P 15658-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommuns beslut den 16 januari 2024 (dnr BN 2021-010291) att bevilja bygglov för tillbyggnad av flerbostadshus på fastigheten A med den justeringen att åtgärden inte avviker från gällande detaljplan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 15658-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fastighets Handelsbolaget Ömmern (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommuns beslut att ge bygglov för tillbyggnad av ett flerbostadshus på fastigheten A i Göteborgs kommun. Till stöd för sin talan har bolaget i huvudsak anfört följande. Bestämmelsen om fönstersättning i detaljplanen är tillämpbar om byggnaden ligger 4,5 meter från tomtgränsen men inte längre från densamma. Den aktuella balkongen ligger mer än 3 meter över mark och har en bredd på 1,26 meter. Den ingår vare sig i byggnadsarean eller öppenarean och ska inte beaktas vid bedömningen av hur långt från tomtgränsen som byggnadens fasad ligger. Ingen del av byggnadens fasad ligger därmed på 4,5 meters avstånd från tomtgränsen.

Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun har medgett bifall till överklagandet.

E.O. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom samt i huvudsak anfört följande till stöd för sin talan. Inga nya fönster får anordnas på byggnadens västra eller östra fasad. Balkongen utgör en del av fasaden och hamnar på ett avstånd om ca 4,1 meter från tomtgränsen. Bygglov kan därför inte beviljas.

L.L.R. och M.L.R. har förelagts att yttra sig över överklagandet, men har inte hörts av.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

För fastigheten gäller en stadsplan fastställd 1930 och som med stöd av övergångsbestämmelser gäller som detaljplan (17 kap. 4 § plan- och bygglagen [1987:10] och punkten 5 i övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen [2010:900]). Den huvudsakliga frågan i målet är om ansökt bygglov för tillbyggnad av flerbostadshus är förenlig med detaljplanens bestämmelse om huvudbyggnadens placering i förhållande till fastighetsgräns.

SVEA HOVRÄTT DOM P 15658-24

Mark- och miljööverdomstolen har i första hand att ta ställning till om den befintliga balkongen, som är tänkt att breddas med befintligt djup, ska anses påverka bedömningen av huvudbyggnadens placering. För det fall att balkongen bedöms vara en del av fasaden står det klart att byggnaden är placerad närmare tomtgräns än tillåtna 4,5 meter från tomtgräns. Om den inte gör det överstiger avståndet mellan fasad och tomtgräns 5 meter.

Vid bedömningen av vilken punkt på byggnaden som ska utgöra utgångspunkt för mätningen av byggnadens avstånd till gräns ska de byggnadsdelar som anses vara mätvärda vid beräkningen av byggnadsarean beaktas (se rättsfallet MÖD 2020:9). Enligt Svenska institutet för standarders skrift om Area och volym för byggnader (Svensk standard SS 21054:2020) ingår en utkragande byggnadsdel i byggnadsarean (dvs. den är mätvärd) om byggnadsdelens lägsta punkt är belägen lägre än 3,00 meter ovan mark och dess horisontella djup är större än 0,50 meter. Detsamma gäller om dess lägsta punkt är belägen mellan 3,00 meter och 5,00 meter ovan mark och dess framkant (exklusive hängrännor, räcken etc.) ligger mer än 1,50 meter utanför underliggande fasadliv.

I detta fall ligger balkongens lägsta punkt mellan 3,00 meter och 5,00 meter ovan mark medan dess framkant ligger mindre än 1,5 meter utanför underliggande fasadliv. Det innebär att balkongen inte är mätvärd vid beräkning av byggnadsarean. Den påverkar inte heller upplevelsen av byggnaden som helhet och ger inte någon väsentlig påverkan på användningen av underliggande mark. Sammantaget anser Mark- och miljööverdomstolen att balkongen inte ska ses som en del av huvudbyggnadens fasadliv. Utifrån den bedömningen står det klart att huvudbyggnaden är placerad mer än 4,5 meter från tomtgräns.

Enligt detaljplanen (4 § 2 mom.) är det tillåtet att anordna fönster till boningsrum, vid avstånd av 4,5 meter från tomtgräns, under förutsättning att fasadens längd är mindre än 14 meter och huvudbyggnadens höjd inte överstiger 6 meter. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens tolkning att planbestämmelsen innebär att den som vill utnyttja möjligheten att bygga så nära tomtgränsen som 4,5 meter får underkasta sig vissa begränsningar för att insynen mot grannen ska

SVEA HOVRÄTT DOM P 15658-24

begränsas. Eftersom huvudbyggnadens fasadliv i detta fall ligger längre från tomtgränsen än 4,5 meter blir därmed inte bestämmelsen om fönstersättning tillämplig och utgör inte något hinder mot att bevilja bygglov.

Mark- och miljööverdomstolen anser att det inte heller i övrigt framkommit något skäl att ändra byggnadsnämndens beslut. Det innebär att Mark- och miljööverdomstolen instämmer i underinstansernas bedömningar avseende att vinden på den befintliga bostadsdelen inte ska betraktas som våning och att åtgärden inte medför någon betydande olägenhet för grannarna. Överklagandet ska därför bifallas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Petra Bergman, referent, tekniska rådet Inger Holmqvist samt hovrättsrådet Frida Göranson.

Föredraganden har varit Sonja Rodhe.

Bilaga A

Sid 1 (8) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 2151-24 Mark- och miljödomstolen 2024-11-05 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande

Fastighets Handelsbolaget Ömmern

Motparter

1L.L.R.

2M.L.R.

3E.O.

4Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun Box 2554 403 17 Göteborg

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut 2024-05-07 i ärende nr 4199-2024, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för tillbyggnad av flerbostadshus på fastigheten A i Göteborgs kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet, dvs. ändrar inte länsstyrelsens beslut.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2151-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun beviljade den 16 januari 2023 (dnr BN 2021-010291) bygglov för tillbyggnad av flerbostadshus på fastigheten A. Besl utet överklagades till Länsstyrelsen i Västra Götalands län av E.O., L.L.R. och M.L .R.. Länsstyrelsen be-slutade den 7 maj 2024 att upphäva nämndens och avslå ansö kan om bygglov.

YRKANDEN M.M.

Fastighets Handelsbolaget Ömmern har yrkat att länsstyrelsens beslut ändras så att stadsbyggnadsnämndens beslut om bygglov blir gällande. Bolaget har anfört bl.a. följande till utveckling av sin talan.

Eftersom samtliga klagomål som har framförts av grannarna utöver det som behandlas i detta överklagande redogörs nu endast för motiven vad gäller den ”fönstersättning” som redovisats i bygglovsansökan.

Vid framtagandet av bygglovshandlingarna studerades olika alternativ för att tillva-r ata den ej utnyttjade byggrätt som finns på fastigheten A och göra det på ett sätt som tillgodosåg såväl miljökrav som de olika bestämmelser som finns angivna i detaljplanen. Bolaget konstaterade då, med ambitionen att uppfylla planens bestämmelse § 4, 2 mom Fönstersättning, och hålla sig inom det 14-meters längdmått på fasaderna mot grannarna som enligt bestämmelserna medger fönster, att bolaget för detta skulle behöva göra en tillbyggnad som var 4,5 meter bred och låg utmed byggnadens hela långsida ut mot gatan. För att tillvarata hela den kvarvarande byggrätten skulle tillbyggnaden dessutom behöva sträcka sig utmed hela den befintliga byggnadens fasad och ytterligare någon meter, fram till 4,5-meter från tomtgränserna till de båda grannfastigheterna. På så sätt skulle den sammanlängda ”längden” av befintlig byggnads gavlar + tillbyggnadens gavelfasad mot grannfastigheterna bli 14 meter och därmed uppfylla bestämmelsen för fönsterplacering. Efter att ha analyserat detta alternativ kom bolaget fram till att det var klart olämpligt, dels eftersom det skulle innebära att tillbyggnaden skulle hamna närmare

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2151-24 Mark- och miljödomstolen

grannfastigheternas tomtgränser än den befintliga byggnaden (eller, om tillbyggnaden minskades, hamna i samma husliv som den befintliga byggnadens gavlar), dels eftersom slutresultatet då skulle bli tveksamt, såväl estetiskt som funktionellt. För att uppfylla det som är bestämmelsen § 4, 2 moms egentliga syfte, att begränsa den störning som kan uppkomma mellan närboende grannar, valde bolaget därför att istället gestalta tillbyggnaden som den ser ut i bygglovhandlingarna, där tillbyggnaden på båda sidor dragits längre in på tomten, från tomtgränserna mot grannfastigheterna, och istället gjorts ett par meter längre ut mot gatan. Detta alternativ ansåg bolaget vara självklart mycket bättre, både med hänsyn till grannarna och att därför att gestaltningen blev betydligt mer tilltalande på ett sätt som också känns igen från hur andra byggnader från den tiden utformades.

Detta alternativ innebar att huset gavs ett mått på drygt 16 meter mot grannfastigheterna men uppfyllde alla bestämmelser i detaljplanen, förutom § 4, 2 mom.: ”Huvudbyggnads avstånd från gräns mot grannes tomt, där byggnad inte förlägges i tomtgräns, skall uppgå till minst 4,5 (fyra och en halv) meter ... vid sagda avstånd om 4,5 meter från tomtgräns må fönster till boningsrum anordnas, såframt längden av den mot tomtgränsen vettande fasaden är mindre än14 (fjorton) meter ...). Ovanstående formulering av reglerna för fönstersättning ... vid sagda avstånd om 4,5 meter från tomtgräns må fönster till boningsrum anordnas, såframt längden av den mot tomtgränsen vettande fasaden är mindre än 14 (fjorton) meter ... är till att börja med som något diffus. Den kan uppfattas som att det är vid just 4,5 meters avstånd från tomtgränsen som reglerna för fönstersättning gäller, men att de inte gäller vid t.ex. 7 meter från tomtgräns, som sökt tillbyggnad ligger. En sådan tolkning skulle kunna få som följd att bestämmelsen inte är tillämplig här överhuvudtaget, men bolaget lämnar den ändå bakom oss i det fortsatta resonemanget för att inte komplicera ärendet.

Huvudfrågan i fortsättningen gäller om sökt utformning tillgodoser själva syftet med bestämmelsen, som ju begränsar längden mot grannfastighet till 14 meter ifall bolaget vill sätta fönster på fasaden. Denna bestämmelses syfte är istället tillgodosett på följande sätt:

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2151-24 Mark- och miljödomstolen

· Dels genom att den del av fasaderna som har fönster (14 respektive 12 meter) rimligen inte kan ha större påverkan på grannarna än om själva fasaderna hade varit 14 respektive 12 meter långa och haft samma eller likande fönstersättning som den i ansökan (där 14 meter respektive 12 meter är fönstersatta.) Att byggnadens vägg i sig är ett par meter längre är helt i överensstämmelse med de bestämmelser som reglerar byggnadens area och utformning i övrigt och saknar helt betydelse för bestämmelsen gällande fönstersättning. · Dels genom att tillbyggnadens fasader ligger tillbakadragna till ca 7 meter från tomtgränserna mot grannarna på ömse sidor, jämfört med de 4,5 meter som planbestämmelserna medger. Detta bör rimligen vara till fördel för grannarna och minska risken för eventuella störningar. · Dels genom att länsstyrelsen har angett att ”Det aktuella området utgörs av ett tätbebyggt villaområde. Som framgår ovan är det vanligt förekommande med fönstersättning mot grannar. Detta är alltså något som man som boende i området har att räkna med. Enligt länsstyrelsens bedömning innebär den nu lovgivna åtgärden inte betydande olägenheter för klagandena.” · Sammantaget uppfyller den lösning vad gäller tillbyggnadens utformning som bygglovsansökan innehåller, väl syftet med bestämmelsens i 4 §, 2 mom.

Sammanfattningsvis uppfyller den utformning som byggnaden fått i bygglovsansökan och som även givits bygglov av Göteborgs Stad, syftet i § 4, 2 mom i detaljplanen, gällande fönstersättning, och därmed villkoren för bygglov. Härigenom kan det av Göteborgs Stad beslutade bygglovet åter träda i kraft.

Fastighets Handelsbolaget Ömmern har åberopat yttrande från arkitekten Kurt Axelsson som anfört bl.a. följande.

Vid upprättandet av detaljplaner är det angeläget att det övergripande huvudsyftet med varje detaljplan formuleras för att denna ska uppfylla de mål som kommunen anser skall gälla i varje aktuellt område. Huvudsyftet är sedan i sin tur avgörande för vilka bestämmelser som behöver formuleras för tillgodose detta syfte så långt det är möjligt och därigenom skapa de villkor som ska gälla vid utformningen av

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2151-24 Mark- och miljödomstolen

bebyggelsen. Att formulera sådana bestämmelser är ibland en svår uppgift, i synnerhet när det gäller komplicerade stadsmiljöer. I äldre, ännu gällande detaljplaner (stadsplaner) kan bestämmelserna ibland dessutom vara svåra att översätta till dagens verklighet vad gäller byggande.

Aktuell bestämmelse är § 4, 2 mom som anger ... ”Vid sagda avstånd om 4,5 meter från tomtgräns må fönster till boningsrum anordnas såframt längden av den mot tomtgränsen vettande fasaden är mindre än fjorton (14) meter och huvudbyggnadens höjd icke överstiger sex (6) meter.” Även om stadsplanen nästan är hundra år gammal kan vi ändå vara helt säkra på vilka syften som bestämmelsen är avsedd att uppfylla.

Till att börja med innehåller bestämmelsen ingen reglering av hur lång fasaden mot grannfastigheterna får vara. Byggnadens mått regleras istället av andra bestämmelser (avstånd till gata och fastighetsgräns, samt högsta tillåten byggnadsarea). Den föreslagna byggnaden uppfyller vad avser dessa mått de bestämmelser som gäller för detaljplanen med undantag av ett mindre överskridande vad gäller en balkong vilket medgivits av kommunen som mindre avvikelse för att tillgodose önskemål om tillgänglighet.

Eftersom den enda kvarvarande frågan således enbart gäller fönsterplacering, dvs. hur fönster ska få placeras en fasad som är 16 meter men som bara har en fönsterlängd som uppgår till 14 meter, kan syftet med en begränsning till 14 meter inte ha något som helst att göra med att huset i sig är längre.

Om syftet med bestämmelsen om fönsterplaceringen är att begränsa störningen mot grannfastigheterna kan det rimligen inte störa mer om fönstren fördelas på en fasadlängd om 14 meter på en 16 meter lång fasad än 14 meter på ett hus som är 14 meter långt. Syftet med begränsningen måste rimligen anses vara uppfyllt i de båda fallen. Formuleringen av bestämmelsen är dessutom något oklar eftersom tillbyggnaden inte ligger på 4,5 meters avstånd från fastighetsgränserna utan ca 7 meter. Den

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2151-24 Mark- och miljödomstolen

föreslagna utformningen uppfyller således den detaljplanens syfte, och bör därmed godkännas.

Om planförfattare och kommun hade velat begränsa husets längd till 14 meter hade detta naturligtvis gjorts med en sådan bestämmelse. Avsikten/syftet med att införa en bestämmelse om en största huslängd som får förses med fönster kan enbart ha varit för att därigenom minska risken för störningar mellan grannar. Ansökan innehåller inte mer fönster än den bestämmelse som ingår i detaljplanen medger, vilket rimligen måste innebära att vi uppfyller detta syfte likaväl som om huset varit 14 meter långt och haft samma mängd fönster. Den föreslagna utformningen uppfyller därför detaljplanens syfte.

Stadsbyggnadsnämnden har förklarat att den håller fast i den bedömning som framgår av nämndens beslut.

E.O. har bestritt ändring och anfört bl.a. följande.

Kvarteret bebyggdes för hundra år sedan och kännetecknas av välbevarade, uppvuxna trädgårdar med fruktträd. Fastighetsbeståndet utgörs av villor, 2-familjs hus och mindre hyresfastigheter med tre till fyra lägenheter. Ett fint exempel på en äldre villabebyggelse i stadsnära miljö. I dagsläget finns inga hus med fasad vars längd överstiger 14 meter. Den förslagna utbyggnaden skulle om den beviljades sticka ut som oproportionerligt stor i jämförelse med det befintliga fastighetsbeståndet. En utbyggnad med förlängd fasad och tillhörande fönster skulle innebära en stor förändring jämfört med idag. Givet kvarterets karaktär bör särskild hänsyn tas vid bedömning av bygglovsansökan för att bevara kvarterets miljö. Han instämmer i Länsstyrelsens bedömning att Stadsbyggnadsnämnden ej kunnat visa att det förekommit systematiska medgivna dispenser gällande fönstersättning vid tidigare beviljande av bygglov i kvarteret. Avvikelsen gällande planens bestämmelser om fönstersättning kan ej ses om en liten avvikelse.

L och M.L.R. har bestritt ändring och anfört bl.a. följande.

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2151-24 Mark- och miljödomstolen

Stadsbyggnadsnämnden har ej kunnat visa att det förekommit systematiska medgivna dispenser gällande fönstersättning vid tidigare beviljande av bygglov i kvarteret. Den bedömning Länsstyrelsen gjort är korrekt och skall gälla. I övrigt vidmakthåller de att särskild hänsyn bör tas till att området har en gemytlig villakaraktär med lummiga trädgårdar som är av yttersta vikt att bevara i en storstadsmiljö. Den föreslagna tillbyggnaden blir oproportionerlig i förhållande till sin tomt och till karaktären i övrigt i området.

DOMSKÄL

Målet handläggs enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Handläggningen är i huvudsak skriftlig. Mark- och miljödomstolens uppgift är att gå igenom materialet för att se om länsstyrelsens avgörande är riktigt.

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.

Av särskilt intresse i målet är följande planbestämmelser.

Huvudbyggnads avstånd från gräns till grannes tomt ska uppgå till minst 4,5 meter Vid sagda avstånd av 4,5 meter från tomtgräns må fönster till boningsrum anordnas, såframt längden av den mot tomtgränsen vettande fasaden är mindre än 14 meter och huvudbyggnadens höjd inte överstiger 6 meter.

Planbestämmelsen om fönstersättning är inte helt lättolkad men domstolen bedömer att den rimligaste tolkningen som också stämmer bäst med ordalydelsen är att den som vill utnyttja möjligheten att bygga så nära tomtgränsen som 4,5 meter får underkasta sig vissa begränsningar för att insynen mot grannen ska begränsas.

I det nu aktuella fallet är huvudfasadens avstånd till grannen 7, 06 meter respektive 5,66 meter mot granne i öster och 6,86 meter respektive 5, 46 meter mot grannen i

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2151-24 Mark- och miljödomstolen

väster. En balkong på den västra fasaden gör dock att en del av fasaden ligger närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Enligt mark- och miljödomstolens bedömning innebär det att bestämmelsen om fönstersättning blir tillämplig på den aktuella byggnationen.

Planbestämmelsen om fasadlängd och fönstersättning får anses avse fasadlängden i sin helhet, således inte bara den del där det sitter fönster. Ansökt åtgärd skulle därför medföra att fastighetens huvudbyggnad blir såväl längre som högre än vad planen anger i avsnittet avseende fönstersättning.

I målet har inte framgått att det i närområdet förekommer befintliga planavvikelser avseende såväl höjd som längd i sådan omfattning att det finns anledning att tala om systematiska avvikelser.

Vid angivna förhållanden och då fönstersättningen är omfattande åt såväl väster som öster kan föreliggande planavvikelse inte betraktas som en enbart liten.

Sammanfattningsvis finner domstolen inte skäl att göra annan bedömning än den länsstyrelsen gjort i det överklagade beslutet. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD- 02) Överklagande senast den 26 november 2024.

Göran Stenman Martin Kvarnbäck Rådman Tekniskt råd