskriver.

Ett positivt förhandsbesked på A riskerar att få prejudicerande effekt. Risken för uppförande av ytterligare bostadsfastigheter och därigenom förändrad bebyggelsestruktur är överhängande. I det ursprungliga servitutet från år 1949 försökte man eliminera risken för förändrad bebyggelsestruktur genom regler för

Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

hur stor del av arealen som fick bebyggas, antal våningar och att antal kök per byggnad.

A.L. och H.S. har motsatt sig ändring av länsstyrelsens beslut. De har betonat att belastningen på vägen framför allt är hög morgon, eftermiddag och kväll.

Byggnadsnämnden har medgett att länsstyrelsens beslut upphävs och byggnadsnämndens beslut fastställs. Byggnadsnämnden har anfört i huvudsak följande. Det vidhålls att åtgärden inte medför någon betydande olägenhet för omgivningen eller grannar. Förutsättningarna för positivt förhandsbesked enligt 9 kap 17 § plan- och bygglagen är därmed uppfyllda. Föreslagen åtgärd tar hänsyn båda till befintlig situation (inklusive trafik) samt till framtida behov i området.

Bolaget har med anledning av föreningens yttrande åberopat ett yttrande av jur.kand. G.J. i vilket anförs i huvudsak följande.

Processuellt

Föreningens överklagande av nämndens beslut har inte skett i rätt ordning. Föreningen är en särskild juridisk person, vars verksamhet omfattas av bestämmelserna i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Enligt uppgifterna registrerade hos Lantmäteriet tecknas samfällighetsförening av styrelsen i sin helhet, eller av två ledamöter i förening. I aktuellt fall har överklagandet undertecknats av ordföranden ensam. Något stöd för att överklagandet skulle ha skett i enlighet med föreningens stadgar har inte presenterats i målet. De bilagor som samfällighetsföreningen inkommit med till stöd för sin talan styrker på inget sätt föreningens påstående om att överklagandet skulle ha skett i rätt ordning. Länsstyrelsen borde rätteligen ha avvisat föreningens talan och inte prövat överklagandet materiellt. Att läka denna brist i överinstans strider såväl mot instansordningsprincipen som mot rätten till en rättvis rättegång.

Sid 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

Principiell inställning

Kommunens bedömning om att åtgärden inte kräver planläggning bör väga tungt (se prop. 2017/18:167 s. 14). Stadsbyggnadsförvaltningen har så sent som vid sammanträdet i mark- och miljödomstolen den 8 juni 2023 vidhållit den inställning som framgår av byggnadsnämndens beslut. Byggnadsnämnden har ansett att relevanta frågor kan prövas inom ramen för förhandsbeskedet. Åtgärden är inte av en sådan omfattning eller kan väntas medföra en sådan omgivningspåverkan att det finns anledning att frångå nämndens bedömning. Detaljplanekravet aktualiseras således inte.

Anpassningskravet är uppfyllt och byggnaden medför inte någon betydande negativ påverkan på omgivningen. Tillkomsten av några enstaka personbilar påverkar inte den rådande trafiksituationen på ett sådant sätt att påverkansgraden skulle bli betydande.

Avsaknad av prejudicerande verkan

Föreningen har uttryckt oro för att det positiva förhandsbeskedet skulle försvåra eventuell kommande detaljplaneläggning och få prejudicerande verkan. Ett positivt förhandsbesked på A medför enligt fast praxis från överinstans inte att kommunens exklusiva rätt att i framtiden reglera området på detaljplanenivå inskränks eller försvåras (Mark- och miljööverdomstolens avgörande P 11217-12).

Vägens standard och bredd

Vid mark- och miljödomstolens syn på plats kunde noteras att vägen har god bärighet och standard samt till synes har den bredd som ska vara tillräckligt för de fordon som trafikerar området. Tillkomsten av två till fyra personfordon bedöms inte ha en sådan betydande negativ påverkan på trafiksituationen i synnerhet eller på vägen i allmänhet att detaljplanekravet skulle utlösas.

I ljuset av det sagda ska det tillmätas betydelse att bolaget har inkommit med kompletterande uppgifter angående vägens bredd, som styrker det faktum att vägen är minst 4,5 meter bred, och på de flesta ställena mer än 4,5 meter bred. Bolaget har

Sid 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

även gjort gällande att det finns goda förutsättningar att bredda vägen, anordna mötesplatser på bolagets mark, samt från Bautastensvägen använda den mindre trafikerade Ryttarstigen. Vid dessa förhållanden får det anses vara tillräckligt klarlagt att vägen kan anpassas till den tillkommande trafiken. Eftersom flera olika alternativ står till buds för att åstadkomma en god trafiksituation i området, saknas det grund att upphäva nämndens beslut till följd av två till fyra tillkommande personbilar.

Anläggningsförrättningsbeslut från år 1997, ianspråktagen mark och skymd sikt I sammanhanget ska även erinras om att körbanebredden om 3,5 meter har godtagits av Fastighetsbildningsmyndigheten i 1997 års beslut avseende anläggningsförrättning berörande D, E m.fl. fastigheter samt A. Ett ytterligare parhus med två till fyra personbilar bedöms inte påverka vägens belastning på så sätt att de bedömningar som gjordes i 1997 års beslut inte skulle vara alltjämt giltiga.

Föreningen har gjort gällande att bolagets mark utmed den samfällda vägen skulle vara lovligt ianspråktagen med stöd av förrättningsbeslutet från år 1997. Föreningen har vidare gjort gällande att ett passivt handlande från bolagets sida skulle ha resulterat i att markens ianspråktagande får anses som lovligt. Dessa uppfattningar delas inte. För det första reglerar förrättningen om anläggningens inrättande enbart vägen och dess användning. För det andra, krävs det ett formellt godkännande av en markägare för att få lov att nyttja dennes mark. Någon besittningsrätt eller gammal hävd föreligger inte i aktuellt fall. Grannfastigheterna utmed Hovås Bautastensväg har inte någon annan rätt till nyttjande av markutrymmet på bolagets fastigheter än den upplåtna vägrätt som motsvaras av det markområde som den befintliga vägen upptar på fastigheten. Någon rätt att parkera eller på annat sätt ta fastigheten i anspråk utöver det geografiska området som omfattas av den befintliga vägen föreligger alltså inte.

Föreningen har således missuppfattat den rättsliga regleringen av markanvändandet. Tvisten mellan bolaget och fastighetsägarna får hanteras civilrättsligt och ligger

Sid 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

utanför prövningsramen av detta mål. Förbättringsåtgärder av vägen, såsom nedklippning av häckar och sänkt hastighet m.m. kan lösas frånsett det ovan sagda.

Vad gäller det som föreningen anfört om skymd sikt på delar av vägsträckan är det viktigt att erinra om att det åligger varje enskild fastighetsägare att hålla sin tomt i vårdat skick så att ingen skymd sikt på körbanan uppkommer. Av Göteborgs kommuns riktlinjer framgår bland annat att träd, häckar och buskar som växer intill trottoarer, cykelbanor och gator får inte skymma sikten för trafikanterna och ska därför klippas. Tio meter åt varje håll från tomthörnet får en häck som löper parallellt med en körbana vara högst 80 centimeter hög och en häck som löper parallellt med en trottoar får vara högst 70 centimeter hög. Detsamma gäller 2,5 meter åt vardera håll från en utfart. Vid synen kunde noteras att flertalet av fastigheterna utmed den aktuella vägsträckan avviker från dessa riktlinjer. Det förefaller närmast naturligt att föreningen självmant ser till att inga olägenheter på körbanan uppkommer genom att i första hand påtala behovet av rättelse till de berörda fastighetsägarna, samt i andra hand göra en anmälan till tillsynsmyndigheten.

Naturstigen

Vad gäller den allemansrättsliga tillgången till naturområdet ovanför den planerade byggnationen så kan stigen som löper genom den för bebyggelsen avsedda marken flyttas och förläggas på bolagets mark utmed den samfällda vägen, utan att någon påverkan på samfällighetsintressena kommer att uppstå. Även detta leder till slutsatsen att allmänhetens tillgång till naturområdet inte påverkas negativt, lokaliseringsfrågan kan lösas inom ramen för förhandsbeskedet, samt att grund för att åtgärden skulle utlösa krav på detaljplan saknas.

Rättspraxis

Parhuset kommer att medföra betydligt mindre påverkan på omgivningen och trafiken, jämfört med en padelhall, som godtagits av Mark- och miljööverdomstolen utan att krav på detaljplan utlöstes (jfr Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 19 juni 2023 i mål nr P 5140-22). Vägens skick är bättre och omfattningen

Sid 17 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

bredare jämfört med förhållandena i Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 8 juni 2022 mål nr P 2334-21, där Mark- och miljööverdomstolen godtog uppförande av ett flerbostadshus. Slutligen är fastigheten belägen inom ett område med sammanhållen bebyggelse, med redan etablerad infrastruktur, där omgivningspåverkan av några tillkommande personbilar inte kan anses kvalificera till graden betydande olägenhet (jfr Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätts avgörande den 11 maj 2022 i mål nr P 1125-21).

Mark- och miljödomstolen har den 8 juni 2023 hållit sammanträde och syn i målet.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår i allt väsentligt av länsstyrelsens beslut.

Ramen för domstolens prövning

Det som mark- och miljödomstolen har att pröva i målet är om länsstyrelsen har haft fog för sin bedömning att en byggnation enligt nu aktuell ansökan bör föregås av detaljplaneläggning, eller om prövningen av markens lämplighet kan ske inom ramen för förhandsbesked. Det som bolaget har anfört om byggnadsnämndens bedömning i andra ärenden saknar betydelse för den prövning som mark- och miljödomstolen har att göra i förevarande mål.

Formella invändningar

Bolaget har anfört att föreningens överklagande av nämndens beslut inte har skett i rätt ordning och att föreningens överklagande därför borde ha avvisats av länsstyrelsen.

Om en framställning är ofullständig eller oklar ska myndigheten enligt 20 § förvaltningslagen (2017:900), i första hand hjälpa den enskilde till rätta inom ramen för sin allmänna serviceskyldighet enligt 6 § andra stycket samma lag. En myndighet får enligt 20 § andra stycket förvaltningslagen förelägga den enskilde att

Sid 18 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

avhjälpa en brist som finns kvar, om bristen medför att framställningen inte kan läggas till grund för prövningen i sak.

Länsstyrelsen har under handläggning av ärendet inte funnit skäl att begära in underlag som visar att överklagandet undertecknats av behörig firmatecknare. Om länsstyrelsen bedömer att en brist i framställningen inte utgör skäl för att avvisa överklagandet finns inte heller någon skyldighet för länsstyrelsen att begära in sådana handlingar. Skäl för att upphäva länsstyrelsens beslut på den av bolaget anförda grunden finns därmed inte.

Mark- och miljödomstolens bedömning i sak

Ansökan avser förhandsbesked för nybyggnation av ett parhus inom ett etablerat bostadsområde i Göteborgs kommun. Länsstyrelsen har som skäl för att den ansökta åtgärden inte bör prövas i ett förhandsbesked hänvisat till bebyggelsetrycket i området och till vad som framkommit om standarden på vägarna i området.

I likhet med länsstyrelsen kan domstolen konstatera att det får anses ostridigt i målet att det råder ett högt bebyggelsetryck i området. Vid sådant förhållande är utgångspunkten enligt 4 kap. 2 § plan- och bygglagen att markområdet lämplighet för bebyggande ska prövas med en detaljplan, om ansökt åtgärd inte kan prövas inom ramen för en ansökan om förhandsbesked eller bygglov. Den tilltänkta tomen är inte heller ett sådant mindre markområde mellan andra bebyggda mindre fastigheter eller markområden, en s.k. lucktomt, där det i praxis ansetts möjligt med en prövning inom ramen för en ansökan om förhandsbesked.

Kommunens uppfattning om bebyggelsetryckets styrka samt ställningstaganden om bebyggelseutvecklingen bör återfinnas i en aktuell översiktsplan. Platsen för den tilltänkta byggnationen, samt större delen av den tilltänkta tomten, ingår enligt gällande översiktsplan (antagen av kommunfullmäktige 19 maj 2022) i kategorin Övriga grönområden. För denna kategori anges bland annat följande:

Sid 19 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

Platsen ligger också inom det som i översiktsplanen anges som Utredningsområde Blandad stadsbebyggelse. För denna kategori anges bland annat att ”Fram till dess att planering för dessa områden påbörjas ska stor återhållsamhet iakttas mot ny bebyggelse. Ingen ny bebyggelse som kan antas förhindra en lämplig framtida planläggning ska tillåtas”.

Av byggnadsnämndens beslut framgår att nämnden har beviljat flera förhandsbesked och bygglov i närområdet samt att flera avstyckningar har erhållits i närheten av det nu sökta området. Det anges vidare i byggnadsnämndens beslut att situationen kring Hovås Bautastensväg, som utgör tillfartsväg till platsen för den planerade byggnationen, har förändrats väsentligt sedan år 2012.

Av handlingarna i målet framgår att A är en av sex fastigheter som har ingått i en ansökan om planbesked (PB 0413/12) omfattande omkring 600 bostäder med planerad lokalisering väster och söder om den nu planerade avstyckningen. Enligt uppgift från klaganden har negativt planbesked meddelats för ansökan. I stadsbyggnadskontorets Förprövningsrapport Planbesked för bostäder i Norra

Brottkärr runt Grinnekärrsvägen (B, F, G, H, I m.fl.)

inom stadsdelen Askim (dnr 0413/12, daterad den 23 maj 2022) anges bland annat följande om bebyggelsetryck och behov av planläggning i området.

Sid 20 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

I samma rapport anges vidare följande om vägnätet i området:

Oaktat de exakta måtten på Hovås Bautastensväg kan mark- och miljödomstolen, utifrån vad som observerats vid syn, konstatera att vägarna i området är smala. Klaganden har anfört att Hovås Bautastensväg går att bredda. Av handlingarna i målet framgår emellertid att det vid inrättandet av gemensamhetsanläggningen Hovås GA:36 den 8 december 1997 beslutades att vägen skulle vara 3,5 meter bred, med undantag för en något smalare sektion som accepteras i sektionen J och K. En eventuell breddning av den väg som gemensamhetsanläggningen GA:36 består av behöver därför först prövas i en ny förrättning.

I målet har vidare framkommit att det över delar av den tilltänkta tomten löper en stig till intilliggande skogsområde. Av byggnadsnämndens beslut framgår att den tilltänkta tomten idag delvis används som en passage mellan Hovås Bautastensväg och Östra Grinnekärrsvägen. Förhandsbeskedet har villkorats med att en ny ingång till skogsområdet anordnas. Som villkor anges vidare att passage med tillhörande gångar mellan Hovås Bautastensvägen och Östra Grinnekärrsvägen ”i möjligaste mån” ska säkerställas. Mark- och miljödomstolen konstaterar att det inte framgår av nämndens beslut att det utretts huruvida passagen faktiskt kan säkerställas. Villkoret är därtill vagt utformat. Det framstår vidare som osäkert om det är möjligt för bolaget att flytta den befintliga stigen så att den hamnar innanför fastighetsgränserna för A, men utanför den tilltänkta tomten, i alla fall inte utan att det även förutsätter överenskommelser med andra markägare. Mark-

Sid 21 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 24-23 Mark- och miljödomstolen

och miljödomstolen bedömer sammantaget att allmänhetens tillträde till stigen och grönområdet inte framstår som säkerställt. Åtgärden strider på så sätt mot översiktsplanens rekommendation att ingen ny bebyggelse som kan antas förhindra en lämplig framtida planläggning ska tillåtas.

Mark- och miljödomstolen delar sammanfattningsvis länsstyrelsens bedömning att vägsituationen är sådan att det med hänsyn till bebyggelsetrycket och tidigare beviljade förhandsbesked/bygglov i området inte är lämpligt att pröva den ansökta åtgärden genom förhandsbesked. Även de frågetecken som finns kring allmänhetens framtida tillträde till det aktuella grönområdet talar för att åtgärden inte bör prövas i ett förhandsbesked. Därtill strider nämndens beslut mot översiktsplanens intentioner och rekommendationer. Länsstyrelsen har därmed haft fog för att upphäva nämndens beslut. Det som klaganden anfört i övrigt föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därmed avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 23 november 2023.

Catrin Ångman Martin Kvarnbäck I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Catrin Ångman, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Pernilla Bergh.