P 14801-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommuns beslut den 27 februari 2024 (dnr MB23-1453, MBN § 13) samt överlämnar ärendet till nämnden för beviljande av bygglov för ansökt telemast och tillhörande teknikbod på fastigheten X i Lomma kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14801-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

On Tower Sweden AB (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska återförvisa ärendet till Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun för vidare handläggning och beslut om beviljande av bygglov.

Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun (nämnden), K.B.,B.T., S.C., A.L., S.H., B.O., Å.O., M.P., E-L.R., T.S., M.V. och S.Å. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Lomma kommun har i egenskap av fastighetsägare fått möjlighet att yttra sig i målet men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen har i sin argumentation hänvisat till NJA 2020 s. 786. Det finns dock väsentliga skillnader mellan det målet och nu aktuellt ärende. Det finns ingen betydande lokal opinion emot att bevilja bygglov i aktuellt fall. Antalet erinringar emot beviljande är att anse som ett relativt rimligt antal. Det är klarlagt att det inte finns någon annan placering som fungerar utifrån de radiomässiga kraven och också skulle vara bättre utifrån planmässigt förhållande.

Det finns beaktansvärda skäl som har bortsetts från. Genom Post- och telestyrelsens beslut att stänga ned och avveckla 2G- och 3G-näten senast vid 2025 års utgång kommer områden där de äldre teknologierna inte har kunnat ersättas med nyare teknik få omedelbar påverkan. Tjänster som finns i samhället kommer inte fungera som tänkt. Exempelvis kan det få allvarliga konsekvenser om larmsystem inom äldrevården slutar fungera. Avvecklingen av de äldre näten kan därmed innebära fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt, vilket nämnden inte beaktat.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14801-24

I takt med att 5G-tekniken mognar kommer fler applikationer och tjänster att utvecklas för att utnyttja nätverkets fulla potential. Allt ifrån självkörande bilar till fjärrövervakning inom jordbruket och precisionshälsa kommer att påverkas av 5G. Den ökade kapaciteten, snabbheten och tillförlitligheten gör att 5G kan stödja en växande global ekonomi och driva teknologisk utveckling för både konsumenter och företag världen över. Genom nätstatistik, diagnostik och kundklagomål har bolaget identifierat att det föreligger ett behov av den aktuella anläggningens förstärkning. Det har inte framkommit att det redan idag finns tillfredsställande trådlös kommunikation. Utifrån syftet med uppförandet av aktuell anläggning och den närstående framtidens samhällsutveckling, är det en omöjlighet för berörda sakägare att ange om det redan idag finns tillfredsställande trådlös telekommunikation inom det geografiska området.

Nämnden har inte motiverat ställningstagandet att de lokala riktlinjerna för placering av master, antenner och teknikförråd ska äga företräde framför regeringens målsättning ”Sverige helt uppkopplats 2025 – en bredbandsstrategi”, trots att tillgång till bredband håller på att bli en förutsättning för att ta del av grundläggande samhällsservice och fullt ut vara delaktig i samhället. Nämndens beslutsagerande harmoniserar inte alls med Gigabitinfrastrukturförordningen , som bland annat pekar på utdragna tillståndsprocesser som ett uttalat problem. Kommunens riktlinjer saknar helt risk- och konsekvensanalys samt förtydligande av hur kommunen avser säkerställa att de allmänna mobilnäten och annan bredbandsutveckling ska kunna ske inom kommunen.

Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, måste tolkas och tillämpas i ljuset av regeringens bredbandsstrategi och Gigabitinfrastrukturförordningen. Det är nödvändigt att anläggningen placeras inom den tätbebyggda delen av Bjärred samhälle, varför kommunens riktlinjer omöjligtvis kan efterlevas. Genom kommunens riktlinjer ges istället vissa kommunmedlemmar väl fungerande allmänna mobilnät medan andra medlemmar, som t.ex. bor centralt i Bjärred, inte får samma möjlighet till stabila och väl fungerande mobilnät, vilket inte är förenligt med kommunallagen (2017:725). Det är inte möjligt att bygga ett 5G-nät glest där många användare finns eftersom

SVEA HOVRÄTT DOM P 14801-24

kapacitetsbristen då ger låga överföringshastigheter som inte motsvarar kraven för teknologistandarden.

Även om bolaget är en privat aktör är syftet med telekommunikationsverksamheten, anläggningen och åtgärden angelägna allmänna intressen.

Nämnden har anfört i huvudsak följande. Någon ändring i PBL har inte tillkommit till följd av regeringens bredbandsstrategi eller Gigabitinfrastrukturförordningen, utan lagen gäller alltjämt så som den idag är formulerad. Sedan nämndens prövning har kommunens riktlinjer för hantering av bland annat master uppdaterats. Riktlinjerna fungerar som stöd vid bygglovsprövningen. Parkmark är inte generellt olämplig för placering av master utan en bedömning, likt den som nämnden gjort, måste göras utifrån PBL i varje enskilt fall.

Kommunen avgör med sin beslutanderätt hur marken kan, ska och bör bebyggas samt måste ta ställning till såväl den enskildes som allmänhetens intresse i förhållande till detaljplanens syfte och bestämmelser. Bolaget har förvisso i sitt överklagande beskrivit olika lokaliseringars nackdelar men nämnden har enbart haft en lokalisering att ta ställning till i ansökan. Den placeringen är olämplig. Bland annat anses närheten till pulkabacke och parkmarkens iordningställande för aktiviteter för barn motverka mastens lämplighet. Utifrån försiktighetsprinciper ska master inte placeras i närheten av där barn vistas i stor utsträckning. Försiktighetsaspekter kan innefatta såväl risker för klättring som föräldrars uppfattning av strålningspåverkan men också eventuell risk för islossning. Markens användning, så som den är bestämd i gällande detaljplan och så som den är anordnad, motverkas av den sökta åtgärden. I den bedömningen ska betydelse tillmätas att allmän plats privatiseras och användning av ytan omöjliggörs för allmänt ändamål.

Nämnden motsätter sig generellt inte en utbyggnad av 5G-nätet i kommunen. Utbyggnad av samhällsfunktioner och infrastruktur är givetvis av vikt men nämnden måste ha möjlighet att neka enskilda aktörers intressen och förfoga över ianspråktagande av kommunens allmänna platsmark. För den som har intressen som är motstridiga med detaljplanebestämmelser finns möjligheten att ansöka om planändring i väntan på

SVEA HOVRÄTT DOM P 14801-24

eventuellt upphävande eller ändring i PBL:s bestämmelser. I den aktuella detaljplanen har stora markområden lagts ut som område för park eller plantering. Även om planen också möjliggör bostäder i stor omfattning har det av kommunen vid planläggning ansetts särskilt viktigt att stora områden avsätts för rekreativa ändamål, som allmän plats med ändamålet park eller plantering. Den lovsökta åtgärden strider mot detaljplanen och är inte en sådan liten avvikelse för vilken bygglov likväl får ges.

De skäl som nämndens har lyft mot bygglov är både legitima och beaktansvärda. Kommunens riktlinjer avseende lokalisering av anläggningar för telekommunikation har också betydelse i sammanhanget. Under överklagandeprocessen har nämnden upplevt en allmän opinion mot åtgärden. Även efter att beslut tagits ligger det givetvis i nämndens intresse och skyldighet att beakta denna opinion och det allmännas intresse av markanvändningen. Kommunens rådighet över användningen av allmän plats och den betydande olägenhet som oron över mastens etablering kan ge upphov till i omgivningen kan enligt nämndens mening inte bortses ifrån. Sammantaget måste kommunens intresse anses väga tyngre än bolagets intresse i detta fall.

K.B. och B.T. har anfört i huvudsak följande. Det är inte lämpligt med en telemast på aktuell fastighet. Området består till övervägande del av villor med många barnfamilje r och skola i närheten. Tomten är kommunens och kan användas till bättre ändamål.

S.C. och A.L. har anfört i huvudsak följande. Där bolaget tänkt placera sin 30 meter höga metallkonstruktion med tillhörande byggnad finns i dagsläget en fin park med gräsmattor och en uppskattad pulkabacke. Omgivande byggnader är låg bebyggelse och de som bor där vill inte ha sin utsikt förstörd. Metallkonstruktionen passar inte in i miljön. Det stämmer inte att det inte finns en lokal opinion mot bolagets planer.

S.H. har anfört att hon inte vill att det byggs en 30–40 meter hög telemast på det aktuella grönområdet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14801-24

B.O. och Å.O. har anfört i huvudsak följande. Telemastens placering saknar helt förankring hos närboende och kommun. Placeringen är även felaktig och olämplig, med tanke på närboendes miljö och frekventa nyttjande av grönområdet för rekreation.

M.P. har anfört i huvudsak följande. Om bygglov för en 30 meter hög telemast i den aktuella parken beviljas hotas lokala demokratiska processer. Det strider mot kommunens detaljplan och riskerar att skapa ett prejudikat som ger telekombolag alltför stort inflytande över samhällsplaneringen. Det är inte fråga om en liten avvikelse från detaljplanen. För att eventuellt få vidta åtgärden krävs en ny detaljplan. Lokaliseringsutredningen är bristfällig, bolaget har inte seriöst utrett alternativa placeringar. Det finne en betydande opinion mot bygglovs beviljande. Masten är varken nödvändig eller planmässigt lämplig då god täckning redan finns via andra operatörer. Bolaget har inte bevisat att anläggningen är helt säker och kan placeras invid barns lekytor. Det kan exempelvis finnas risker kopplade till strålning, nedfallande föremål, väder och sabotage. Samhällsnyttan är begränsad och konsekvenserna för demokrati, boendemiljö och säkerhet är oproportionerligt stora. Det är bolagets uppgift att styrka att placeringen av masten motiveras av tekniska skäl som väger upp för den olägenhet masten kommer att medföra för omgivningen, i strid mot gällande detaljplan för parken.

E-L.R. har i huvudsak anfört att hon motsätter sig att masten byggs intill hennes bost ad eftersom hon är känslig för mobilstrålningen.

T.S. har i huvudsak anfört att hon är mycket oroad över hälso-konsekvens er för alla människor runt masten.

M.V. har anfört i huvudsak följande. Det föreligger en negativ opinion från de som bor i närområdet. Det har inte heller undersökts varför inte befintlig infrastruktur kan användas eller vilka alternativ som finns. Åtgärden strider mot detaljplan och kommunala riktlinjer. En 30 meter hög mast i tätbebyggt område utgör en betydande olägenhet i form av en kraftig visuell störning, negativ påverkan på marknadsvärde och oro kring elektromagnetiska fält. Det finns risk att barn försöker

SVEA HOVRÄTT DOM P 14801-24

klättra i masten, även om det finns klätterhinder. Dessutom finns det risk för nedfallande is och snö. Behovet är bristande och handlar enbart om kapacitet, inte om att området annars saknar mobilnät. Det är inte ett så starkt allmänintresse att det väger tyngre än enskilda olägenheter. Det finns alternativa tekniska lösningar genom exempelvis samlokalisering på befintliga master eller placering av basstationer på gatubelysning och hustak.

S.Å. har anfört i huvudsak följande. Hon har till en början inte känt till det faktum att bolaget ansökt om bygglov för en telemast på en grannfastighet till henne. Att några synpunkter inte inkommit kan inte tas som riktmärke för den allmänna opinionen. Hennes bild som boende i området är inte att det finns stöd i den allmänna opinionen för att placera en 30 meter hög mast i den aktuella parken, snarast tvärtom. Hon har tillfredsställande trådlös telekommunikation och inget behov av ett utbyggt telenät. Detaljplanens syfte framgår inte och då kan man ifrågasätta om avvikelsen kan anses vara förenlig med planen. Placering av en starkt missprydande mast i ett centralt beläget och uppskattat rekreationsområde med öppen karaktär i strid mot kommunens uttryckliga vilja skulle innebära ett stort och oproportionerligt ingrepp i kommunens inflytande över markanvändningen och det kommunala självstyret.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den 1 december 2025 trädde ändringar i PBL i kraft. I målet ska bestämmelserna i dess lydelse före det datumet tillämpas (se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen 2025:974 om ändring i plan- och bygglagen 2010:900 ).

Målet gäller bygglov för uppförande av en 30 meter hög telemast med tillhörande teknikbod på fastigheten X i Lomma kommun. Bebyggelsen och markanvändningen inom det område där fastigheten är belägen är reglerad i en stadsplan från 1974. Planen gäller som detaljplan. Planens genomförandetid har gått ut. Av planbeskrivningen framgår att planen syftade till att bygga ut planområdet, som tidigare utgjordes av öppen åkermark och parkstråk, med flerfamiljshus med mark avsatt för fritidsgård eller liknande ändamål. Enligt ansökan ska masten och boden byggas inom ett område som i planen pekats ut för park och plantering.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14801-24

Inledningsvis instämmer Mark- och miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömning att åtgärden inte är förenlig med den markanvändning som anges i detaljplanen, vilket också är ostridigt i målet.

Är åtgärden förenlig med anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL?

Byggnadsverk ska enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.

Kommunen har det huvudsakliga ansvaret och därmed ett stort inflytande över förändringar i bebyggelsen i den egna kommunen. Kommunens bedömning i frågor rörande hur nya byggnader anpassas till bebyggelsemiljön väger därför tungt. Nämnden har antagit riktlinjer avseende master, av vilka det bland annat framgår att uppförande av nya master ska prövas restriktivt inom kommunen, att befintliga master i första hand ska användas och om en ny mast måste uppföras så ska den vara placerad och utformad för att göra minsta möjliga intrång i landskapet, naturmiljön och i kulturmiljön.

Det har inte framkommit att den omgivande miljön eller enskilda byggnader i området pekats ut som särskilt värdefull, exempelvis från historisk, kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt. Den aktuella parken kommer kunna bevaras på ett godtagbart sätt även om den sökta åtgärden beviljas. Viss anpassning i form av växtlighet kring masten och boden har dessutom föreslagits. Den sökta åtgärden kommer förstås ha visuell påverkan på det närliggande området. Mark- och miljööverdomstolen anser dock inte att masten är så olämpligt placerad att den kan anses strida mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL.

Är åtgärden förenlig med omgivningskravet i 2 kap. 9 § PBL?

Av 2 kap. 9 § PBL följer att lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk inte får ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14801-24

Klagandena har invänt att det finns risker med masten kopplade till rädsla för strålning och elektromagnetiska fält, nedfallande is och snö, klättring på masten och värdeminskning av närliggande fastigheter. Argument kopplade till förfulning och försämrad utsikt har också förts fram.

Utredningen ger inte stöd för att masten med tillhörande teknikbod riskerar att orsaka ohälsa, att åtgärden skulle leda till problem med nedfallande is och snö eller att åtgärden skulle leda till någon betydande värdeminskning. Bolaget har vidtagit åtgärder för att förhindra klättring på masten. Åtgärden kan av dessa skäl inte bedömas utgöra en fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet. Den påverkan som masten har på utsikten utgör enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning inte heller en olägenhet som kan anses betydande i lagens mening. Den sökta åtgärden strider därför inte mot 2 kap. 9 § PBL.

Kan bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 31 b eller 31 c §§ PBL?

Bygglov får enligt 9 kap. 31 b § PBL ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan om avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och avvikelsen antingen är liten eller åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov enligt 9 kap. 31 c § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse.

Av planbeskrivningen till detaljplanen framgår att den antogs i syfte att skapa ett bostadsområde. Tillgång till god telekommunikation i ett bostadsområde är av stor betydelse för dess funktion. Det saknas skäl att ifrågasätta att åtgärden skulle förbättra förutsättningarna för trådlös telekommunikation på det område som omfattas av planen. Åtgärden är därmed förenlig med detaljplanens syfte.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14801-24

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i underrättens bedömning att den sökta åtgärden inte innebär en liten avvikelse från planen. Det är inte heller fråga om en åtgärd som är av begränsad omfattning eller nödvändig för att området ska kunna användas och bebyggas på ett ändamålsenligt sätt, varför det inte finns förutsättningar att bevilja bygglov med stöd av 9 kap. 31 b § PBL.

Flera fastighetsägare som har yttrat sig i Mark- och miljööverdomstolen har hävdat att det redan finns tillfredsställande trådlös telekommunikation inom området. Bolaget har argumenterat för att det inte är möjligt för enskilda att uttala sig om det finns tillfredsställande trådlös telekommunikation inom det geografiska området innan avvecklingen av 2G- och 3G-näten skett och utan närmare kännedom om framtidens samhällsutveckling. Bolaget har dock enligt domstolens mening inte åberopat tillräcklig utredning för att anses ha visat att åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov.

Utbyggnaden av ett nät för trådlös telekommunikation anses dock som utgångspunkt utgöra ett betydande allmänintresse. Även kapacitetshöjande åtgärder måste enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning anses tillgodose ett allmänt intresse på sådant sätt att 9 kap. 31 c § PBL kan aktualiseras. En tillämpning av 9 kap. 31 c § PBL förutsätter i en situation som den aktuella att det görs en kompletterande lämplighetsbedömning i frågan om bygglov ska ges. Vid lämplighetsbedömningen ska skilda intressen vägas mot varandra. Vid bedömningen kan det ha betydelse om syftet med åtgärden skulle kunna tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom att åtgärden vidtas på annan plats. Det medför att sökanden i det enskilda fallet kan ha anledning att presentera utredning om alternativa placeringar. Hänsyn ska även tas till det kommunala intresset av att bygglov inte beviljas i strid med en plan som kommunen vill hålla fast vid och till att det kommunala inflytandet över markanvändningen inte urholkas. Om kommunen motsätter sig en planstridig åtgärd och anför beaktansvärda och legitima skäl för det bör kommunens uppfattning ges särskild vikt, i synnerhet om den sökta åtgärden är av mer betydande slag. (Se NJA 2020 s. 786.)

SVEA HOVRÄTT DOM P 14801-24

Vid bedömningen av om nämnden anfört beaktansvärda och legitima skäl kan konstateras att nämnden motiverat sitt beslut med att det, utifrån de svar och det material som lämnats in i ärendet, inte går att sluta sig till att det vore säkert att vistas i mastens närhet. Nämnden har även bedömt att den planerade anläggningen inte kan anses vara anpassad till omgivningen och funnit att åtgärden inte heller är en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 31 b eller 31 c §§. Under målets handläggning har nämnden även lagt till att det finns en allmän opinion mot åtgärden som måste beaktas.

Enligt nämndens riktlinjer avseende master ser den restriktivt på att placera master i närheten av platser där barn vistas i stor utsträckning, såsom lekplatser. Av riktlinjerna följer också att en ny mast inom detaljplanelagt område i första hand ska uppföras på platser som är avsedda för master, i andra hand ska placeras inom planlagt industriområde eller i anslutning till befintlig industriell anläggning och i tredje hand ska placeras på grönytor eller parkmark där naturvärden inte skadas och rekreation inte påverkas, eller på mark som i gällande detaljplan är utpekad som allmän plats eller kvartersmark med allmänt ändamål. Detta gäller under förutsättning att placeringen och utformningen inte strider mot riktlinjerna i övrigt.

Bolaget har på ett utförligt sätt motiverat varför åtgärden behöver lokaliseras till den valda platsen. Det framgår av den utredning som bolaget gett in var åtgärden bör placeras för att kunna uppnå erforderlig täckningsgrad för att kommunikationen ska fungera tillfredsställande i området samt vilka avvägningar bolaget har gjort avseende alternativa placeringar och möjligheten till samlokalisering. Inom det området saknas detaljplanelagd plats för master, industriområde och befintliga industriella anläggningar – vilket är de platser som nämndens riktlinjer förordar. Det har inte heller framkommit att bolagets intressen kan tillgodoses genom att utrymme i en befintlig mast tas i anspråk. Bolaget har därmed motiverat valet av plats för åtgärden på ett godtagbart sätt. Opinionen mot åtgärden bland de närboende kan inte anses så betydande att den i sig utgör skäl att neka bygglov.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14801-24

Mot den bakgrunden bedömer Mark- och miljööverdomstolen att nämnden inte har haft tillräckliga skäl för att neka ansökt bygglov. Eftersom det i övrigt inte framkommit hinder mot att bevilja det sökta bygglovet ska mark- och miljödomstolens dom ändras och målet lämnas åter till nämnden för beviljande av bygglov.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Li Brismo, tekniska rådet Johan Andrade Hagland samt tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg, referent.

Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo.

Bilaga A

Sid 1 (14) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 3024-24 Mark- och miljödomstolen 2024-10-18 meddelad i Växjö

PARTER

Klagande

On Tower Sweden AB Solna Strandväg 84 171 54 Solna

Ombud: J.W.

Motpart

Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun 234 81 Lomma

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 24 april 2024 i ärende nr 11719-2024, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov på fastigheten X i Lomma kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun (nämnden) beslutade den 27 februari 2024 (Dnr MB23-1453) om att avslå en ansökan om bygglov för uppförande av telemast med tillhörande teknikbod på fastigheten X iLomma k ommun. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) som avslog överklagandet.

On Tower Sweden AB har nu överklagat beslutet till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

On Tower Sweden AB har yrkat att mark- och miljödomstolen upphäver länsstyrelsens beslut och återförvisar ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Till stöd för sin talan har bolaget i huvudsak anfört följande.

Grunder och omständigheter

On Tower Sweden AB har ansökt om bygglov för uppförande av en basstation för mobiltelefoni, vilket görs på uppdrag av mobiloperatören Hi3G Access AB (Tre). Den sökta åtgärden utgör en del av utbyggnaden av infrastrukturen för det allmänna mobilnätet. Åtgärden består i uppförandet av en 30 m hög ostagad monopole, med ett tillhörande prefabricerat mindre teknikskåp.

Basstationen är helt nödvändig för att skapa tillräckligt god radiotäckning i området. Ett väl utbyggt och fungerande telenät är ett angeläget allmänt intresse. Detta intresse samt On Tower Sweden AB / Hi3G Access AB’s enskilda intresse av att uppföra anläggningen ska vägas mot andra allmänna och enskilda intressen. Basstationen utgör en del av det nationella telenätet men kommer framförallt att betjäna det omkringliggande området med nya funktioner, kapaciteter och kvaliteter.

Användandet av tjänsterna i mobiltelenätet ställer allt större krav på tekniken för mobiltelenät och dess funktionalitet. Mobiltelenätet måste ständigt förtätas för att kvaliteten skall kunna upprätthållas. Basstationerna blir fler och placeringarna blir

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

alltmer känsliga vilket ger att alternativa placeringar i många fall helt enkelt inte är möjliga. Lämplighetsbedömningen som måste göras inom ramen för PBL måste därför också anpassas till dessa omständigheter.

Val av placering

Ansökan har föregåtts av utredning av möjliga placeringar. Det konstateras att det finns några befintliga byggnader inom området vilka har utretts för möjlighet till placering men ej funnits möjlighet att finna en lösning för installation inom byggnaderna samt att ingen av dem har tillräcklig höjd som motsvarar de radiomässiga kraven. Det finns inte några befintliga master eller torn i närområdet varför arbetet har koncentrerats till att finna en placering för uppförande av en ny anläggning.

Sett till var anläggningen finns, i förhållande till omgivande redan befintliga och andra planerade basstationer, måste den aktuella anläggningen placeras så att den samverkar i radionätet, dvs anläggningen skall verka tillsammans med de omkringliggande basstationerna. Det ställer stora krav på vart anläggningen placeras så att inte det sker störningar, s.k. interferens i radionätet eller att anläggningen skyms av till exempel topografin i vissa riktningar och på så vis inte kan ge den utbredningen den måste för att tillföra den täckning, kapaciteter och tjänster som den uppförs för att göra.

Den nu aktuella platsen är i södra delen av ett grönområde, direkt norr om busskur och väster om vändplats för linjebussar. Anläggningen placeras på gräsyta i direkt anslutning till omgivande träd vilka uppgår till ca 18 – 20 m höjd. Ca 55 m norr om placeringen finns flertalet 2-vånings flerfamiljshus vilka angränsar till hela grönområdet.

Området är tätbebyggt och tänkbara möjliga placeringar är starkt begränsade. Det finns inga ytor i det radiotekniskt möjliga området som genom detaljplan medger en placering av anläggningen, varför den nu aktuella är den placeringen som slutligen har ansetts utge minsta möjliga intrång för omkringboende och de verksamheter

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

som finns i området och därmed ha absolut bästa möjliga förutsättningar för en placering och ett bygglovs beviljande.

Arbetet med att finna den mest lämpade placeringen har genomförts och flera olika alternativ har undersökts vilka framgår av karta nedan.

Val av anläggningstyp har gjorts för att på mest möjliga sätt minska påverkan för omgivningen. Anläggningstypen har anpassats för platsen och vald konstruktionstyp är ett ostagat rörtorn, s.k. monopole. En monopole är en rund konstruktion med basen från fundament till 18 m höjd med en diameter om 660 mm, därefter smalnar den av och är upp till toppen endast med en diameter om 324 mm. Anläggningshöjden är satt till minsta möjliga höjd om 30 m. Höjden har anpassats för att även tillgodose att även kunna inhysa annan operatör för samordning. Bästa möjliga samordning och god hushållning av samhällsresurserna är därmed uppfyllda, samtidigt som en minimering av antalet nya master och torn i området uppnås. Invid monopolen placeras ett mindre teknikskåp som också kan färgas in i kulör som nämnden finner mest lämplig. Parkförvaltningen har även framfört önskemål om att buskar skall planteras öster om teknikskåpet, i riktning mot pulkabacken i syfte att minska det visuella intrycket, vilket sökanden har ställt sig positiv till.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

Den nu aktuella placeringen uppfyller de radiomässiga kraven och inga ytterligare anläggningar kommer behöva uppföras inom överskådlig framtid, vilket totalt sett ger en mycket mindre påverkan på landskapsbilden.

I sak – mindre avvikelse

Enligt gällande detaljplan är platsen där anläggningen ska uppföras avsedd för park eller plantering. Uppförandet av en monopole strider därför mot detaljplanen.

Frågan är om monopolen, trots att det strider mot detaljplanen, ändå enligt 9 kap. 31 b § 1 PBL kan anses förenligt med planens syfte och om det innebär en liten avvikelse från planen.

Den aktuella monopolen ska utgöra del av infrastrukturen för det allmänna mobilnätet. Det får därmed anses ha ett allmännyttigt ändamål (jfr MÖD:s dom den 17 januari 2018 i mål nr P 2185-17).

Placeringen ligger inom område för park eller plantering. Ytan som kommer att tas i anspråk är mycket begränsad. Placeringen är i den södra delens absoluta ytterkant av området för detaljplanen, i direkt anslutning till omgivande högre vegetation. Placeringen är väl avskild från gångstigar, inga andra anordningar för allmänna aktiviteter finns på platsen. Anläggningen är försett med klätterhinder för att förhindra otillbörligt tillträde. Anläggningens placering kommer inte på något påtagligt eller menligt sätt påverka markanvändningen. Ca 40 m nordost om placeringen finns en mindre pulkabacke och placeringen i förhållande till denna hänvisas till rättsfall med dom i MMD, mål nr: P 5925-22, överklagande av domen erhöll inte prövningstillstånd i MÖD. Rättsfallet är i många hänseenden synonymt med nuvarande ärende.

Placeringen är 40 m från gräns till närmast belägna bebyggda fastighet och ca 50 m från närmast belägna byggnad för bostadsändamål. Även om avståndet mellan anläggningen och fastighet med bostadsbebyggelse är nära finns inget fog för att det föreligger någon påvisbar påtaglig fara eller betydande olägenhet.

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

En samlad bedömning i varje enskilt ärende vad gäller åtgärdens lämplighet och i vilken utsträckning den kan anses rymmas inom planens syfte måste göras (se prop. 2013/14:126 s. 185). Av planbestämmelsen framgår inga särskilda uttalanden om den allmänna platsens användningssätt. En anläggning av nu ifrågavarande slag kan med sin mycket begränsade omfattning och yta, i förhållande till markområdets storlek, inte anses så främmande för den allmänna platsens användning och med detaljplanens syfte. Inte heller kan den anses inkräkta på möjligheten att nyttja området för allmänt ändamål på ett menligt sätt, varför vi anser att uppförandet av masten på den aktuella platsen är förenligt med detaljplanens syfte, jmf. MMD, P 3644-20 och P 5925-22.

I sak – betydande olägenhet

Gällande fråga om åtgärden även innebär betydande olägenheter för omgivningen ska bedömningen utgå ifrån områdets karaktär och förhållandena på orten (se prop. 1985/86:1, s. 483f). Monopolen som är 30 meter hög placeras ca 50 meter från närmaste bostadshus. Av förarbetena till 2 kap. 9 § PBL (prop 2009/10:170 s 168) framgår att paragrafen tar sikte på bl.a. att förhindra fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter för omgivningen genom en byggnads tilltänkta användning. Det kan t.ex. vara luftföroreningar, buller, skakningar, ljus eller andra liknande störningar som inte är helt tillfälliga. Det kan konstateras att den typen av störningar ej förorsakas av basstationen. Någon skuggbildning av betydelse åstadkommer inte anläggningen och inte heller skärmar den av sikten på något som helst betydande vis. Det får anses ofrånkomligt att en monopole p.g.a. sin höjd i många fall blir synligt från flera håll och ibland måste placeras i nära anslutning till bostadsbebyggelse. Därför får enskilda, eller andra allmänna intressen, räkna med att de kan tvingas tåla ett förhållandevis stort intrång i sin närmiljö (jmf RÅ 2010 ref. 62, RR 1057-07, RR 2046-07 och MMD P 5271-22).

Vad beträffar risken för nedfallande föremål från anläggningen bedöms den som obefintlig.

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

Vad gäller risken för strålning från master har Strålsäkerhetsmyndigheten i en publikation utgiven i februari 2013, "Mobiler och master - information om radiofrekventa fält" och i pressmeddelande 2016-04-22 ”Inga skadliga hälsoeffekter från mobilbasstationer eller trådlösa nätverk”, gjort bedömningen att radiovågor från bl.a. mobilbasstationer inte medför någon risk för skadliga hälsoeffekter. Härvid tilläggs också att mätningar invid anläggningar likt nu aktuell visar att uppmätta effekter där allmänheten vistas endast uppgår till hundratusendelar av gällande gränsvärden.

Enbart oron för strålning utgör inte hinder för bygglov (se bl.a. MMD P 4855-20 och MMD P 1174-22). Sammanfattningsvis utgör monopolens intrång, bl.a. mot bakgrund av det aktuella områdets karaktär i ett tätbebyggt område, inte någon betydande olägenhet för omgivningen.

Nämndens skäl till att inte bevilja bygglov

Nämnden anger att beslutet grundar sig på de fastställda riktlinjer för placering av master, antenner och teknikförråd som finns för stöd inom kommunen. Av riktlinjerna framgår bland annat att nya master ska prövas restriktivt och i första hand ska befintliga master användas. Vidare anges att nya master ska i första hand tillkomma inom planlagt industriområde, i anslutning till befintlig industriell anläggning eller inom kraftledningsområde samt att nya master ska lokaliseras sa att de kan samutnyttjas av flera operatörer. Slutligen anges att nämnden avser att tillämpa en försiktighetsprincip som innebär att särskild hänsyn skall tas vid placering av master och antenner i närheten av platser där barn vistas i stor utsträckning.

Riktlinjerna skall vara vägledande, realistiska, verklighetsförankrade och grundade i den vägledning som går att finna i rättspraxis och de riktlinjer myndigheter ger, t.ex. Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialstyrelsen och Regeringen. Riktlinjerna ska inte vara ålderstigna utan att de uppdateras allteftersom hur samhällsutvecklingen framskrider. Riktlinjerna måste vara av karaktären ”vägledande” och ge ”stöd”, de kan inte vara strikt styrande genom ”skallkrav” eftersom de omöjligen kan grundas

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

utifrån och hantera alla de parametrar ett modernt allmänt mobilnät måste ta hänsyn till och planeras utifrån.

Lomma kommuns riktlinjer är ålderstigna och ger inte det stöd som utbyggnaden av de moderna mobilnäten måste ges. Det är av Regeringen och genom rättspraxis fastlagt att utbyggnaden är prioriterad och innehar ett högt allmänt intresse. De äldre mobilnäten planerades mycket glesare där varje enskild basstation verkade inom ett betydligt större geografiskt område varför det i flera fall fanns bättre förutsättningar att finna stöd i kommunens riktlinjer. Från och med 4G-utbyggnaden är det frågan om en betydligt tätare utbyggnad än det varit frågan om tidigare. 5G-näten ställer mycket stora krav på täthet mellan basstationerna och att de placeras där människor bor, verkar och vistas. Det är ofta inte längre frågan om att bygga ut yttäckning, det är istället frågan om att bygga ut för att täcka upp ett stort behov av kapacitet i mobilnäten. Kapacitet tillsammans med yttäckning är ett krav för att uppnå de hastigheter i mobilnäten som de skall uppnå. Det är därför mycket viktigt att basstationerna placeras betydligt tätare än vad som gjorts tidigare.

Tidigare utbyggnader har i flera fall kunnat följa Lomma kommuns riktlinjer där anläggningar placerats i industrimiljö. Det konstateras därför att det omöjligtvis går att följa riktlinjerna för dagens utbyggnad, det går inte att placera fler anläggningar i industrimiljöerna, där finns anläggningar redan, vilket har redovisats för nämnden. Det är nu fråga om en förtätning där flera anläggningar måste placeras mellan de redan uppförda. Det skall härvid också tilläggas att det inte finns några större utpräglade industriområden i nu aktuella Bjärred samhälle.

Riktlinjerna följer inte de rekommendationer som ansvariga myndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen ger. Inte heller finns stöd i gällande rättspraxis att anta riktlinjer och så strikt grunda beslut utifrån likt Lomma kommun nu gjort, se t.ex. rättsfall, dom MMD P 5925-22.

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

Det framkommer i ärendets beskrivning att ärendet har varit ute på remiss och även kungjorts att bereda berörda att inkomma med synpunkter till den planerade åtgärden. Inga synpunkter har inkommit.

Nämnden har gjort egna tolkningar gällande kraven i 2 kap. 6 och 9 §§ PBL och bedömningarna saknar stöd i lagrummen.

Sökanden har tydligt angivit skäl till varför anläggningen måste placeras där den slutligen, i överenskommelse med kommunens representant, har placerats. Att uppföra en anläggning i området utan att den på något vis kommer att synas är en omöjlighet. Därav har anläggningstypen valts i utförande av en monopole för att utgöra minsta möjliga påverkan. Anläggningshöjden är anpassad för att kunna samordna en annan operatör och det är därigenom påvisat att påverkan på stadsbilden och en god hushållning av samhällsresurserna uppnås.

Detaljplanering som genomförs av kommuner oavsett lokalitet i Sverige utser aldrig områden som är helt planenliga i syfte att uppföra anläggningar likt nu ifråga. Med anledning av det höga allmänintresset anläggningen företräder och den begränsade yta som anläggningen upptar medges därför bygglov som mindre avvikelse mot detaljplan och då när genomförandetiden har gått ut enligt 9 kap. 31 § c. Saken är prövad vid flertalet rättsfall och instanser och nämnden väljer även i denna del att helt åsidosätta rättspraxis och tolkning av PBL.

När det gäller länsstyrelsens bedömningar konstaterar sökanden att länsstyrelsen i sitt resonemang att avvikelser mot detaljplan skall ske med yttersta försiktighet för att undvika en s.k. ”upprepningseffekt”. De återkommer genom hela det beslutsgrundande resonemanget på att bygglov först skall ges efter en genomförd och beslutad planprocess, dvs ändring av detaljplanen så att åtgärden blir planenlig och att en mindre avvikelse gentemot plan därmed inte är behövlig. Likaså stödjer länsstyrelsen sitt resonemang på att kommunens bestämmanderätt bör förbehållas kommunen gällande över hur kommunal mark skall användas och hur detaljplaner skall bibehållas.

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen hänvisar till rättsfall från Högsta domstolen i dom Ö 435-20 från den 22 oktober 2020, vilken enligt länsstyrelsen klarlagt det nuvarande rättsläget. Länsstyrelsen bortser helt från nyare rättspraxis föreliggande efter hänvisad HD-dom, rättspraxis som måste anses tolka hur vägledning av hur domen skall göras.

Planläggning – detaljplaneändring

Länsstyrelsen återkommer vid flertalet tillfällen i sina utvecklade skäl till sitt beslut att beslut om en avvikelse från detaljplan enligt 9 kap. 31 c 1 § PBL endast skall ske med stor försiktighet. De nämner ”Ett beviljande av bygglov trots avvikelser bör ske endast i undantagsfall, och bör undvikas i fall med risk för stor upprepningseffekt”. Uttrycket måste tolkas att det egentligen skulle föreligga en risk för stor upprepningseffekt inom en och samma detaljplan inom t.ex. ett bostadsområde vilket då riskerar urholka detaljplanens bestämmelser. T.ex. att avvikelser om byggnadshöjd, takkupor, antal byggnader inom fastigheten och liknande gång efter annan medges som avvikelser inom en och samma detaljplan. Vid ett sådant förfarande kan en risk att upprepningseffekten slutligen kommer att påverka detaljplanens huvudsakliga bestämmelser. Det är dock nu inte frågan om risken för en sådan upprepningseffekt att hela detaljplanens syfte eller bestämmelser urholkas vid nu ifråga om enstaka åtgärd inom enstaka detaljplan. Sådana, mindre avvikelser, i ett mindre antal, kan inte anses ge en risk för sådan påverkan på de huvudsakliga planbestämmelserna som länsstyrelsen vill göra gällande.

Att genomföra detaljplaneändringar är allt som oftast en mycket tids- och resurskrävande process. Processen ger inte heller att en planändring på något sätt skulle vara genomförbart i en kommun som nu aktuella Lomma kommun då de emotsätter sig utbyggnaden av infrastruktur för de allmänna mobilnäten som inte följer de kommunala riktlinjerna, dvs att placera anläggningarna utanför tätortsmiljön eller på mark avsett för industriändamål.

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

Det måste finnas en möjlighet att ges flexibilitet vilket också nuvarande rättspraxis tydligt förespråkar.

Inte heller kan det anses rimligt att förutspå hur framtida utbyggnader av de trådlösa kommunikationssystemen skall komma att byggas ut. Detta, och sett till de långa handläggningstiderna för planprocessen samt de ytterst små ytor anläggningarna tar i anspråk i förhållande till de ytor de placeras på måste ge att genomförandet av planprocess inte är den framkomliga vägen, det måste fortsatt finnas möjlighet att beviljas bygglov genom mindre avvikelse gentemot detaljplan enligt 9 kap. 31 c 1 § PBL likt rättspraxis förespråkar.

Kommunens riktlinjer för placering av master

Länsstyrelsen menar att argumentationen i frågan kring kommunens ålderstigna riktlinjer inte belagts. Det skall härvid förtydligas att det uttryckligen står i riktlinjerna, vilka är från 2001, att; ”Enligt avtal med staten skall fyra mobiloperatörer bygga ut mobiltelefoninät för den tredje generationens mobiltelefoni, i dagligt tal kallat 3G eller UMTS. Avtalet innebär att 99% av Sveriges befolkning skall täckas år 2003”. Riktlinjerna tar bäring på utbyggnaden av 3G-näten vilka färdigställdes år 2006 efter förlängda licensvillkor. Det kan därmed med säkerhet påstås att belägg finns att de är ålderstigna. Det skall noga poängteras att det fortfarande är riktlinjer, inte tvingande bestämmelser.

Nämndens utvecklade skäl till varför bygglov inte beviljats

Av rättspraxis enligt Högsta domstolens dom från den 22 oktober, 2020, mål Ö 435-20, anges att kommunen visserligen måste tillämpa 9 kap. 31 b och 31 c §§ sakligt och opartiskt och bör inte tillerkännas någon vetorätt när frågan prövas i högre instans. Om kommunen motsätter sig en åtgärd och anför beaktansvärda och legitima skäl för detta, bör emellertid kommunens uppfattning ges särskild vikt. Vid en samlad bild av nämndens skäl till varför de inte beviljar bygglov blir det tydligt att de helt enkelt inte vill. Framförallt konstateras det att de anförda skälen inte på något vis tar i beaktande att förklara på vilket sätt kommunen avser att medverka för att möjliggöra utbyggnaden av de av staten prioriterade allmänna mobilnäten enligt

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

Regeringens målsättning; Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi, en strategi där Lomma kommun inte på något vis är undantagen.

Nämnden berör inte heller på något vis den redovisning av den bakomliggande utredningen sökanden presenterat vilken visar på den stora svårigheten som föreligger att finna någon placering som svarar emot de radiomässiga kraven om var anläggningen måste placeras för att fungera.

Nämnden har inte heller beskrivit på ett beaktansvärt och legitimt, och trovärdigt, sätt på vilket vis anläggningen skulle utgöra en sådan olägenhet att den skulle vara av betydande slag då anläggningen placeras långt ifrån de aktivitetsområden nämnden anför. Placeringen är i planområdets absoluta yttersta södra gräns, nära vägar och bebyggelse. Den yta anläggningen upptar, relaterat till planområdets utbredning i sin helhet är mycket begränsad. Det är inte trovärdigt att de skäl, nämnden vill göra gällande, skulle ge den menliga påverkan för allmänhetens användande av området. Inga erinringar har inkommit, varken från allmänheten, sakägare eller de kommunala nämnderna i övrigt.

I och med sökandes anförda skäl till varför en mindre avvikelse mot plan bör göras, relaterat till den stora svårighet, att i den täta bebyggelsen, finna en annan placering som samtidigt överensstämmer med kommunens riktlinjer, måste ge att nämndens beslut har varit felaktigt. Nämnden har tillräckliga underlag som styrker problematiken och hur rättspraxis, även efter dom i HD, ger tillräckligt stöd att medge bygglov genom en mindre avvikelse.

DOMSKÄL

Tillämpliga lagrum

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsen beslut.

Mark- och miljödomstolens bedömning

Likt länsstyrelsen bedömer domstolen att den ansökta byggnationen kräver bygglov och att den strider mot gällande detaljplan. Domstolen delar också bedömningen om

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

att avvikelsen från detaljplanen inte kan betraktas som en sådan liten avvikelse som avses i 9 kap. 31 b § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Frågan blir därför om åtgärden kan beviljas enligt undantaget i 9 kap. 31 c § punkten 1 PBL.

Klaganden har anfört att tätheten mellan master är ett krav för att på ett ändamålsenligt vis leverera nästa generation av telekommunikation. Domstolen ifrågasätter inte att utvecklingen kommer att kräva att avstånden mellan master blir kortare och därmed även att det kommer att behövas fler master. Inte heller ifrågasätts att utvecklingen av infrastrukturen av telekommunikation är ett allmänt intresse. Det allmänintresse som talar för åtgärden måste dock vägas mot motstående intressen och intresset av det inflytande kommunen enligt lagstiftningen har när det gäller att bestämma över markanvändningen i kommunen.

Av detaljplanen framgår att den tilltänkta platsen för byggnationen förbehålls allmän platsmark, avsedd för park eller plantering. Klaganden har anfört att det inte är möjligt att finna lämplig plats för byggnationen då detaljplaner inte lämnar utrymme för master i den omfattning som krävs för att uppnå önskad utbredning av telekommunikation. När detaljplanen utformades fanns inte det behov av täthet master emellan som nu uppkommit. Lomma kommun har dock fastställt särskilda riktlinjer specifikt för master, antenner och teknikförråd. I dessa framgår att restriktivitet ska råda gällande uppförande av master, att så få master som möjligt ska finnas inom kommunen samt att särskild försiktighetsprincip ska tillämpas i närheten av platser där barn vistas i stor utsträckning.

Mark- och miljödomstolen bedömer att den föreslagna byggnationen inte kan anses förenlig med planens syfte, samt att den strider mot kommunens riktlinjer för placering av mobilmaster. Således uppfyller överklagandet inte kraven ställde i 9 kap. 31 c § punkten 1 PBL. Domstolen framhåller också att formuleringen i paragrafen ger kommunen en möjlighet att bevilja bygglov som avviker från detaljplanen, inte en skyldighet. Vad On Tower Sweden AB anfört föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3024-24 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 8 november 2024.

Ann Westerdahl Jonas T Sandelius I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Ann Westerdahl, ordförande, och tekniska rådet Jonas T Sandelius. Föredragande har varit tingsnotarien Jonathan Cane.