P 14917-24
Eftersom bygglov inte kan ges för den ändrade användningen från kontorsverksamhet till vårdverksamhet har nämnden haft fog för att förelägga att vårdverksamheten ska upphöra.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-11-20 P 14917-24 060310 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-10-18 i mål nr P 2527-24, se bilaga A PARTER Klagande Stadsbyggnadsnämnden i Landskrona kommun
Motpart Biskopen Kommersiella Fastigheter i Landskrona AB Ombud: SAKEN Rättelseföreläggande avseende fastigheten i Landskrona kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Stadsbyggnadsnämnden i Landskrona kommuns beslut den 23 oktober 2023 (TILL.2023.133) med den ändringen att vårdverksamheten på fastigheten ska upphöra senast fyra månader från det att beslutet fått laga kraft.
SVEA HOVRÄTT DOM P 14917-24
YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Stadsbyggnadsnämnden i Landskrona kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut om åtgärdsföreläggande på fastigheten i Landskrona kommun, med den ändringen att tidsfristen för efterkommande av föreläggandet bestäms till två månader från dagen för dom. Nämnden har till stöd för sitt överklagande anfört att om Mark- och miljööverdomstolen delar nämndens uppfattning i frågan om bygglov så finns det skäl att fastställa nämndens beslut om åtgärdsföreläggande. Tiden för fullgörelse bör dock flyttas fram på det sätt som framgår av yrkandet.
Biskopen Kommersiella Fastigheter i Landskrona AB har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Bolaget har för egen del, för det fall Mark- och miljööverdomstolen skulle ändra mark- och miljödomstolens dom, yrkat att tiden för att efterkomma föreläggandet ska bestämmas till tolv månader från lagakraftvunnen dom, eller annan tidsfrist som Mark- och miljööverdomstolen finner skälig. Bolaget har till stöd för sin inställning anfört att bygglov ska beviljas, varför det saknas grund att ändra mark- och miljödomstolens dom. Under alla omständigheter bör dock tiden för fullgörelse förlängas i enlighet med yrkandet för att bolaget ska ges skälig tid att vidta rättelse.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Mark- och miljööverdomstolen har denna dag meddelat dom i ett mål angående bygglov för ändrad användning från kontorsverksamhet till LARO-klinik på fastigheten i Landskrona kommun (mål nr P 14915-24). Domstolen har genom domen fastställt nämndens beslut att neka bygglov för den ändrade användningen.
Eftersom bygglov inte kan ges för den ändrade användningen har nämnden haft fog för att förelägga att vårdverksamheten ska upphöra. Överklagandet ska alltså bifallas. Det är rimligt att förlänga tiden för fullgörelse till fyra månader från det att beslutet fått laga kraft och beslutet ska ändras i enlighet med detta.
SVEA HOVRÄTT DOM P 14917-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anna Tiberg, tekniska rådet Mats Kager, hovrättsrådet Catharina Adlercreutz, referent, och tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock. Föredragande har varit Helene Montán
Sid 1 (8) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 2527-24 Mark- och miljödomstolen 2024-10-18 meddelad i Växjö
PARTER Klagande Biskopen Kommersiella Fastigheter i Landskrona AB
Ombud: M och advokat V Motpart Landskrona kommun, Stadsbyggnadsnämnden
ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 25 mars 2024 i ärende nr 37884-2023, se bilaga 1 SAKEN Åtgärdsföreläggande avseende fastigheten i Landskrona kommun DOMSLUT Med ändring av Länsstyrelsen i Skåne läns beslut upphäver mark- och miljödomstolen Stadsbyggnadsnämnden i Landskrona kommuns beslut den 23 oktober 2023 om åtgärdsföreläggande i ärende BYGG.2023.324.
Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2527-24 Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND Den 23 januari 2024 beslutade Stadsbyggnadsnämnden i Landskrona kommun (nämnden) att avslå ansökan om bygglov avseende fastigheten i Landskrona kommun från Biskopen Kommersiella fastigheter i Landskrona AB (bolaget) för ändrad verksamhet från privatägt kontor till LARO-klinik för friskvård (domstolens mål P 2524-24).
Samma dag beslutade stadsbyggnadsnämnden (i ärende BYGG.2023.324) att förelägga bolaget att senast den 1 december 2023 upphöra med vårdverksamhet för behandling av drogberoende personer på fastigheten. Föreläggandet förenades med ett vite på 80 000 kronor om rättelse ej sker.
Nämndens beslut om åtgärdsföreläggande överklagades (i detta mål P 2527-24) till Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) som den 25 mars 2024 beslutade att avslå överklagandet och att ändra nämndens beslut endast på så sätt att föreläggandets tidsfrist bestämdes till två månader från det att beslutet vunnit laga kraft.
Länsstyrelsens beslut om åtgärdsföreläggande har nu överklagats till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M. Bolaget har i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, upphäver nämndens beslut om föreläggande. I andra hand har bolaget yrkat att tiden för att efterkomma länsstyrelsens beslut ska förlängas med minst tolv månader från tidpunkten för lagakraftvunnen dom, eller annan tidsfrist som mark- och miljödomstolens finner skälig. Bolaget har även yrkat att mark- och miljödomstolen ska vilandeförklara målet i väntan på att domstolen slutligt har avgjort bolagets överklagande i fråga om bygglov (P 2524-24).
Som grund för yrkandena har bolaget i huvudsak anfört följande.
Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2527-24 Mark- och miljödomstolen
Aktuell fastighet förvärvades av Landskrona församling och användes tidigare som kontor av Svenska kyrkan. Planen som fastigheten omfattas av är en äldre stadsplan antagen 1950 som enligt övergångsbestämmelser gäller som detaljplan. Enligt planen är området som fastigheten omfattas av markerad med A, vilket innebär att marken är avsedd för allmänt ändamål.
Efter att fastigheten förvärvades meddelade nämnden att bygglov krävdes för att använda fastigheten för kontorsverksamhet i privat regi. Efter ansökan beviljades bygglov för ändrad användning från kontor i allmän regi till kontor i privat regi.
Efter fråga om det var möjligt att bedriva verksamhet i form av friskvårdspsykiatrimottagning utan bygglov meddelade nämnden att det behövde prövas som en liten avvikelse eftersom verksamheten skulle bedrivas i privat regi. Nämnden gav uttryck för att bygglovsfrågan endast var en formalitet så bolaget uppfattning var att det inte förelåg några problem med att bedriva verksamheten och ingick sedan hyresavtal utifrån de förutsättningarna. Därefter avslogs bygglovsansökan.
LARO innebär i huvudsak att erbjuda friskvårdspsykiatri med daglig mottagning med fokus på arbete så som samtalsterapi och behandling, kontakter med diverse nätverk kring patienten samt medicinförskrivning och urinprov för de patienter det är nödvändigt för. I Lund och Helsingborg har sådan verksamhet inte ansetts vara likställt med vårdverksamhet utan har istället likställts med kontorsverksamhet. För närvarande bedrivs en mängd LARO-kliniker i Helsingborg, Landskrona, Lund och Malmö och majoriteten av dessa fastigheter omfattas av en detaljplan som inte omfattar vård utan de flesta omfattar bostäder, handel, parkmark, centrum med mera. Trots detta har nämnderna i respektive kommun ansett det vara möjligt att bedriva nämnda typ av verksamhet på respektive aktuell fastighet.
Först behöver ställning tas till huruvida det krävs bygglov för den ändrade användningen. Om bygglov krävs är nästa fråga att bedöma om bygglov kan ges med stöd av 9 kap. 32 a § plan- och bygglagen (PBL).
Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2527-24 Mark- och miljödomstolen
Enligt 9 kap. 2 § punkt 3 a PBL framgår att för en ändring av byggnad krävs det bygglov om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd.
Vad som utgör väsentligen annat ändamål ska inte förväxlas med begreppet
på väsentligen annat sätt än tidigare. Varje ändring av en byggnad eller en del av en byggnads faktiska användning innebär alltså inte att byggnadens ändamål ändras. Det utgör exempelvis inte ett väsentligen annat ändamål att ändra en boendeanvändning för en byggnad från fritidsboende till permanentboende. Motsatsvis blir tolkningen att om ändamålet med den nya verksamheten motsvarar ändamålet med den befintliga verksamheten krävs inget bygglov. De praxisexempel som finns har inneburit relativt omfattande förändringar av såväl användningsområdet som fysiska åtgärder på respektive aktuell fastighet vilket det inte är fråga om i aktuellt ärende.
LARO-verksamhet bör skiljas från sjukvårdsverksamhet, det vill säga tung vård som sjukhus/lasarett som sannolikt kräver andra former av byggregler och tillstånd. LARO-verksamheten kan jämföras med exempelvis apoteksverksamhet som ofta bedrivs i fastigheter med handel såsom köpcentrum, centrumfastigheter med mera.
Omständigheterna i MÖD 2012:25 motsvarar inte omständigheterna i förevarande ärende. Verksamheten kommer att ha det huvudsakliga ändamålet att bedriva verksamhet som likställs med kontorsverksamhet.
För det fall mark- och miljödomstolen bedömer att bygglov krävs, följer av 9 kap. 32 a § första stycket PBL att bygglov får ges för åtgärd på mark som enligt detaljplan utgör kvartersmark för allmänt ändamål, även om sökanden inte är ett offentligt organ. Med stöd av bestämmelsens tredje stycke kan bygglov ges åt ett privat organ för en åtgärd som innebär en liten avvikelse från den senaste användningen. Det senaste bygglovet och användningen har varit
Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2527-24 Mark- och miljödomstolen
kontorsverksamhet bedrivet i privat regi. Nuvarande verksamhet är LAROverksamhet bedrivet i kontorslokaler och går att likställa med kontorsverksamhet.
I förarbetena till bestämmelsen framgår att en bedömning ska göras från fall till fall (jfr Prop. 1989/90:37 s 56 ff.) och att möjligheter att vid bygglov medge mindre avvikelser har sin grund i att det i praktiken ofta inträffar att en detaljplan inte kunnat utarbetas med ett sådant förutseende att det inte på någon punkt består ett behov av en avvikelse när de olika projekt som planen avser kommer till lovstadiet samt det faktum att befintliga bebyggelser kontinuerligt behöver kompletteras med nya funktioner eller kvaliteter beroende av samhällsutvecklingen (jfr. Prop. 1989/90:37 s. 55).
Det krävs inte någon fysisk förändring av byggnaderna för att bedriva LAROverksamheten. Det framgår av förarbetena att en mindre avvikelse inte bör medföra yttre påverkan, såsom att innebära inskränkningar i grannars rätt att nyttja sin mark. Detta är inte aktuellt i förevarande situation. Huruvida avvikelser ska betraktas som mindre bör inte bedömas i absolut bemärkelse utan ska relateras till skalan och karaktären hos miljön.
Aktuell detaljplan är från 1950. De sista stadsplanernas genomförandetid löpte ut 1 juli 1992. Sedan antagandet av nuvarande detaljplan har såväl samhället som området förändrats. Av förarbetena framgå att ju äldre detaljplanen är desto större är risken för att enskilda planbestämmelser har förlorat aktualitet och omöjliggör åtgärder som inte kunnat förutses vid tiden för planläggningen men som i övrigt framstår som lämpliga, särskilt sedan genomförandetiden löpt ut (jfr. Prop. 2013:14:126 s. 181). Regeringen anser att det inte är ändamålsenligt att önskvärda förtätningar eller kompletteringar hindras av inaktuella planer med uppenbart ålderdomliga bestämmelser. Aktuell fastighet är placerad i ett område som omfattar en hel del vårdinrättningar och fastigheten är i sig initialt uppförd med avsikt att
Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2527-24 Mark- och miljödomstolen
Av förarbetena (jfr. Prop. 2013/14: 126 s. 183) framgår att det enligt regeringen bör vara möjligt att i vissa fall medge lov efter genomförandetiden för en åtgärd som innebär en sådan annan användning som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i planen. Det framgår också att vad gäller att verksamheten ska utgöra ett komplement till den användning som har bestämts i planen innebär att den kompletterande användningen inte bör tillåtas om den är dominerande i förhållande till den användning som anges i planen. Det framgår att med dominerande avses om det är mer än hälften av byggnaden som ianspråktas för annat ändamål. Det är tydligt att det dominerande inslaget är kontorsverksamhet och inte vårdverksamhet. Verksamheten ska anses utgöra en liten avvikelse.
Vad gäller grunden för att tidsfristen bör förlängas för det fall bygglov inte beviljas så bedrivs verksamheten på fastigheten genom hyresgästen LARO Lejongrupp AB. Mot bakgrund av att nämnden gav uttryck för att bygglovsfrågan endast var en formalitet ingick bolaget ett längre hyresavtal med hyresgästen med en hyresperiod som sträcker sig fram till och med år 2028. Hyresavtalet lämnar inget utrymme för förtida uppsägning och bolagets bästa möjlighet att undvika ekonomiska konsekvenser av den uppkomna hyresavtalssituationen är att vara behjälplig i att finna en annan lämplig lokal för hyresgästen att hyra, för att fortsatt kunna bedriva verksamheten. För att undvika ekonomiska konsekvenser för bolaget och till undvikande av att hyresgästen behöver stänga ner sin verksamhet under en period bör fristen förlängas i enlighet med bolagets andrahandsyrkande.
Till stöd för överklagandet har bolaget även bifogat stadsplan, e-postkorrespondens och planskiss.
Nämnden har motsatt sig ändring och till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.
Nämnden delar länsstyrelsens bedömning. Det är klarlagt att det på fastigheten bedrivs en privat klinik för Laro-behandlingar. Verksamheten ska betraktas som vård och har även bedömts ha en betydande omgivningspåverkan. Verksamheten är väsentligen en annan än den som anges i senast beviljat bygglov
Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2527-24 Mark- och miljödomstolen
(kontorsverksamhet), vilket innebär att bygglov erfordras. Fastigheten är planlagd för allmänna ändamål, innebärande att den nu aktuella verksamheten är planstridig. Nämnden och länsstyrelsen har bedömt att förutsättningar för beviljande av bygglov saknas. Grund för föreläggande föreligger därför.
I mejl i målet från handläggare på stadsbyggnadskontoret har handläggaren angett att bygglov erfordras och att åtgärden behöver prövas som en liten avvikelse om den ska kunna tillåtas. Handläggaren har inte föregripit prövningen utan angett förutsättningarna för en kommande prövning.
Instans
DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser och de huvudsakliga omständigheterna framgår av länsstyrelsens beslut.
Frågan i nuvarande mål är om det finns fog för att förelägga bolaget att upphöra med vårdverksamhet för behandling av drogberoende personer på fastigheten.
Nämnden beslutade om åtgärdsföreläggande efter att ha bedömt att det inte går att bevilja bygglov i efterhand till följd av aktuell planbestämmelse och att den ändrade verksamheten till LARO-klinik i byggnadens bottenplan inte kan ses som en liten avvikelse.
Mark- och miljödomstolen har idag i mål P 2524-24 dock bedömt att åtgärden endast utgör en liten avvikelse från den senaste användningen. Till skillnad från underinstanserna har domstolen därför ansett att bygglov som utgångspunkt får ges med stöd av 9 kap. 32 a § tredje stycket första meningen PBL. Därmed uppkom även frågan om åtgärden kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan eller begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen som enligt 9 kap. 32 a § tredje stycket andra meningen punkterna 1-2 ändå kan hindra att bygglov beviljas.
Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2527-24 Mark- och miljödomstolen
Sedan domstolen ansett att den senare prövningen i första hand bör utföras av nämnden, upphävde domstolen beslutet att avslå ansökan om bygglov för ändrad användning och återförvisade ärendet till nämnden för fortsatt handläggning i enlighet med domskälen.
Därmed har även grunderna för nämndens beslut om åtgärdsföreläggande upphört. Det finns därför skäl att upphäva föreläggandet.
För det fall nämnden i sin prövning på nytt kommer fram till att möjlighet att bevilja bygglov saknas, kan nämnden besluta om ett nytt föreläggande.
Eftersom detta mål avgörs samma dag som mål P 2524-24 har det saknats skäl att vilandeförklara målet.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD- 02) Överklagande senast den 8 november 2024.
Annika Wahlfried Wikingsson Erik Almquist I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Annika Wahlfried Wikingsson, ordförande, och tekniska rådet Erik Almquist. Föredragande har varit beredningsjuristen Simon Logren.