P 16156-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Bygglovsoch tillsynsnämnden i Huddinge kommuns beslut den 18 juli 2023 (dnr BTN-2023/ 168.331) samt överlämnar ärendet till nämnden för beviljande av bygglov för ansökt mobilmast och tillhörande teknikbod på fastigheten X i Huddinge kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16156-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Net4Mobility Handelsbolag (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva beslutet att avslå bygglov och återförvisa ärendet till Bygglovs- och tillsynsnämnden för vidare handläggning.

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun (nämnden), E.T., J.A., H.S.,

N.O., C.B., T.B., I.B., H.J., J.K., K.K., E.J.B., S.B., E.O., E.R., H.F.,

A.M.S., P.S., J.I-J., J.J. och E.R. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstole ns dom.

Huddinge kommun har i egenskap av fastighetsägare fått möjlighet att yttra sig i målet men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. EU har genom flera direktiv, vilka implementerats i svensk rätt, ställt krav på medlemsländerna vad gäller elektronisk kommunikation. Lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation syftar till att säkerställa att enskilda och myndigheter får tillgång till säkra och effektiva kommunikationer. Syftet ska nås genom bl.a. krav på konkurrens, som bl.a. bevaras genom att det finns fyra mobiloperatörer och genom krav på teknik- och tjänsteneutralitet, vilket ger möjlighet att välja eller kombinera trådlöst och markbundet bredband. Syftet med åtgärden är att förbättra kapaciteten i bolagets nät i området. Kapacitet är ingenting man kan se på sin mobiltelefon och handlar i tätorter aldrig om huruvida det går att ringa eller skicka sms. När boende invänder att det redan finns god täckning i området har det inte med sakfrågan att göra. Post- och telestyrelsen har uttryckt följande i sin uppföljning av regeringens bredbandsstrategi. ”I en ytmässigt liten och tätbefolkad kommun behöver den kapacitet som användarna delar på lokalt vara mycket högre än i en ytmässigt stor och glest befolkad kommun. Normalt sett hanterar mobiloperatörerna detta genom att bygga

SVEA HOVRÄTT DOM P 16156-24

näten tätare där det finns många användare och genom att använda en större andel av tillgängligt frekvensutrymme.” Den nya basstationen måste vara placerad i det område där kapaciteten behöver förbättras.

Nämnden har huvudsakligen anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen samt har gett in den namnlista som nämnts i dess ursprungliga beslut.

E.T. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande til lägg. Bolaget har inte visat att det saknas möjlighet för konkurrens i området. I aktuellt fall rör det sig om ett villaområde med näst intill uteslutande villafiber där det redan finns god kapacitet och andra mer lämpliga placeringar som inte påverkar Sveriges kulturarv. Det saknas behov av åtgärden i området, som inte är ”tätbefolkat”. Det finns otroligt bra täckning. Det finns ingen möjlighet att komma upp till parken utan att gå in över de boendes tomter, vilket är direkt olämpligt och borde ha beaktats i projektering och riskbedömning. Den ”neutrala” access som hänvisas till är bevuxen med storvuxna vackra ekar i en smal och sluttande gång.

J.A. har anslutit sig till det som E.T. anfört.

H.S., N.O., C.B., T.B., I.B., H.J., J.K., K.K., E.O., E.R., H.F., A.M.S. och P.S. har huvudsakligen anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen.

E.J.B. och S.B. har huvudsakligen anfört följande. Det finns inget allmänintresse för åtgärden, som dessutom strider mot kommunens kultur- och miljöprogram. Masten skulle förändra karaktären på villaområdet, avvika kraftigt från omgivningen och bli ett dominerande inslag. Dess placering är olämplig.

J.I-J. och J.J. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Aktuell fastighet är belägen inom särskilt värdefull kulturmiljö. Av kommunens kulturmiljöprogram framgår att

SVEA HOVRÄTT DOM P 16156-24

bevarade allmänna grönytor och skogspartier ska värnas, då detta är en del av den ursprungliga tanken vid planering av området.

E.R. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Av kommunens kulturmiljöprogram framgår att bevarade av allmänna grönytor och skogspartier ska värnas, då detta är en del av den ursprungliga tanken vid planering av området. Tillbyggnader ska underordna sig ursprunglig volym.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den 1 december 2025 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i kraft. I målet ska bestämmelserna i dess lydelse före det datumet tillämpas (se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen 2025:974 om ändring i plan- och bygglagen 2010:900 ).

Målet gäller bygglov för uppförande av en 18 meter hög mobilmast med tillhörande teknikbod på fastigheten X i Huddinge kommun. Bebyggelsen och markanvändningen inom det område där fastigheten är belägen är reglerad i en stadsplan från 1955. Planen gäller som detaljplan. Planens genomförandetid har gått ut. Av planbeskrivningen framgår att planen syftade till att bygga ut planområdet, som tidigare delvis var bebyggt med enfamiljshus och ett ålderdomshem, med villor och småstugor samt en mindre butiksbyggnad för lokalt behov. Enligt ansökan ska masten och boden byggas inom ett område som i planen reglerats för park eller plantering.

Inledningsvis konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att åtgärden inte är förenlig med den markanvändning som anges i detaljplanen, vilket också är ostridigt i målet.

Är åtgärden förenlig med anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL?

Byggnadsverk ska enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16156-24

Kommunen har det huvudsakliga ansvaret och därmed ett stort inflytande över förändringar i bebyggelsen i den egna kommunen. Kommunens bedömning i frågor rörande hur nya byggnader anpassas till bebyggelsemiljön väger därför tungt. Flera av de klagande har, på liknande sätt som nämnden gjorde i sitt beslut, hävdat att den sökta åtgärden skulle komma i konflikt med utpekade värden i kommunens kulturmiljöprogram. Kulturmiljöprogrammet ställer upp ett antal råd och riktlinjer, bl.a. avseende det aktuella området. Enligt en av riktlinjerna ska bevarande av allmänna grönytor och skogspartier värnas eftersom det var en del av den ursprungliga tanken vid planeringen av området.

Det kan konstateras att riktlinjen inte är så tydligt utformad att det redan av ordalydelsen går att dra slutsatsen att den sökta åtgärden strider mot kulturmiljöprogrammet. Tillgången till det aktuella området är, vilket även vissa klagande har framhållit, i viss mån begränsad för allmänheten eftersom området är beläget mellan bebyggda fastigheter. Mark- och miljööverdomstolen bedömer dock att området även fortsättningsvis kommer att kunna utnyttjas för sitt avsedda ändamål, även om bygglov beviljas för den sökta åtgärden, med hänsyn till att det intrång som åtgärden medför inom det aktuella parkområdet är av förhållandevis begränsad omfattning. Åtgärden kan därför inte anses motverka kommunens riktlinje om att värna bevarandet av allmänna grönytor och skogspartier inom området på ett sådant sätt att placeringen skulle vara olämplig med hänsyn till kulturvärdena på platsen.

Den sökta åtgärden kommer ha viss visuell påverkan på det närliggande området. Det är dock en förhållandevis låg mast som, även om den placeras på en höjd, delvis kommer att omgärdas av växtlighet. Mark- och miljööverdomstolen anser sammantaget att masten inte är så olämpligt placerad att den kan anses strida mot anpassningskravet. Den sökta åtgärden strider därför inte mot 2 kap. 6 § PBL.

Är åtgärden förenlig med omgivningskravet i 2 kap. 9 § PBL?

Av 2 kap. 9 § PBL följer att lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk inte får ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en

SVEA HOVRÄTT DOM P 16156-24

sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Några klagande har invänt att det finns risker med masten kopplade till strålning och klättring på eller runt masten. Utredningen ger dock inte stöd för att masten med tillhörande teknikbod riskerar att orsaka ohälsa och bolaget har vidtagit åtgärder för att förhindra klättring på masten. Åtgärden kan av dessa skäl inte bedömas utgöra en fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet. Den sökta åtgärden strider därför inte mot 2 kap. 9 § PBL.

Kan bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 31 b eller 31 c §§ PBL?

Bygglov får enligt 9 kap. 31 b § PBL ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan om avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och avvikelsen antingen är liten eller åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov enligt 9 kap. 31 c § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse.

Av planbeskrivningen till detaljplanen framgår att den antogs i syfte att skapa ett bostadsområde. Tillgång till god telekommunikation i ett bostadsområde är av stor betydelse för dess funktion. Det saknas skäl att ifrågasätta att åtgärden skulle förbättra förutsättningarna för trådlös telekommunikation på det område som omfattas av planen. Åtgärden är därmed förenlig med detaljplanens syfte.

Mark- och miljööverdomstolen anser inte att den sökta åtgärden innebär en liten avvikelse från planen. Det är inte heller fråga om en åtgärd som är av begränsad omfattning eller nödvändig för att området ska kunna användas och bebyggas på ett ändamålsenligt sätt, varför det inte finns förutsättningar att bevilja bygglov med stöd av 9 kap. 31 b § PBL.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16156-24

Några fastighetsägare som har yttrat sig i Mark- och miljööverdomstolen har hävdat att det redan finns bra täckning inom området. Bolaget har argumenterat för att täckning inte är samma sak som kapacitet. Bolaget har dock enligt domstolens mening inte åberopat tillräcklig utredning för att anses ha visat att åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov.

Utbyggnaden av ett nät för trådlös telekommunikation anses dock som utgångspunkt utgöra ett betydande allmänintresse. Även kapacitetshöjande åtgärder måste enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning anses tillgodose ett allmänt intresse på sådant sätt att 9 kap. 31 c § PBL kan aktualiseras. En tillämpning av 9 kap. 31 c § PBL förutsätter i en situation som den aktuella att det görs en kompletterande lämplighetsbedömning i frågan om bygglov ska ges. Vid lämplighetsbedömningen ska skilda intressen vägas mot varandra. Vid bedömningen kan det ha betydelse om syftet med åtgärden skulle kunna tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom att åtgärden vidtas på annan plats. Det medför att sökanden i det enskilda fallet kan ha anledning att presentera utredning om alternativa placeringar. Hänsyn ska även tas till det kommunala intresset av att bygglov inte beviljas i strid med en plan som kommunen vill hålla fast vid och till att det kommunala inflytandet över markanvändningen inte urholkas. Om kommunen motsätter sig en planstridig åtgärd och anför beaktansvärda och legitima skäl för det bör kommunens uppfattning ges särskild vikt, i synnerhet om den sökta åtgärden är av mer betydande slag. (Se NJA 2020 s. 786.)

Vid bedömningen av om nämnden anfört beaktansvärda och legitima skäl kan konstateras att nämnden motiverat sitt avslagsbeslut med att åtgärden bedöms komma i konflikt med utpekade värden i kommunens kulturmiljöprogram och inte vara förenlig med kraven i 2 kap PBL. Eftersom nämnden bifogat en namnlista till sitt yttrande i Mark- och miljööverdomstolen kan nämnden uppfattas också ha gjort gällande att den genom att inte bevilja bygglov för åtgärden önskar vara lyhörd i förhållande till en betydande lokal opinion.

Som domstolen funnit ovan strider åtgärden varken mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL eller omgivningskravet i 2 kap. 9 § PBL. Bolaget har motiverat varför åtgärden behöver lokaliseras till den valda platsen. Det framgår av den utredning som

SVEA HOVRÄTT DOM P 16156-24

bolaget gett in var åtgärden bör placeras för att kunna uppnå erforderlig täckningsgrad för att kommunikationen ska fungera tillfredsställande i området samt vilka avvägningar bolaget har gjort avseende alternativa placeringar. Bolaget har därmed motiverat valet av plats för åtgärden på ett acceptabelt sätt. Opinionen mot åtgärden bland de närboende kan inte anses så betydande att den i sig utgör skäl att neka bygglov.

Mot den bakgrunden bedömer Mark- och miljööverdomstolen att nämnden inte har haft tillräckliga skäl för att neka ansökt bygglov. Eftersom det i övrigt inte framkommit hinder mot att bevilja det sökta bygglovet ska mark- och miljödomstolens dom ändras och målet lämnas åter till nämnden för beviljande av bygglov.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Li Brismo, tekniska rådet Johan Andrade Hagland samt tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg, referent.

Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo.

Bilaga A

Sid 1 (9) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 3071-24 Mark- och miljödomstolen 2024-11-08 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

1D.A. 2. V.A. 3. C.B. 4. T.B. 5. I.B. 6. H.J. 7. H.F. 8. J.I-J. 9. J.J. 10. S.J. 11. J.K.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3071-24 Mark- och miljödomstolen 11. K.K. 13. J.L. 14. E.O. 15. E.R. 16. N.O. 17. H.S. 18. E.R. 19. A.M.S. 20. P.S. 21. E.T.

Motpart

1Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun 141 85 Huddinge 2. Net4Mobility HB Box 1107 164 40 Kista Ombud: K.H.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3071-24 Mark- och miljödomstolen

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut 2024-03-28 i ärende nr 45452-2023, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för mobilmast och teknikbod på fastigheten X i Huddinge kommun

DOMSLUT

Med ändring av Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut fastställer mark- och miljödomstolen Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommuns beslut och avslår ansökan om bygglov för mobilmast och teknikbod på fastigheten X i Huddinge kommun (dnr BTN-2023/168.331).

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3071-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun (nämnden) beslutade att avslå ansökan om bygglov för en mobilmast och en teknikbod på fastigheten X i Huddinge kommun. Net4Mobility HB (bolaget) överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen), som beslutade att upphäva nämndens beslut om avslag och återförvisa ärendet till nämnden för ny handläggning. H.S., N.O., A.M.S., P.S:, H.F., T.B., C.B., I.B., H.J., E.O., E.R., J. K., K.K., V.A., D.A., E.T., J.L., S.J., J.J., J.I-J. och E.R. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. H.S., N.O., A.M.S., P.S., H.F., T.B., C.B., I.B., H.J., E.O., E.R., J.K., K.K., V.A.

och D.A. har yrkat att länsstyrelsens beslut ska ändras och nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov står fast. De har även yrkat att mark- och miljödomstolen ska hålla syn på platsen.

Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande. Det är ostridigt att bygglovet strider mot den fastställda detaljplanen. Det är inte visat att det finns ett sådant allmänintresse för masten och teknikboden som väger tyngre än de intressen som finns för att detaljplanen respekteras. Det saknas utredning av om det finns ett uppenbart behov av en mobilmast på just den tilltänkta platsen och att behovet inte kan tillgodoses på något annat sätt än genom att placera den mitt i ett villaområde. Kommunen har tagit fram planer för hur en god mobiltäckning kan uppnås i hela kommunen, och då ingår inte den nu planerade mobilmasten. Normalt placeras mobilmaster på industrimark eller andra platser med avstånd från tättbebyggt område. De rättsfall som länsstyrelsen har lyft fram i beslutet motsvarar inte den

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3071-24 Mark- och miljödomstolen

nuvarande situationen, då inget av dessa fall rör placering av en mobilmast i ett bostadsområde.

E.T. har yrkat att länsstyrelsens beslut ska ändras och nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov fastställas. Han har även yrkat att domstolen ska hålla samma nträde samt syn på platsen.

Till stöd för sin talan har han sammanfattningsvis anfört följande. Mobilmasten är placerad för nära hans fastighetsgräns. Det är anmärkningsvärt att länsstyrelsen har fel i samtliga yttranden kring avstånd och orientering. Dessutom är ytan som upptas ca 48 kvm, vilket inte nämns av länsstyrelsen, som bara hänvisar till hur stor själva teknikboden är. Bygglovet bör avslås utifrån bristande hänsyn till kulturmiljön i området, hälsorelaterade aspekter samt att området där masten är tänkt att uppföras är en populär lekplats för barn och ungdomar. Högsta domstolen har i ett snarlikt fall avslagit en bygglovsansökan för mobilmast på grund av att åtgärden ansågs strida mot detaljplanen, detta trots att behovet av trådlös kommunikation ansågs vara av stor betydelse.

J.L. och S.J. har yrkat att länsstyrelsens beslut ska ändras och nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov fastställas.

Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande. Även om själva masten är placerad 20 meter från närmaste fastighetsgräns, men om hänsyn även tas till staket och inhägnad är avståndet bara 10 meter från närmaste fastighet och 15,5 meter från närmaste byggnad. En teknikbod skulle helt förstöra känslan av orörd natur och skymma den enda vintersol som når dem som boende på norra sidan. Detta är inte att betrakta som ett litet ingrepp, utan skulle rimligtvis medföra en värdeminskning på fastigheten med hundratusentals kronor. I övrigt hänvisas till vad som anförts i tidigare yttranden i ärendet.

J.J. och J.I-J. har yrkat att länsstyrelsens beslut ska ändrasoch nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov står fast.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3071-24 Mark- och miljödomstolen

Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande. Åtgärderna innebär en betydande olägenhet, står i strid med detaljplanen genom att placeras på mark som är avsedd för park eller plantering, står i konflikt med utpekade värden i kommunens kulturmiljöprogram och är olämpligt utformade och placerade med hänsyn till stads- och landskapsbild samt natur- och kulturvärden. Den yta som anläggningen kommer att uppta uppgår till 20 % av fastighetens/parkområdets bredd, vilket är betydande. Allmänintresset för anläggningen är lågt. Det finns alternativa placeringsmöjligheter för masten, som inte är lika högt skattade med avseende på natur- och kulturvärden. Masten är planerad att stå på en bergsknalle helt utan skydd av träd eller bebyggelse.

E.R. har i första hand yrkat att länsstyrelsens beslut ska ändras och nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov fastställas. I andra hand har hon yrkat att målet ska återförvisas till länsstyrelsen för ny prövning.

Till stöd för sin talan har hon sammanfattningsvis anfört följande. Det finns inte stöd i praxis för att den typ av anläggning som bygglov sökts för alltid skulle avse ett allmännyttigt ändamål. Mobilmaster avseende områden där täckningen redan är god och ny bebyggelse inte är planerad inom överskådlig tid bör kunna falla inom den kategorin. Anläggningen är större än vad länsstyrelsen har bedömt. Den kommer inte endast uppta en så begränsad yta att allmänhetens möjlighet att fortsätta utnyttja marken för det avsedda ändamålet bibehålls till största del. Bygglovsåtgärderna är omfattande och betydande både för allmänheten och kulturmiljön. Åtgärderna innebär en så väsentlig avvikelse från detaljplanens syfte att bygglov inte kan beviljas. Dessutom kan radiovågorna från mobilmasten innebära en fara för människors hälsa och säkerhet, på grund av det korta avståndet till bostadsbyggnader, vilket i detta fall kan anses vara en betydande olägenhet.

Bolaget har yttrat sig över överklagandena och sammanfattningsvis anfört följande. Det skydd för natur- och kulturvärden som nämns i överklagandena är inte kända för bolaget från öppna källdata. Alla operatörer, även bolaget, följer de riktlinjer

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3071-24 Mark- och miljödomstolen

som finns från strålsäkerhetsmyndigheten och folkhälsomyndigheten kring riktvärden för elektromagnetiska fält. Eftersom antennerna sitter på ett 18 meter högt torn finns ingen risk för allmänheten att vistas i driftzonen. Tornet kommer att byggas enligt standard, med klätterskydd för att hindra att man klättrar i tornet. Tornet och boden kommer även att hägnas in för att försvåra att obehöriga klättrar i tornet.

Nämnden har yttrat sig över överklagandena och sammanfattningsvis anfört följande. Nämnden motsätter sig inte klagandenas yrkande att nämndens beslut ska stå fast. I övrigt hänvisas till avslagsbeslutets motivering.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av bilaga 1.

Det är ostridigt att de ansökta åtgärderna är planstridiga, då den tänkta platsen är planlagd som parkmark. Det är också ostridigt att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Frågan i målet är om det finns förutsättningar att tillåta de planstridiga åtgärderna med stöd av 9 kap. 31 c § plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Det är kommunen som ansvarar för planläggningen av mark och vatten. Det förhållandet att en planstridig åtgärd uppfyller de kriterier som anges i 9 kap. 31b eller 31 c § PBL innebär att bygglov får ges, men innebär inte att bygglov ska ges. Det finns ingenting i lagens förarbeten som tyder på att lagstiftaren genom undantagsbestämmelserna i 9 kap. 31 b eller 31 c §§ PBL har avsett att begränsa det kommunala inflytandet över mark- och vattenanvändningen. Vid prövning av avvikelser från detaljplanen enligt dessa lagrum ska det därför göras en kompletterande lämplighetsbedömning, varvid kommunens uppfattning ska ges särskild vikt, förutsatt att kommunen anför beaktansvärda och legitima skäl för sin ståndpunkt och i synnerhet den sökta åtgärden är av mera betydande slag. Vid lämplighetsbedömningen bör hänsyn även tas till det kommunala intresset av att bygglov inte beviljas i strid med en plan som kommunen vill hålla fast vid och till

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3071-24 Mark- och miljödomstolen

att det kommunala inflytandet över markanvändningen inte får urholkas. (se NJA 2020 s. 786).

Lokala bedömningar av vad som utgör kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och miljö ska ges stor betydelse (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande 2017- 02-27 i mål P 6600-16). Även om ett kulturmiljöprogram inte är rättsligt bindande kan det utgöra ett underlag för bedömning av kulturmiljöfrågor i samband med prövning av ärenden enligt PBL (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande 2014-10-28 i mål P 7125-13).

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Fungerande trådlös telekommunikation utgör ett angeläget gemensamt behov och ett allmänt intresse. Annat har inte framkommit än att de planerade åtgärderna skulle bidra till tillgodoseendet av det behovet och intresset i området. Mot detta ska dock ställas de skäl som nämnden har anfört till stöd för sitt avslagsbeslut, nämligen att åtgärderna står i konflikt med utpekade värden i kommunens kulturmiljöprogram och är olämpligt placerade med hänsyn till stads- och landskapsbilden samt natur- och kulturvärdena på platsen (2 kap. 6 § första stycket 1 PBL). Domstolen anser att de skäl som nämnden anfört emot att bygglov beviljas för de sökta åtgärderna är både beaktansvärda och legitima. Dessutom vilar bedömningen till stor del på en lokal bedömning av områdets kulturhistoriska värde. De ansökta åtgärderna måste också anses vara av mer betydande slag. Nämndens bedömning ska därför i detta fall, i enlighet med ovan refererad praxis, tillmätas särskild vikt. Domstolen finner mot den bakgrunden att kulturmiljöhänsynen i detta fall måste anses väga tyngre än det allmänna intresset av infrastruktur för trådlös telekommunikation. Länsstyrelsens beslut om återförvisning ska därmed upphävas och nämndens beslut att avslå bygglovsansökan fastställas. Vad bolaget har anfört föranleder ingen annan bedömning.

Då samtliga klagande genom domen får fullt bifall till sina yrkanden saknas det skäl för domstolen att på deras begäran hålla sammanträde och/eller syn i målet.

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3071-24 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 29 november 2024.

Jonas Manole Ylva Kvist Trelje I domstolens avgörande har rådmannen Jonas Manole, ordförande, och tekniska rådet Ylva Kvist Trelje deltagit. Föredragande har varit Torbjörn Kreuger.