P 1504-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och återförvisar målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1504-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

C.G. och M.L. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa Byggnadsnämnden i Halmstads kommuns beslut att bevilja bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus och garage på fastigheten X i Halmstads kommun.

Byggnadsnämnden i Halmstads kommun har vidhållit sitt beslut om bygglov.

H.J. har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

UTVECKLING AV TALAN OCH UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖ-

ÖVERDOMSTOLEN

C.G. och M.L. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvuds ak följande tillägg.

Ansökan om bygglov har inte sådana brister att den inte kan läggas till grund för en prövning. Det är oklart vilka uppgifter som mark- och miljödomstolen anser saknas för att byggnadshöjden ska kunna beräknas. Det saknas skäl för domstolen att frångå tidigare bedömning av frågan om varifrån byggnadshöjden ska beräknas eftersom förutsättningarna är desamma. Mark- och miljödomstolen har inte heller uppgett några skäl till den ändrade bedömningen. Den felaktighet i ritningarna som domstolen uppmärksammat omfattar ett uppenbart ritfel i en av sektionsritningarna (A 303-06), vilket har rättats. Felet påverkar dock inte prövningen i något avseende. Övriga ritningar är korrekta och i överensstämmelse med varandra. Felet är därför inte av sådan art att ansökan inte har kunnat läggas till grund för en prövning.

Byggnaden ska uppföras med de mått och enligt de förutsättningar som framgår av ritningarna. Det finns inget krav på att en byggnad ska ha sockel. Trappkonstruktionen utgör inte en del av byggnaden varför det saknar relevans vilken marknivå denna vilar på, men det framgår ändå av sektionsritningarna hur trappan avses placeras i förhållande till byggnaden. Medelmarknivån är redovisad i handlingarna och uppgår enligt

SVEA HOVRÄTT DOM P 1504-25

dessa till +18,36 m. Fasadareametoden har använts för att få fram medelmarknivån. Länsstyrelsen har beräknat den till +18,30 m. Enligt en justerad beräkning uppgår medelmarknivån till +18,32 m. Oaktat vilket av dessa värden som används överskrids inte högsta tillåtna byggnadshöjd.

Till överklagandet har bifogats bl.a. en ritningsförteckning, en justerad sektionsritning A 303-06 med korrekt takvinkel, en redovisning av beräkning av medelmarknivån samt ett förtydligande av medelmarknivån i ritningarna A 303-03, A 303-05 och A 303-07.

Byggnadsnämnden i Halmstads kommun har hänvisat till det som nämnden tidigare anfört.

H.J. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvud-sak följande tillägg.

Det var korrekt av mark- och miljödomstolen att upphäva beslutet om bygglov eftersom ritningarna är bristfälliga och inte stämmer överens med varandra. Det är stora brister gällande marklinjerna på ritningarna och det går inte att veta hur stora olägenheterna blir i fråga om höjd, skugga, insyn och dagvatten. Det förekommer motstridigheter mellan fasad- och sektionsritningar. Därutöver har ritningsunderlaget brister t.ex. vad gäller överensstämmelse mellan plan- och sektionsritningar, plan- och fasadritningar, fasadritningar och komplettering av marklinjer. Det saknas också en situationsplan som redovisar tänkt markplanering och nya markhöjder. De ritningar som sökandena gett in hos Mark- och miljööverdomstolen innefattar en partiellt ny ritningsomgång som inte varit föremål för byggnadsnämndens granskning och prövning. Handlingarna kan inte läggas till grund för prövningen i målet.

H.J. har med ritningar och beskrivningar motiverat hur byggnadshöjden bör beräknas och vad som ska räknas in i den, på vilket sätt ritningarna är missvisande och varför åtgärden är planstridig.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1504-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska en ansökan om lov eller förhandsbesked vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen. Som mark- och miljödomstolen angett beror vilka närmare krav som bör ställas på en bygglovsansökan på förutsättningarna i det enskilda fallet. Därvid har det betydelse vilken åtgärd bygglov söks för och vilka förhållanden som råder på platsen där den ska utföras. Att en ansökan om bygglov uppfyller de krav som följer av 9 kap. 21 § PBL är av betydelse inte bara för byggnadsnämndens prövning utan även för att berörda sakägare ska ha möjlighet att förstå vad den lovsökta åtgärden innebär.

Som mark- och miljödomstolen har konstaterat är de handlingar som ligger till grund för ansökan inte i alla delar helt tydliga. Det är fråga om en relativt stor fastighet med fastighetsgräns mot allmän plats på tre sidor. Det planerade enbostadshuset och garaget skulle kunna medföra olägenheter för H.J.s fastighet. Samtidigt är det fråga om åtgärder i ett villakvarter, som omfattas av en byggnadsplan som gäller som detaljplan och som innehåller bestämmelser om bl.a. byggnadsarea och byggnadshöjd. Utgångspunkten för bedömningen av vad som kan vara en betydande olägenhet enligt 2 kap. 9 § PBL är att den omgivningspåverkan som bedömts och accepterats inom ramen för en tillämplig detaljplan inte ska omprövas i ett senare bygglovsärende. Förhållandena i detta fall är alltså inte fullt ut jämförbara med de som gällde i Markoch miljööverdomstolens mål nr P 386-20 (se dom den 15 april 2021).

De ritningar som ligger till grund för ansökan om bygglov har tydliga skalhänvisningar. Det är inte fråga om någon schematisk återgivning utan det går att förstå av ritningarna hur byggnadernas fasader ska se ut. Byggnaden är måttsatt och det är tydligt vilken placering byggnaden ska ha på fastigheten (jfr för den motsatta bedömningen Mark- och miljööverdomstolens dom den 14 december 2022 i mål nr P 2503-22). När det särskilt gäller byggnadshöjden för enbostadshuset är marknivån invid byggnaden angiven i ritningsunderlaget. Mark- och miljööverdomstolen anser att det saknas skäl att frångå den bedömning som gjorts avseende tidigare bygglovsansökan rörande samma fastighet. Det finns således särskilda omständigheter enligt 9 §

SVEA HOVRÄTT DOM P 1504-25

andra stycket i den äldre plan- och bygglagen (1987:10) som gör att beräkningen av byggnadshöjden ska utgå från medelmarknivån invid byggnaden och att det är den sydvästra fasaden, mot Vägen A, som får anses ha störst allmän påverkan och som därför ska vara beräkningsgrundande. (Se mark- och miljödomstolens dom den 9 december 2022 i mål nr P 973-22.) Även om ritningarna inte ger en helt fullödig beskrivning av marknivåerna invid byggnaden, är bristerna inte större än att de i detta fall kan godtas. Sökandena har i Mark- och miljööverdomstolen också förtydligat vissa ritningar med höjdangivelser invid byggnaden. Sammantaget är bedömningen därmed att underlaget uppfyller kraven i 9 kap. 21 § PBL tillräckligt väl för att kunna läggas till grund för en prövning (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 23 november 2023 i mål nr P 14033-22). Mark- och miljödomstolens dom ska därför undanröjas och målet, med hänsyn till instansordningens princip, återförvisas till mark- och miljödomstolen för en prövning av H.J.s övriga invändningar.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Karin Wistrand och Caroline Hedvall Klostermark, tekniska rådet Ewa Andrén Holst samt hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent.

Bilaga A

Sid 1 (5) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 5760-23 Mark- och miljödomstolen 2025-01-13 meddelad i Vänersborg

KLAGANDE

H.J.

MOTPARTER

1Byggnadsnämnden i Halmstads kommun Box 153 301 05 Halmstad 2. C.G.

3M.L.

Ombud för 2 och 3: J.W.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Hallands län beslut 2023-10-25 i ärende nr 5441-2023, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för nybyggnad av enbostadshus och garage på fastigheten X i Halmstads kommun

DOMSLUT

Med ändring av Länsstyrelsens i Hallands län beslut den 25 oktober 2023, i ärende nr 5441-2023, upphäver mark- och miljödomstolen byggnadsnämndens i Halmstad kommun beslut den 13 juli 2023, i ärende NB 2022-00378, i den del som avser bygglov för nybyggnad av enbostadshus och garage på fastigheten X och återförvis ar ärendet till nämnden för fortsatt handläggning.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5760-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Se under rubriken beskrivning av ärendet, i Länsstyrelsens i Hallands län beslut den 25 oktober 2023, bilaga 1.

YRKANDEN M.M.

H.J. (fastigheten Y) har yrkat att länsstyrelsens och nämndens beslut ska upphävas såvitt avser bygglov och har till stöd för överklagandet bl.a. hänvisat till bristfälligt ritningsunderlag i fråga om nybyggnadskarta och fasad- och sektionsritningar. Som grund för yrkandet har också hänvisats till planstridighet med avseende på tillåten byggnadsarea och byggnadshöjd, samt olägenheter i form av bl.a. insyn och skugga.

M.L. och C.G. har bestritt bifall till överklagandet och anfört bl.a. följande. Det saknas skäl att frångå länsstyrelsens bedömning och beräkning av byggnadshöjden. Vidare föreligger hinder för att i denna prövning frångå tidigare bedömningar som gjorts såväl av länsstyrelsen i beslut den 7 februari 2022 (403-8865-2021) som av Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt i dom den 9 december 2022 (mål nr 973-22) gällande avsaknad av skäl att dela upp byggnaden i flera delar vid beräkning av byggnadshöjd, den beräkningsgrundande fasaden samt hur och varifrån medelmarknivån ska beräknas. Frågorna har prövats genom lagakraftvunnen dom och det saknas därigenom förutsättningar för att i föreliggande ärende frångå tidigare bedömningar.

Klagandens underlag är i flertalet delar missvisande. Av klagandens underlag framgår bland annat att klaganden gjort en beräkning av byggnadshöjden baserad på en felaktig skalstock. Skalstocken är till för att säkerställa att utskrifter är i korrelation till verkligheten varför resultatet blir felaktigt när skalstocken är felaktig. Eftersom klagandens underlag baseras på felaktiga siffror blir klagandens beräkningar felaktiga och prövningsåtgärden får därför felaktiga proportioner.

Åtgärden följer kravet på anpassning och föreslagen byggnad tar stor hänsyn till omgivningen. Sammanfattningsvis är åtgärden planenlig till sin helhet och strider inte mot plan- och bygglagens bestämmelser i övrigt.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5760-23 Mark- och miljödomstolen

Nämnden har bestritt bifall till överklagandet och har som grund för bestridandet huvudsakligen hänvisat till sitt beslut från den 13 juli 2023.

DOMSKÄL

Enligt 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska en ansökan om lov eller förhandsbesked vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

Vilka närmare krav som bör ställas på en bygglovsansökan beror på förutsättningarna i det enskilda fallet. Därvid har det betydelse vilken åtgärd bygglov söks för och vilka förhållanden som råder på platsen där den ska utföras.

Att en ansökan om bygglov uppfyller de krav som följer av 9 kap. 21 § PBL är av betydelse inte bara för byggnadsnämndens prövning, utan även för att berörda sakägare ska ha möjlighet att förstå vad den lovsökta åtgärden innebär. Oklarheter i ansökan kommer också att överföras till ett beslut om att bevilja bygglov enligt ansökan. Sådana oklarheter riskerar att försvåra en eventuell överprövning efter överklagande av bygglovsbeslutet, samt efterföljande tillsyn.

Omständigheterna i det här fallet är sådana att det finns anledning att utgå ifrån att åtgärden kan ge upphov till olägenheter för omgivningen. De aspekter som ska beaktas inom ramen för prövningen, däribland frågan om planenlighet, förutsätter i det här fallet också ett tydligt och klargörande ritningsunderlag för sin bedömning. Mot denna bakgrund är det av särskild vikt att ansökan och de handlingar som hör till bygglovet är tydliga (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 15 april 2021 i mål 386-20).

Mark- och miljödomstolen har granskat ritningsunderlaget och gör följande iakttagelser och bedömningar.

Byggnaden är placerad mindre än sex meter från gränsen till allmän plats och eftersom marknivån vid den allmänna platsen normalt ska vara utgångspunkt för

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5760-23 Mark- och miljödomstolen

beräkning av byggnadshöjden är det en brist att höjdangivelser för den allmänna platsen saknas på nybyggnadskartan.

Ritningsunderlaget redovisar samtliga fasader utan sockel och sektionerna saknar såväl sockel som grundkonstruktion. Invid byggnaden redovisas marknivån på fasad och sektionsritningar i huvudsak som den samma som för färdigt golv. Fasaden åt sydväst har en trappanläggning framför fasaden och det framgår inte av någon sektionsritning vilken marknivå den vilar på. Av sektionsritningen (A 303-05) framgår en redovisning av byggnadshöjden 3,55 meter från nivån för färdigt golv + 18,36 meter. För det fall markens medelnivå invid byggnaden ska vara utgångspunkt för beräkningen av byggnadshöjd saknas alltså väsentlig information.

Vid beräkning av byggnadshöjd ska en beräkningsgrundande fasad väljas. Det är då av vikt att fasadritningarna är korrekta. Domstolen kan konstatera att mittpartiet, med balkong och frontespis, på den sydvästra fasaden har sin takfot i samma nivå som intilliggande tak. Detta överensstämmer inte med sektionsritningen (A 303-06). Med utgångspunkt från sektionen borde takfoten redovisats ca 70 cm högre upp på ömse sidor om frontespisen.

Mark- och miljödomstolen anser alltså att de uppgifter och ritningar som behövs för att på ett korrekt sätt bedöma om byggnadshöjden ska beräknas från medelmarknivån vid den allmänna platsen eller invid byggnaden samt vilket fasadplan som ska vara beräkningsgrundande saknas. Det går därför inte att beräkna byggnadshöjden.

Därutöver konstaterar domstolen att ritningsunderlaget har brister t.ex. vad gäller överensstämmelse mellan plan- och sektionsritningar, plan- och fasadritningar, fasadritningar och komplettering marklinjer samt att det saknas en situationsplan som redovisar tänkt markplanering och nya markhöjder.

Sammantaget bedömer mark- och miljödomstolen att ansökan om bygglov har sådana brister att den inte kan läggas till grund för en meningsfull och rättssäker

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5760-23 Mark- och miljödomstolen

prövning. Det har därför inte funnits förutsättningar att ge bygglov på befintligt underlag (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 1 mars 2021 i mål 3105-20).

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 3 februari 2025

Niclas Johannisson Helena Carling I domstolens avgörande har deltagit lagmannen Niclas Johannisson ordförande, och tekniska rådet Helena Carling. Föredragande har varit beredningsjuristen Maria Aldegren.