P 16978-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd. 2. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16978-25

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A.U., A.L. och L.S. (klagandena) har yrkat att Mark-och miljööverdomstolen ska fastställa länsstyrelsens beslut att upphäva beslutet att bevilja bygglov.

Klagandena har till stöd för sin talan i huvudsak anfört följande. Trots att de haft ombud under processen, vilket har framgått av såväl handlingarna från länsstyrelsen som länsstyrelsens beslut, har mark- och miljödomstolen inte delgett ombudet handlingarna eller gett ombudet tillfälle att yttra sig. Mark- och miljödomstolen har vidare inte prövat deras invändningar i sak. Denna underlåtenhet utgör ett rättegångsfel som ska medföra att domen upphävs.

Att uppföra en byggnad avsedd för daglig verksamhet är inte förenligt med detaljplanens syfte och användningsbestämmelse, bostadsändamål och vård. Av planbeskrivningen framgår att syftet med detaljplanen inte är annat än att det fortsatt ska bedrivas gruppboende på fastigheten. Ett gruppboende är anpassat till området som i övrigt består av bostäder. Enligt praxis ska det göras en samlad bedömning av verksamhetens art och omfattningen av den omgivningspåverkan som verksamheten medför, för att utröna om åtgärden genererar en omgivningspåverkan utöver den som redan är bedömd och accepterad i gällande detaljplan, se MÖD 2012:25. Verksamhetens omfattning har i det här fallet inte bedömts och accepterats genom detaljplanen. Det är fråga om ett mycket stort antal dagsbesökare i ett tätbebyggt område med smala gator. Halmstads Energi och Miljö:s synpunkter på avfallshanteringen har inte tillgodosetts. Avfallshanteringen kommer att innebära problem. Verksamhetens parkeringsbehov tillgodoses inte vilket kommer att leda till problem med bl.a. snöröjning och för transportfordon. Byggnaden har sin huvudentré placerad mitt emot deras bostadshus. Den omgivningspåverkan som byggnaden och verksamheten medför utgör en betydande olägenhet för dem. Byggnaden avviker också betydligt från omgivande bostadsbebyggelse både vad gäller storlek, färg och form.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16978-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen finner skäl att ge prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande.

Formella brister vid mark- och miljödomstolens handläggning

Mark- och miljööverdomstolen prövar först om mark- och miljödomstolens handläggning av målet innefattat ett rättegångsfel som ska föranleda undanröjande och återförvisning.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2014 s. 75, Den inställda förrättningen, uttalat att det är en grundläggande princip för handläggningen vid en myndighet eller domstol att kommunikationen med en part som har anlitat ombud sker genom ombudet, bortsett från speciella undantagsfall. Av rättsfallet framgår att parten bör kunna utgå från att ombudet underrättas om ett avgörande och att det i normalfallet inte bör fästas avgörande vikt vid om parten själv har tagit del av innehållet i avgörandet.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att mark- och miljödomstolen borde ha underrättat klagandenas ombud om de handlingar som tillförts målet och gett ombudet tillfälle att yttra sig. Felet bedöms utgöra ett rättegångsfel. Det saknas bestämmelser i lagen (1996:242) om domstolsärenden om när ett rättegångsfel ska föranleda att en högre domstol återförvisar målet till lägre instans. Enligt förarbetena till nämnda lag bör dock motsvarande bestämmelser i rättegångsbalken kunna tillämpas analogt (jfr prop. 1995/96:115 s. 122). Enligt 50 kap. 28 § rättegångsbalken får hovrätten undanröja tingsrättens dom på grund av rättegångsfel endast om felet kan antas ha inverkat på målets utgång och inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i hovrätten. Att ombudet inte fått tillfälle att komma in med yttrande i målet har fått till följd att inte alla klagandenas invändningar prövats av mark- och miljödomstolen, vars avgörande har gått klagandena emot. En sådan underlåtenhet får i allmänhet anses inverkat på sakens utgång. Genom överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen har klagandena dock fått möjlighet att framföra sina invändningar mot bygglovet. Invändningarna är i huvudsak inriktade på åtgärdens förenlighet med detaljplanens

SVEA HOVRÄTT DOM P 16978-25

användningsbestämmelse, vilket har prövats av underinstanserna. Mark- och miljööverdomstolen bedömer därför att felet kan avhjälpas utan olägenhet genom att Mark- och miljööverdomstolen prövar invändningarna i sak.

Prövning i sak

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning i fråga om den ansökta åtgärdens förenlighet med detaljplanens användningsbestämmelse. Att det vid tiden för detaljplanens antagande ska ha funnits en gruppbostad på fastigheten och det inte vid den tidpunkten fanns någon avsikt att ändra användningen föranleder ingen annan bedömning. Beträffande övriga invändningar gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning.

Byggnaden avviker något från omgivande bebyggelse i fråga om storlek och i viss utsträckning även i fråga om utformning. Med hänsyn till att det rör sig om en byggnad avsedd för daglig verksamhet, en användning som ovan bedömts vara förenlig med detaljplanen, är utformningen emellertid tillräckligt väl anpassad till omgivande bebyggelse. Det finns därför inte skäl att upphäva bygglovet med hänvisning till anpassningskravet och intresset av en god helhetsverkan, se 2 kap. 6 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Byggnaden uppfyller även kraven enligt 8 kap. 1 § PBL om bl.a. god form-, färg- och materialverkan. Annat har inte framkommit utifrån tillgänglig utredning än att kommunen har anpassat byggnadens utformning och placering enligt synpunkterna från Halmstad Energi och Miljö på ett sådant sätt att kravet på lämplighet med hänsyn till möjligheterna att hantera avfall är uppfyllt, se 2 kap. 6 § första stycket 5 PBL. I frågan om den ansökta åtgärden kan innebära betydande olägenhet på grund av ökad trafik konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att en sådan möjlig trafikökning redan godtagits i och med den användning som planen medger. Inte heller utformningen av byggnaden, med entrén mot gatan, kan anses innebära en sådan betydande olägenhet att det finns skäl att upphäva bygglovet av det skälet, se 2 kap. 9 § PBL.

Sammanfattningsvis finner Mark- och miljööverdomstolen att det som klagandena anfört inte utgör hinder mot den ansökta åtgärden och överklagandet ska därför avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16978-25

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Johan Andrade Hagland och hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent, samt tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg (deltar inte i beslutet om prövningstillstånd). Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo.

Bilaga A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Målnummer 2025-11-05 P 2671-25 Meddelad i Vänersborg

KLAGANDE

Teknik- och fastighetsnämnden i Halmstads kommun Box 246 301 06 Halmstad

Ombud: M.A.

MOTPARTER

1Byggnadsnämnden i Halmstads kommun Box 153 301 05 Halmstad

2A.L.

3C.L.

4L.S.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 13 maj 2025 i ärende nr 1709-2025, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för nybyggnad avsedd för daglig verksamhet på fastigheten X i Halm stads kommun

DOMSLUT

Med ändring av länsstyrelsens beslut fastställer mark- och miljödomstolen Byggnadsnämnden i Halmstads kommuns beslut den 12 februari 2025

Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2671-25

(D 2025-000126) att bevilja bygglov för nybyggnad av byggnad avsedd för daglig verksamhet på fastigheten X.

Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2671-25

BAKGRUND

Byggnadsnämnden i Halmstads kommun (nämnden) beslutade den 12 februari 2025 att bevilja bygglov för nybyggnad av byggnad avsedd för daglig verksamhet på fastigheten X.

A.L., C.L. och L.S. överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Hallands l än, som den 13 maj 2025 beslutade att upphäva nämndens beslut och återförvisa ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Skälen för beslutet framgår av bilaga 1.

Nämnden har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Teknik- och fastighetsnämnden yrkar att mark- och miljödomstolen med ändring av länsstyrelsens beslut ska bevilja det sökta bygglovet och i andra hand att mark- och miljödomstolen ska återförvisa målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.

Som grund för talan anför teknik- och fastighetsnämnden bl.a. följande.

Länsstyrelsen har på grund av verksamhetsbeskrivningen gjort bedömningen att vårdinslaget är underordnat. Myndigheten har inte heller redovisat i förhållande till vad, vilket torde bero på att det inte finns någon annan beskrivning i Boverkets föreskrifter om planbeteckningar att tillgå som bättre beskriver den aktuella verksamheten än ”vård”. Exempelvis vore varken ”handel” eller ”centrum” en lämplig beskrivning av institutionell verksamhet av detta slag.

Vårdinslaget är dominerande. Begreppen vård och omsorg kan inte separeras vid denna bedömning. Av verksamhetsbeskrivningen framgår att deltagargruppen som planeras till den dagliga verksamheten har någon form av

Sida 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2671-25

omvårdnadsbehov utifrån psykiska, fysiska eller sociala skäl. Att det även framgår av syftet i verksamhetsbeskrivningen att den ska bidra till personlig utveckling för att främja delaktighet i samhället förtar inte vårdinslaget. Den dagliga verksamheten för den aktuella fastigheten är mer vårdtung än flera andra dagliga verksamheter i kommunen. I det här fallet anpassar kommunen ett flertal rum för de mest komplexa vårdbehoven. Inom daglig verksamhet ingår också stöd och hjälp med de dagliga behoven som den omsorgsbehövande har svårt att klara själv. Det kan till exempel vara att sköta hygienen, äta, klä sig, förflytta sig och kommunicera. Den planerade verksamheten kräver mycket personal. Situationen kan jämställas med äldreomsorg som också träffas av vårdbegreppet.

För verksamheten ska det enligt beskrivningen finnas den personal som behövs för att kunna ge gott stöd, god service och omvårdnad. Eftersom det inte är fråga om varaktigt boende är det vård som är den huvudsakliga planbeteckningen som aktualiseras vid en tolkning av Boverkets föreskrifter.

Om man har fått rätt till insatser enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, så är man vårdberoende. Vårdinslaget är också alltid betydande. Inom LSS-verksamhet är den dagliga verksamheten en LSSdel som kräver särskild omsorg som alltid är beroende på den personkrets som förväntas i verksamheten. Det är fråga om en tillståndspliktig verksamhet som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) övervakar och ingriper mot om inte vården och omsorgen sker på ett föreskrivet sätt.

Det stämmer inte att en annan användning än i gällande plan aldrig kan vara en liten avvikelse från planen i fråga. Detta framgår av praxis under ÄPBL (gamla plan- och bygglagen), se rättsfallet RÅ 2002 ref. 63, och har bekräftats med praxis under nya plan- och bygglagen (2010:900), PBL, se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens domar den 15 april i mål P 8555-14 och den 18 maj 2015 i mål P 7611-14. För det fall mark- och miljödomstolen inte bedömer att verksamheten är planenlig borde användningen alltså kunna betraktas som en

Sida 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2671-25

liten avvikelse från planen eftersom vårdinslaget är betydande. Detta allmänna behov ter sig dessutom närmast akut då det finns en avsevärd kö till denna lagreglerade omsorgsform som måste hanteras och det till undvikande av tillsynsprövning från IVO.

Byggnadsnämnden i Halmstads kommun, A.L., C.L. och L.S. har beretts tillfälle att yttra sig över teknik- och fastighetsnämndens överklagande, men har inte hörts av.

DOMSKÄL

Länsstyrelsen har, till skillnad från nämnden, bedömt att den planerade verksamheten inte är planenlig eftersom verksamheten som ska bedrivas inte kan ses som vård. En grundläggande frågeställning i målet, som domstolen har att ta ställning till, är därför om byggnadens användning för daglig verksamhet kan rymmas inom den i planbestämmelsen angivna användningen vård.

På fastigheten ifråga avser kommunen att bedriva insatsen daglig verksamhet enligt 9 § 10 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vilka personer som har rätt till insatser med stöd av lagen framgår av 1 § LSS. Det är personer: - med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, - med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller - med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Av 7 § andra stycket LSS framgår att den enskilde genom insatserna ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska anpassas till mottagarens

Sida 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2671-25

individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Enligt 9 e § LSS ingår i insatsen daglig verksamhet även omvårdnad.

Enligt lagens förarbeten ska utformningen av dagcenterverksamheten ske med beaktande av de berörda personernas funktionshinder. Verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter hans önskemål. Verksamheten bör generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjligheter till förvärvsarbete även om detta mål för vissa endast kan uppnås på längre sikt eller vara orealistiskt (se prop. 1992/93:159 s 181).

Av förarbetsuttalandet kan utläsas att insatsen daglig verksamhet typiskt sett har inslag av omvårdnad och att ett övergripande syfte är att erbjuda stimulans och utveckling för den enskilde. Av verksamhetsbeskrivningen framgår att syftet är att den ska bidra till personlig utveckling och främja delaktighet i samhället för deltagaren. Det framgår också att deltagargruppen är en grupp som har ett stort behov av stöd från personal. Sammantaget framstår det som att vårdinslaget i verksamheten är betydande. Det faktum att en del av det långsiktiga målet är att främja den enskildes möjligheter till arbete ändrar inte den bedömningen.

Enligt mark- och miljödomstolens avgörande MÖD 2012:25 måste en samlad bedömning göras i varje enskilt fall av verksamhetens art och omfattning av den omgivningspåverkan som verksamheten medför för att bedöma om verksamheten ger upphov till en omgivningspåverkan som går utöver den som är bedömd och accepterad i en detaljplan.

Det har inte framkommit att användningen daglig verksamhet skulle medföra en större omgivningspåverkan än annan användning som kan rymmas inom planbestämmelsen vård. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att den angivna användningen av byggnaden för daglig verksamhet ryms inom planens

Sida 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2671-25 användningsbestämmelse vård. Den sökta åtgärden får därmed anses vara planenlig. Mark- och miljödomstolen beslutar därmed att ändra länsstyrelsens beslut på så sätt att nämndens beslut, om att bevilja bygglov för nybyggnad av byggnad avsedd för daglig verksamhet på fastigheten X, ska fastställas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 26 november 2025.

Sebastian Hallman Martin Kvarnbäck I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Sebastian Hallman, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Julia Naij.