P 14915-24
MÖD har bedömt att en ändrad användning från kontorsverksamhet till LARO-klinik innebär att byggnadens bottenplan har tagits i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för. Åtgärden är därmed bygglovspliktig enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 a PBL. Enligt planen är marken avsedd för allmänt ändamål som inte är närmare preciserat. Eftersom ändringen från kontorsverksamhet till vårdverksamhet inte utgör en liten avvikelse från den senaste användningen kan bygglov inte ges enligt 9 kap. 32 a § PBL.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-11-20 P 14915-24 060310 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-10-18 i mål nr P 2524-24, se bilaga A PARTER Klagande Stadsbyggnadsnämnden i Landskrona kommun
Motpart Biskopen Kommersiella Fastigheter i Landskrona AB Ombud: SAKEN Bygglov för ändrad användning av byggnad på fastigheten i Landskrona kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Stadsbyggnadsnämnden i Landskrona kommuns beslut den 23 januari 2024, (SBN § 10, dnr BYGG.2023.720) att avslå ansökan om bygglov för fastigheten i Landskrona kommun.
SVEA HOVRÄTT DOM P 14915-24
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Stadsbyggnadsnämnden i Landskrona kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov på fastigheten i Landskrona kommun.
Biskopen Kommersiella Fastigheter i Landskrona AB har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Bolaget har för egen del yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska bevilja ansökan om bygglov.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Nämnden har anfört i huvudsak följande. Mark- och miljödomstolen har felaktigt bedömt att den verksamhet som bedrivs i lokalerna, och som lovansökan omfattar, utgör en liten avvikelse i förhållande till lovgivet kontorsändamål. Verksamheten ska betraktas som vård eftersom inslaget av behandling är betydande och utgör verksamhetens huvudinriktning. Verksamheten har också bedömts ha en betydande omgivningspåverkan. När det allmänna ändamålet inte är preciserat i planen och en enskild huvudman vill använda fastigheten på ett sätt som avviker från pågående markanvändning har nämnden en möjlighet att ge bygglov, men ingen skyldighet. Nämnden kan alltså besluta att inte ge bygglov när den ansökta verksamheten är olämplig utifrån allmänna överväganden. Det är en sådan bedömning nämnden har gjort i detta fall.
Bolaget har anfört i huvudsak följande. Bolaget vidhåller att den aktuella åtgärden inte kräver bygglov. Skulle bygglov ändå krävas anser bolaget att det är fråga om en liten avvikelse och att bygglov får beviljas. Målet behöver dock inte återförvisas eftersom frågan redan varit föremål för prövning i nämnden och därmed också kan prövas av domstolen. Några konkreta omständigheter till stöd för att åtgärden skulle vara olämplig utifrån allmänna överväganden har inte redovisats av nämnden.
SVEA HOVRÄTT DOM P 14915-24
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Av 9 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) framgår att bygglov krävs för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd. Vid bedömningen av väsentlighetskriteriet måste beaktas vilken omgivningspåverkan som den nya verksamheten leder till (se bl.a. MÖD 2018:8).
Byggnaden på fastigheten har tidigare använts för kontorsverksamhet i privat regi. Det är fråga om en byggnad i två våningar med källare och vind och verksamheten innebär att bottenvåningen tas i anspråk för LARO-mottagningen. En första fråga i målet är därför om detta innebär att byggnaden helt eller delvis tagits i anspråk eller inretts för ett väsentligen annat ändamål än det som den senast har använts för.
Bolaget har angett att LARO-verksamheten, utöver kontorsverksamhet, utgörs av daglig mottagning innefattande samtalsterapi och behandling, kontakter med diverse nätverk kring patienter samt medicinförskrivning och urinprov för de patienter det är nödvändigt för. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att LARO-verksamhetens huvudsakliga ändamål är vård och att det därmed är fråga om en vårdmottagning. Bedrivandet av en vårdmottagning får bl.a. mot bakgrund av att en vårdmottagning typiskt sett genererar en högre besöksfrekvens än kontorsverksamhet och därmed en förändrad omgivningspåverkan, anses utgöra ett väsentligen annat ändamål än kontorsverksamhet. Den ändrade användningen till LARO-klinik innebär därmed att byggnadens bottenplan har tagits i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för. Åtgärden är därmed bygglovspliktig.
Nästa fråga som Mark- och miljööverdomstolen har att ta ställning till är om bygglov kan beviljas.
SVEA HOVRÄTT DOM P 14915-24
Fastigheten omfattas av en stadsplan antagen 1950 som enligt övergångsbestämmelser gäller som detaljplan. Enligt stadsplanen är området avsett för allmänt ändamål. Det allmänna ändamålet är inte närmare angivet i planen.
Enligt 9 kap. 32 a § PBL får bygglov ges för en åtgärd på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål, även om sökanden inte är ett offentligt organ. Om det allmänna ändamålet inte är närmare angivet i planen får bygglov dock endast ges för en åtgärd som innebär att fastigheten används för det allmänna ändamål som fastigheten senast har använts för eller om åtgärden innebär en liten avvikelse från den senaste eller avsedda användningen.
Mark- och miljööverdomstolen har ovan funnit att den ändrade användningen av byggnaden är bygglovspliktig eftersom LARO-verksamheten utgör ett väsentligen annat ändamål än tidigare bedriven kontorsverksamhet. Samma bedömning görs i fråga om att fastigheten därmed inte används för det allmänna ändamål som fastigheten senast har använts för. Vårdverksamheten, med den förändrade omgivningspåverkan den medför, är den dominerande användningen och den kan därför inte heller utgöra en liten avvikelse från den senaste användningen. Bygglov kan således inte beviljas med stöd av 9 kap. 32 a § PBL.
Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov fastställas.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anna Tiberg, tekniska rådet Mats Kager, hovrättsrådet Catharina Adlercreutz, referent, och tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock.
Föredragande har varit Helene Montán.
Sid 1 (9) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 2524-24 Mark- och miljödomstolen 2024-10-18 meddelad i Växjö
PARTER Klagande Biskopen Kommersiella Fastigheter i Landskrona AB
Ombud: M och V
Motpart Landskrona kommun, Stadsbyggnadsnämnden
ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 25 mars 2024 i ärende nr 7829-2024, se bilaga 1 SAKEN Bygglov avseende fastigheten , Landskrona kommun DOMSLUT Med ändring av Länsstyrelsen i Skåne läns beslut upphäver mark- och miljödomstolen Stadsbyggnadsnämnden i Landskrona kommuns beslut den 23 januari 2024 att avslå ansökan om bygglov i ärende nr BYGG.2023-720 och återförvisar ärendet till stadsbyggnadsnämnden för fortsatt handläggning i enlighet med vad som framgår av domskälen.
Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2524-24 Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND Stadsbyggnadsnämnden i Landskrona kommun (nämnden) beslutade den 23 januari 2024 i ärende nr BYGG.2023-720 att avslå ansökan om bygglov för ändrad verksamhet från privatägt kontor till LARO-klinik för friskvård.
Nämndens beslut överklagades till Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) som den 25 mars 2024 beslutade att avslå överklagandet.
Länsstyrelsens beslut har nu överklagats till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M. Biskopen kommersiella Fastigheter i Landskrona AB (bolaget) har i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, upphäver nämndens beslut och beviljar det sökta bygglovet. I andra hand har bolaget yrkat att länsstyrelsens beslut ska undanröjas och återförvisas till länsstyrelsen eller nämnden för fortsatt handläggning.
Till stöd för sin talan har bolaget i huvudsak anfört följande.
Aktuell fastighet förvärvades av Landskrona församling och användes tidigare som kontor av Svenska kyrkan. Planen som fastigheten omfattas av är en äldre stadsplan antagen 1950 som enligt övergångsbestämmelser gäller som detaljplan. Enligt planen är området som fastigheten omfattas av markerad med A, vilket innebär att marken är avsedd för allmänt ändamål.
Efter att fastigheten förvärvades meddelade nämnden att bygglov krävdes för att använda fastigheten för kontorsverksamhet i privat regi. Efter ansökan beviljades bygglov för ändrad användning från kontor i allmän regi till kontor i privat regi.
Efter fråga om det var möjligt att bedriva verksamhet i form av friskvårdspsykiatrimottagning utan bygglov, meddelade nämnden att det behövde prövas som en liten avvikelse eftersom verksamheten skulle bedrivas i privat regi. Nämnden gav uttryck för att bygglovsfrågan endast var en formalitet så bolaget
Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2524-24 Mark- och miljödomstolen
uppfattning var att det inte förelåg några problem med att bedriva verksamheten och ingick sedan hyresavtal utifrån de förutsättningarna. Därefter avslogs bygglovsansökan.
LARO innebär i huvudsak att erbjuda friskvårdspsykiatri med daglig mottagning med fokus på arbete så som samtalsterapi och behandling, kontakter med diverse nätverk kring patienten samt medicinförskrivning och urinprov för de patienter det är nödvändigt för. I Lund och Helsingborg har sådan verksamhet inte ansetts vara likställt med vårdverksamhet utan har istället likställts med kontorsverksamhet. För närvarande bedrivs en mängd LARO-kliniker i Helsingborg, Landskrona, Lund och Malmö. Majoriteten av dessa fastigheter omfattas av en detaljplan som inte omfattar vård utan de flesta omfattar bostäder, handel, parkmark, centrum med mera. Trots detta har nämnderna i respektive kommun ansett det vara möjligt att bedriva nämnda typ av verksamhet på respektive aktuell fastighet.
Först behöver ställning tas till huruvida det krävs bygglov för den ändrade användningen. Om bygglov krävs är nästa fråga att bedöma om bygglov kan ges med stöd av 9 kap. 32 a § plan- och bygglagen (PBL).
Krävs bygglov? Enligt 9 kap. 2 § punkt 3 a PBL framgår att för en ändring av byggnad krävs det bygglov om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd.
Vad som utgör väsentligen annat ändamål ska inte förväxlas med begreppet ses användas på väsentligen annat sätt än tidigare. Varje ändring av en byggnad eller en del av en byggnads faktiska användning innebär alltså inte att byggnadens ändamål ändras. Det utgör exempelvis inte ett väsentligen annat ändamål att ändra en boendeanvändning för en byggnad från fritidsboende till permanentboende. Motsatsvis blir tolkningen att om ändamålet med den nya verksamheten motsvarar
Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2524-24 Mark- och miljödomstolen
ändamålet med den befintliga verksamheten krävs inget bygglov. De praxisexempel som finns har inneburit relativt omfattande förändringar av såväl användningsområdet som fysiska åtgärder på respektive aktuell fastighet vilket det inte är fråga om i aktuellt ärende.
LARO-verksamhet bör vidare skiljas från sjukvårdsverksamhet, det vill säga tung vård som sjukhus/lasarett som sannolikt kräver andra former av byggregler och tillstånd. LARO-verksamheten kan snarare jämföras med exempelvis apoteksverksamhet som ofta bedrivs i fastigheter med handel såsom köpcentrum, centrumfastigheter med mera. Omständigheterna i MÖD 2012:25 motsvarar inte omständigheterna i förevarande ärende. Verksamheten kommer att ha det huvudsakliga ändamålet att bedriva verksamhet som likställs med kontorsverksamhet.
Liten avvikelse För det fall mark- och miljödomstolen bedömer att bygglov krävs, följer av 9 kap. 32 a § första stycket PBL att bygglov får ges för åtgärd på mark som enligt detaljplan utgör kvartersmark för allmänt ändamål, även om sökanden inte är ett offentligt organ. Vårdverksamhet anses vara av allmänt intresse. Även privata aktörer kan därmed få bygglov för att bedriva verksamhet inom kvartersmark för allmänt ändamål.
Med stöd av bestämmelsens tredje stycke kan bygglov ges åt ett privat organ för en åtgärd som innebär en liten avvikelse från den senaste användningen. Det senaste bygglovet och användningen har varit kontorsverksamhet bedrivet i privat regi. Nuvarande verksamhet är LARO-verksamhet bedrivet i kontorslokaler och går att likställa med kontorsverksamhet.
I förarbetena till bestämmelsen framgår att en bedömning ska göras från fall till fall (jfr Prop. 1989/90:37 s 56 ff.) och att möjligheter att vid bygglov medge mindre avvikelser har sin grund i att det i praktiken ofta inträffar att en detaljplan inte kunnat utarbetas med ett sådant förutseende att det inte på någon punkt består ett behov av en avvikelse när de olika projekt som planen avser kommer till lovstadiet
Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2524-24 Mark- och miljödomstolen
samt det faktum att befintliga bebyggelser kontinuerligt behöver kompletteras med nya funktioner eller kvaliteter beroende av samhällsutvecklingen (jfr. Prop. 1989/90:37 s. 55).
Det krävs inte någon fysisk förändring av byggnaderna för att bedriva LAROverksamheten. Det framgår av förarbetena att en mindre avvikelse inte bör medföra yttre påverkan, såsom att innebära inskränkningar i grannars rätt att nyttja sin mark. Detta är inte aktuellt i förevarande situation. Huruvida avvikelser ska betraktas som mindre bör inte bedömas i absolut bemärkelse utan ska relateras till skalan och karaktären hos miljön.
Aktuell detaljplan är från 1950. De sista stadsplanernas genomförandetid löpte ut 1 juli 1992. Sedan antagandet av nuvarande detaljplan har såväl samhället som området förändrats. Av förarbetena framgår att ju äldre detaljplanen är desto större är risken för att enskilda planbestämmelser har förlorat aktualitet och omöjliggör åtgärder som inte kunnat förutses vid tiden för planläggningen men som i övrigt framstår som lämpliga, särskilt sedan genomförandetiden löpt ut (jfr. Prop. 2013:14:126 s. 181). Regeringen anser att det inte är ändamålsenligt att önskvärda förtätningar eller kompletteringar hindras av inaktuella planer med uppenbart ålderdomliga bestämmelser. Aktuell fastighet är placerad i ett område som omfattar en hel del vårdinrättningar och fastigheten är i sig initialt uppförd med avsikt att
Av förarbetena (jfr. Prop. 2013/14: 126 s. 183) framgår att det enligt regeringen bör vara möjligt att i vissa fall medge lov efter genomförandetiden för en åtgärd som innebär en sådan annan användning som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i planen. Det framgår också att vad gäller att verksamheten ska utgöra ett komplement till den användning som har bestämts i planen innebär att den kompletterande användningen inte bör tillåtas om den är dominerande i förhållande till den användning som anges i planen. Det framgår att med dominerande avses om det är mer än hälften av byggnaden som ianspråktas för annat ändamål. Det är tydligt att det dominerande inslaget är kontorsverksamhet och inte vårdverksamhet. Verksamheten ska anses utgöra en liten avvikelse.
Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2524-24 Mark- och miljödomstolen
Till stöd för överklagandet har bolaget även bifogat stadsplan, e-postkorrespondens och planskiss.
Nämnden har motsatt sig bifall till yrkandet och anfört att eftersom det saknas förutsättningar för beviljande av bygglov ska överklagandet avslås.
Instans
DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser och de huvudsakliga omständigheterna framgår av länsstyrelsens beslut.
Prövningsramen Frågan i målet är om det krävs bygglov för att bedriva LARO-klinik i byggnadens bottenplan och i så fall om bolaget kan beviljas bygglov för detta.
Bakgrund Verksamheten LARO-klinik beskrivs av bolaget sammanfattningsvis som en friskvårdspsykiatrimottagning med daglig mottagning, samtalsterapi och behandling, stöd vid myndighetskontakter samt i viss utsträckning medicinförskrivning och urinprovtagning. Av bolagets uppgifter framkommer även att det inte krävs någon fysisk förändring av byggnaderna för att bedriva LAROverksamheten.
Enligt stadsplanen omfattas den aktuella fastigheten av beteckningen A. Av stadsplanebestämmelserna framgår att område betecknat med A får användas endast för allmänt ändamål. Det allmänna ändamålet är dock inte närmare angivet i planen.
Av nämndens beslut framgår att fastigheten tidigare har använts av Svenska kyrkan som kontor, som beskrivs som allmänt kontorsändamål, samt att bolaget därefter beviljats bygglov för privat kontorsverksamhet.
Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2524-24 Mark- och miljödomstolen
Domstolens bedömning
Krävs bygglov? Som framgår av länsstyrelsens beslut, krävs enligt 9 kap. 2 § punkten 3 a) plan- och bygglagen (2010:900), PBL, bygglov för ändring som innebär att en byggnad helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för. Lovplikten gäller även om byggnaden eller inredningen inte behöver ändras och den gäller även om ändringen i sig skulle vara förenlig med gällande plan.
Som framgår av lagtexten krävs bygglov för ändrad verksamhet även om byggnaden endast delvis tas i anspråk för ett annat ändamål. I fråga om väsentlighetskriteriet är uppfyllt, bör hänsyn tas till omfattningen av ytan som tas i anspråk samt hur verksamheten förhåller sig till den som bygglov senast givits för och den verksamhet som byggnaden senast använts för, i förevarande fall kontorsverksamhet. Det har också betydelse om det är fråga om en ändring som inte endast är tillfällig eller inte.
Enligt domstolens bedömning får verksamheten LARO-klinik, med avseende på det vårdinslag i verksamheten som förekommer, ytan av de berörda delarna av byggnaden samt den inte obetydliga besöksfrekvensen, sammantaget anses som så annorlunda från tidigare lovgivna och bedrivna kontorsverksamhet att ändringen kräver bygglov.
Kan bygglov beviljas? Enligt detaljplanen är området avsett för allmänna ändamål. Inledningsvis noterar domstolen härvid att den vårdmottagning inom friskvårdspsykiatri (LARO-klinik) som bolaget avser bedriva, kan anses utgöra ett allmänt ändamål.
Eftersom det allmänna ändamålet inte är närmare beskrivet i stadsplanen, får bygglov dock ges endast om den sökta åtgärden innebär att fastigheten används för
Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2524-24 Mark- och miljödomstolen
samma allmänna ändamål som fastigheten senast har använts för, men bygglov får härvid ges även om sökanden inte är ett offentligt organ.
Byggnaden som ansökan avser har, som nämnts, tidigare använts av Svenska kyrkan till kontor, vilket har beskrivits som allmänt kontorsändamål. Därefter har bolaget sökt och fått bygglov för privatdrivet kontorsändamål. Bedömningen av förändringen ska därför göras i förhållande till kontorsändamål och lov kan då ges även till verksamheter som inte utgör ett offentligt organ.
Bolagets ansökan om bygglov för ändrad användning är begränsad till byggnadens bottenplan. Den sökta verksamheten innebär friskvårdspsykiatri i form av en så kallad LARO-klinik. Den ändrade verksamheten har härvid visserligen bedömts kräva bygglov. Den bedöms dock inte medföra en lika stor skillnad från den tidigare kontorsverksamheten som om det skulle varit fråga om en renodlad traditionell vårdverksamhet eller behandlingshem. Vidare kommer verksamheten på bottenplan även fortsatt delvis utgöra ren kontorsverksamhet. Förändringen av påverkan på omgivningen kan därför också antas vara relativt begränsad. Enligt domstolens bedömning kan den avsedda verksamheten på bottenplan, i form av LARO-klinik, därför anses utgöra en kontorsverksamhet med inslag av vårdverksamhet. Det är därmed fråga om endast en delvis annan användning, sett till verksamhetens innehåll, än det som byggnaden senast har använts för.
Enligt domstolens bedömning innebär den sökta åtgärden mot bakgrund av ovanstående endast en liten avvikelse från den senaste användningen. Till skillnad från underinstanserna anser domstolen därför att bygglov som utgångspunkt får ges med stöd av 9 kap. 32 a § tredje stycket första meningen PBL.
Sedan åtgärden bedömts utgöra endast en liten avvikelse från den senaste användningen, uppkommer dock även frågan åtgärden kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan eller begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen som enligt 9 kap. 32 § tredje stycket andra meningen punkterna 1-2 ändå kan hindra att bygglov beviljas.
Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2524-24 Mark- och miljödomstolen
Den prövningen bör enligt instansordningsprincipen i första hand utföras av nämnden. Av underlaget i målet framgår härvid också att rågrannar inte har hörts.
Med ändring av länsstyrelsens beslut ska nämndens beslut därför upphävas och ärendet återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning i enlighet med vad som har anförts ovan.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD- 02) Överklagande senast den 8 november 2024.
Annika Wahlfried Wikingsson Erik Almquist I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Annika Wahlfried Wikingsson, ordförande, och tekniska rådet Erik Almquist. Föredragande har varit beredningsjuristen Simon Logren.