P 1629-24
MÖD har upphävt ett beslut att anta en detaljplan för bryggområde eftersom det saknats förutsättningar för att upphäva strandskyddet inom planområdet.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-03-12 P 1629-24 060104 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-01-16 i mål nr P 2722-23, se bilaga A PARTER Klagande
Ombud för 1 3: Advokaten Rosengrens Advokatbyrå i Göteborg AB
Motpart Karlskoga kommun
SAKEN Detaljplan för Bryggområde Äspenäs del av i Karlskoga kommun
Instans
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Karlskoga kommuns beslut den 16 maj 2023 (§ 64, dnr 2021-00284) att anta detaljplan för Bryggområde Äspenäs del av i Karlskoga kommun.
SVEA HOVRÄTT DOM P 1629-24
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
, och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen.
Karlskoga kommun har bestridit ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN OCH UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖ- ÖVERDOMSTOLEN
, och har till stöd för sin talan fört fram i huvudsak samma omständigheter som i mark- och miljödomstolen, med följande tillägg.
Inom och omkring planområdet förekommer större vattensalamander, som är en fridlyst art. Naturen inom planområdet utgör en lämplig livsmiljö för arten. Ingen av underinstanserna har tagit ställning till den påverkan som detaljplanen har på vattensalamanders livsmiljö, men det är närmast en självklarhet att vattensalamanderns naturliga miljö kommer drabbas negativt om detaljplanen genomförs. Förutom ingreppet i vatten medför även den ökade biltrafiken en risk för att salamandrarna blir överkörda.
Klagandena har i Mark- och miljööverdomstolen gett in kompletterande utredning i form av bl.a. skriftliga intyg från och , fotografier, filmklipp och kartunderlag.
Karlskoga kommun har fört fram i huvudsak följande till stöd för sin talan.
Att den gällande detaljplanen medger badbrygga är inte någon automatisk indikation på att platsen frekvent nyttjas som badplats. Vid platsbesök den 14 juni 2024 kunde kommunen inte se några visuella tecken i mark- eller vattenområdet på att platsen frekvent nyttjas som badplats. Platsen är varken iordningställd som badplats eller
SVEA HOVRÄTT DOM P 1629-24
hävdad för bad av allmänheten i sådan utsträckning att det vore olämpligt att planlägga för en båtbrygga.
För flexibilitetens skull har inte vattenområdet preciserats som småbåtshamn, varför plankartan anger att platsen ska användas för brygga och inte båtbrygga. Mindre hamnar kan, men ska inte nödvändigtvis, preciseras som småbåtshamn i plankartor. Att den föreslagna bryggan får omhänderta fler än 25 båtar framgår av planbeskrivningen. Kommunen äger mark- och vattenområdet och har för närvarande inga avsikter att uppföra någon brygga utan kommer att tillåta att en brygga uppförs av en tredje part, så som en förening bestående av närboende. Om de närboendes behov enbart avser en badbrygga kan kommunen komma att tillåta det och i så fall är en precisering i plankartan olämplig. Vidare finns det knappast några parkeringsmöjligheter varför bryggan inte är lättillgänglig för allmänheten utan avses primärt tillgodose det lokala båtplatsbehovet.
Kommunens översiktsplan anger att ny bostadsbebyggelse ska möta efterfrågan på attraktiva boendelägen, bl.a. i områden med anknytning till vatten. Med anledning av detta anger kommunens planprogram för västra Möckelstranden att området ska bebyggas med fler bostäder. För att den nya bebyggelsen ska gå i linje med översiktsplanen och planprogrammet bör bostäderna ha största möjliga anknytning till vatten, genom bl.a. bryggor för bad eller båtangöring. Vattenområdet som detaljplanen omfattar är lämpligt för upphävande av strandskyddet eftersom det marginellt förlänger ett befintligt avbrott i strandskyddet längs med Möckeln. Genom att ansluta mot befintligt vattenområde där strandskyddet är upphävt försämras inte förutsättningarna för djuroch växtlivet mer än nödvändigt. Man får utgå från att kommunen i samband med den tidigare detaljplanen har lämplighetsprövat platsen för upphävande av strandskydd för brygga. Gällande detaljplan får därmed vara vägledande för bedömning av lokaliseringen. Det finns inga möjligheter att ordna båtplatser inom befintliga bryggor eller gällande detaljplaner längs med strandkanten då dessa bryggor redan är överbelastade eller enbart avsedda för badändamål. De alternativa placeringar som klagandena har föreslagit är inte lämpliga utifrån kommunens långsiktiga utveckling av västra Möckelstranden.
SVEA HOVRÄTT DOM P 1629-24
Det saknas kännedom om förekomst av vattensalamander på platsen. Även om vattenområdet intill den planerade bryggan utgör häckningsmiljö för sävsparven, möjliggör planen att bryggan utformas utan att inkräkta på häckningsmiljön.
Planförslaget kan eventuellt resultera i mer trafik, men inte trafik- eller bullerproblem i sådan utsträckning att det kan utgöra en risk för hälsa eller säkerhet eller betydande olägenheter. Båtbryggan kommer inte att försämra utsikten för närliggande fastigheter i sådan utsträckning att det blir fråga om en betydande olägenhet.
Kommunen har till Mark- och miljööverdomstolen gett in utredning i form av bl.a. fotografier, kartor och planprogram.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Detaljplanen innebär att strandskyddet upphävs inom ett 75 meter långt och 24 meter brett vattenområde där en gemensam brygga ska få anläggas. Huvudfrågan i målet är om kommunen har visat att det finns förutsättningar för att upphäva strandskyddet.
Enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska länsstyrelsen överpröva kommunens beslut att anta en detaljplan bl.a. om beslutet kan antas innebära att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser. I detta fall har länsstyrelsen beslutat att inte överpröva kommunens beslut. Det finns dock inget som hindrar en överprövande domstol från att göra en annan bedömning.
Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (7 kap. 13 § andra stycket miljöbalken). Kommunen får i en detaljplan upphäva strandskyddet för ett område om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk väger tyngre än strandskyddsintresset (4 kap. 17 § PBL). Om en gällande plan där strandskyddet har upphävts ersätts med en ny plan, ska strandskyddet åter gälla (7 kap. 18 g § miljöbalken). Vid den nya detaljplaneläggningen ska kommunen göra en noggrann prövning av syftet med strandskyddet och skälen för att upphäva strandskyddet i ett område (se prop. 2008/09:119 s. 78).
SVEA HOVRÄTT DOM P 1629-24
Prövningen av vad som kan utgöra särskilda skäl ska göras utifrån bestämmelserna i 7 kap. 18 c 18 g § miljöbalken och ska inte ske annorlunda än vid prövning om dispens från strandskyddet (se prop. 2008/09:119 s. 50 och 119).
Kommunen har som särskilt skäl för att upphäva strandskyddet hänvisat till 7 kap. 18 c § första stycket 3 miljöbalken, dvs. att upphävandet behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och att behovet inte kan tillgodoses utanför området. I förarbetena till bestämmelsen anges att den bör tillämpas med stor restriktivitet i områden som är tillgängliga för allmänheten och i områden som är särskilt värdefulla för djur- och växtlivet, t.ex. grunda mjukbottnar, landhöjningsområden och strandängar, och i tätbebyggda områden. Det måste klarläggas vilket intresse som finns av upphävandet, vilken omfattning åtgärden måste ha för att den ska fylla sin funktion, vilka ytterligare effekter som måste påräknas, t.ex. muddringsarbeten eller förändrade strömningsförhållanden, och om behovet av anläggningen kan tillgodoses på något annat sätt utanför det strandskyddsområde som avses med upphävandet. Hänsyn bör kunna tas till om det är fråga om en brygga som är avsedd för gemensamt nyttjande av flera boende i ett närområde. (Se prop. 2008/09:119 s. 105.)
Enligt kommunen syftar upphävandet av strandskyddet till att tillgodose det lokala behovet av en brygga för bad eller förtöjning av fritidsbåtar. Detta ska utgöra ett led i att uppnå översiktsplanens målsättning om att möta efterfrågan på boenden med anknytning till vatten.
Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning.
En brygga är visserligen en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vatten. Utredningen i målet ger dock inte stöd för att det finns ett lokalt behov av båt- eller badbrygga på just den aktuella platsen. Kommunen har i sitt granskningsyttrande kortfattat förklarat varför tre alternativa, närliggande lokaliseringar av en båtbrygga inte är lämpliga. Det saknas dock utredning om förekomsten av båt- och badplatser längs andra delar av Möckelns strand. Det har inte heller framkommit att de närboende behöver en båt- eller badplats i omedelbar anslutning till sina bostäder. Kommunen har alltså inte visat att upphävandet av strandskyddet behövs för en anläggning som för sin
SVEA HOVRÄTT DOM P 1629-24 funktion måste ligga vid vattnet och att behovet inte kan tillgodoses utanför området. Det har inte heller framkommit att det skulle finnas någon annan grund för att upphäva strandskyddet. Detaljplanen ska därför upphävas. Det finns vid denna utgång inte anledning att pröva övriga invändningar mot kommunens beslut som har förts fram i målet. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Karin Wistrand, tekniska rådet Inger Holmqvist, hovrättsrådet Helen Blomberg och tf. hovrättsassessorn Hanna Wallin, referent. Föredragande har varit Sonja Rodhe.
Sid 1 (13) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 2722-23 Mark- och miljödomstolen 2024-01-16 meddelad i Vänersborg
KLAGANDE
Ombud för 1-3: Advokaten Rosengrens Advokatbyrå i Göteborg AB
MOTPART Karlskoga kommun
ÖVERKLAGAT BESLUT Samhällsbyggnadsnämnden i Karlskoga kommuns beslut den 16 maj 2023 i ärende nr 2021-00284, se bilaga 1
SAKEN Detaljplan för bryggområdet - Äspenäs del av fastigheten i Karlskoga kommun
DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2722-23 Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND Samhällsbyggnadsnämnden i Karlskoga kommun (kommunen) beslutade den 16 maj 2023 (§ 64, dnr 2021-00284) att anta detaljplan för bryggområde - Äspenäs inom den kommunala fastigheten . Syftet med den nya detaljplanen är att tillåta uppförande av en gemensam brygga till det nuvarande bostadsområdet och de framtida bostäder som planuppdraget för Äspenäs gård kan komma att möj-liggöra. Enligt beslutet motiveras största storleken på den nya bryggan utifrån att sjöbottnen är långgrund samt att den behöver ta höjd för de eventuellt tillkommande bostäderna. I beslutet anges vidare bl.a. att kommunen inte har några ambitioner att anlägga en brygga, utan att eventuella brygga bör utföras genom att de boende i Äspenäs går ihop till en förening eller gemensamhetsanläggning.
YRKANDEN M.M. och ( ) samt ( ) har överklagat kommunens beslut och yrkat att detaljplanen ska upphävas. De har utvecklat sin talan enligt i huvudsak följande.
Grunder Detaljplaneförfarandet är i första hand genomfört utifrån den felaktiga förutsättningen att den anläggning som beslutet möjliggör inte är att anse som en bygglovspliktig hamn för fritidsbåtar. I anledning härav är såväl detaljplaneförfarandet genomfört som beslutet fattat på felaktiga förutsättningar. Beslutet ska därmed upphävas.
I andra hand saknas särskilda skäl att upphäva strandskyddet och därtill kommer att intresset av att ta området i anspråk på det sätt som planen avser inte väger tyngre än strandsskyddsintresset. Strandskyddet ska därmed inte upphävas vilket i sin tur får till följd att beslutet ska upphävas.
I tredje hand medför beslutet med därtill hörande planläggning jämlikt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen betydande olägenhet och fara för människors hälsa och säkerhet, och därtill kommer att detaljplanen inte är utformad med tillräcklig hänsyn till
Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2722-23 Mark- och miljödomstolen
befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden enligt 4 kap. 36 § plan- och bygglagen. Beslutet ska även på dessa grunder upphävas.
Närområdet och planområdet I det direkta närområdet till planområdet finns ett småskaligt villaområde med 25 fastigheter. Villaområdet är mycket sjönära. Planområdet används idag som badplats och har så gjorts sedan lång tid tillbaka. Området är i den förutvarande detaljplanen också planlagt för detta. Stranden är långgrund och således mycket barnvänlig, särskilt för små barn. I planområdet finns också ett rikt djurliv och bland annat uppehåller sig många olika fågelarter runt den badvik som finns idag. En av dessa är den rödlistade sävsparven. Utöver detta är den långrunda viken så kallad barnkammare för löja, mört och abborre, det finns gädda och braxen och därtill grodor av olika slag och dessutom vattensalamander, vilken är fridlyst.
Den nuvarande vägen från villaområdet till planområdet består av en enkel och smal grusväg på vilken det saknas möjlighet till möte mellan två fordon. Det är heller inte möjligt att vända på vägen och det finns heller inga möjligheter att parkera i anslutning till planområdet. På grund av platsbrist finns det heller inga möjligheter att bygga någon parkering.
Förutsättningarna för detaljplaneförfarandet och beslutet Beslutet avser antagande av detaljplan för "Bryggområde". Av planbeskrivningen (sid. 8) framgår emellertid bland annat att storleken på bryggan bör vara som högst 200 kvadratmeter och därtill, även om antalet båtplatser inte är preciserat, framgår att närområdet i nuläget kan bebyggas med sammanlagt 25 småhus. I planbeskrivningen anges också att det planeras för ytterligare bebyggelse och att den aktuella bryggan ska omhänderta förtöjning av båtar.
Sammantaget, vilket också överensstämmer med det granskningsyttrande som länsstyrelsen gett in under detaljplaneförslagets handläggning, ska således den aktuella bryggan endast utifrån redan planlagd bebyggelses behov kunna tillgodose minst
Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2722-23 Mark- och miljödomstolen
25 båtplatser. En brygga så stor som 200 m kan dock tillgodose även det dubbla och därutöver.
Rätteligen syftar således detaljplanen till att möjliggöra en bygglovspliktig hamn för fritidsbåtar och ingenting annat. Att den byggnation som detaljplanen möjliggör utgör just en bygglovspliktig hamn för fritidsbåtar kan också utläsas av rättspraxis. Som exempel kan nämnas följande. · I Kammarrätten i Stockholms mål nr 7744-05 den 28 maj 2007 befanns en brygga om 120 m redan på grund av sin storlek utgöra en bygglovspliktig småbåtshamn. · I Kammarrätten i Göteborgs mål nr 7941-08 den 8 oktober 2009 befanns (i och för sig uppdelat på två bryggor) ett sammantaget antal om cirka 20 båtplatser utgöra en bygglovspliktig småbåtshamn.
I enlighet med det ovanstående krävs det således en viss storlek och omfattning för att en hamn för fritidsbåtar ska vara bygglovspliktig. Den anläggning som nu aktuell detaljplan möjliggör överstiger dock i enlighet med det ovanstående detta med marginal. För god ordnings skull ska också nämnas att ovan rättsfall avser det som tidigare kallades för "småbåtshamnar". Detta begrepp har dock sedermera ersatts av "hamnar för fritidsbåtar" och i enlighet med Boverkets instruktioner ska ovan avgöranden anses vägledande även efter begreppsändringen.
Det ovanstående till trots har kommunen till synes med avsikt (se sid. 18 i granskningsredogörelsen) underlåtit att inom ramen för detaljplaneförfarandet pröva förutsättningarna för att genom detaljplaneförfarandet möjliggöra en bygglovspliktig hamn för fritidsbåtar utan har i stället valt att benämna detaljplanen "Bryggområde". Detaljplaneförfarandet är således genomfört och beslutet fattat på felaktiga förutsättningar och beslutet ska således redan av det skälet upphävas.
Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2722-23 Mark- och miljödomstolen
Strandskydd Det saknas härutöver särskilda skäl för att upphäva strandskyddet och därtill kommer att intresset av att ta området i anspråk på det sätt som planen avser inte väger tyngre än strandsskyddsintresset. Strandskyddet ska därmed inte upphävas vilket i sin tur får till följd att beslutet ska upphävas.
I enlighet med 7 kap. 18 g § miljöbalken återinträder strandskyddet automatiskt när en detaljplan upphävs eller ersätts. För att strandskyddet ska då ska kunna upphävas på nytt måste det 1) finnas särskilda skäl och 2) intresset av att ta området i anspråk på det sätt som planen avser ska väga tyngre än strandsskyddsintresset. Dessa två rekvisit är kumulativa och det är således tillräckligt att ett av rekvisiten inte uppfylls för att strandskyddet ska bestå. Att strandskyddet genom en tidigare detaljplan varit upphävt saknar i sammanhanget således betydelse. I annat fall skulle det skydd som 7 kap. 18 g § miljöbalken medför vara helt och hållet meningslöst eftersom ett tidigare potentiellt felaktigt upphävande av strandskyddet då skulle utgöra hinder mot en korrekt bedömning. Det är således en helt ny prövning som ska göras.
Intresset av att ta området i anspråk på det sätt som planen avser väger inte tyngre än strandsskyddsintresset. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv såväl på land som i vatten. I enlighet med vad som anförts ovan finns det inom planområdet ett rikt och därtill känsligt djurliv bestående bland annat i rödlistade och fridlysta arter. Att denna mångfald får förbli ostörd och i sin naturliga miljö är en tungt vägande del av strandsskyddsintresset.
Kommunen har i denna del, såvitt det får förstås, baserat hela sin motivering på att · en brygga inom ramen för vad som tillåts inom detaljplanen enligt kommunens uppfattning "kan" utformas på så sätt att den bara stör utkanten av sävsparvens häckningsområde (jmf sid. 11 i planbeskrivningen) och att · "tajmingen" för när bryggan uppförs på året "kan" skapa förutsättningar för att ha både en brygga och häckande sävsparv på platsen.
Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2722-23 Mark- och miljödomstolen
Vare sig i planbestämmelserna eller i övrigt finns det dock några förskrifter avseende bryggans utformning eller för den delen när på året den ska uppföras. Oaktat om kommunens uppfattning avseende "tajming" och utformning skulle vara korrekta eller inte kan således en brygga lika gärna, såvitt framgår av detaljplanen, byggas på fel tid på året och dessutom med en annan utformning än den som kommunen tänkt sig.
Oavsett det ovanstående kommer ett ingrepp även i den "yngre vassen" att ge en betydande och sannolikt förstörande inverkan på den rödlistade sävsparvens häckningsmiljö. Detta särskilt eftersom den långgrunda placeringen kommer att kräva att området muddras, och det sannolikt vid upprepade tillfällen. Till det föregående kommer också, sett utifrån planområdet, att även en del av den "äldre vassen" behöver muddras bort för att de båtar som ska ligga allra längst in på bryggan ska kunna ta sig ut.
I enlighet med vad kommunen anför på sid. 11 i planbeskrivningen synes kommunen vidgå att just muddringen kommer att försämra levnadsvillkoren för växt- och djurliv på den specifika platsen men försvarar detta med att man genom anläggande av en brygga för gemensamt ändamål förhindrar uppförandet av flera otillåtna enskilda bryggor. Med hänsyn till det betydande ingrepp som den brygga/hamn som beslutet möjliggör synes detta dock långsökt.
Utöver det ovanstående avser nu förevarande detaljplan anläggande av en upp till 200 m stor brygga med plats för minst 25 och upp till 50 60 båtplatser. Den belastning och trafik som detta medför kommer även detta medföra en betydande, och sannolikt förstörande, påverkan på sävsparvens häckningsmiljö även efter uppförandet. Såvitt avser resterande av de djurarter som redovisats ovan synes kommunen inte alls tagit hänsyn till dessa i sin bedömning. Det är närmast en självklarhet att även dessa djurarters naturliga miljö kommer att drabbas av betydande påverkan.
När det sedan kommer den del av strandsskyddsintresset som avser den allemansrättsliga tillgången till strandområden, används planområdet idag, och har så också
Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2722-23 Mark- och miljödomstolen
gjorts under mycket lång tid, så som badplats och är en naturlig och betydande del av allmänhetens friluftsliv i närområdet. Platsens betydelse i denna del framgår med tydlighet av det stora antal sakägare som motsatt sig ett antagande av detaljplanen. Det ska i sammanhanget också på nytt poängteras att planområdet i den förutvarande detaljplanen var planlagt för detta.
Att anlägga en upp till 200 m stor brygga med plats för minst 25 och sannolikt upp till 50 60 småbåtar kommer naturligtvis att få en avgörande och förstörande påverkan på allmänhetens friluftsliv i området, bland annat på grund av den säkerhetsrisk som en ökad båttrafik medför för badande.
Kommunen har i denna del också hänvisat till att det 200 meter fågelvägen från villaområdet finns en annan badplats. Denna andra badplats är dock inte alls lämplig för små barn då den är väsentligt djupare och inte lika långgrund. De två badplatserna är således inte jämförbara och den ena ersätter heller inte den andra.
Varför kommunen är av uppfattningen att intresset av att ta området i anspråk på det sätt som planen avser ska väga tyngre än strandsskyddsintresset framgår heller inte närmare av planbeskrivningen, utöver att kommunen anför att man anser att förevarande detaljplan "inte försämrar strandskyddets förutsättningar för allmänheten i jämförelse med gällande detaljplan då platsen redan är prövad för en brygga". Såvitt det får förstås menar således kommunen att den mindre badbrygga som tillåts inom ramen för den förutvarande detaljplanen är att jämföra med en upp till 200 m stor brygga med plats för minst 25 och sannolikt upp till 50 60 småbåtar. Denna jämförelse är dock inte relevant och utöver detta saknar prövningen vid en tidigare antagen detaljplan betydelse för den prövning som nu ska göras.
Sammantaget väger således inte intresset av att ta området i anspråk på det sätt som planen avser tyngre än strandsskyddsintresset och det saknas därmed också skäl att upphäva strandskyddet. Även av det ovan redogjorda följer därmed att beslutet ska upphävas.
Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2722-23 Mark- och miljödomstolen
Som särskilt skäl har kommunen i förevarande fall åberopat att upphävandet behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området. Att en brygga/hamn måste ligga vid vattnet är i och för sig korrekt. Det stämmer dock inte att det behov som anläggningen ifråga, det vill säga en brygga/hamn av nu aktuell omfattning, inte kan tillgodoses utanför planområdet. De har under detaljplaneförfarandet påpekat att det finns ett antal bättre lämpade platser där badmöjligheterna inte skulle störas och där inte heller sävsparven, fiskeliv eller annat djurliv skulle störas. Vidare skulle inte muddring krävas och det finns även goda möjligheter att ordna parkeringsplatser. Kommunen har till synes avfärdat deras förslag på grund av att det kan komma att begränsa utformningen av en eventuellt kommande annan detaljplan, Äspenäs gård del av . Att påstå att den eventuella utformningen av en annan detaljplan, som inte ens är anta-gen eller för den delen lagakraftvunnen, som möjligtvis komma ska medför att nu aktuellt behov inte kan tillgodoses utanför planområdet är dock inte rimligt utan gränsar till spekulation. Detta är således inte att ta hänsyn till god helhetsverkan och framtida förändringar. Sammantaget finns det heller inget särskilt skäl att upphäva strandskyddet och även av detta skäl följer således att beslutet ska upphävas.
Betydande olägenhet mm. En brygga/hamn av nu aktuell storlek kommer att medföra en väsentlig ökning av trafik med bil från och till bryggan/hamnen i syfte att lasta och lossa packning i och ur båtarna. Med hänsyn till att det inte kommer att gå att parkera i anslutning till bryggan/hamnen är också samtliga resor tur och retur. Kommunen anför i denna del att trafiken med hänsyn till bryggans/hamnens närhet till bostadsområdet sannolikt inte kommer att bli särskilt omfattande. Med hänsyn till att det kan vara fråga om tung packning är förhållandet emellertid det omvända, med största sannolikhet kommer de allra flesta sådana resor att ske med bil. Likaså sjötrafiken kommer att öka väsentligt.
Trafik med bil och båt kommer också att öka riskerna för barn i området, såväl på land som i vatten. Även om kommunen anger att det inte är lämpligt att uppmana till bad i planområdet kommer med största sannolikhet framför allt barn, då fråga är
Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2722-23 Mark- och miljödomstolen
om en etablerad badplats, fortsätta att bada i området med ökad risk för påkörning av båt som följd. Den väsentligt ökade trafiken såväl på land som i vatten kommer också att medföra att närliggande bostadsfastigheter kommer att drabbas av bullerstörningar och därtill kommer att en brygga/hamn i nu aktuell storlek att medföra ökad nedskräpning i närområdet.
En brygga/hamn, och den stora mängd båtar som kan läggas vid denna, försämrar utsikten för berörda fastigheter. Även om utsikten i sig måhända inte hindras av själva bryggan så förändras och försämras den på ett avsevärt sätt. Härtill kommer att de fastighetsägare som finns i närområdet får möjligheten till bad från sina fastigheter begränsade och därtill begränsas möjligheten att ta sig med båt till och från den egna fastigheten. De fastigheter som har badbryggor kommer också att få en ökad båttrafik i nära anslutning till dessa.
och har även planerat att installera sjövärme, vilket kommunen också gett tillstånd till för andra fastigheter i närområdet. I det fall att den brygga/hamn som beslutet möjliggör skulle uppföras omöjliggör det i prin-cip deras möjlighet att göra detta.
Karlskoga kommun har vidhållit sitt beslut.
DOMSKÄL
Allmänt om prövningen av detaljplaner Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (se 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900), nedan PBL). Det är alltså kommunen som, inom vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. Den domstol som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna (se 13 kap. 17 § PBL). Om domstolen vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel, ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet.
Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2722-23 Mark- och miljödomstolen
Domstolens prövning stannar i många fall vid en bedömning av om ett beslut att anta eller ändra en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som reglerna i PBL ger kommunen. Hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen (se 2 kap. 1 § PBL). De avvägningar som kommunen har gjort mellan olika samhällsintressen blir, om kommunen har hållit sig inom sitt handlingsutrymme, inte föremål för överprövning (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande MÖD 2014:12). Det är framförallt om en kommun i sin bedömning gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda intressen eller motstående enskilda och allmänna intressen eller om kommunen förfarit formellt felaktigt vid handläggningen av planärendet som ett upphävande av detaljplanebeslutet blir aktuellt (se prop. 2009/10:215 s. 88 samt Mark- och miljööverdomstolens avgörande MÖD 2014:12). Prövningen avser inte om kommunen valt den mest optimala lösningen utan endast om den valda lösningen uppfyller lagens krav. Av denna anledning prövar inte mark- och miljödomstolen alternativa lösningar.
Strandskydd samt hälsa och säkerhet I de fall då enskilda åberopar allmänna intressen föreligger inte något hinder av processuell natur mot att en överinstans vid prövningen av en enskild persons överklagande i ett planärende beaktar de allmänna intressen som enligt den klagande står emot planen. Vissa allmänna intressen, såsom riksintressen, miljökvalitetsnormer, strandskydd och hälso- och säkerhetsfrågor, bevakas dock i första hand av länsstyrelsen i myndighetens funktion som regional planmyndighet under planprocessen och vid prövning av beslut enligt bestämmelserna i 11 kap. PBL. Länsstyrelsen i Värmlands län har den 26 maj 2023 (dnr 404-3559-2023) beslutat att inte pröva kommunens antagandebeslut med anledning av hur dessa frågor och framförallt frågan om strandskydd behandlats i nu aktuell detaljplan.
Planområdet omfattas av strandskydd för sjön Möckeln. Såsom länsstyrelsen påtalat under planprocessen är det främst påverkan på djurlivet i vassområdet som är av betydelse för prövningen avseende strandskyddet. Sedan kommunen inför granskningen flyttat vattenområdet för ny brygga i nordöstlig riktning, konstaterade länsstyrelsen i granskningsyttrande (2022-11-21 dnr 402-9863-2022) att det är bra att
Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2722-23 Mark- och miljödomstolen
bryggan föreslås i ursprungligt läge enligt gällande detaljplan då detta läge inte bedöms påverka det äldre vassbeståndet där sävsparv har påträffats.
Mark- och miljödomstolen finner att det saknas anledning att frångå länsstyrelsens bedömning att frågor som berör strandskyddet lösts på ett tillfredsställande sätt. Det saknas därför skäl att upphäva detaljplanen på denna grund.
De klagande har vidare framfört att trafik med bil och båt kommer att öka riskerna för barn i området, såväl på land som i vatten. Även denna fråga har varit föremål för länsstyrelsens prövning i ovannämnda beslut. Mark- och miljödomstolen finner att vad de klagande anfört i denna del inte utgör skäl för att upphäva detaljplanen.
Planbestämmelse brygga/hamn Såväl de klagande som länsstyrelsen har ifrågasatt benämningen brygga på den anläggning som möjliggörs genom detaljplanen. Uppfattningen är att det istället är fråga om en hamn för fritidsbåtar. Länsstyrelsen har i yttrande framfört att detta bör framgå av plankartan och att planbestämmelsen bör omformuleras. De klagande hävdar att det förhållande att en hamn för fritidsbåtar är bygglovspliktig till skillnad från en brygga utgör ett formaliafel. Kommunen å sin sida framhåller att man önskar behålla karaktären av småbåtsbrygga utanför kvartersmark och att markanvändningen hamn då inte är lämpligt.
Detaljplanen kommer att möjliggöra uppförande av en brygga utan andra anläggningar som brukar känneteckna en hamn. Att denna brygga, på grund av den storlek som möjliggörs, kan bli bedömd som bygglovspliktig saknar betydelse för prövningen av detaljplanen. Mark- och miljödomstolen finner att vad de klagande anfört i denna del inte utgör skäl för att upphäva detaljplanen.
Olägenheter för närboende Av 2 kap. 9 § PBL framgår att planläggning av mark- och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av bland annat byggnadsverk inte får ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på
Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2722-23 Mark- och miljödomstolen
grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
Vad som ska ses som en betydande olägenhet i den mening som avses i 2 kap. 9 § PBL ska bedömas bland annat med utgångspunkt i ett områdes karaktär och förhållandena på orten. Betydande olägenhet har i praxis ansetts kunna vara bland annat skuggbildning, skymd sikt, insyn, luftföroreningar, skakningar och bullernivåer som inte är helt tillfälliga och som avviker från vad som får tolereras i aktuellt område. Kvalifikationsgränsen ligger högt och vissa olägenheter till följd av byggnation i närområdet har ansetts behöva tålas.
Av utredningen i målet framgår att ett genomförande av planen kommer att medföra vissa förändringar för de klagande i form av förändrad utsikt och en möjlig begränsning av badmöjligheterna från de egna fastigheterna. Härutöver kommer påverkan av ökad trafik med buller från såväl biltrafik som båtar.
Enligt mark- och miljödomstolens bedömning kommer de förändringar som planen möjliggör inte att innebära vare sig sådana betydande olägenheter för de närboende som avses i nyssnämnda lagrum eller att kommunen har överskridit sitt handlingsutrymme enligt 1 kap. 2 § PBL. Kommunen har inte heller gjort en felaktig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Vad som angivits gällande planerad förläggning av sjövärmeanläggning medför inte annan bedömning. Det saknas därför fog för att upphäva planen på denna grund.
Sammanfattningsvis Mark- och miljödomstolen bedömer sammantaget att kommunen har handlagt aktuellt planärende på ett formellt riktigt sätt och hållit sig inom det handlingsutrymme som kommunen har vid detaljplaneläggning. Domstolen anser att det som klagandena har anfört, vid en avvägning mellan deras enskilda intressen och de intressen som planen syftar till att tillgodose, inte utgör tillräckliga skäl för att upphäva antagandebeslutet. Ett genomförande av detaljplanen kan vidare inte anses medföra sådana olägenheter för de klagande att beslutet om detaljplanen av denna orsak ska
Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2722-23 Mark- och miljödomstolen
upphävas. Det har inte heller i övrigt framkommit något som utgör skäl att upphäva kommunens antagandebeslut. Överklagandet ska således avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 6 februari 2024
Göran Stenman Gunnar Åkerlund I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Stenman, ordförande, och tekniska rådet Gunnar Åkerlund. Föredragande har varit beredningsjuristen Charlotte Stenberg-Magnusson.