P 15453-23

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-05-21 P 15453-23 060107 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2023-11-14 i mål nr P 2755-23, se bilaga A PARTER Klagande Kävlinge kommun

Motpart

Riksbyggen ekonomisk förening

SVEA HOVRÄTT DOM P 15453-23 9. SAKEN Detaljplan för m.fl. i Kävlinge kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom i den del domstolen upphävde Kommunfullmäktige i Kävlinge kommuns beslut samt fastställer Kommunfullmäktige i Kävlinge kommuns beslut 2023-04-17, § 111, att anta detaljplan för m fl i Kävlinge kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 15453-23

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kävlinge kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska fastställa kommunens beslut att anta detaljplanen.

, och Riksbyggen ekonomisk förening har ställt sig bakom kommunens yrkande.

, , , och har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

har beretts tillfälle att yttra sig i målet men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kävlinge kommun har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg.

Eftersom huvuddelen, 70 procent, av kommunens yta består av brukningsbar jordbruksmark har kommunen gjort bedömningen att utbyggnad till viss del måste ske på brukningsbar jordbruksmark. Den mindre andel av kommunens yta, 15 procent, som utgörs av naturmark måste skyddas från exploatering för att säkerställa kommuninvånarnas behov av natur och rekreation samt värnandet av viktiga naturvärden. Resterande 15 procent av kommunens areal, som består av bebyggelse, kommer förtätas med nya bostäder i den mån det är lämpligt och möjligt. Kommunen arbetar för närvarande med ett antal förtätningsprojekt, men dessa är inte tillräckliga för att tillgodose det prognostiserade bostadsbehovet. Kommunen har, mot bakgrund av detta, valt att i översiktsplanen peka ut nya utbyggnadsområden på brukningsvärd jordbruksmark. Endast 2,5 procent av kommunens jordbruksmark pekas ut för exploatering i översiktsplanen. Majoriteten av de områden som pekas ut är belägna i närheten av kollektivtrafik, i tätorternas randzoner och motsvarar en naturlig tätortsutveckling.

SVEA HOVRÄTT DOM P 15453-23

Det är inte möjligt att uppföra den samlade och diversifierade bebyggelsen som detaljplanen möjliggör inom ramen för förtätning. Lödde öster, området för nu aktuell detaljplan, är det enda området som är aktuellt för utbyggnad av skola och en större andel småhusbebyggelse. Under processen med översiktsplanen har områden från den tidigare översiktsplanen och andra områden värderats och tagits bort. Kommunens ställningstagande var att dessa områden inte var lämpliga för utbyggnad. Inom ramen för översiktsplanen har kommunen värderat område för område även de som inte är med och därmed gjort en lokaliseringsstudie som landat i att bara ha kvar området Lödde öster som utbyggnadsområde på jordbruksmark. Utbyggnad av Löddeköpinge kan inte ske västerut då det är olämpligt på grund av rådande trafiksituation. Det skulle även vara långt från kollektivtrafik. Området västerut är även olämpligt för utbyggnad på grund av värden såsom djurliv, jordbruksmark, skogsområden, landskapsbild och riksintressen kustzon, natur och kulturmiljö. Kommunen har vidare gjort bedömningen att en utbyggnad av Löddeköpinge inte kan ske norrut då markanvändningen är reserverad för handel och verksamheter. Området norrut är inte heller lämpligt på grund av utblickar i landskapet, jordbruksmark och riksintresse för kustzon. Möjligheten att växa söderut är starkt begränsat på grund av de höga naturvärden som finns kring den å som rinner söder om Löddeköpinge. Där finns även riksintressen natur, friluftsliv och kultur. En stor del av områdena söder om Löddeköpinge har även ansetts olämpliga på grund av risken för översvämningar. Mot denna bakgrund har kommunen bedömt att Löddeköpinge endast kan utvecklas österut i enlighet med nu aktuell detaljplan. En utbyggnad i enlighet med detaljplanen motverkar inte ett rationellt brukande av kringliggande jordbruksmark och är lämplig ur såväl trafik- som bullerhänseende. Planområdet är beläget i närheten av kollektivtrafik och omfattas inte av några riksintressen.

och har anfört i huvudsak följande.

Kävlinge kommuns översiktsplan pekar ut det aktuella området. Av planen framgår vidare att behovet av bostäder inte kan tillgodoses på annan mark än jordbruksmark. Kommunen har åberopat tillräckligt konkret utredning angående möjligheterna till alternativ lokalisering. Behovet av sammanbindande gatustruktur och bostäder kan inte

SVEA HOVRÄTT DOM P 15453-23

tillgodoses på annan mark. Beslutet att anta detaljplanen strider därför inte mot 3 kap. 4 § miljöbalken och det finns därmed inte skäl att upphäva detaljplanen på den grunden.

Riksbyggen ekonomisk förening har anfört i huvudsak följande.

Kommunen har i samband med framtagandet av översiktsplanen och detaljplanen noga övervägt och utrett alternativ till att berörd jordbruksmark tas i anspråk för efterfrågad bebyggelse. Att tillgodose kommuninvånarnas behov av bostäder är ett väsentligt samhällsintresse, särskilt mot bakgrund av den bostadsbrist som råder i kommunen.

har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg.

Det ser inte ut att vara någon större befolkningsökning att vänta och många skolor stängs på grund av att barnkullarna minskar. Om det behöver byggas i Löddeköpinge måste kommunen leta efter sämre klassad mark att bygga på.

har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg.

Befolkningsökningen inom Kävlinge kommun har avtagit under de senaste 20 åren. Vidare visar prognosen på en mycket låg befolkningstillväxt för de kommande 20 åren inom kommunen. Det finns skäl att ifrågasätta kommunens befolkningsprognos och kommande behov av bostäder. Det är tydligt att det inte finns ett behov för kommunen att ta den aktuella åkermarken i anspråk för att möjliggöra utbyggnad. Det finns andra nyligen antagna och pågående detaljplaner som kommer att vara tillräckliga för att tillgodose det kommande bostadsbehovet. Det finns en överkapacitet i antalet platser i skolorna i Löddeköpinge och det finns därför inte behov av en ny förskola eller skola. Har en kommun endast jordbruksmark får kommunen anpassa sina mål för befolkningstillväxt därefter. Bostadsbyggnationen som detaljplanen möjliggör utgör inte ett väsentligt samhällsintresse i den mening som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken. Behovet

SVEA HOVRÄTT DOM P 15453-23

är inte så stort att det inte kan tillgodoses på annan mark, som bebyggande genom förtätning innebär.

och har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg.

Kävlinge kommun minskar i invånarantal. De uppräknade förtätningsprojekt som finns planerade i Löddeköpinge täcker mer än väl det behov av bostäder som finns. Det finns flera alternativa platser att bygga på där marken dessutom är av sämre klass.

har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg.

Bostäder ska byggas på ett sådant sätt och på en sådan plats som inte påverkar livsmedelsproduktionen lokalt, regionalt och nationellt på ett negativt sätt. Utredningen beträffande vald plats är inte tillräcklig varken i översiktsplanen eller i detaljplanen. Det finns mer lämpade platser för utbyggnad. Det byggs redan bostäder genom förtätning som möter dagens faktiska tillväxt i kommunen. Den faktiska tillväxten i kommunen är betydligt lägre än kommunens mål. Det finns andra områden i kommunen där det planeras för bebyggelse av småhus. Lödde öster kan inte anses vara kollektivtrafiknära med en busshållplats som ligger på ett avstånd av 800 meter med endast bussar till Kävlinge. Det finns andra områden i kommunen som ligger mer centrumnära, närmare kollektivtrafik och som inte påverkar det aktiva jordbruket. Där har kommunen i stället valt att etablera ett stort antal butiker och parkeringsplatser.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Med utgångspunkt i det s.k. kommunala planmonopolet har kommunen en vidsträckt möjlighet att styra bebyggelseutvecklingen och besluta om markanvändningen i kommunen, se 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900). Vissa bestämmelser om allmänna intressen som ska tillämpas vid framtagande av en detaljplan, t.ex. hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken, innebär dock en begränsning av det kommunala handlingsutrymmet, se prop. 2009/10:215 s. 88.

SVEA HOVRÄTT DOM P 15453-23

Planområdet omfattar cirka 18 hektar öster om Lödde centrum. Syftet med detaljplanen är att inom planområdet möjliggöra för cirka 300 nya bostäder, ny väganslutning, skola, förskola och idrottshall samt att pröva omfattning och utformning av sådan bebyggelse. Ett genomförande av planen innebär att nuvarande markanvändning som jordbruksmark ersätts med bebyggelse.

Mark- och miljööverdomstolen gör liksom mark- och miljödomstolen bedömningen att den aktuella marken utgör brukningsvärd jordbruksmark samt att den utveckling av Löddeköpinge som detaljplanen möjliggör får anses utgöra ett väsentligt samhällsintresse. Mark- och miljööverdomstolen har då att ta ställning till om kommunen har visat att behovet av mark för den bebyggelse som detaljplanen möjliggör inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark än brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk.

Kommunen har i sin översiktsplan, ÖP 2040, jämfört fyra olika alternativ, planförslaget, 0-alternativet, alternativ A med förtätning och alternativ B som avser en större utbyggnad än den översiktsplanen föreslår. Enligt översiktsplanen innebär en utbyggnad i enlighet med vad som föreslås i översiktsplanen ett effektivt utnyttjande av marken på ett sätt som huvudsakligen ger begränsad påverkan på riksintressen och andra värden. I planen bedöms det inte som lämpligt att rymma hela den önskade befolkningsutvecklingen i form av endast förtätning då det skulle riskera innebär att grönytor tas i anspråk för bebyggelse, att tillräckliga ytor för rekreation och dagvattenhantering inte ryms samt att bebyggelsen ges en skala och täthet som innebär negativ påverkan på stadsbild och kulturmiljö. Enligt översiktsplanen kan mindre områden jordbruksmark komma att tas i anspråk i tätorternas kanter även vid alternativet med förtätning. Av översiktsplanen framgår vidare att det är oundvikligt att jordbruksmark tas i anspråk för nya utbyggnadsområden då kommunens orter omgärdas av jordbruksmark. I översiktsplanen pekas det aktuella området ut för bostadsutbyggnad. Av detaljplanens planbeskrivning framgår bl.a. att en av de största konsekvenserna med planförslaget är att ett stort område högklassig jordbruksmark tas i anspråk men att redan ianspråktagen mark inte räcker till för all bostadsutbyggnad som krävs för att möta den befolkningstillväxt som prognostiserats.

SVEA HOVRÄTT DOM P 15453-23

Som mark- och miljödomstolen redogjort för är utgångspunkten att kommunen, i de fall den anser sig tvingad att ta i anspråk brukningsvärd jordbruksmark för utbyggnadsändamål, i översiktsplanen redovisar de alternativa utbyggnadsområden som har studerats och även belyser konsekvenserna från allmän synpunkt av de olika alternativen (se prop. 1985/86:3 s. 54). För att få bygga på brukningsvärd jordbruksmark krävs det alltså enligt 3 kap. 4 § miljöbalken en konkret utredning som visar att det aktuella behovet inte kan tillgodoses på annan mark (se a.a. s. 158 samt t.ex. Markoch miljööverdomstolens dom den 9 april 2018 i mål nr P 5481-17 och den 2 april 2025 i mål nr P 11397-23). Hur omfattande en sådan utredning ska vara beror på omständigheterna i det enskilda fallet, däribland vad som ska bebyggas. En konkret och aktuell översiktsplan med tydliga riktlinjer för markanvändningen väger härvid tungt (se rättsfallen NJA 2021 s. 321 och MÖD 2022:24).

Den redogörelse som finns i översiktsplanen av olika alternativ för kommunens utveckling är översiktlig och jämför inte i detalj de utbyggnadsområden som utretts som alternativ till ianspråktagande av jordbruksmark. Inte heller detaljplanens planbeskrivning innehåller någon redogörelse för den utredning som utförts utan där hänvisas endast till de överväganden som gjorts i översiktsplanen. Först i sitt överklagande till Mark- och miljööverdomstolen har kommunen redogjort mer konkret för vilka områden som utretts som alternativ för utbyggnad av Löddeköpinge och varför dessa områden uteslutits. Även om denna redogörelse utgår från de överväganden som finns i översiktsplanen och till den hörande fördjupat underlag hade det varit önskvärt om utredningen av de alternativ som övervägts tydligare hade kommit till uttryck i översiktsplanen eller att kommunen i detaljplanens beskrivning mer konkret hade redogjort för detta.

Trots detta bedömer Mark- och miljööverdomstolen att kommunen, med de förtydliganden som kommunen gjort i överklagandet, har visat att alternativa områden utretts på ett tillräckligt konkret sätt. Genom den utredning som gjorts i översiktsplanen har kommunen därmed visat att behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark än brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk. Beslutet att anta detaljplanen strider därför inte mot 3 kap. 4 § miljöbalken

SVEA HOVRÄTT DOM P 15453-23

och det finns därmed inte skäl att upphäva detaljplanen på den grunden. Vad som i övrigt har förekommit i målet utgör inte skäl för att upphäva detaljplanen. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras på så sätt att kommunens beslut att anta detaljplanen fastställs.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Mikael Hagelroth, tekniska rådet Inger Holmqvist och hovrättsrådet Kristina Dreijer, referent.

Föredragande har varit Jennifer Jarebro.

Sid 1 (41) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 2755-23 Mark- och miljödomstolen 2023-11-14 meddelad i Växjö

PARTER Klagande

Den Goda Jorden ideell förening,

LRF Kommungrupp Kävlinge

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

Motpart Kävlinge kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktige i Kävlinge kommuns beslut 2023-04-17 § 111, se bilaga 1 SAKEN Detaljplan på fastigheten , Kävlinge kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandena från Den Goda Jorden Ideell förening, LRF Kommungruppen Kävlinge, , , , , , , , , , , , , , och .

Mark- och miljödomstolen upphäver kommunfullmäktige i Kävlinge kommuns beslut 2023-04-17, § 111, att anta förslag till detaljplan för m.fl. i Löddeköpinge, Kävlinge kommun.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Kommunfullmäktige i Kävlinge kommun beslutade den 17 april 2023, § 111, att anta förslag till detaljplan för fastigheten i Kävlinge kommun. Av kommunfullmäktiges beslut framgår att syftet med detaljplanen är att inom planområdet möjliggöra för bostäder, ombyggnation av Norrevångsvägen, skola, förskola och idrottshall samt att pröva omfattning och utformning av sådan bebyggelse. Detaljplaneförslaget innebär att området bebyggs med cirka 300 bostäder, fördelade på småhus och flerbostadshus. Anslutningen till planområdet sker via Norrevångsvägen och Mellanvångsvägen.

Kommunfullmäktiges beslut har överklagats till mark- och miljödomstolen av , , , Den Goda Jorden ideell förening, , , , , LRF Kommungrupp Kävlinge, , , , , , , , , , , , , och .

YRKANDEN M.M. har som det får förstås yrkat att frågan om infarten till området ska lösas på annat sätt.

Han har som grund för överklagandet anfört följande. Den förslagna anslutningen till området i norr via Mellanvångsvägen kommer att få en negativ inverkan på bostadsområdet och Tolvåker/Södervångskolan och även fotbollsklubben i området kommer att påverkas. Mellanvångsvägen är redan idag hårt belastad. Framför allt kommer den attraktiva lugna trädallén bli miljöförstörd. Även trafiksäkerheten kommer att bidraga till detta. Det enda tänkbara är gångoch cykelväg/ brandväg. I övrigt har han inget att erinra mot detaljplanen.

Den goda jorden ideell förening har yrkat att kommunfullmäktiges beslut att anta den aktuella detaljplanen ska upphävas.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

Föreningen har som skäl för överklagandet anfört följande. Föreningen anser att detaljplanen strider mot 3 kap. 1 § och 4 § miljöbalken. Detaljplanen innebär att 15 hektar jordbruksmark tas i anspråk till ny bebyggelse. Föreningen anse att den aktuella jordbruksmarken sett till huvudsaklig jordart, bördighet och arrondering är lämpad för produktion av livsmedel och att en fortsatt jordbruksdrift är den markanvändning som ska ges företräde. Föreningen anser inte att Kävlinge kommun i tillräcklig utsträckning redovisat möjliga alternativa placeringar av föreslagen bebyggelse. Föreningen anser att de förhållandena som fanns i Växjö tingsrätts dom 2023-04-18 i mål P 2302-22 är jämförbara med de som gäller för . Kommunen har inte visat att redan ianspråktagen mark, som enligt gällande översiktsplan ska exploateras före jordbruksmark, är otillräcklig för det prognosticerade behov av bostäder som motiverar detaljplanen.

, , , , och har yrkat att kommunfullmäktiges beslut att anta den aktuella detaljplanen ska upphävas.

De har som grund för överklagandet anfört huvudsakligen följande. Detaljplanen tar 18 hektar åkermark klass 8 10 i anspråk för bebyggelse med cirka 300 bostäder, fördelade på småhus och flerbostadshus. Planen ger även möjlighet till uppförande av skola och idrottshall inom skolområdet. Åkermarken som tas i anspråk ingår idag i ett större sammanhängande område av jordbruk med glest belägna fristående gårdar. Detaljplaneområdet kommer att omgärdas av åkermark på 3 av 4 sidor.

De hävdar att behovet av bostäder i Löddeköpinge är tillgodosett med de detaljplaner som är antagna och bedöms kommer att bli antagna inom det närmaste. Detaljplanen ska därför inte antas då det redan sker en stor ökning av bostäder i Löddeköpinge som är tillräcklig.

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

Kommunen har i sina svar i Granskningsutlåtande från 2023-03-02 motiverat exploatering av jordbruksmark med att det finns ett allmänintresse i ett ökat bostadsutbud och att ianspråktagande av jordbruksmarken därmed är motiverat.

Befolkningen i Kävlinge kommun har de senaste 10 åren ökat med 3 043 personer vilket motsvarar en tillväxttakt på 0,9 %. Kävlinge kommun hade under 2022 en tillväxttakt på 0,4 %. Region Skånes framräknade bostadsbehov för hela kommunen blev cirka 150 bostäder per år den närmaste tioårsperioden (Modell för bostadsefterfrågan, Region Skåne, mars 2023).

Enligt kommunens förtätningsstrategi (Förtätningsstrategi Verktyg för värdeskapande stadsutveckling, antagen av KS 2017-08-30) kommer det kunna byggas 7 580 nya bostäder genom förtätning.

Befolkningsmängden 2022 i Löddeköpinge var 7 350 personer. Tillväxten de senaste 10 åren var 0,9 %, vilket gör att befolkningsmängden i Löddeköpinge kan komma att öka med ca 1 286 personer till 8 636 personer år 2040 med fortsatt tillväxttakt.

I snitt bor 2,4 personer per bostad i kommunen enligt kommunens översiktsplan 2040. Om befolkningstillväxten fortsätter med 0,9 % årligen som för de senaste 10 åren behövs det 536 nya bostäder i Löddeköpinge till år 2040.

Planerad förtätning finns beskriven i kommunens översiktsplan 2040 som antogs den 19 september 2022. Redan antagna detaljplaner, detaljplaner som är ansökta samt planerad förtätning visar att Löddeköpinge kan växa utan att åkermark tas i anspråk. De nya bostäder som detaljplanen kan generera har redan tillgodosetts på annat sätt.

Detaljplanen från början var nästan dubbelt så stor men har minskat efterhand som handläggningen har pågått. De anser att det finns en risk för att området blir som för Barsebäcks By, där man bygger ut etapp efter etapp, så detta kanske bara är första

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

steget i en utbyggnad. Den eventuella fortsatta utbyggnaden som tar mer jordbruksmark i anspråk motiveras med att det redan finns bebyggelse där.

, , och har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta den aktuella detaljplanen.

De har som grund för överklagandet anfört huvudsakligen följande. De anser att detaljplanen saknar den resurshushållande inställning till markanvändning som kommunen anser sig ha, och förslaget innehåller heller inte den omfattande prövning mot 3 kap. 4 § miljöbalken som kommunen är skyldig att göra. Den bestämmelsen ska kommunen tillämpa vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt plan- och bygglagen.

På drivs jordbruk offensivt i tredje och fjärde generationen och till stor del efter framtidskonceptet conservation agriculture. Deras pågående markanvändning på angränsande fastigheter påverkas mycket negativt av beslutad detaljplan. Detta har nyligen respekterats i detaljplanen i Eslövs kommun.

Östra flanken av Alnarpsströmmen rinner under och tangerar deras fastighetsgräns. Med klimatförändringar som tenderar att gå mot torrare väderlekstyper ser de det som synnerligen viktigt att i framtiden kunna ta del av detta vatten för att de över huvud taget skall kunna driva sitt jordbruk vidare i framtiden.

Använd i stället lägre klassad mark och fortsätt med den förtätning som redan föredömligt påbörjats. Var finns analysen som gör det så viktigt att förstöra så fin jordbruksmark?

och har yrkat så som det får förstås att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta den aktuella detaljplanen.

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

De har som grund för överklagandet anfört huvudsakligen följande. De önskar att trafikproblemet blev löst först. De köpte växthus 1972 73. Då var väg utlovad. En ny väg. Trafiken har ökat mycket. Nya områden har byggts. Både Kävlinge och Löddeköpinge. Utfarterna till Ådalsvägen är många, bl.a. Södervång och Möllegårdens demensboende. Deras gamla hus är känsligt för skakningar. Deras hus är byggt 1911. Mycket tung trafik vid byggande av Center Syd och Möllegården. Trafik till köpcentrat och påfart till motorvägen. Andra kommuner drar vägarna utanför samhällena. De önskar att kommunen löste problemen med buller, avgaser och skakningar först.

LRF:s kommungrupp Kävlinge har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta den aktuella detaljplanen.

De har som grund för överklagandet anfört huvudsakligen följande. De anser att kommunen inte tagit tillräcklig hänsyn till jordbruksmarkens betydelse ur ett långsiktigt försörjningsperspektiv. Det är tydligt att jordbruksmarken måste värnas i högsta möjliga grad, något som inte blivit mindre uppenbart under de senaste årens globala turbulens med först en pandemi och sedan ett krig i ett land som tillhör världens viktigaste vad gäller export av livsmedelsråvaror. Att situationen nu tas på allvar på högsta nivå ser de dagligen. Försvaret rustas upp och enorma summor satsas på att stärka även vårt civila försvar. Vi vet nu att det finns en reell hotbild mot stora delar av Europa och i ljuset av detta kan vi inte fortsätta att asfaltera vår viktigaste inhemska resurs till förmån för bostäder. Bostäder bör byggas antingen på redan asfalterade ytor alternativt på uttalat lågproduktiv mark. Det planerade området tillhör inte någon av dessa kategorier och de anser därför att ytterligare utredning måste göras avseende åkermarkens betydelse både ur ett nationellt förvarsperspektiv och ett globalt försörjningsperspektiv. Det talas om kulturvärden och kulturmiljö, men åkermarken måste lyftas fram mer. De kan inte acceptera antagandet med mindre än att det görs en fullständig utredning av hur minskad areal åkermark påverkar framtida livsmedelsförsörjning och försvarsförmåga.

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

och har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta den aktuella detaljplanen.

De har som grund för överklagandet anfört huvudsakligen följande. Kävlinge kommun avser exploatera jordbruksmark av klass 9 i utkanten av Löddeköpinge. En exploatering av detta område försämrar redan dålig självförsörjningsgrad av livsmedel. Jordbruksmark är en ändlig resurs. Jordbruksmark av denna klass är än mer begränsad. Att bebygga åkermark av denna klass med blandad bebyggelse är inte att hushålla med en knapp resurs.

Enligt nyligen antagen översiktsplan har flera markägare kring Löddeköpinge erbjudit sig att exploatera sin mark vilka samtliga fått nej av kommunen. Det saknas en analys i kommunens förslag varför denna plats är att föredra framför alternativa och tillgängliga platser.

Kommunen för ett resonemang i media att service kräver en ökad befolkning i Löddeköpinge. Anmärkningsvärt är att en outletby är planerad på Center syd innan denna detaljplan antas.

Dagvattenhanteringen är bristfälligt anordnad och får anses bygga på en s.k.

Markägare skall enligt förslaget avstå 50 kvm för asfalterad väg. Ingen analys finns över det beslutet.

har yrkat som det får förstås att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta den aktuella detaljplanen.

Hon har som grund för överklagandet anfört huvudsakligen följande. Hon anser inte att man ska bygga på den näst högst klassade jordbruksmarken. Sverige behöver jordbruksmark för att tillverka mat och enligt artikel i Sydsvenskan den 22 april framgår det att kommunen inte ens är säker på att utbyggnaden behövs.

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

Hon anser att man i stället ska bygga väster om Norrevångsvägen på mark som kommunen äger och som inte är så högt klassad som jordbruksmark.

har yrkat så som det får förstås att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta den aktuella detaljplanen.

Han har som grund för överklagandet anfört huvudsakligen följande. Han finner det olämpligt med en så trafikerad genomfartsled mellan Lödde och Hög. Mycket tung trafik kommer att förflyttas till den nya genomfarten. Med småbarnsfamiljer i flera av husen ökar risken för olyckor samt förhöjd bullernivå. Genomfarten får ej öppnas.

har yrkat som det får förstås att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta den aktuella detaljplanen.

Han har som grund för överklagandet anfört huvudsakligen följande. Den antagna detaljplanen visar på en märklig stadsplanering. Det kommer att innebära trafik genom i princip samtliga genomfartsleder i Löddeköpinge, då det företas massor av resor från hemmen till och från Center Syd och E6 av alla boende på orten. En placering betydligt närmare dessa borde vara fullt möjlig då det finns exakt samma typ av åkermark att bygga på närmare både E6 och Center Syd, på både östra och västra sidan. Det största problemet för boende på Bronsvägen är dock att man planerar att skapa ytterligare en genomfart på Mellanvångsvägen som ofrånkomligen kommer skapa stora störningar i miljön för de som bor intill. Vägen bör dras i andra delen av området och rakt ut till Högs byväg där det inte finns någon bebyggelse att tala om.

har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens besluta att anta den aktuella detaljplanen.

De har som grund för överklagandet anfört huvudsakligen följande.

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

De anser att den trafikutredning som är gjord i april 2021 av Ramboll efter att Trafikverket avslog att koppla på det nya bostadsområdet på väg 1137 inte är tillräcklig. I trafikutredning saknas en riskbedömning om ökad trafik på resterande del av Norrevångsvägen på grund av den höga trafikmängden som skapas genom det nya området Lödde Öster.

Norrevångsvägen får med planförslaget en ny funktion jämfört med dagens gata. Enligt föreslagen struktur kommer den att fungera som en uppsamlingsgata till och från området för samtliga trafikslag. Man beräknar att södra delen av Norrevångsvägen kommer belastas av cirka 2 350 fordon per dygn. Det finns inget i rapporten om vilka åtgärder som man planerar att vidta för att undvika att trafiken från området och trafik på genomfart kör vidare på den norra delen av norr om Mellanvångsvägen fortsätter grusvägen med oförändrad funktion som lokal

Vägsamfälligheten är mycket orolig över att resterande del av grusvägen kommer att användas som genomfartsled till motorvägen för att bland annat undvika de köer som kommer bildas vid rusningstrafik längs Mellanvången och väg 1137. Vägsamfälligheten är orolig över att resterande del av Norrevångsvägen kommer användas som genomfartsled för boende som ska norrut och vill undvika de hastighetsdämpande åtgärder som ska vidtas inom det nya området Lödde öster och Mellanvången.

Trafiken är idag mycket sparsam på Norrevångsvägen och vägen belastas i första hand endast av de som ska till och från de 9 olika fastigheterna längs vägen. En trafikökning från ett så stort område som Lödde Öster kan inte anses ha en ringa påverka på resterande del av Norrevångsvägen att de kan uteslutas ur trafikutredningen.

Beslutet bör upphävas då trafikfrågan inte är komplett utredd för resterande del av Norrevångsvägen och hur den nya detaljplanen påverkar dessa boende. Detaljplanen

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

bör återremitteras för vidare utredning i frågan om hur den nya detaljplanen påverkar de boende längs norra delen av Norrevångsvägen. I underlaget till detaljplanen ska det framgå vilka försiktighetsåtgärder som ska tas för att trafiken på resterande del av Norrevångsvägen inte ska öka.

har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta den aktuella detaljplanen.

Hon har som grund för överklagandet anfört huvudsakligen följande. Som framgår av planbeskrivningen om planområdets läge och areal används idag större delen av det 18 hektar stora planområdet som jordbruksmark. Syftet med hushållning med mark enligt 3 kap. miljöbalken är att bidra till en markanvändning som långsiktigt ger vad samhället behöver. Det innebär att dagens behov måste ta hänsyn till behoven hos våra framtida generationer, vilket hon menar att Kävlinge kommun inte gör när man envist fortsätter sina planer att exploatera högklassig jordbruksmark (klass 9 på en 10-gradig skala) för att expandera Löddeköpinge österut mot Hög. Flertalet yttranden, både från privatpersoner och politiska partier i kommunen, har under den fleråriga planprocessen lyft fram kritiska frågeställningar till exploatering av så pass stor yta av högklassig jordbruksmark, vilket kommunen besvarat med att marken har funnits utpekad som utbyggnadsområde i Kävlinge kommuns översiktsplan 2010 och hävdar att det finns ett samhällsintresse att bebygga just denna yta. Förutsättningarna i omvärldsläget har dock förändrats så drastiskt under planeringstiden att det planförslag som tidigare kanske sågs som ett OK alternativ inte längre är försvarbart. Brukningsvärd jordbruksmark är enligt 3 kap. 4 § miljöbalken en nationell resurs, vilket innebär att den behöver skyddas långsiktigt. På grund av omvärldsläget där självförsörjning blir alltmer avgörande, hävdar hon att kommunens beslut är felaktigt och att man har överskridit sina befogenheter, eftersom man tar denna jordbruksmark i anspråk för bebyggelse i en tid när Sverige behöver bli bättre på att ta tillvara den svenska jordbruksmarken.

Det här är mark som inte borde bebyggas överhuvudtaget med tanke på dess högklassiga värdering, eftersom exploatering av jordbruksmark är en oåterkallelig

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

process där man för alltid tar marken ur livsmedelsproduktion. Om det ska byggas ett nytt bostadsområde likt detta i Löddeköpinge borde kommunen stoppa denna detaljplan, göra ett omtag utifrån dagsaktuell situation och fakta och se till att det placeras på mark med lägre jordbruksklassning inom andra delar av orten.

I kommunens översiktsplan (ÖP2040), del 3, Konsekvensbeskrivning med miljöbedömning, anges bl.a. följande: jordbruksmark ligger dock i goda kollektivtrafiklägen som är viktiga för arbetspendling och bör därmed kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Eftersom kommunens orter omgärdas av jordbruksmark är det oundvikligt att jordbruksmark

Hela Löddeköpinge ligger i goda kollektivtrafiklägen som är viktiga för arbetspendling, vilket öppnar upp för kommunen att kunna exploatera mark med lägre jordbruksklassning i andra delar av orten i stället för vald väg i den antagna detaljplanen. Hon hävdar således att Kävlinge kommun inte har tagit skälig hänsyn till exploatering av jordbruksmark.

Trafik- och bullerutredningar har gjorts för detaljplaneområdet och i dessa görs jämförelser av trafikalstringen och bullerpåverkan även för Mellanvångsvägen, vilken kopplas ihop med det nya detaljplaneområdet och ändrar användningsområde från att vara en lugn matarväg till att bli en högtrafikerad genomfartsväg.

Dessa analyser anser hon dock, av följande anledningar, inte vara tillräckliga eller rättvisande eftersom en tänkt fortsatt utbyggnad av Lödde Öser-området, vilket denna detaljplan är en del av, som det står om i Kävlinge kommuns översiktsplan kommer medföra att framför allt de bullernivåer som man använt vid antagande av denna detaljplan kommer överskridas för befintliga bostäder utmed Mellanvångsvägen, med betydande olägenhet i form av bullerstörningar som följd. Hon hävdar att kommunen har överskridit sina befogenheter när man på detta sätt underlåtit att visa på ett större helhetsgrepp för trafiksituationen för området, genom att undvika

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

att göra en bredare analys av trafikbelastningen och bullerpåverkan, vilket boende på Mellanvångsområdet har efterfrågat genom hela detaljplaneprocessen.

enligt trafikmätningarna i SWECO:s trafikutredning från 2017 uppgick till 2517 bilar per dygn. Detta mätresultat kommer dock från en mätpunkt som ligger i nära anslutning till rondellen ut från Mellanvångsområdet i Väster och nära den på Mellanvångsvägen angränsande Bollvägen. Den trafikutredningen visar således inget resultat på hur trafikalstringen fördelas mellan Bollvägen, vilken leder ner till ett stort förskole-, skol- och rekreationsområde för fotboll, handboll och bad, och fortsättningen av Mellanvångsvägen som leder in på ett boendeområde bestående av ca 140 friliggande villor. Detta kan inte vara någon rättvisande mätpunkt att hänvisa till ur analyssynpunkt i en trafikutredning som ska redovisa trafikalstringens påverkan på nuvarande boendemiljö i Mellanvångsområdet av den nu antagna detaljplanen.

För ett mer rättvisande underlag av förändring i trafikalstring och bullerpåverkan för boendemiljön på det anslutande Mellanvångsområdet, behöver kommunen visa på en trafikutredning som innehåller dels en mätpunkt i anslutning till Bollvägen, men även en mätpunkt närmare den tilltänkta kopplingspunkten till det nya planområdet. Då skulle man få en utredning som visar fördelningen av dagens trafik in på området, vilken hon hävdar med stor sannolikhet skulle visa på att betydligt fler bilar svänger ned på Bollvägen än vad antagandedokumentationen redovisar. Högst troligt är således att analysen skulle visa på en betydligt större förändring i trafikalstring och bullerpåverkan på nuvarande boendemiljö i Mellanvångsområdet än vad antagandehandlingarna påvisar.

I planbeskrivningen, sid 26, står det med cirka 85 %, trafiken ökar till följd av utbyggnaden av planförslaget och att Norrevångsvägen kan använda som genomfart från Högs byväg/Ådalsvägen. Detta skulle medföra en ljudnivåökning på cirka 3 dB(A). Som utgångspunkt medför en dubblering av trafiken att ljudnivån ökar med cirka 3 dB(A). Detta är en relativt

Sid 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

stor ökning av trafikbuller och bedöms medföra en väsentlig ökning av störning. En förenklad beräkning visar på att ljudnivåerna väntas uppgå till som högst cirka 55

Genom att göra om Mellanvångsvägen till en genomfartsväg kommer trafiken troligen mer än dubbleras, kanske t.o.m. tredubblas, vilket då kommer att ge en ökning på ljudnivån med minst 3 dB(A) (kanske 5 dB(A)), enligt den ovan nämnda tumregeln som anges i Rambolls Bullerutredning för . Redan denna trafikförändring kommer således medföra en väsentlig ökning av störning för boende direkt utmed Mellanvångsvägen och tangera högsta tillåtna riktvärden för vissa fastigheter. Vidare redovisas i samma bullerutredning att ljudnivåerna vid de flesta av de nybyggda fastigheterna inom planförslaget kommer att ligga inom de, sedan år 2015, höjda tillåtna riktvärden. Dock är det mycket små marginaler vid några övriga fastigheter. Bullerberäkningen för området behöver därmed redan idag avse full utbyggnad, d.v.s. inkludera önskvärda framtida etapper, för annars kommer hela Lödde Öster-området byggas på fel grunder och tillåtna riktvärden för buller överskridas för såväl befintlig boendemiljö utmed Mellanvångsvägen som nybyggda fastigheter inom planområdet.

I kapitel 3.2.1 i tillh decibelnivåer (65 dBA Leq 24h) som ska gälla för Mellanvångsvägen och Ådalsvägen för att åtgärder mot buller bör övervägas, med hänvisning till g och spårtrafik vid e analysgrund hävdar hon är fel för Mellanvångsvägen, då Mellanvångsområdet har en detaljplan från 2001 och husen är byggda mellan år 2004 2006, vilket innebär 2015 Dessa nivåer är desamma som anges för Norrevångsvägen, där man hänvisar till en omfattande ombyggnation av vägen. Det kommer dock att bli en omfattande ombyggnation av Mellanvångsvägen också om man ändrar dess funktion från att vara en lugn infartsväg till Mellanvångsområdet till att bli starten på en genomfartsgata genom planområdet, samt då vägområdet högst troligen

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

kommer behöva byggas om i och med att cykelväg planeras att tillföras söder om vägen. Detta eftersom det finns en vall som skyddar fastigheterna söder om vägen från buller och insyn. En skyddsvall som behöver hållas intakt av just det skälet.

Kommunen har helt ignorerat deras synpunkter om att Trafik- och Bullerutredningarna från exempelvis 2021 bygger på felaktiga indata och behöver göras om. I Bullerutredningen presenteras i slutsatsen på sidan 11 att trafikökningen inte kommer påverka ljudnivåer vid intilliggande bebyggelse utmed Mellanvångsvägen eller Ådalsvägen väsentligt. Genom att använda en icke rättvisande mätpunkt i trafikutredningen blir slutsatserna helt felaktiga kring trafikalstringen. Om man inte har räknat med genomfartstrafiken så blir slutsatserna kring trafikalstring och bullernivåer också helt felaktiga. När man använder fel decibelvärden i sin bulleranalys blir slutsatserna återigen helt felaktiga.

Hon hävdar således att det har begåtts formella fel vid bedömning och beslut kring trafik- och bullerfrågorna i den antagna detaljplanen, och att Kävlinge kommun har överskridit sina befogenheter när man har beslutat att anta planen med dessa fel inkluderade. Hon hoppas att mark- och miljödomstolen finner hennes punkter så pass avgörande att man tar upp ärendet för prövning och beslutar antingen helt eller delvis upphäva den antagna detaljplanen.

har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta den aktuella detaljplanen.

Han har som grund för överklagandet anfört huvudsakligen följande. Flertalet yttranden både från privatpersoner och politiska partier i kommunen har kritiserat att så stor yta av högklassig jordbruksmark exploateras. Kommunen har bemött kritiken med att marken har funnits utpekad som utbyggnadsområde i översiktsplan 2010 och hävdat att det finns ett samhällsintresse att bebygga just denna yta. Världsbilden har dock förändrats kraftigt sedan 2010 och synen från samhället på omvandling av jordbruksmark till bostäder har blivit mer restriktiv samt köpkraften har reducerats.

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

I Trafikutredning , 2021-04-20, redovisas det aktuella flödet på Mellanvångsvägen baserat på uppgifter från trafikmätning gjord 2016. Denna mätning utfördes mellan cirkulationsplatsen Mellanvångsvägen/Landskronavägen och infarten till Bollvägen och visade då på 2 517 fordonsrörelser/dygn. Ingen fysisk mätning är gjord för hur många fordon som väljer att fortsätta utmed Mellanvångsvägen fram till befintlig bebyggelse utan är baserade på uträkningar från olika modeller och uppskattningar på hushållens resvana.

Med samma uträkning för den befintliga bebyggelsen som idag har anslutning till Mellanvångsvägen, vilket är ca 140 villor, bör då dessa generera runt 800 fordonsrörelser per dygn. Kvarstår då ca 1 700 fordonsrörelser som har ärende in till Bollvägen. I Swecos trafikprognos, som används i de olika utredningarna, kalkyleras med att ca 5 % av trafiken på Mellanvångsvägen kommer att svänga in på Bollvägen, vilket i så fall skulle innebära att hushållen som är anslutna till Mellanvångsvägen beräknas utföra ca 200 % fler resor än genomsnittet i Sverige.

I Rambolls bullerutredning hänvisar man till beräkningarna i trafikutredningen som uppger ett trafikflöde på 2 000 2 200 fordonsrörelser i dagsläget förbi dessa fastigheter. Trafikalstringen beräknas uppgå till 3 700 3 900 fordonsrörelser efter att är bebyggt, vilket enligt kalkylen innebär en ökning med ca 85 %. Använder man uträkningen som han har gjort för de ca 140 villor som har anknytning till Mellanvångsvägen kommer man fram till att istället för 2 000 2 200 fordonsrörelsen är det ca 800 fordonsrörelsen. Adderar man sedan de ca 1 700 fordonsrörelserna som beräknas generera blir det en ökning med 115 %. Avvikelsen är ca 30 %.

85 %. Trafiken ökar till följd av utbyggnaden av planförslaget och att Norrevångsvägen kan användas som genomfart från Högs byväg/Ådalsvägen. Detta skulle medföra en ljudnivåökning på cirka 3 dB(A). Som utgångspunkt medför en dubblering av trafiken att ljudnivån ökar med cirka 3 dB. Detta är en relativt stor ökning av trafikbuller och bedöms medföra en väsentlig ökning av störningen. En

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

förenklad beräkning visar på att ljudnivåerna väntas uppgå till som högst cirka 55 dB(A) vid dessa bostäder."

55 dB(A) är precis gränsvärdet för Naturvårdsverkets riktvärden för nyare befintlig miljö vilket då bör innebära att det med stor sannolikhet riskerar att överstiga gränsvärdet om beräkningen görs utifrån det 30 % högre trafikflöde som ovan påvisats.

Kävlinge kommun har sedan 2019 kännedom om ovan frågeställning men ser inte detta som ett problem och uppger på flera ställen bland annat i samrådsredogörelsen 2022-03-14: spårtrafik vid befi övervägas för befintlig bebyggelse

gäller 65 dB(A) vid fasad

inga betydande fysiska förändringar av vägarna, befintlig bebyggelse längs dessa vägar ska betraktas som en befintlig miljö, då gäller 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad som nivå där åtgärder bör övervägas. Denna ljudnivå överskrids inte vid

Det kan stämma för merparten av bebyggelsen utmed Ådalsvägen men inte för befintlig bebyggelsen utmed Mellanvångsvägen som är uppförd 2004 2005 utefter detaljplan utfärdad under 2001 då Naturvårdsverkets vägledning Riktvärde för buller från väg och spårtrafik vid befintliga bostäder rev. juni 2017 uppger att ett riktvärde på 55 dB(A) gäller för så kallad nyare befintlig miljö.

Det planerade utbyggnadsområdet har under utredningens gång ändrats i storlek och utformning och därmed vägnätet. Ursprungligen planerades lokalgatan för genomfart genom bostadsområdet och då med goda förutsättningar att göra vägsträckningen mindre attraktiv för ren genomfartstrafik. I det aktuella

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

planförslaget är nu gatan placerad utanför bostadsområdet utformad som en ca 700 meter lång raksträcka vilket skapar större påverkan på befintlig miljö samt bör ställas större utmaningar att motverka genomfartstrafik.

I samtliga trafikutredningar som har skapats under utredningen är bedömningen likvärdig, trots att vägsträckningen väsentligt har ändrats, att ungefär 700 bilar per dygn från väg 1137 bedöms åka via den nya förbindelsen.

Samtidigt med arbetet med detaljplanen har även Kävlinge kommun tagit fram en ny översiktsplan för hela kommunen där det går att läsa att sammankopplingen av Mellanvångsvägen och Norrevångsvägen planeras att ingå i det övergripande vägnätet i framtiden, alltså där trafikutredningen skriver att framkomligheten ska värnas. Denna observation har kommunicerats med planarkitekten med önskemål om ett förtydligande av hur kommunen resonerar runt dessa dubbla budskap samt varför kommunen inte vill ta ett helhetsbegrepp för trafiksituationen utan behandlar detaljplanen som ett isolerat projekt. Återkopplingen från planarkitekten har varit att det i detaljplanen inte finns möjlighet att reglera vilka trafikföreskrifter som ska gälla och man kan då inte besluta om åtgärder alternativt förbud gällande genomfartstrafik.

Om detaljplanen för m.fl. ska realiseras bör det initialt göras en ny bedömning i det kommunala planeringsunderlaget avseende jordbruksmark utifrån dagsaktuell situation och fakta samt en ny trafik- och bullerutredning utifrån de verkliga förutsättningar och riktvärden som gäller.

Kävlinge kommun har i yttrande anfört huvudsakligen följande. Syftet med detaljplanen är att inom planområdet skapa förutsättningar för bostäder, skola, förskola och idrottshall. Detaljplanen innebär bland annat att området bebyggs med cirka 300 bostäder, en förskola med plats för cirka 120 barn och en skola för 500 elever i årskurs F-6. Inom skolområdet ryms även en idrottshall. Detaljplanen innehåller även 2,3 ha parkmark som både möjliggör dagvattenhantering men som även utformas som parkmiljö med möjlighet till

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

rekreation och lek för boende i området. En ny bilvägskoppling föreslås mellan Norrevångsvägen och Mellanvångsvägen. Därutöver föreslås en ny gång- och cykelväg längs Norrevångsvägen och cirka 4,3 hektar gatumark som utformas som lokalgator och gångfartsgator för blandade trafikslag. Intentionen är att skapa en attraktiv småstadsmiljö med bebyggelse och gaturum i mänsklig skala där de offentliga rummen som gator, parker och platser ger goda förutsättningar för ett socialt liv i stadsdelen. Eftersom större delen av planområdet idag används som jordbruksmark medför planens genomförande att jordbruksmark ersätts med bebyggelse.

Detaljplanen överensstämmer med Kävlinge kommuns översiktsplan, ÖP 2040,

för planerad bostadsbebyggelse. Detaljplanen överensstämmer även med den kommunomfattande översiktsplanen från 20

inleddes när ÖP 2010 var gällande. När detaljplanen antogs av kommunfullmäktige hade ÖP 2040 antagits och ersatt ÖP 2010.

Jordbruksmark Då större delen av planområdet idag används som jordbruksmark medför planens genomförande att jordbruksmark ersätt med bebyggelse. Klagandena har gjort gällande att förutsättningarna för att ianspråkta jordbruksmark inte är uppfyllda. Kommunen delar inte den uppfattningen. Sveriges kommuner har ett ansvar för bostadsförsörjningen och måste skapa förutsättningar för kommuninvånare att leva i goda bostäder. Kommunen har de senaste 20 åren haft en årlig befolkningstillväxt på cirka 1,35 procent, och räknar med en genomsnittlig årlig befolkningsökning på mellan 1,5 1,7 procent fram till år 2040. Detta motsvarar en årlig befolkningstillväxt på cirka 600 personer, vilket innebär att antalet invånare i kommunen förväntas öka med cirka 13 000 personer till år 2040. Befolkningstillväxten ger upphov till ett behov på cirka 6 500 nya bostäder fram till år 2040, vilket innebär ett årligt bostadsbehov på cirka 325 bostäder. Kommunen är emellertid en del av en regional bostadsmarknad där det råder generell bostadsbrist,

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

något som bland annat bekräftats av beräkningar genomförda av Länsstyrelsen i Skåne. Det årliga bostadsbyggandet, som låg på under 200 bostäder per år mellan år 2014 2020, måste således öka för att motsvara befolkningsmålet.

Klagandena har framför att bostadsbehovet som råder i Löddeköpinge, är tillgodosett genom antagna detaljplaner, pågående detaljplaner som förväntas bli antagna och de ytterligare områden för bostäder i Löddeköpinge som pekas ut som förtätning i ÖP 2040. Kommunen delar inte denna uppfattning och menar att den delvis bygger på en missuppfattning att varje ny bostad beräknas rymma 2,4 personer. I kommens årliga underlag avseende befolkningsprognos är utgångspunkten att lägenheter i flerbostadshus beräknas rymma färre personer (1,7 personer per hushåll) och småhus något fler (2,9 personer per hushåll). Eftersom huvuddelen av bostäderna i förtätningsprojekten planeras som flerbostadshus stämmer alltså inte klagandenas antaganden.

Klagandena hänvisar även till kommunens förtätningsstrategi från 2017, vars syfte var att visa var och hur kommunen vill förtäta fram till 2035. Förtätningsstrategin innehåller en schematisk analys av potentialen för förtätning som kommunen sedan arbetat vidare med och arbetat in i ÖP 2040. Förtätningsstrategin utgick från en GIS-baserad analysmodell som identifierade ytor med drivkrafter för förtätning respektive ytor med begränsning för förtätning. Därefter överlagrades samtliga identifierade ytor och en uppskattning av förtätningspotentialen gjordes. Överlagringen gjordes så att starka drivkrafter (som närhet till kollektivtrafik) kunde motivera ny bebyggelse, även om det fanns starka begränsande faktorer. Kommunen vill därmed tydliggöra att förtätningsstrategins kartor inte kan läsas som exakta områden eller bostäder där det gjorts en analys av målkonflikter och lämplighet i genomförande. Förtätningsstrategin skulle fungera som vägledning och inspiration för hur den nya bebyggelsen kunde bidra till kommunens mål om en bättre och mer hållbar boendemiljö och är inte på något sätt ett slutligt och exakt ställningstagande i frågan om hur olika områden skulle förtätas. Förtätningsstrategin har varit ett värdefullt underlag till ÖP 2040 där ställningstagandena avseende områden lämpliga för förtätning har tydliggjorts.

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

Kommunen har i processen med ÖP 2040 tagit fram en strategisk miljöbedömning inklusive en miljökonsekvensbeskrivning som kommunen är skyldig att ta fram enligt PBL och miljöbedömningsförordningen när en ny kommunövergripande översiktsplan tas fram. Det var en process som skedde löpande med översiktsplanearbetet och där ett avgränsningssamråd skedde med Länsstyrelsen. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs och värderas olika alternativ inklusive nollalternativ. En redogörelse för de olika alternativen och dess konsekvenser återfinns som del 3 i ÖP 2040. Vid bedömningen av de olika alternativen konstateras att det

tillsammans med de planförhållanden som gäller idag) inte täcker det projekterade bostadsbehovet. Kommunens inriktning är därmed att behovet av bostäder främst ska tillgodoses genom förtätning av befintlig bebyggelse. På landsbygden avses mindre kompletteringar genom förtätning inom befintlig bystruktur och i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper. Att enbart tillgodose behovet av bostäder genom förtätning har emellertid inte ansetts lämpligt och tillräckligt. Detta skulle nämligen innebära att grönytor riskerar att tas í anspråk på ett sådant sätt att tillräckliga ytor för rekreation och dagvattenhantering inte skulle rymmas inom tätorterna och att bebyggelsen skulle ges en skala och täthet som riskerar att få en negativ påverkan på stadsbild och kulturmiljö. Kommunen har, mot bakgrund härav, bedömt det som nödvändigt att även bygga ut och utveckla befintliga orter på jordbruksmark.

Kommunens bedömning är att det i Löddeköpinge finns ungefär lika stort behov av bostäder i småhus och flerbostadshus. Bostadsformerna fyller olika funktion för olika grupper i samhället, framför allt med koppling till inkomstnivå och ålder. Det innebär att småhusen även framöver har en viktig roll i nyproduktionen av bostäder. I de centrala förtätningsprojekt som identifierats och pekas ut i ÖP 2040 i Löddeköpinge är kommunens bedömning att det inte är möjligt att i någon större omfattning planera för småhus utifrån bland annat storleken på områdena, deras lokalisering samt kringliggande bebyggelsestruktur. Det är även kommunens bedömning att de detaljplaner som är pågående och de områden som pekas ut som förtätning inom ramen för ÖP 2040 inte är tillräckliga för att täcka behovet av bostäder i Löddeköpinge. För att säkerställa en god markanvändning vid utbyggnad

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

krävs en tätare struktur för områden med småhus än vad som tidigare har varit normen, vilket säkerställs genom planbestämmelser om minsta antal lägenheter och minsta fastighetsstorlek i detaljplanen.

För att ovanstående redogörelse ska kunna ses i ett större sammanhang ska även framhållas att kommunen i ÖP 2040 har gjort noggranna överväganden beträffande vilken jordbruksmark som ska tas i anspråk för bebyggelse inom kommunen. Arbetet med detaljplanen påbörjades utifrån ÖP 2040, men detaljplanen har i processen med ÖP 2040 värderats och bedömts utifrån lämplighet. I ÖP 2040 presenteras vilka områden kommunen bedömer som lämpliga att bebygga inom planperioden och en redogörelse för dess konsekvenser. Det innebär att Lödde Öster pekas ut som ett utbyggnadsområde i ÖP 2040, liksom det gjorde i ÖP 2010. I ÖP 2010 låg det sammanlagt cirka 550 hektar utbyggnads- och utredningsområde för bostäder på jordbruksmark. I ÖP 2040 är det 250 hektar, det vill säga att inom ramen för det arbetet har kommunen medvetet mer än halverat antalet hektar på jordbruksmark. Enligt ÖP 2040 ska bostadsbebyggelse därför i första hand ske genom förtätning av befintlig bebyggelse och endast 2,5 procent av kommunens jordbruksmark tas i anspråk för sådant ändamål. I ÖP 2010 var en betydligt större areal utpekad och en avsiktlig minskning av det totala ianspråktagandet av jordbruksmark i kommunens har alltså möjliggjorts genom ÖP 2040. Kommunen har därmed prioriterat förtätning i stor utsträckning. De områden som är kvar i ÖP 2040 har prioriterats utifrån närhet till kollektivtrafik, bostadsbyggande och samhällsservice samt att då också bygga tätare inom de områden som planeras. I Löddeköpinge har från ÖP 2010 till ÖP 2040 två större områden på jordbruksmark tagits bort. Den nu aktuella detaljplanen är det enda större utbyggnadsområde på jordbruksmark för orten. Resten är förtätning inom befintlig bebyggelsestruktur. Överväganden som framförs i ÖP 2040 ska beaktas även inom ramen för bedömningen av detaljplanen.

Löddeköpinge som är kommunens näst största ort med cirka 7 400 invånare har ett strategiskt läge med goda kommunikationer till Malmö. Därutöver har Löddeköpinge centrum de senaste åren genomgått en förnyelseprocess och

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

utveckling pågår för en mer levande och attraktiv mötesplats och en framväxande småstadskaraktär. Detaljplanen skapar förutsättningar för cirka 250 300 bostäder uppdelat på friliggande hus, parhus, radhus och flerbostadshus. Detaljplanen bidrar till en variation av boendetyper, vilket skapar förutsättningar för människor med olika förutsättningar att bosätta sig inom kommunen. Planområdet ligger kollektivtrafiknära med närhet till busshållplatser för resor till Kävlinge, Lund, Malmö och andra orter. Kommunen satsar i samverkan med Skånetrafiken på förbättrad kollektivtrafik till Löddeköpinge och har även genomfört en omdragning av flera busslinjer genom orten, för att underlätta arbets- och skolpendlingen för boende i Löddeköpinges östra delar.

Genomförandet av den bostadsbyggnation som följer av detaljplanen innebär att jordbruksmark måste tas i anspråk. Kommunen anser emellertid att den utbyggnad av bostäder som detaljplanen möjliggör utgör ett väsentligt samhällsintresse i den mening som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken. En sådan bedömning är väl förenlig med förarbeten, vari det framgår att bostadsbehovet utgör ett exempel på ett allmänintresse till förmån för vilket jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse. Att bostadsändamål ska anses utgöra ett väsentligt samhällsintresse inom ramen för 3 kap. 4 § miljöbalken är vidare förenligt med praxis på området. Det ska även framhållas att länsstyrelsen har möjlighet att yttra sig över ett planförslag om det inte anses uppfylla bestämmelserna som återfinns i miljöbalken och PBL. Länsstyrelsen i Skåne inkom med synpunkter under den inledande delen av detaljplaneprocessen beträffande ianspråktagandet av jordbruksmark. Länsstyrelsens synpunkter var dock framför allt avseende riksintresse, kulturmiljö, landskapsbild och siktlinjer, vilket medförde att kommunen gjorde en analys och omarbetning av planförslaget. Länsstyrelsen har därefter inte haft något att erinra under planprocessens avslutande granskningstillfälle, vilket talar för att kommunen gjort en korrekt bedömning i förhållande till 3 kap. 4 § miljöbalken.

Det väsentliga samhällsintresset, dvs bostadsbehovet, kan inte tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. ÖP 2040 förespråkar förvisso förtätning framför att bebygga jordbruksmark, men förtätning av sådan redan ianspråktagen mark är inte

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

tillräcklig för den bostadsutbyggnad som krävs för att möta prognostiserad befolkningstillväxt. Utbyggnadsområden i ÖP 2040 och framtagen detaljplan möjliggör en utbyggnad som på sikt ska bidra till att uppfylla kommunens bostadsbehov. Ytterligare mark måste således tas i anspråk. Eftersom huvuddelen av kommunens yta, liksom den mark som omger Löddeköpinge, består av jordbruksmark är det inte möjligt att tillgodose bostadsbehovet genom att ianspråkta mark som inte utgör jordbruksmark. Kommunen har, mot bakgrund härav beslutat att detaljplanelägga området med utgångspunkt i att området ska planläggas med en hög täthet i bebyggelsen.

Mot bakgrund av ovanstående kan det konstateras att ianspråktagandet av jordbruksmark som möjliggörs genom detaljplanen är förenligt med 3 kap. 4 § miljöbalken. Det främsta skälet för detta är att jordbruksmarken tas i anspråk för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse, dvs. bostadsbehovet i kommunen, som inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.

Skola, förskola och rekreation Utöver byggnation av bostäder möjliggör detaljplanen uppförandet av en skola för 500 elever i årskurs F-6, en förskola med plats för cirka 120 barn och en idrottshall inom skolområdet. Eftersom den prognostiserade befolkningsökningen ger upphov till ett behov av såväl förskoleplatser som grundskoleplatser anser kommunen detta vara mycket positivt. Därtill innehåller detaljplanen 2,3 hektar parkmark som både möjliggör dagvattenhantering men som även utformas som parkmiljö med möjlighet till rekreation och lek för boende i området. Att tillgodose kommuninvånarnas behov av grund- och förskolor måste, liksom att tillgodose bostadsbehovet, anses utgöra samhällsviktiga funktioner som motiverar ett ianspråktagande av jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Av förarbeten framgår vidare att rekreationsintressen utgör exempel på väsentliga samhällsintressen som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken.

Kommunen har sett på alternativa lokaliseringar för uppförandet av en ny skola, förskola och idrottshall, och konstaterat att det inte är möjligt att genomföra en

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

sådan utbyggnad inom de förtätningsområden som finns i Löddeköpinge. Den ytan finns inte tillgänglig, utan ny mark måste därmed tas i anspråk. Under planprocessens gång har bedömningen gjorts att planområdet som består av jordbruksmark är den enda möjliga lokaliseringen. Behovet av förskole- och skolplatser samt rekreationsintressen kan således inte tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.

Trafik och buller Detaljplanen innehåller en ny vägkoppling och gång- och cykelväg längs Norrevångsvägen och cirka 4,3 hektar gatumark som utformas som lokalgator och gångfartsgator för blandade trafikslag. Därutöver innebär detaljplanen att de större gatorna i området utformas med separat gång- och cykelväg samt trädplantering och trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Målsättningen är att skapa en trafikstruktur som hänger väl samman med och stöttar den struktur och de kvalitéer man vill skapa inom området.

Strukturen inom planområdet bygger på uppsamlingsgator, lokala fördelar samt kvartersgator. Uppsamlingsgatorna utgör gator som leder ut till huvudgatunätet utanför området, medan de lokala fördelarna leder ut trafiken från bostadskvarteren till uppsamlingsgatorna. Bland annat kommer Norrevångsvägen enligt föreslagen struktur att fungera som en uppsamlingsgata, till och från området, för samtliga trafikslag. För en trivsam boendemiljö föreslås hastigheterna i området begränsas till 30 km/h. För att hålla nere hastigheterna föreslås även hastighetsdämpande åtgärder i de korsningar där lokala fördelare ansluter till uppsamlingsgatan, samt där cykelnätet korsar uppsamlingsgatorna.

Klagandena har framfört att detaljplanen kommer alstra för mycket trafik och för höga bullernivåer. Kommunen delar inte denna bedömning. Därutöver har klagandena inkommit med synpunkter på de trafik- och bullerutredningar som tagits fram under planarbetet.

Sid 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

För att bedöma den effekt detaljplanen kan antas få i trafikhänseende har Ramboll tagit fram en trafikutredning, daterad 2021-04-20. Trafikutredningen utgör en uppdaterad version av den trafikutredning som genomförts tidigare under planarbetet. Kommunen är av uppfattningen att trafikutredningen är korrekt och fackmässigt utförd och att den är tillräcklig för att belysa rådande och kommande trafikförhållanden för planområdet.

Av trafikutredningen framgår att detaljplanen kan förväntas alstra cirka 2 500 2 800 bilresor per dygn. Med grund i denna prognos, och hur biltrafiken fördelas utanför planområdet, konstateras att den södra delen av Norrevångsvägen förväntas belastas av cirka 2 350 fordon per dygn medan den östra delen av Mellanvångsvägen bedöms belastas av 1 700 fordon per dygn. Därutöver anges att den lokala fördelaren, som leder trafik från de sydöstra delarna av planområdet, förväntas belastas av cirka 1 100 1 600 fordon per dygn. Övriga kvartersgator förväntas som mest belastas av upptill 300 bilar per dygn.

I trafikutredningen utreds även hur den trafikökning detaljplanen bedöms ge upphov till kan tänkas påverka vägar utanför planområdet. Slutsatsen som nås är att tillskottet från planområdet är litet i förhållande till den allmänna trafikutvecklingen. Vad gäller Mellanvångsvägen beräknas tillskottet från planområdet bli cirka 1 700 bilar per dygn, innebärande att biltrafiken skulle öka till cirka 4 200 bilar per dygn efter detaljplanens genomförande. År 2030 prognostiseras antalet bilar på vägen uppgå till 5 200 bilar per dygn. Vidare bedöms trafikökningen från planområdet resultera i en nästan försumbar trafikökning på den västra delen av Ådalsvägen. Till följd av en allmän ökning av biltrafik på vägnätet förväntas emellertid högre värden år 2030 trafikökningen från planområdet bedöms dock bli nästan försumbar. Avslutningsvis visar trafikprognosen för år 2030 att trafiken genom Högs by ökar från nuvarande 5 000 till 8 000 bilar per dygn. Trafiken från planområdet står emellertid endast för liten del (ca 2 %) av den totala trafiken.

Sid 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

Buller I samband med framtagandet av detaljplanen har Ramboll även tagit fram en bullerutredning, daterad 2021-06-23. Kommunen anser att bullerutredningen, liksom trafikutredningen, är korrekt och fackmässigt utförd samt på ett fullgott sätt belyser rådande och framtida bullerföhållanden. Slutsatsen som står i bullerutredningen är att planförslaget uppfyller de krav som återfinns i trafikbullerförordningen (2016:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader.

Vad gäller befintlig bebyggelse konstateras i bullerutredningen att detaljplanen inte medför några betydande fysiska ändringar på Mellanvångsvägen och Ådalsvägen och att trafikökningen på dessa gator inte i övrigt är sådan att den väsentligen påverkar ljudnivåerna. Mot bakgrund härav dras slutsatsen att bebyggelsen längs vägarna ska betraktas som en befintlig miljö, vilket innebär att ljuddämpande åtgärder bör övervägas vid 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad. Av bullerutredningen framgår att denna ljudnivå inte överskrids vid något hus längs Mellanvångsvägen eller Ådalsvägen.

Bebyggelse utmed Mellanvångsvägen bedöms få ekvivalenta ljudnivåer på knappt 45 50 dB(A) i markplan, och knappt 50 dB(A) på ovanvåning. Bebyggelse längs Ådalsvägen förväntas vidare få drygt 55 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad. Eftersom Norrevångsvägen, till skillnad från Mellanvångsvägen och Ådalsvägen, kommer genomgå omfattande förändringar ska ett riktvärde på 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad tillämpas i relation till denna gata. I bullerutredningen konstateras att angiven ljudnivå överskrids vid ett hus i korsningen mot Ådalsvägen, och att någon typ av bullerskyddsåtgärd kan övervägas med anledning därav. I övrigt visar genomförda beräkningar inte något ytterligare åtgärdshov för befintlig bebyggelse längs Ådalsvägen.

I samband härmed ska noteras att det av klagandena har framförts att även bebyggelsen längs Mellanvångsvägen ska klassificeras som nyare befintlig miljö för vilken ett riktvärde på 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå ska tillämpas. Kommunen vidhåller att bebyggelsen ska klassificeras som äldre befintlig miljö, i enlighet med

Sid 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

bullerutredningen. För det fall mark- och miljödomstolenskulle anser att bebyggelsen alltjämt utgör nyare befintlig miljö, och ljuddämpande åtgärder därmed bör övervägas vid 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå, ska dock framhållas att genomförda beräkningar visar att denna ljudnivå inte överskrids vid något hus längs Mellanvångsvägen.

Vidare framgår av bullerutredningen att den nya bebyggelsen som avses uppföras inom planområdet ska bedömas enligt de riktvärden som följer av trafikbullerförordningen, 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad. Eftersom ljudnivån inom planområdet inte beräknas överskrida riktvärdet vid någon plats dras slutsatsen att byggnader och planlösningar kan utformas utan hänsyn till buller.

Slutsats Mot bakgrund av ovanstående kan viss ökning av biltrafiken inom det aktuella området konstateras till följd av detaljplanens genomförande. Kommunen anser emellertid, med stöd av trafikutredningen, att konsekvensen för befintliga bostäder är måttlig och att huvuddelen av bostäderna inom Mellanvången inte kommer att beröras. Boende utmed Mellanvångsvägen kommer förvisso märka av en ökad biltrafik i samband med att vägen ansluts till planområdet, och boenden längs Norrevångsvägen bedöms märka av ett ökat trafikflöde till följd av den nya anslutningen till Högs byväg. Kommunen har emellertid gjort bedömningen att intresset av att tillgodose behovet av kommuninvånarnas behov av bostäder, skoloch förskoleplatser samt möjlighet till rekreation vägen tyngre än intresset av minskad trafik längs Mellanvångsvägen och Norrevångsvägen.

Bullerutredningen visar att tillämpliga riktvärden för trafikbuller endast överskrids vid ett hus på Norrevångsvägen där någon form av bullerskyddande åtgärd kan övervägas men i övrigt uppfylls riktvärdena både i relation till den nya bebyggelsen inom planområdet och befintlig bebyggelse på Mellanvångsvägen och Norrevångsvägen.

Sid 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 2755-23 Mark- och miljödomstolen

Avslutningsvis ska anföras att länsstyrelsen, enligt 5 kap. 22 § PBL under granskningstiden för ett planförslag ska yttra sig om förslaget befaras innebära att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor på grund av ökad trafik är sådant som länsstyrelsen har att beakta inom ramen för denna prövning. Av 11 kap. 10 § PBL följer vidare att länsstyrelsen, inom tre veckor från det att en kommun har antagit en detaljplan, ska besluta om planen ska överprövas eller inte. Även i relation till denna bestämmelse ska länsstyrelsen överpröva kommunens antagandebeslut om den föreslagna detaljplanen kan antas innebära att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Att länsstyrelsen varken valt att inkomma med ett yttrande under granskningstiden eller överprövat kommunens beslut att anta detaljplanen bekräftar att detaljplanen varken ger upphov till bullerrelaterade hälsorisker eller en ökad risk för olyckor hänförliga till trafik. Kommunen delar länsstyrelsen bedömning. Denna omständighet och vad som i övrigt har anförts enligt ovan visar sammanfattningsvis att detaljplanen är lämplig i såväl trafik- som bullerhänseende. Klagandenas synpunkter vad gäller trafik och buller ska således lämnas utan avseende.