P 16810-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Byggnadsnämnden i Falkenbergs kommuns beslut den 23 juni 2022 (dnr S-2022-663, § 170) att rätta placering av komplementbyggnad vid äventyr av vite.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16810-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

C-E.E. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva nämndens beslut om rättelseföreläggande och anfört i huvudsak detsamma som i underinstanserna. Han har i Mark- och miljööverdomstolen gett in viss ytterligare utredning.

Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun har vidhållit sitt beslut och skälen för det.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Sedan den 1 december 2025 gäller nya bestämmelser i plan- och bygglagen (2010:900), PBL (se prop. 2024/25:169). Av övergångsbestämmelserna till de nya bestämmelserna följer att äldre bestämmelser fortfarande gäller för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. I fråga om tillsynsåtgärder och påföljder med anledning av en åtgärd som innebär en överträdelse av de äldre bestämmelserna, ska de nya bestämmelserna tillämpas om åtgärden enligt de nya bestämmelserna inte är en överträdelse eller leder till en lindrigare påföljd. (Se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen 2025:974 om ändring i plan- och bygglagen 2010:900 .)

Enligt 9 kap. 4 a § PBL i dess äldre lydelse krävs, såvitt nu är aktuellt, inte bygglov för att uppföra en komplementbyggnad som inte placeras närmare fastighetsgräns än 4,5 meter. En sådan byggnad får dock placeras närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det.

Byggnaden är placerad närmare gränsen till grannfastigheten A än 4,5 meter. C-E.E. har efter länsstyrelsens avgörande gett in ett medgivande till placeringen från ägarna till den fastigheten. Det innebär att placeringen av byggnaden

SVEA HOVRÄTT DOM P 16810-24

är tillåten såvitt avser förhållandet till denna fastighetsgräns och att nämndens föreläggande i denna del ska upphävas.

När det gäller byggnadens placering i förhållande till gränsen mot fastigheten B, dvs. den allmänna platsmarken (Bröderna Jönssons väg), instämmer Mark- och miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömning att byggnaden är placerad närmre än 4,5 meter från denna gräns och därför alltså inte varit tillåten. C-E.E. har under ärendets handläggning fått besked om att det inte är möjligt att få ett medgivande avseende placeringen mot den allmänna platsmarken.

Enligt 9 kap. 34 § PBL i dess nya lydelse från den 1 december 2025 krävs bygglov för nybyggnad av en byggnad som uppförs närmare gränsen än 4,5 meter. Undantag från denna lovplikt anges i nya 9 kap. 35 § PBL. Av första stycket, tredje punkten i den bestämmelsen framgår att bygglov inte krävs om de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser, eller är en sådan åtgärd som enligt 10 kap. 2 a § PBL får strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Åtgärder som får strida mot detaljplanen eller områdesbestämmelser är bland annat nybyggnad av komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus (se 10 kap. 2 a § 1 a PBL i dess nya lydelse).

Enligt den nya lydelsen av 9 kap. 35 § andra stycket PBL finns det en möjlighet för huvudmannen för en allmän plats att lämna motsvarande medgivande till åtgärder som utförs närmare än 4,5 meter från gränsen till en allmän plats. Därmed krävs inte bygglov för åtgärden. Detta innebär att förutsättningarna för att kunna lämna medgivande med bygglovsbefrielse som följd har ändrats sedan nämnden fattade sitt tillsynsbeslut. Övergångsbestämmelserna ger inte någon ledning i denna situation men ger uttryck för att domstolen i fråga om tillsynsåtgärder ska tillämpa den lag som medför lindrigast konsekvenser för den enskilde. Med hänsyn till att de nya bestämmelserna ändrar förutsättningarna för bygglovsbefrielse, ska oklarheten inte ligga C-E.E. till last. Beslutet om att förelägga C-E.E. att vid äventyr av vite rätta placeringen av komplementbyggnaden ska därför upphävas även i den del som avser dess placering i förhållande till gränsen mot fastigheten B.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16810-24 Mark- och miljööverdomstolen tar härmed inte ställning till om komplementbyggnaden kan undantas från kravet på bygglov enligt de nya bestämmelserna. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsrådet Li Brismo, tekniska rådet Johan Andrade Hagland och hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent. Föredragande har varit Anna Mirzadeh-Cederlund.

Bilaga A

Sid 1 (6) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 3619-24 Mark- och miljödomstolen 2024-11-26 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande

C-E.E.

Ombud: J.H.

Motpart

Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 5 juli 2024 i ärende nr 5463-2022, se bilaga 1

SAKEN

Rättelseföreläggande med vite rörande fastigheten X i Falkenbergs kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 3619-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun (nämnden) beslutade den 23 juni 2022 (§ 170, dnr S-2022-663) att med stöd av 11 kap. 19 och 37 §§ plan- och bygglagen (2010:900), PBL, förelägga C-E.E. i egenskap av lagfaren ägare till fastigheten X (prövningsfastigheten) vid vite om 50 000 kr att senast två månader efter att beslutet vunnit laga kraft rätta placering av komplementbyggnad enligt startbesked den 1 juli 2020, § SDB 2020-3298. Om föreläggandet inte följs kan byggnadsnämnden enligt 11 kap. 27 § PBL besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.

Nämndens beslut överklagades till Länsstyrelsen i Hallands län som i beslut den 5 juli 2024 avslog överklagandet, se bilaga 1. C-E.E. har nu överklagat länsstyrelsen s beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

C-E.E. har yrkat att länsstyrelsens beslut ska upphävas och har anfört bl.a. följande.

Den uppförda byggnaden är en sådan komplementbyggnad som enligt 9 kap. 4 a § PBL inte kräver bygglov. För att byggnaden ska vara lovbefriad krävs att det rör Sig om en komplementbyggnad som inte överstiger 25 kvm. Det krävs också att byggnadens taknockshöjd inte överstiger 4 m och att avståndet till fastighetsgränsen är minst 4,5 m. Byggnaden uppfyller lagens alla krav som när på en felplacering som enligt lägeskontrollen uppmätts till 33 cm där den är som störst. Komplementbyggnaden är uppförd i enlighet med det startbesked som nämnden meddelat. Att lägeskontrollen pekar på en avvikelse om 33 cm beror på att olika tomtmarkeringar använts vid mätningarna. Ritningar i bygganmälan visar på vilken tomtgräns han har utgått ifrån i sina beräkningar, det är också enligt dessa ritningar som nämnden meddelat sitt startbesked. Han har utgått ifrån den markering han trott varit den som markerar tomtgränsen. Oavsett om denna markering varit den rätta eller inte, är

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 3619-24 Mark- och miljödomstolen

det på det underlaget nämnden har beviljat startbesked. Han har agerat i överenstämmelse med startbeskedet och låtit uppföra byggnaden på exakt den plats där startbeskedet anger.

Enligt 10 kap. 34 § PBL ska ett slutbesked meddelas när byggnaden står klar och den uppförts i enlighet med startbeskedet. Av 10 kap. 35 § PBL framgår att slutbesked också får meddelas om det föreligger en försumbar brist. Enligt beräkningar i lägeskontrollen ligger 0,23 kvm närmare än 4,5 m från tomtgränsen. Han anser att detta utgör en sådan försumbar brist som inte ska förhindra att ett slutbesked meddelas. Praxis ger uttryck för att enstaka kvadratmetrar är att anse som en försumbar brist, se bland annat P 1417-22 och MÖD 2020:9. I P 1417-22 fastställdes att en hel kvadratmeter omfattades av uttrycket försumbar brist. I hans fall rör det sig om en betydligt mindre del än vad som i praxis bedömts vara en försumbar brist. Inför påbörjandet av byggnationen skickade han in ett startbesked med tillhörande kartor och ritningar till bygglovsnämnden. Startbeskedet beviljades av nämnden utan krav på att utstakning enligt 10 kap. 26 § PBL skulle ske. Enligt prop. 1958/86:1 sid 84-85 har nämnden att bedöma om en utstakning bör

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 3619-24 Mark- och miljödomstolen

ske, enligt angiven proposition behöver en utstakning inte ske om det inte bedöms som nödvändigt. Eftersom kartor och ritningar i startbeskedet illustrerade att komplementbyggnaden skulle upprättas 4,5 m från fastighetsgränsen, det vill säga med minsta godkända marginal, och bygglovsnämnden ändå inte beslutade om utstakning får det förstås som att placeringen inte varit avgörande på centimetern. För det fall domstolen inte skulle anse att det rör sig om en försumbar brist, bör det i vart fall kunna anses oproportionerligt att ålägga en enskild ett betungande beslut av det aktuella slaget grundat på de osäkerheter som utgör underlag i målet. Av karthandlingar använda av både honom och kommunen framkommer olika markeringar för fastighetens gränser. Han har vid sin fastighet hittat dubbla markeringar för fastighetsgränsen, det är dessa markeringar som skapat ovisshet i mätningarna. Olika utgångspunkter resulterar i olika resultat vid beräkningen av var en komplementbyggnad tillåts uppföras. Resultat som i det aktuella fallet skulle få felplaceringen att gå från en avvikelse till en korrekt placering. Beslutet är för den enskilde mycket betungande och förenat med stor arbetsbörda och ekonomisk förlust. Av denna orsak bör ett beslut likt detta fattas på en mer solid grund än vad som skett.

PBL är till sin karaktär en avvägningslag. Detta innebär att den enskildes intresse I varje beslut ska balanseras mot det allmännas. I MÖD den 7 juni 2013 mål P 105-13 fastslogs att ingen kan representera alla de intressen som finns hos dem som har för avsikt att använda en väg inom ett detaljplanerat område. I det aktuella fallet innebär detta att ingen kan ge sitt medgivande för placering av komplementbyggnaden närmare än 4,5 m från fastighetsgränsen. Vid prövning av frågor enligt PBL ska hänsyn tas till såväl det enskilda som det allmänna, 2 kap. 1 § PBL. Att tvingas förflytta en komplementbyggnad gjuten på fast grund är betungande för honom. Det utgör också en stor begränsning att inte fritt kunna nyttja sin fastighet. Frågan som får ställas är vilka men allmänheten lider av en felplacering om ca 30 centimeter? Mellan den allmänna vägen och komplementbyggnaden finns träd och buskar. Komplementbyggnadens gavel som vetter mot den allmänna vägen är inte försedd med vare sig fönster eller dörrar. Det ska också tilläggas att avvikelsen

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 3619-24 Mark- och miljödomstolen

upptäcktes vid lägeskontrollen och att den därmed inte varit känd för honom tidigare.

Komplementbyggnaden är uppförd 4,5 m från den tomtmarkering man utgick ifrån när man gjorde bygganmälan. Ett bifall till överklagandet skulle således inte riskera att skapa praxis där det för fastighetsägaren är möjligt att ta sig friheten att medvetet uppföra bebyggelse för nära tomtgräns. Länsstyrelsen har i sitt beslut ansett att det är proportionerligt att ingripa mot komplementbyggnaden i det aktuella fallet och hänvisar i sitt resonemang till domskälen i MÖD 2014:13. I domskälen görs en avvägning mellan det allmänna och det enskildas intresse. Det allmännas intresse beskrivs i MÖD 2014:13 vara bebyggelse i strid mot detaljplanen. I hans fall rör det sig om en lovbefriad komplementbyggnad varför resonemanget inte är relevant i detta fall. Länsstyrelsen har i sitt beslut inte redogjort för något annat allmänt intresse som ligger till grund för beslutet. Han hänvisar till startbesked med tillhörande bilagor till styrkande av placeringen som nämnden har beviljat i sitt startbesked. Han hänvisar även till lägeskontroll till styrkande av att komplementbyggnaden har uppförts i enlighet med startbeskedet.

C-E.E. har som bevisning i målet ingett startbesked med tillhörande bilagor till styrkande av placeringen som Bygglovsnämnden i Falkenberg har beviljat i sitt startbesked och lägeskontroll till styrkande av att komplementbyggnaden har uppförts i enlighet med startbeskedet.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut och nedan.

Mark- och miljödomstolen har gått igenom utredningen i målet samt övervägt vad klaganden har anfört i mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljödomstolen gör i allt väsentligt samma bedömning som länsstyrelsen och instämmer i länsstyrelsens skäl med följande tillägg. I målet har mark- och miljödomstolen att pröva om nämnden har haft fog för sitt beslut att förelägga om

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 3619-24 Mark- och miljödomstolen

rättelse med vite. Frågan om slutbesked omfattas inte av domstolens prövning eftersom nämnden inte beslutat om att neka slutbesked i det överklagade beslutet, även om nekat slutbesked blir en konsekvens av nämndens beslut.

Inledningsvis konstaterar domstolen att det är byggherren som ansvarar för att åtgärden är uppförd på rätt plats, dvs. enligt startbeskedet, jfr 10 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. För mindre byggnader, tillbyggnader och anläggningar av mindre omfattning eller för byggnadsåtgärder inom glest bebyggda områden bör byggherren själv kunna ta ansvar för att placeringen blir riktig. I sådana fall bör byggnadsnämnden alltså avstå från utstakning (jfr prop.1985/86:1 sid. 762).

Av nämndens beslut om startbesked med tillhörande situationsplan framgår att den aktuella komplementbyggnaden ska placeras 4,5 meter från fastighetsgräns. Med hänsyn till att komplementbyggnaden inte har placerats i enlighet med vad som framgår av situationsplanen som tillhör anmälan, och att den inte heller går att få bygglov för en placering närmare Bröderna Jönssons väg än 4,5 meter, bedömer mark- och miljödomstolen att nämnden har haft fog för att förelägga klagande att flytta komplementbyggnaden så att placering överensstämmer med den placering som framgår av startbeskedet. Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att det är proportionerligt att ingripa mot byggnaden i nu aktuellt fall. Det har inte heller framkommit uppgifter som talar för att vitet är oskäligt högt. Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 17 december 2024

Susanne Mörkås Martin Kvarnbäck I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Susanne Mörkås, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Sandra Andersson.