P 15014-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Bygg- och miljönämnden i Bjuvs kommuns beslut den 14 december 2023 (§ 115, dnr 2023-00111) om byggsanktionsavgift.

SVEA HOVRÄTT DOM P 15014-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva beslutet om byggsanktionsavgift.

Han har till stöd för sitt överklagande anfört bl.a. följande.

Konstruktionen med ett skynke kan inte anses vara ett plank. Sedan den initiala kontakten i ärendet har det gått 5 6 år utan att han fått återkoppling på frågan om konstruktionen var godtagbar efter det att han sänkt höjden på den. Han har inte haft möjlighet att vidta rättelse eftersom brevet med kommunikation inför beslut skickades till fel adress och därefter kom honom till handa först i efterhand. Även om avgiften halverats, handlar det fortfarande om mycket pengar.

Bygg- och miljönämnden i Bjuvs kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Nämnden har till stöd för sin talan anfört bl.a. följande.

Åtgärden med övertäckning av ett nätstängsel/nätstaket, som är cirka två meter högt, är bygglovspliktigt såsom ett plank. Överträdelsen påbörjades 2018. Under 2019 togs den övre delen av täckningen på stängslet bort men hela staketet täcktes senare igen. Att ta bort halva övertäckningen kan inte ses som en rättelse utan det rör sig fortfarande om samma överträdelse som konstaterades 2018. fick tillfälle att yttra sig inför beslutet om byggsanktionsavgift genom kommunicering i oktober 2018. Om Markoch miljööverdomstolen skulle anse att rättelse har skett 2019 så har en ny överträdelse skett därefter. fick tillfälle att yttra sig inför beslutet om byggsanktions-avgift genom kommunicering i november 2023. Under alla omständigheter har kommunicering skett inom fem år från det att överträdelsen begicks. har yttrat sig innan nämndens sammanträde och haft möjlighet att vidta rättelse. Vid tillsynsbesök som gjordes samma dag som nämndens sammanträde hade ingen del av övertäckningen tagits bort. Nämnden har gett in handlingar från ärendets handläggning vid nämnden.

SVEA HOVRÄTT DOM P 15014-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Rättsliga utgångspunkter

I samband med införandet av den dåvarande byggnadsstadgan (1959:612) bedömdes att den lovplikt som då gällde för inhägnande av fastigheter gick onödigt långt. Stängsel bedömdes inte i regel vara en angelägenhet av sådan betydelse att förhandskontroll krävdes. Med hänvisning till fall då stängsel görs så höga eller i sådant utförande att de skymmer sikten för trafiken eller verkar besvärande för grannfastigheterna ansågs dock att bygglov skulle krävas för mur, plank eller därmed jämförlig anordning. (Se prop. 1959:168 s. 137.)

Genom införandet av den numera upphävda plan- och bygglagen (1987:10) ändrades bygglovsplikten så att den endast omfattade mur och plank. Av förarbetena framgår att

upp för tvister om gränsen för bygglovsplikten. Anordningar som inte var mur eller plank skulle därför inte längre omfattas av bygglovsplikten. (Se prop. 1985/86:1 s. 690.)

När den nu gällande plan- och bygglagen (2010:900), PBL, antogs bemyndigades regeringen att meddela föreskrifter om att det krävs bygglov för andra anläggningar än byggnader, om anläggningarna genom sin storlek eller funktion kan ha en betydande inverkan på omgivningen (se 16 kap. 7 § punkten 2 PBL). Någon ändring av bygglovsplikten var dock inte avsedd utan uppräkningen av lovpliktiga anläggningar avsågs motsvara de som då fanns (se prop. 2009/10:170 s. 376). Av plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, framgår således att det krävs bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra murar och plank (se 6 kap. 1 § punkten 7 PBF).

Mark- och miljööverdomstolen har i praxis uttalat att vid bedömningen av om en viss konstruktion ska anses utgöra ett bygglovspliktigt plank ska hänsyn tas till konstruktionens höjd, längd, genomsiktlighet och utformning i övrigt. Även omständigheter som ändamål och omgivningspåverkan ska beaktas. (Se bl.a.

SVEA HOVRÄTT DOM P 15014-24

MÖD 2014:39 och där angivna rättsfall.) Mark- och miljööverdomstolen har vidare uttalat att det material i vilken en anordning är utförd kan ha betydelse vid bedömningen. Mark- och miljööverdomstolen har i två mål den 5 juni 2020 bedömt att uppförda insynsskydd av tyg respektive väv inte omfattades av bygglovsplikten för plank. I domstolens dom i mål nr P 8451-19 bedömdes att konstruktionen med hänsyn till material och utformning inte gav ett visuellt intryck av att vara ett plank och att konstruktionen redan på grund av detta inte kunde omfattas av bygglovsplikten. I domstolens dom i mål nr P 5488-19 bedömdes att konstruktionen, som närmast påminde om en gardin, inte gav ett beständigt intryck samt att den med hänsyn till material och utformning inte gav ett visuellt intryck av att vara ett plank.

En åtgärd som kräver bygglov får inte påbörjas innan byggnadsnämnden gett startbesked (se 10 kap. 3 § PBL). Om någon bryter mot en bestämmelse i 10 kap. PBL ska en byggsanktionsavgift tas ut (se 11 kap. 51 § PBL).

Byggsanktionsavgifter omfattas av begreppet straff i Europakonventionens mening (se t.ex. MÖD 2020:31). Detta innebär bl.a. att allmänna straffrättsliga principer bör gälla i fråga om vem som har bevisbördan för att en överträdelse har ägt rum. Tillsynsmyndigheten har alltså bevisbördan för samtliga omständigheter som ligger till grund för beslutet om byggsanktionsavgift; såväl att överträdelsen verkligen har ägt rum, som att överträdelsen kan träffas av byggsanktionsavgift. (Se t.ex. MÖD 2015:34.)

Bedömningen i detta fall

har ifrågasatt att konstruktionen utgör ett plank. Mark- och miljööverdomstolen prövar därför först om den aktuella konstruktionen utgör ett plank för vilket bygglov och startbesked krävs.

SVEA HOVRÄTT DOM P 15014-24

Nämndens fotografi av konstruktionen vid tillsynsbesök den 24 oktober 2023.

Nämnden har angett att konstruktionen är cirka 2 meter hög. Den uppgiften i sig har inte ifrågasatts av . Av handlingar i målet framgår vidare att den löper längs två av fastighetens gränser och är totalt 36 meter lång. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att konstruktionen har en begränsad genomsiktlighet och med ett plank jämförbar höjd och längd. Även placeringen, i anslutning till fastighetsgränsen, talar för att dess omgivningspåverkan är jämförbar med ett plank.

Bygglovsplikten omfattar dock inte med plank jämförliga anordningar, även om dess omgivningspåverkan i visst hänseende kan jämföras med ett plank. Med hänsyn till karaktären av det material som fästs på stängslet, av benämnt tygstycke, och det visuella intrycket av konstruktionen i övrigt bedömer Mark- och miljööverdomstolen att konstruktionen inte kan anses utgöra ett plank. Eftersom konstruktionen

SVEA HOVRÄTT DOM P 15014-24 inte omfattas av bygglovsplikt har den inte krävt ett sådant startbesked som utgör en förutsättning för att byggsanktionsavgift ska tas ut. Nämndens beslut att påföra en byggsanktionsavgift ska därför upphävas. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Caroline Hedvall Klostermark, referent, tekniska rådet Johan Hjalmarsson samt hovrättsrådet Elisabeth Hartley. Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo.

Sid 1 (4) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 3255-24 Mark- och miljödomstolen 2024-10-23 meddelad i Växjö

PARTER Klagande

Motpart Bjuvs kommun, Bygg- och miljönämnden

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 15 maj 2024 i ärende nr 9463-2024, se bilaga 1 SAKEN Byggsanktionsavgift avseende fastigheten i Bjuvs kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3255-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Bygg och miljönämnden i Bjuvs kommun (nämnden) beslutade den 14 december 2023 (dnr 2023-00111) att ta ut en byggsanktionsavgift om 20 212 kronor av fastighetsägaren för att utan bygglov ha uppfört ett plank på fastigheten .

överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) som den 15 maj 2024 ändrade det överklagade beslutet och bestämde byggsanktions-avgiften till 10 106 kronor.

har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. har, som det får förstås, yrkat att beslutet att ta ut avgift ska upphävas. Till stöd för sin talan har han anfört i huvudsak följande.

Han tycker att beslutet är felaktigt, eftersom han har försökt göra rätt och frågat, men inte fått något svar. Det märks att man kan tolka lagen på olika sätt.

Det går tillbaka till 2018. Han hade skynke på hela staketet och då tog det inte lång stund förrän kommunen hörde av sig sa att det inte var okej. Då stod det att det får vara 1,20 högt för häckar och staket. Därför tog han ner skynket till 1,20 och frågade om det var okej, men han fick ingen återkoppling. Det stod att de gjorde en besiktning 2019, men han vet inte om han tror på det eftersom han inte fick någon återkoppling.

Han tycker inte att man kan komma fem år senare, 2023, och bara fatta ett beslut om böter utan att han har något att säga till om eller kan göra något åt det. Senare fick han reda på att beslutet fattades 31 oktober 2023 och att han skulle höra av sig innan 24 november om han hade något att säga om det. Han fick dock brevet först den 5 december. Mellan den 31 oktober och den 5 december kände han alltså inte till något om beslutet. Han förstår inte heller varför han skulle yttrat sig när beslutet

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3255-24 Mark- och miljödomstolen

redan var fattat. Så fick han bara en böteslapp på över 20 000 kronor nu i mars som han kunde överklaga och därefter fick lite rätt sedan beloppet halverats.

Det är bra att beloppet halverades, men han är inte helt nöjd eftersom han har försökt göra rätt och för att beloppet om 20 000 kronor skickades till inkasso trots att han hade överklagat.

Det handlar om mycket pengar och man kan tolka lagen på olika sätt. Det stod att nämnden tolkat att han murat eller att det är ett plank men det är inget av det utan ett skynke på 1,20 meter. När han inte fick svar ifall det var okej trodde han att han hade gjort rätt.

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser och de huvudsakliga omständigheterna framgår av länsstyrelsens beslut.

Mark- och miljödomstolen har gått igenom handlingarna i målet och övervägt vad anfört i domstolen. Därefter instämmer domstolen i länsstyrelsens bedömning att stängslet klätts in på ett sätt som ger intryck av ett plank och som inte är högre än 1,20 meter. Därmed har det varit bygglovspliktigt och eftersom bygglov saknas har en överträdelse skett. Liksom länsstyrelsen, bedömer även domstolen att det av handlingarna framgår att har haft tillfälle att yttra sig och möjlighet till rättelse samt att tidsutdräkten inte varit så lång att frågan om sanktionsavgift skulle ha preskriberats. Länsstyrelsen har redan sänkt avgiften till hälften med hänsyn till den långa handläggningstiden hos nämnden. Vad anfört i domstolen utgör inte skäl att sänka den ytterligare. Överklagandet ska därför avslås.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3255-24 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD- 02) Överklagande senast den 13 november 2024.

Annika Wahlfried Wikingsson Jonas T Sandelius I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Annika Wahlfried Wikingsson, ordförande, och tekniska rådet Jonas T Sandelius.