P 15474-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommuns beslut den 23 januari 2024 (dnr SBN 2023-002802) att förelägga om klippning av siktskymmande växtlighet på fastigheten i Göteborgs kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 15474-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun (nämnden) har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut om åtgärdsföreläggande gällande siktskymmande växtlighet. I andra hand har nämnden yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska upphävas och ärendet återförvisas till domstolen för fortsatt handläggning.

har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nämnden har i huvudsak anfört följande.

Mark- och miljödomstolen avgjorde målet utan att ge nämnden möjlighet att bemöta överklagandet innan målet avgjordes. Inget av undantagen från skyldigheten att ge motparten tillfälle att yttra sig var tillämpligt. Underlåtelsen att kommunicera motpartens överklagande utgör ett rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång.

Mark- och miljödomstolen har felaktigt utgått från att nämndens beslut fattats med

hemsida. Genom att domstolen hänvisade till och tillämpade den tekniska handboken har domstolen tagit in nytt material i målet. Domstolen kommunicerade inte underlaget med nämnden innan målet avgjordes. Om nämnden hade fått möjlighet att yttra sig hade nämnden kunnat informera domstolen om att det intagna underlaget inte varit en del av nämndens bedömning och att det saknar relevans för bedömningen av förutsättningarna i 8 kap. 15 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Av processekonomiska skäl bör rättegångsfelen kunna avhjälpas genom en prövning i sak hos Mark- och miljööverdomstolen utan att målet återförvisas till mark- och miljödomstolen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 15474-24

Skymd sikt kan enligt praxis utgöra betydande olägenhet enligt PBL. Nämnden är av uppfattningen att bestämmelsen är tillämplig på alla trafikanter som rör sig i trafiken, även cyklister, gångtrafikanter, rullstolsburna och alla andra som uppehåller sig på vägen eller i terrängen.

Nämnden har i sin utredning av ärendet varit på platsen och dokumenterat förhållandena. Nämnden bedömer utifrån platsbesöket att sikten är skymd framför allt för gående trafikanter som närmar sig korsningen. Gående behöver ta ett steg ut i vägbanan för att se om det kommer trafik från vänster. Motsvarande förhållande råder för den som kör ett fordon på gatan genom att föraren inte ser en fotgängare förrän denna gått ut i körbanan.

har anfört följande.

Han förstår inte varför han ska klippa ner häcken. Vid flera tidigare tillfällen har det beslutats att han inte behöver klippa den. Nu avvaktar han sista steget i processen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan om rättegångsfel i mark- och miljödomstolen

Enligt 15 § lagen (1996:242) om domstolsärenden ska, om det i ärendet finns en motpart, denne ges tillfälle att svara inom en viss tid. Undantag kan bl.a. göras om det saknas anledning att anta att ärendet till någon del kommer att avgöras till motpartens nackdel. Enligt 22 § samma lag får ett ärende inte avgöras utan att den som är part har fått kännedom om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än parten och har fått tillfälle att yttra sig över uppgiften. Bestämmelsen anger också under vilka omständigheter domstolen får avgöra ett mål utan att iaktta kommuniceringsplikten.

Mark- och miljödomstolen har tagit in nytt material i målet genom att hänvisa till och tillämpa en teknisk handbok som inte har åberopats av part eller annars förekommit i tidigare instanser. Domstolen har därefter avgjort målet utan att låta nämnden yttra sig över det inhämtade materialet. Domstolen har överhuvudtaget inte gett nämnden

SVEA HOVRÄTT DOM P 15474-24

möjlighet att inkomma med svar i målet. Något giltigt skäl för detta har inte framkommit. Bristerna i handläggningen innebär att det förekommit rättegångsfel i mark- och miljödomstolen.

Nämnden har fått tillfälle i Mark- och miljööverdomstolen att bemöta vad motparten anförde i mark- och miljödomstolen samt yttra sig över det av domstolen intagna materialet. Rättegångsfelen har därmed avhjälpts. Det finns således inte skäl att återförvisa målet till mark- och miljödomstolen.

Frågan om betydande olägenhet för trafiken

Frågan är om nämnden haft fog för sitt beslut att meddela ett föreläggande i fråga om växtligheten på fastigheten .

En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer, se 8 kap. 15 § PBL. Omfattande växtlighet kan försämra sikten i gatukorsningar, vilket kan öka risken för olycksfall eller skapa betydande olägenheter för trafiken. Göteborgs kommun har riktlinjer för hur växtlighet på hörntomter vid gatukorsningar bör skötas för att åstadkomma en säker trafikmiljö. Av dessa framgår att växtlighet inte ska vara högre än 80 centimeter över gatunivån i en sikttriangel som sträcker sig minst tio meter åt vardera håll. Sådana riktlinjer är sedan lång tid vanliga i landets kommuner.

Av utredningen i målet framgår att häcken på fastigheten är högre än 80 centimeter över gatunivån inom en sikttriangel om tio meter åt varje håll från hörnet vid Gertruds gata och Annikas gata. Nämnden har besökt platsen och bedömt att växtligheten skymmer sikten för trafiken så att den utgör en betydande olägenhet enligt 8 kap. 15 § PBL. Enligt nämnden finns det därför skäl för att förelägga att klippa häcken så att en sikttriangel uppnås.

Vid bedömningen av om det är fråga om en betydande olägenhet för trafiken måste hänsyn tas till alla slag av trafikanter som förekommer på platsen. Mark- och miljööverdomstolen anser att det inte finns någon anledning att ifrågasätta nämndens

SVEA HOVRÄTT DOM P 15474-24

bedömning att växtligheten utgör en betydande olägenhet för trafiken. Därtill anser Mark- och miljööverdomstolen att den sikttriangel som avses i föreläggandet är lämpligt placerad med hänsyn till olika slag av trafikanter och förhållandena på platsen. Nämndens föreläggande ska därför fastställas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Mikael Hagelroth, referent, tekniska rådet Johan Hjalmarsson samt hovrättsrådet Catharina Adlercreutz.

Föredragande har varit Sofia Gunnarsson.

Sid 1 (4) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 4734-24 Mark- och miljödomstolen 2024-10-29 meddelad i Vänersborg

KLAGANDE

MOTPART Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 30 september 2024 i ärende nr 34193-2024, se bilaga 1 SAKEN Åtgärdsföreläggande om klippning av siktskymmande växtlighet på fastigheten i Göteborgs kommun DOMSLUT Med ändring av länsstyrelsens beslut upphäver mark- och miljödomstolen Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommuns beslut den 23 januari 2024 (dnr SBN 2023¬002802) gällande åtgärdsföreläggande om klippning av siktskymmande växtlighet på fastigheten i Göteborgs kommun.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4734-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun (nämnden) beslutade den 23 januari 2024 (dnr SBN 2023¬002802) att förelägga och , så som tomträttsinnehavare, att senast en månad efter att beslutet vunnit laga kraft, ha vidtagit åtgärd genom att klippa ned växtligheten till en höjd om högst 80 cm ovan gatunivå inom i beslutet redovisad sikttriangel på fastigheten .

överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen), som den 30 september 2024 beslutade att avslå överklagandet.

YRKANDEN M.M. har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att föreläggandet om klippning av växtlighet ska upphävas. Han har som grund för sitt yrkande anfört i huvudsak samma omständigheter som inför länsstyrelsens prövning.

DOMSKÄL Utgångspunkten för nämndens föreläggande är målet att upprätthålla en god trafiksäkerhet i bostadsområdet. Med stöd av Göteborgs stads webbpublicerade gatusidan 10 meter har nämnden specificerat kravet på siktfrihet i föreläggandet med en skiss i bilaga 1, som utvisar vilken del av aktuell häck som behöver trimmas.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4734-24 Mark- och miljödomstolen

I Teknisk handbok redovisas vilken siktfrihet man vill uppnå genom en vinkelrät Tkorsning med två gator av kontinuerlig bredd.

Korsningen där Gertruds gata möter Annikas gata är inte likvärdig med exempelkorsningen och detta utgör enligt domstolen skäl att grunda behovet av siktfrihet på faktiska omständigheter, på ett sådant sätt att en siktfrihet som är likvärdig med exempelkorsningen i vägledningen uppnås.

Gertruds väg möter Annikas väg i en vinkel som medför att all trafik som kommer mot korsningen behöver svänga omkring 120 grader för att fortsätta på någon av de två alternativa vägarna. Ur siktsynvinkel är detta mer gynnsamt än en rätvinklig korsning. Korsningen omgärdas på samtliga tre håll av häckar eller staket som alla är avrundade med relativt stora radier, vilket medför att en cirkel med en diameter

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4734-24 Mark- och miljödomstolen

omkring 15 meter kan inskrivas innanför staket och häckar en cirkel inom vilken det således råder helt fri sikt.

Från en punkt på Gertruds gata i höjd med sikttriangelns inre hörn och mitt i körfältet är den fria sikten mot Annikas gata i nordost ca 18 meter. Motsvarande sträcka av fri sikt i vägledningsexemplet är även den ca 18 meter. Se princip ovan i bilden. Domstolen konstaterar att den fria sikten kan bedömas vara likvärdig.

Sikttriangeln i metoden är ett generellt instrument som kommer att ge vissa variationer vad gäller den fria sikten beroende på gatornas bredd, höjdförhållanden, gatornas inbördes vinklar med flera förhållanden. Sammanfattningsvis råder en fri sikt i korsningen Gertruds väg och Annikas väg som motsvarar kommunens egen policy vilken får anses ha stöd i domstolspraxis och nämnden har därför inte haft fog för att förelägga att klippa häcken. Vad som förekommit i målet angående en ramp i gångbanan och dess nyligen ändrade läge ändrar inte domstolens bedömning. Med ändring av länsstyrelsens beslut ska därför nämndens beslut gällande åtgärdsföreläggande om klippning av siktskymmande växtlighet på fastigheten upphävas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 19 november 2024.

Titti Heina Gunnar Åkerlund I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Titti Heina, ordförande, och tekniska rådet Gunnar Åkerlund. Föredragande har varit beredningsjuristen Charlotte Stenberg-Magnusson.