P 16612-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Bygg- och miljötillsynsnämnden i Vallentuna kommuns beslut den 19 december 2023 (dnr SHBG 2023-000628), § 126, att ge bygglov för ridhus med stall på fastigheten X i Vallentuna kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16612-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A.A. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstol ens dom och fastställa nämndens beslut om bygglov för nybyggnad av ridhus med stall på fastigheten X i Vallentuna kommun.

Nämnden har medgett yrkandet om ändring.

I.C., P.C., E.G., G.O., A.N. och N.Å. har motsatt sig att mark- och miljödomstol ens dom ändras.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A.A. har anfört detsamma som i underinstanserna, med i huvudsak följande tillä gg.

Möjliga och lämpliga placeringar av ett ridhus med stall är kraftigt begränsade på fastigheten. Det beror dels på de flöden som finns i hästverksamheten, dels på att fastigheten har medeltida anor med en lång historia som bl.a. innefattar fornlämningar. Länsstyrelsen har under handläggningen av bygglovsärendet konstaterat att den valda placeringen är den lämpligaste ur kulturminnessynpunkt.

I mark- och miljödomstolens dom har angetts att hästverksamheten kommer att vändas direkt mot fastigheten Y med anledning av de portar som placerats på ridhusets södra del. Detta stämmer inte. Portarna är endast utrymningsportar och kommer inte vara den huvudsakliga ingången till ridhuset. Verksamheten kommer att v ara vänd åt andra hållet, där flödet är mellan stallet och ridhuset. Avståndet mellan fastigheten Y och den närmaste delen av stallet uppgår till cirka 86 meter. Stalldelen är vänd från fastigheten Y, ligger inte i den förhärskande vindriktningen och är täckt av ridhusdelen av byggnaden. Det hörn av byggnaden som vetter mot fastigheten Y är endast en ridhall. Den närmaste punkten är belägen cirka 40 meter från bostadshuset på fastigheten Y. Det är inte stallets

SVEA HOVRÄTT DOM P 16612-24

huvuddel och utgör inte plats för gödselhantering eller hästhållning. På landsbygd a ccepteras ibland mindre skyddsavstånd. Längs tomtgränsen mellan fastigheterna X och Y finns både större träd och buskar. Dessa kommer vara kvar och bidra till en naturlig avskärmning mellan fastigheterna.

Vid mark- och miljödomstolens syn uppgav ansvarig arkitekt att det ska vara möjligt att köra traktor runt byggnaden. Uttalandet gjordes som en del av förklaringen till varför avståndet till fastigheten Y är tilltaget. Det har tagits hänsyn till att det ska finnas gott om utrymme mellan byggnaden och fastighetsgränsen, så pass att även en traktor ska kunna passera inom den egna fastigheten. Det är dock inte fråga om att anlägga en väg och därmed inte något som omfattas av bygglovsprövningen eller som kräver särskilt tillstånd.

A.A. har åberopat samma skriftliga bevisning som i mark- och miljödomstolen. Hon har även åberopat nämndens beslut om bygglov för de aktuella åtgärderna samt det antikvariska utlåtandet från Tyréns som lämnades in under ärendets handläggning hos nämnden.

Nämnden har vidhållit sitt beslut om bygglov.

I.C. och P.C. har anfört detsamma som i underinstanserna, med i huvudsak följande till ägg.

De vill att Mark- och miljööverdomstolen fastställer att det vid nybyggnation och nyetablering av stall och ridhus ska finnas ett skyddsavstånd på minst 200 meter till befintlig bostadsbebyggelse vilket är det minsta avstånd som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen rekommenderar.

Att området där den planerade ridanläggningen ska ligga har varit en inhägnad hästhage där hästar dagligen vistats är fel. Området i fråga är ett trädbevuxet skogsområde och den hage där ett par hästar gått på bete ligger närmare gården.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16612-24

Det stämmer inte att det finns en naturlig topografi och avskärmande vegetation mellan den tänka placeringen och bostadshusen. Området är trädbevuxet men om ridhus och stall placeras där skulle träd och annan vegetation behöva röjas bort.

I det antikvariska utlåtandet från Tyréns har man endast tagit hänsyn till avståndet mellan den tänkta nybyggnationen och de befintliga byggnaderna på gården. Närhe ten till andra bostäder nämns över huvud taget inte.

Om bygglov ges för en så stor och omfattande byggnation kommer värdena på deras fastigheter att försämras.

I.C. och P.C. har bifogat yttrande från miljöavdelningen i Vallentuna kommun, utvalda delar ur det antikvariska utlåtandet från Tyréns samt del ur den arkeologiska utredningen från Eldrun kulturmiljö AB.

E.G. och G.O. har anfört detsamma som i underinstanserna, med i huvudsak följande ti llägg.

Att det inte finns några särskilda skyddsavstånd mellan hästverksamhet och bostadsbebyggelse hindrar inte att man i varje enskilt fall noga måste beakta vilka olägenheter en nybyggnation av stall och ridhus kan komma att medföra för de närmast boende. I det aktuella fallet är avståndet till de närmaste fastigheterna 37, 50, 66, 87 respektive 140 meter vilket understiger rekommendationerna från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Vallentuna kommuns Översiktsplan 2040 anger en riktlinje på 50 meter skyddsavstånd vilket medför att två av fastigheterna ligger för nära.

Byggnadens T-form innebär att byggnaden är väldigt utrymmeskrävande och därmed svårplacerad. En justerad ritning skulle möjliggöra en annan placering inom fastighetens 100 hektar. Ritningarna visar tydligt att stalldelen är i den södra delen av T-formen och förrådsdelen i den norra delen. Avståndet mellan ridhuset och fastigheten Y är 37 meter. De flesta träd kommer troligen tas ner för att göra plats för utrymningsvägar och traktorväg.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16612-24

Det antikvariska utlåtandet från Tyréns tar enbart upp byggnationen utifrån gårdens perspektiv, inte ur områdets eller grannfastigheters. Hänsyn har endast tagits till avståndet mellan nybyggnationen och de befintliga byggnaderna på fastigheten X.

Alla ekonomibyggnader är idag faluröda. Att påstå att en 120 meter lång byggnad i brun kulör och med snickerier i ek skulle passa in i miljön är udda.

A.N. och N.Å. har anfört detsamma som i underinstanserna, med i huvudsak följande ti llägg.

Ärendet avser en nybyggnation och inte en förändring av en befintlig verksamhet. Denna distinktion är av avgörande betydelse för bedömningen av ärendet. De ifrågasätter att det inte har utretts alternativa placeringar på den mycket stora fastigheten. Den föreslagna T-konstruktionen innebär ett onödigt stort markanspråk. En uppdelning av byggnaderna skulle möjliggöra en mer flexibel placering, vilket skulle eliminera den oacceptabla närheten om 37 meter till deras tomtgräns.

Traktorvägen öster och söder om ridhuset kommer drastiskt reducera den redan begränsade vegetationen mot fastigheten Y.

De topografiska förhållandena, som anförts som stöd för byggnationen, är oklara och motsägelsefulla. Den planerade byggnationens höjd, 12 meter, kombinerad med den nödvändiga markhöjningen resulterar i en 12–15 meter hög konstruktion som effektivt blockerar utsikten från de angränsande bostäderna. Denna påtagliga inverkan på omgivningen har inte beaktats på ett adekvat sätt. Mark- och miljödomstolen är den enda instans som, genom synen, har kunnat bilda sig en faktisk uppfattning om den planerade industrifastighetens massiva dimensioner och dess alarmerande närhet till fa stigheten Y.

De ifrågasätter starkt den av länsstyrelsen framförda slutsatsen att den föreslagna placeringen av byggnationen är den mest lämpliga. De vill ha en redovisning av vilka alternativa placeringar som har inkluderats i länsstyrelsens analys samt en detaljerad

SVEA HOVRÄTT DOM P 16612-24

beskrivning av de kriterier som legat till grund för myndighetens bedömning. Utan en sådan redovisning kan inte länsstyrelsens slutsats anses välgrundad och objektiv.

Det är en stor skillnad mellan en ej brukbar hästhage och den föreslagna byggnationen. De förstår att hästverksamheten har rekreationsvärde för familjen A men det är tydligt att den planerade byggnationen kommer att medföra en avsevärd ändring av närmiljön.

Ritningarna visar att stalldelen är placerad i den södra delen av T-konstruktionen, medan förrådsdelen är belägen i den norra delen. Stallet är således inte täckt av ridhuset.

Det antikvariska utlåtandet från Tyréns fokuserar enbart på gårdens perspektiv och bortser helt från områdets helhet och de närliggande fastigheternas situation.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen har att pröva om det var riktigt av mark- och miljödomstolen att upphäva nämndens beslut om bygglov. Domstolen kan inte ta ställning till alternativa placeringar på fastigheten.

Mark- och miljödomstolen har kommit fram till att den aktuella platsen får anses lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet (2 kap. 5 § första stycket 1 plan- och bygglagen [2010:900], PBL) samt att I.C., P.C., E.G. och G.O. bor på ett sådant avstånd från den sökta åtgärden att den inte kan anses medföra någon sådan betydande olägenhet för dem på det sätt som avses i 2 kap. 9 § PBL. Mark- och miljödomstolen har dock bedömt att ridhuset med stall inte kan placeras så pass nära fastigheten Y utan att betydande olägenhet uppstår för A.N. och N.Å.. Detta sett till platsens topografiska förhållanden, begränsade vegetation och det korta avståndet mellan ridhuset, planerade hästhagar, portar och bostadshuset på fastigheten. Olägenheten avser byggnadens användning och effekter såsom spridning av allergener och lukt som kan uppstå från hästhållningen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16612-24

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det inte finns några bestämmelser om skyddsavstånd mellan bostäder och hästverksamhet. Senare tids forskning har nyanserat bilden av de risker som är förknippade med t.ex. hästallergener. Studier har visat att höga koncentrationer av hästallergen uppmätts i och mycket nära stall och hagar, medan halterna snabbt sjunker med avståndet från hästarna. Efter 50–100 meter från källan är halterna mycket låga eller under detektionsgränsen. I öppna landskap, och i vindriktningen, kan dock fortsatt och successivt avklingande nivåer av allergen uppmätas på längre avstånd från hästgårdar. Spridning av lukt, damm och hästallergen påverkas alltså av vind, topografi och vegetation. Även verksamhetens art och omfattning måste beaktas (Boverkets rapport 2011:6, Vägledning för planering för och invid djurhållning, s. 9, 12 och 13). I praxis har det också tillmätts betydelse huruvida området är detaljplanelagt eller inte (jfr t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 15 oktober 2018 i mål nr P 1109-18).

Till detta kommer att vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som betydande olägenhet ska områdets karaktär och förhållandena på orten beaktas (prop. 1985/86:1 s. 484). Det innebär att toleransnivån behöver vara något högre i vissa fall. I förarbetena exemplifieras detta bl.a. så att gödsellukt i jordbruksområden måste accepteras. För att olägenheter ska anses utgöra betydande olägenheter i PBL:s mening ska det vidare vara fråga om väsentliga olägenheter.

Det nu aktuella området är av lantlig karaktär och omfattas inte av någon detaljplan. Även om det finns olika uppgifter om var på fastigheten hagar har varit lokaliserade är det ostridigt att hästhållning pågår och historiskt sett har pågått på fastigheten, även om den varit av mindre omfattning än vad det aktuella stallet och ridhuset möjliggör. Av utredningen i målet framgår även att det sker hästhållning i området. Området är alltså sådant att de boende har att tåla vissa effekter av den hästhållning som pågår där och att hästhållningen kan komma att förändras och utvecklas över tid.

Av utredningen i målet framgår att ridhusdelen är planerad som närmast cirka 40 meter från bostadshuset på fastigheten Y. Avståndet mellan bostadshuset och stalldelen av byggnaden är cirka 86 meter. Av ritningarna framgår att mindre hagar är planerade runt stalldelen, i direkt anslutning till boxarna. Vid mark- och

SVEA HOVRÄTT DOM P 16612-24

miljödomstolens syn har det förtydligats att gödselstacken kommer att placeras i den nordvästra delen av stallet och att all gödsel kommer att hanteras i slutna containrar med vakuumsug. Genom skriftväxlingen i Mark- och miljööverdomstolen har det vidare förtydligats att de portar som finns inritade på ridhusets södra del endast är utrymningsportar och att dessa inte kommer vara den huvudsakliga ingången till ridhuset. Vad gäller möjligheten att ordna vatten och avlopp har miljöavdelningen i Vallentuna kommun i remissvar under ärendets handläggning i nämnden anfört att enskild avloppsanläggning kommer att kunna lösas på fastigheten och att denna behöver uppfylla kraven på normal skyddsnivå. Tillräckliga skyddsavstånd ska iakttas till närliggande bostäders dricksvattentäkter och avloppsanläggningar.

I Mark- och miljööverdomstolen har det därtill förtydligats att det inte ska anläggas någon väg mellan byggnaden och grannfastigheten Y. Det har inte heller framkommit annat än att i vart fall växtligheten närmast gränsen mot den fastigheten kommer att vara kvar. Bostadshuset på grannfastigheten är därtill gynnsamt placerat med hänsyn till den förhärskande vindriktningen.

Sett till dessa förhållanden instämmer Mark- och miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömning att marken är lämplig för det avsedda ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet.

Till skillnad från mark- och miljödomstolen bedömer Mark- och miljööverdomstolen att dessa förhållanden och förutsättningar även bidrar till att placeringen av den sökta byggnaden och dess avsedda användning inte heller kan anses medföra någon betydande olägenhet för A.N. och N.Å. vad gäller lukt, spridning av hästallergener och andra till hästhållning hörande effekter. Vid denna bedömning fäster Mark- och miljööverdomstolen särskild vikt vid de uppgifter som framkommit under målets handläggning i såväl mark- och miljödomstolen som i Mark- och miljööverdomstolen, vilka det saknas anledning att ifrågasätta. Hästar kan alltså främst förväntas utomhus utanför stalldelen, som är placerad på ett förhållandevis långt avstånd från bostadshuset på fastigheten Y, och gödselhanteringen ska ske inomhus. V idare kommer viss avskärmande vegetation lämnas kvar. Den förhärskande vindriktnin gen är gynnsam. Sett tillsammans med områdets karaktär får den avsedda

SVEA HOVRÄTT DOM P 16612-24

användningen av byggnaden under dessa förhållanden accepteras. För det fall byggnaden skulle komma att användas på något annat sätt än vad som presenterats av sökanden, är det en fråga som nämnden kan behöva hantera inom ramen för sin tillsyn.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att inte heller de övriga invändningar som framförts medför att den lovsökta byggnaden eller dess avsedda användning kommer a tt leda till betydande olägenheter för omgivningen. I.C., P.C., E.G. och G.O. bor så pas s långt från byggnaden att denna inte kan anses medföra någon betydande olägenhet för dem på det sätt de anfört. I den delen instämmer alltså Mark- och miljööverdomstolen i den bedömning som markoch miljödomstolen gjort. Det I.C. och P.C. har anfört om befarad värdeminskning för deras fastighet leder inte till någon annan bedömning. Inte heller byggnadens eventuella påverkan på vyn från motparternas fastigheter kan anses medföra någon betydande olägenhet.

Byggnaden strider inte heller mot kravet att byggnader ska utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn landskapsbilden, kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (2 kap. 6 § första stycket 1 PBL). Inte heller vad motparterna i övrigt har anfört utgör enligt Mark- och miljööverdomstolen skäl för att neka det sökta bygglovet.

Mot denna bakgrund ska mark- och miljödomstolens dom ändras och nämndens beslut om bygglov fastställas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsråden Mikael Hagelroth, referent, och Margaretha Gistorp samt tekniska rådet Johan Hjalmarsson. Föredragande har varit Lovisa Falkesjö.

Bilaga A

Sid 1 (9) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 4025-24 Mark- och miljödomstolen 2024-11-18 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

1I.C. 2. P.C. 3. E.G. 4. G.O. 5. A.N. 6. N.Å.

Motpart

1Bygg- och miljötillsynsnämnden i Vallentuna kommun, 186 86 Vallentuna

2A.A.

Ombud: A.K.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 23 april 2024 i ärende nr 1334-2024, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för nybyggnad av ridhus med stall på fastigheten X i Vallentuna kommun

DOMSLUT

Med ändring av Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut upphäver mark- och miljödomstolen Bygg- och miljötillsynsnämnden i Vallentuna kommuns beslut den 19 december 2023, § 126, om bygglov på fastigheten X i Vallentuna kommun.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4025-24 Mark- och miljödomstolen

YRKANDEN M.M.

I.C., P.C., E.G., G.O., A.N. och N.Å. har, som det får förstås, yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska upphäva Bygg- och miljötillsynsnämnden i Vallentuna kommuns (nämnden) beslut att bevilja bygglov för sökt åtgärd.

A.A. har, under den syn som hållits på platsen, bestritt ändring av länsstyrelsen s beslut.

UTVECKLING AV TALAN

Parterna har till stöd för sitt överklagande i huvudsak anfört följande.

I.C. och P.C.

Överklagandet gäller placeringen av en ny byggnad om ca 3 000 kvm för stall och ridhus mycket nära befintlig villabebyggelse i Granberga by. Byggnadens yta är till omfånget större än de i närheten befintliga villatomterna. Avståndet till de närmaste villatomterna är ca 37 m, ca 50 m, ca 66 m, 87 m och 140 m, vilket vida understiger de rekommendationer som gäller för hästhållning. Folkhälsomyndigheten rekommenderar ett skyddsavstånd på minst 200 meter mellan hästverksamhet och bebyggelse.

Det står klart att avsikten inte är att bedriva hästhållning i mindre skala utan det är fråga om en större ridanläggning med angränsande verksamheter, vilket medför stora olägenheter för närboende om en sådan nybyggnation läggs tätt intill befintlig villabebyggelse.

Enligt Folkhälsomyndigheten ska verksamheter som tar mark- eller vattenområden i anspråk välja en lokalisering som gör minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Deras vattentäkt ligger ca 55 meter från den tilltänkta stallbyggnaden och i vilken omfattning den skulle komma att påverkas av en hästverksamhet av den storskalighet som avses i bygglovsansökan är oklart. Inte

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4025-24 Mark- och miljödomstolen

heller vilka skador ett bygge av den storleksordningen skulle kunna åstadkomma under själva byggnationen. Sprängning och grävning för grundläggning kan ge sättningar i omgivande mark och på så sätt skada både vattentäkter och villabebyggelse i närheten.

Eftersom X är en fastighet som förutom själva gården består av mycket stora mark arealer finns det många platser långt bort från villabebyggelsen i Granberga by där man kan placera en ridanläggning av den storlek det här är fråga om. Att placera en så stor ridanläggning så nära intill bostäder skulle vara mycket störande och orsaka stor skada för de närboende.

E.G. och G.O.

Den planerade byggnaden medför onödig negativ påverkan på befintlig bebyggelse. Den tolv meter höga byggnaden kommer att förstöra utsikten och miljön för flera av de befintliga fastigheterna. Med tanke på gårdsarealen finns det säkerligen alternativa lösningar som skulle kunna fungera på ett, för alla, acceptabelt sätt. Den omfattande verksamheten kommer skapa en ljudkuliss som menligt påverkar de boendes miljö på ett negativt sätt.

Att hävda att fyra inackorderingar i det befintliga stallet är på samma nivå som den tilltänkta jätteanläggningen på 3 000 kvadratmeter och 16 boxplatser kan knappast anses vara på samma nivå.

A.N. och N.Å.

De är närmaste granne till fastigheten som söker bygglov för ridhus och finner placeringen av ridhuset direkt olämplig. Syftet med bygget är inte att bedriva verksamhet i enlighet med den idag, utan en betydande ändring vilket får direkt negativ påverkan för dem.

Den tilltänkta byggnaden är stor till markytan och det bör gå att finna en mer lämplig placering där påverkan inte blir lika förödande. Storleken på den tilltänkta verksamheten skapar oro, bland annat vad avser trafikökning, ljud, lukt, allergener,

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4025-24 Mark- och miljödomstolen

avfallshantering, påverkan av vattenkvalitet i deras brunn m.m. - speciellt med tanke på det korta avståndet.

Då de tidigare ägarna av gården har bedrivit hästverksamhet så har de haft ett litet stall där det stått mellan 3–4 hästar. Detta lilla stall ligger flera hundra meter från närmsta granne och har på så vis aldrig medfört störningar.

Trafiken kommer att öka kraftigt på en liten väg. Med ca 28 stallplatser och personal m.m. kommer detta leda till en tungt trafikerad väg genom ett annars väldigt lugnt och stillsamt område. Alla som bor här har antingen djur som springer ute, eller barn, som alla springer vid och över denna lilla väg. Det är helt enkelt orimligt att påstå att trafiken kommer att öka marginellt.

Sökanden har valt att placera stallet så långt bort från deras egna bostadshus som möjligt.

A.A.

Ridhuset har den bästa placeringen på fastigheten ur fornlämningssynpunkt.

All gödselhantering är lokaliserad till stallets nordvästra del och allt gödsel kommer att placeras i slutna containrar och hanteras med vakuumsug. Det kommer därför inte medföra några luktstörningar för omgivningen. De fönster belägna på den södra fasaden av stallet kommer delvis hållas öppna sommartid för att få in luft i stallet. Detta kommer inte att medföra några luktstörningar i och med att gödslet hanteras i slutna containrar och med vakuumsug.

Hästhagarna som placerats söder om ridhuset har tagits bort ur ansökan. Det kommer däremot att ordnas en inkörningsport på ridhusets sydöstra del och en väg kommer att anläggas som främst kommer användas för arbetsfordon. De fordon som kommer användas är elfordon, vilka kommer minimera upplevda bullerstörningar för omgivningen. De närmast boende på fastigheten Y, strax

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4025-24 Mark- och miljödomstolen

söder om den sökta åtgärden, kommer uppleva ljudstörningar från dessa fordon under en mycket begränsad tid, uppgående till ca 30 minuter per vecka.

Till stöd för att ridhuset har placerats på lämplig plats ur kulturmiljösynpunkt har A.A. åberopat skriftlig bevisning i form av ett antikvariskt utlåtande från Eldrun kulturmiljö AB samt ett utlåtande från en fornminneshandläggare på enheten för investeringsstöd och kulturmiljö vid Länsstyrelsen i Stockholms län.

HANDLÄGGNINGSÅTGÄRDER

Domstolen har genomfört syn på fastigheten och dess omgivningar den 12 november 2024.

DOMSKÄL

Domstolens prövningsram

A.A. har vid syn på fastigheten uppgett att de hagar utanför ridhusets södra del, s om framgår av bygglovshandlingarna, inte längre omfattas av ansökanoch att den port som är inritad på sydvästra delen av ridhuset kan utgå om det är fördelaktigt för prövningen.

Mark- och miljödomstolen kan inom ramen för ett mål avseende överklagande av bygglov endast pröva om det har funnits fog för det överklagade beslutet. Domstolens prövning avser således enbart det överklagade bygglovet i den utformning och omfattning som framgår av nämndens beslut. Domstolen kan därför inte pröva alternativa utformningar eller placeringar inom ramen för detta mål. Eventuella förändringar av ansökan måste prövas av nämnden som första instans.

Inledande utgångspunkter

Tillämpliga bestämmelser framgår av underinstansernas beslut.

Bygglovsansökan avser bygglov för nybyggnation av ridhus med stall. Domstolen instämmer i underinstansernas bedömning att åtgärden inte behöver föregås av detaljplaneläggning. Frågan i målet är därför om bygglov kan ges för den sökta

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4025-24 Mark- och miljödomstolen

åtgärden med hänsyn till om den uppfyller bl.a. lämplighets- och omgivningskraven i plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Bygglovshandling med tillhörande vindriktning

Vid bedömningen av om hästhållning ska få bedrivas på en fastighet är inte bara avståndet mellan den ifrågasatta hästhållningen och bebyggelse av betydelse utan även verksamhetens storlek och lokala förhållanden som exempelvis topografi, förhärskande vindriktning och bebyggelsestruktur. Vid bedömningen bör även hänsyn tas till om djurhållningen ska bedrivas inom eller utanför detaljplanelagt område (se MÖD 2006:32).

Det finns inga bestämmelser om skyddsavstånd utan en bedömning måste göras i det enskilda fallet, varvid hänsyn ska tas till bl.a. verksamhetens storlek och lokala förhållanden. Viss omgivningspåverkan från djurhållning anses behöva accepteras på landsbygden (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 21 oktober 2021 i mål nr P 11089-20 och däri gjorda hänvisningar).

Mark- och miljööverdomstolen har t.ex. bedömt att en stallbyggnad placerad ungefär 40 meter från befintligt bostadshus kunde godtas med beaktande av att det i målet aktuella området var av lantlig karaktär med viss hästhållning i närheten.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4025-24 Mark- och miljödomstolen

Därutöver skulle stallet i förhållande till bostadshuset på grannfastigheten vara beläget bakom en annan byggnad, vara vänt från grannfastigheten samt endast kunna rymma ett fåtal hästar (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 juni 2015 i mål P 806-15).

Hästhållning är en verksamhet som typiskt sett orsakar en viss omgivningspåverkan. Vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som betydande olägenhet för omgivningen måste områdets karaktär och förhållanden på orten beaktas (prop. 1985/86:1 s. 484 och MÖD 2013:1). Det ska vara fråga om väsentliga olägenheter för att dessa ska anses utgöra betydande olägenheter.

Prövning i sak

I.C., P.C., E.G. G.O., A.N. och N.Å. har samtliga anfört att åtgärden har en olämplig lokalisering och kommer att medföra betydande olägenheter för dem som grannar. Den planerade åtgärden medför en betydande ändring och utökning mot befintlig verksamhet på fastigheten. Utökningen kommer att medföra betydande olägenheter för dem genom bl.a. ökat ljud, lukt, spridning av allergener, avfallshantering och påverkan av vattenkvalitet i deras brunnar och trafikförhållanden.

Mark -och miljödomstolen gör följande bedömning.

Av utredningen i målet framgår att det redan i dag sker hästhållning i området och att området som sådant får anses vara av lantlig karaktär. Med beaktande av detta har klagandena i och för sig haft att räkna med viss utökad omfattning av hästhållningen på X. Den sökta åtgärden måste dock även uppfylla lämplighets- och omgivningskraven i PBL för att vara tillåtlig.

Vad gäller A.N.s och N.Å.s fastighet Y konstaterar domstolen att det av bygglovs ansökan framgår att avståndet mellan den planerade ridhusdelen och bostadshuset på fastigheten Y uppgår till 39,9 meter.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4025-24 Mark- och miljödomstolen

Övriga klaganden äger fastigheter som är belägna mer än 50 meter från ridhus och stall.

Av planritningen framgår vidare att den sökta åtgärden innebär att 16 boxplatser tillskapas. Av de ritningar som legat till grund för underinstansernas prövning framgår också att det kommer finnas såväl portar på ridhuset som utsläppshagar vända direkt mot fastigheten Y. Av iakttagelser vid synen har vidare framkommit att det inte finns någon omfattande byggnation mellan det tilltänkta ridhuset med stall och bostadshuset på fastigheten Y, att området är förhållandev is plant och att tät vegetation saknas.

Vidare konstaterar domstolen att även om gödselstacken enligt uppgift ska förläggas inomhus framgår dess placering inte av bygglovshandlingarna. Förhärskande vindriktning anges vara sydväst, dvs. bort från huset på Y, men ridhuset med stallet ligger i vindens väg. Vid synen har framgått att stor del av befintlig vegetation kommer att avlägsnas från platsen. Det går därför inte att utesluta att vind kommer att föra allergener från på ritningarna redovisade hagar till Y givet husets form och placering i landskapet.

Oaktat det ovan anförda delar domstolen i och för sig länsstyrelsens bedömning att ridhuset med stall har lokaliserats till en plats som får anses vara lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Frågan är i stället om det planerade ridhuset med stall kan komma att generera en sådan betydande olägenhet som avses i 2 kap. 9 § PBL.

Utifrån utredningen i målet och iakttagelser vid synen bedömer mark- och miljödomstolen att I.C.s och P.C.s samt E.G.s och G.O.s fastigheter ligger på ett sådant avstånd från den sökta åtgärden att den inte kan anses medföra någon sådan betydande olägenhet för dem på det sätt som avses i 2 kap. 9 § PBL. Den oro som I.C. och P.C. har uttryckt avseende vattent äkten på deras fastighet ändrar inte den bedömningen. Det

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4025-24 Mark- och miljödomstolen

finns således inte skäl att upphäva nämndens beslut med anledning av deras överklaganden.

När det däremot gäller A.N.s och N.Å.s fastighet konstaterar domstolen att avståndet mellan ridhuset och bostadshuset på Y är förhållandevis kort och därtill kortare än nödvändigt. Stallet kommer rymma ett relativt stort antal hästar och ridhuset möjliggör ridverksamhet på platsen. Som bygglovsansökan är utformad kommer det även finnas portöppningar på ridhusets s ödra del vilket medför att hästverksamheten kommer vändas direkt mot fastigheten Y. Det finns dessutom endast två mindre bodar mellan ridhusdelen och bostadshuset på Y.

Vid en sammantagen bedömning av platsens topografiska förhållanden, begränsade vegetation och det korta avståndet mellan ridhuset, planerade hästhagar, portar och bostadshuset på fastigheten Y samt den ökade omfattningen av verksamheten som åtgärden kan medföra, bedömer domstolen att ridhuset med stall inte kan placeras så pass nära A.N.s och N.Å.s fastighet utan att betydande olägenhe t uppstår för dem. Överklagandet bör därför bifallas och nämndens beslut upphävas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 9 december 2024.

Katarina Winiarski Dol Malin Danielsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Katarina Winiarski Dol, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson. Föredragande har varit Sebastian Randahl Widmark.