P 1493-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Samhällsbyggnadsnämnden i Lysekils kommuns beslut den 17 april 2024 (dnr B-2023-450) att ge bygglov för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten X i Lysekils kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1493-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

C.A. och A.S. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut att bevilja bygglov.

K-E.A. har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ska ändras.

Samhällsbyggnadsnämnden i Lysekils kommun har medgett yrkandet.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

C.A. och A.S. har anfört bland annat följande. Den lovsökta byggnaden är inte högre placerad än andra bostadshus i Stockevik. Den är placerad på ett traditionsenligt sätt. Det finns en lång tradition i Bohuslän att bebygga berghällar av olika slag. Husen i Stockevik har under lång tid placerats såväl uppe på berghällarna som nedanför dessa. Den aktuella berghällen kan inte anses vara ett hög-länt bergparti på sätt som avses i översiktsplanen. En rimlig tolkning av formuleringen i översiktsplanen är att den syftar till att skydda de större obrutna hällmarker som finns i och i anslutning till Stockevik från exploatering. Den aktuella berghällens karaktär avviker väsentligt från dessa. Den lovsökta åtgärden strider inte mot översiktsplanen.

K-E.A. har anfört bland annat följande. Den lovsökta åtgärdens placering är inte traditionell. Byggnaden kommer att sticka upp ungefär 6,5 meter ovanför toppen på den bergknalle den kommer att placeras på och kommer bli den enda byggnaden som bryter siluetten från havet. Placeringen av byggnader har historiskt sett skett i dalgångar och sänkor. Att det finns ett fåtal undantag från detta förändrar inte vad som kan anses traditionsenligt inom området. Det går inte att göra några direkta jämförelser med det detaljplanerade området norr om hamnen och det förhållandet att en platå bebyggts inom detta område kan inte läggas till grund för att avgöra vad som är traditionsenligt inom Stockevik. Dessa byggnader har även ett berg bakom sig, vilket medför att det inte uppstår någon siluettverkan från längre avstånd.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1493-25

Nämnden har anfört bland annat följande. Ansökan är förenlig med kommunens översiktsplan då platsen ligger inom område där ny bostadsbebyggelse kan tillåtas. Platsen ligger på mellannivå i bergslandskapet och är inte ett sådant höglänt område som enligt översiktsplanen inte får bebyggas. Kustorterna i Bohuslän har historiskt sett expanderat genom att bebyggelsen klättrat uppåt från havet, med enkel bebyggelse vid strandlinjen och husen högre upp med resligare karaktär. Det tillkommande bostadshuset innebär en naturlig utveckling av bebyggelsen i Stockevik.

Mark- och miljööverdomstolen har hållit syn i målet. Parterna har åberopat viss utredning, bl.a. har C.A. och A.S. åberopat en antikvarisk utredning över Stockeviks bebyggelse.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan i målet gäller om bygglov kan beviljas för nybyggnad av ett enbostadshus på fastigheten X. Fastigheten ligger i ett område som inte omfattas av detaljplan och bygglovsprövningen ska därför göras med tillämpning av bestämmelsen i 9 kap 31 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL (i dess lydelse före den 1 december 2025). Av betydelse för prövningen är om den lovsökta åtgärden uppfyller anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL, framför allt i fråga om enbostadshusets placering.

Enligt anpassningskravet ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, naturoch kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Vidare ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

I rekommendationerna för område B18 i kommunens översiktsplan, inom vilket fastigheten är belägen, anges bland annat följande: ”De, inom avgränsat område, obebyggda höglänta bergspartierna ska säkerställas som obebyggda naturområden”. Mark- och miljödomstolen har funnit att den lovsökta platsen är ett sådant höglänt

SVEA HOVRÄTT DOM P 1493-25

bergsparti som inte ska bebyggas och att den lovsökta åtgärden står i strid med denna rekommendation.

Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att, även om en översiktsplan inte är bindande, kan en sådan ha betydelse i ett ärende om bygglov utanför detaljplanelagt område och ge ledning i fråga om vilka allmänna intressen som ska vägas in och vilken tyngd dessa bör tillmätas i ett enskilt ärende. Det förutsätter dock att översiktsplanen är aktuell, konkret och ger tydliga riktlinjer för markanvändningen. (Se ”Radiomasten” NJA 2021 s. 321.) I detta fall är det inte tydligt vilka bergspartier som avses med det redovisade uttalandet i översiktsplanen. Detta uttalande saknar därför den tydlighet som krävs för att den ska ges någon större betydelse vid bedömningen om den aktuella fastigheten ska få bebyggas.

K-E.A. har gjort gällande att den lovsökta byggnadens placering inte följer den lokala byggnadstraditionen genom att den inte är anpassad till topografin samt att byggnaden kommer att sticka ut och vara den enda som bryter siluetten från havet. A.S. och C.A. har, likt nämnden, tvärtom gjort gällande att byggnadens placering är anpassad till landskapsbilden och kulturmiljön.

I fråga om byggnadens placering och kravet på anpassning till omgivningen gör Markoch miljööverdomstolen följande bedömning. Den lovsökta byggnaden är tänkt att placeras strax nedanför det högsta partiet på en mindre och uppbruten berghäll på en mellannivå i landskapet. Mark- och miljööverdomstolen har vid synen kunnat konstatera att det finns flera byggnader i området som är placerade på ett liknande sätt i förhållande till omgivande landskap. Det finns även ett mindre antal byggnader som är högt placerade på omgivande bergspartier. Den tänkta placeringen och utformningen av den lovsökta byggnaden bedöms inte medföra att den upplevs högre än dessa. Utifrån vad som kunde iakttas vid synen och med beaktande av utredningen i övrigt, bland annat de åberopade historiska bilderna av Stockevik, kan vidare konstateras att bebyggelseutvecklingen synes ha gått i riktning mot att bygga allt högre upp på bergspartierna. Den tänkta placeringen av den lovsökta byggnaden bedöms därför ligga väl i linje med utvecklingen av bebyggelsen i området och placeringen får även anses vara lämplig med hänsyn till landskapsbilden samt natur- och kulturvärdena på platsen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1493-25

Mark- och miljööverdomstolen bedömer sammantaget att såväl den lovsökta byggnadens utformning som dess placering är förenliga med anpassningskravet.

Av bygglovshandlingarna framgår att den tänkta till- och utfartsvägen ianspråktar en del av K-E.A.s fastighet Y. Han har gjort gällande att det servitut som C.A. och A.S. hänvisat till inte omfattar rätt att anlägga eller bibehålla en körväg och att de markarbeten som skulle krävas på hans fastighet skulle medföra betydande olägenhet för honom.

Prövningen av en bygglovsansökan är av offentligrättsligt slag. Som utgångspunkt gäller därför att civilrättsliga förhållanden inte ska prövas i ett bygglovsärende. När det – utan att några närmare överväganden behöver göras vid bygglovsprövningen – står klart att den åtgärd som ansökan avser kommer att leda till en fysisk skada på en grannfastighet och den fastighetens ägare har förklarat att han eller hon inte är beredd att tåla skadan bör emellertid den förutsedda skadan regelmässigt kunna bedömas som en betydande olägenhet i plan- och bygglagens mening och därmed kunna beaktas i bygglovsärendet. (Se ”Garagetaket i Söderbärke” NJA 2021 s. 1187.) Då K-E.A. inte har visat att det är fråga om en sådan skada som kan anses utgöra en betydande olägenhet för honom medför parternas olika uppfattning om servitutet inte hinder mot att meddela bygglov.

Mot bakgrund av det ovan anförda finner Mark- och miljööverdomstolen att det finns förutsättningar att meddela bygglov. Det innebär att mark- och miljödomstolens dom ska ändras och nämndens beslut ska fastställas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Åsa Hanna, referent, tekniska rådet Inger Holmqvist samt tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Eva Eriksson.

Bilaga A

Sid 1 (5) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 3216-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-13 meddelad i Vänersborg

PARTER Klagande K-E.A. Ombud: L.O. Motparter

1Samhällsbyggnadsnämnden i Lysekils kommun 453 80 Lysekil 2. A.S.

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 20 juni 2024 i ärende nr 19803- 2024, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för enbostadshus på fastigheten X i Lysekils kommun DOMSLUT Med ändring av länsstyrelsens beslut upphäver mark- och miljödomstolen Samhällsbyggnadsnämnden i Lysekils kommuns beslut den 17 april 2024, dnr B-2023-450, att bevilja bygglov för enbostadshus på fastigheten X.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 3216-24 Mark- och miljödomstolen BAKGRUND Samhällsbyggnadsnämnden i Lysekils kommun (nämnden) beslutade den 17 april 2024 att bevilja bygglov för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten X.

K-E.A. m.fl. överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) som den 20 juni 2024 beslutade att avslå överklagandena.

K-E.A. har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. Domstolen har den 3 december 2024 haft sammanträde och syn i målet.

YRKANDEN M.M. K-E.A. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva nämndens beslut att bevilja bygglov. K-E.A. har hänvisat till vad som anförts i underinstans och i tidigare mål hos mark- och miljödomstolen, mål nr P 5059-23, samt anfört i huvudsak följande.

Området har bebyggelse med höga kulturvärden och speciellt stora krav ska ställas på byggnation som uppförs där. Föreslagen placering skulle betydligt avvika från andra byggnaders placering i närområdet. Byggnationen skulle störa landskapets linjer och känslan man får i det gamla Stockevik.

Jämfört med tidigare sökt bygglov har sökanden betydligt höjt husets höjd. Den tidigare ansökan hade på det övre planet en färdig golvhöjd på +13 meter. I aktuellt lov är färdig golvhöjd på det övre planet +14,8 meter. Både länsstyrelsen och markoch miljödomstolen ansåg vid prövning av det första bygglovet att byggnationen placerats högt och skulle bli utmärkande i området. Den aktuella byggnadens höjd och placering är olämplig och kan inte anses passa in i omgivningen. Platsen för byggnation är synlig från många håll i Stockevik.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 3216-24 Mark- och miljödomstolen Sökanden saknar rätt till utfartsväg. Av bilder i ärendet framgår det att ingripande markarbeten blir nödvändiga för att kunna anlägga den väg som sökanden anser sig ha rätt till. Åtgärden skulle medföra skador på hans mark. Med hänvisning till NJA 2021 s. 1187 bör den aktuella åtgärden bedömas som en betydande olägenhet då ingripande markarbeten kommer krävas, ett intrång i hans rätt att nyttja/upplåta marken kommer ske och då hans fastighet kommer att skadas. Marken har upplåtits och nyttjats för parkering och förvaring av fordon. Att samtycke saknas och att sökanden behöver ta hans mark i anspråk för genomförandet medför att bygglov inte kan ges.

Nämnden anser att överklagandet ska avslås.

A.S. anser att överklagandet ska avslås och har anfört i huvudsak följande.

Servitut finns och det är inskrivet sedan en månad tillbaka. Den stora del där servitut finns är inte på klagandens mark. Där bilar står är på en annan fastighet och det stämmer inte att det är klagandens fastighet som används. Huset är placerat bakom, inte på, kullen och krönet är orört. Alla hus runtom har en grundmur för att skapa en jämn yta. Huset är inte höjt. Entréplanet ligger på 11,8 meter, vilket är 1,4 meter lägre än vid tidigare bygglovsansökan.

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår i huvudsak av länsstyrelsens beslut.

Inledningsvis konstaterar mark- och miljödomstolen, i likhet med länsstyrelsen, att förhandsbeskedet som meddelades år 2021 har upphört att gälla. Domstolen gör inte heller någon annan bedömning än den länsstyrelsen gjort i frågan om till- och utfartsväg.

Av 3 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900, PBL) följer att översiktsplanen inte är bindande, men att den ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 3216-24 Mark- och miljödomstolen den fysiska miljön och ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas.

Som framgår av länsstyrelsens beslut så ska enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL, i ärenden om bygglov, bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Vidare ska enligt tredje stycket bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Fastigheten X ligger inom ett område som inte omfattas av detaljplan. Den valda tomtplatsen ligger i Stockevik, i område B18 i översiktsplanen. I områdesrekommendationen för nämnt område anges följande: ”De, inom avgränsat område, obebyggda höglänta bergspartierna ska säkerställas som obebyggda naturområden.” Domstolen bedömer att den lovsökta platsen utgör en del av ett sådant obebyggt höglänt bergsparti som enligt rekommendationen i översiktsplanen inte ska bebyggas. Den lovsökta åtgärden står således i strid med vad som finns angivet i översiktsplanen.

Den lovsökta byggnaden är utformad i enlighet med lokal byggnadstradition i ett och ett halvt plan med symmetrisk fönstersättning, spröjs och 35 graders takvinkel samt stående ytterpanel i ljus kulör. Även om utformningen av byggnaden är traditionell kan man inte säga detsamma om placeringen. Denna typ av byggnad som är relativt högrest, har av tradition placerats nedanför bergspartier och i övergången mot den brukningsvärda mjukmarken eller havet. Med beaktande av byggnadens utformning bedömer domstolen sammantaget att byggnadens placering, uppe på ett bergsparti, tillsammans med att åtgärden strider mot områdesrekommendationen i översiktsplanen, medför att kravet på anpassning till omgivningen inte kan anses uppfyllt. Då anpassningskravet inte är uppfyllt kan inte den ansökta åtgärden beviljas bygglov.

Överklagandet ska alltså bifallas.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 3216-24 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 3 februari 2025

Tommy Fraenkel Martin Kvarnbäck I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Tommy Fraenkel, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Sofia Gavelin.