P 17207-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Byggnadsnämnden i Tyresö kommuns beslut den 18 mars 2025 (dnr § 16 BN/2025:24) om dels byggsanktionsavgift för att ha påbörjat byggnadsarbeten för upplag av containrar utan bygglov och startbesked (punkten 1 i nämndens beslut), dels föreläggande om att vidta rättelse (punkten 2 i nämndens beslut).

SVEA HOVRÄTT DOM P 17207-25

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

R V har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska upphäva besluten om byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande. Han har i andra hand yrkat att byggsanktionsavgiften ska sättas ned till ett väsentligt lägre belopp eller att ärendet ska återförvisas till nämnden för ny handläggning. R V har vidhållit vad han anfört i underinstanserna och bland annat tillagt följande. Det finns inte förutsättningar att ta ut byggsanktionsavgift. Ärendet är inte tillräckligt utrett. Den påstådda överträdelsen har varken skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Den beslutade sanktionsavgiften står inte heller i rimlig proportion till den påstådda överträdelsens art, omfattning eller faktisk påverkan.

Byggnadsnämnden i Tyresö kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av besluten och anfört att de nya bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, som trädde i kraft den 1 december 2025, inte medför någon annan bedömning.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Sedan den 1 december 2025 gäller vissa nya bestämmelser i PBL och i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Av övergångsbestämmelserna till de nya bestämmelserna i PBL följer att äldre bestämmelser fortfarande gäller för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. I fråga om tillsynsåtgärder och påföljder med anledning av en åtgärd som inneburit en överträdelse av de äldre bestämmelserna ska, enligt övergångsbestämmelserna i PBL, de nya bestämmelserna tillämpas om åtgärden enligt de nya bestämmelserna inte utgör en överträdelse eller om de nya bestämmelserna skulle leda till en lindrigare påföljd. (Se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen 2025:974] om ändring i plan- och bygglagen [2010:900].)

Vid hänvisning till regler i PBL och PBF nedan avses reglerna i dess lydelse före den 1 december 2025 om inget annat anges.

SVEA HOVRÄTT DOM P 17207-25

I målet är det ostridigt att det har ställts upp två containrar på den aktuella fastigheten utan bygglov och startbesked. Frågorna i målet är om nämnden har haft grund för att ta ut en byggsanktionsavgift för dessa åtgärder samt förelägga om rättelse på så sätt att containrarna ska tas bort från fastigheten. Fastigheten omfattas av en detaljplan.

En container kan vara bygglovspliktig antingen som byggnad eller som upplag (9 kap. 2 § första stycket 1 PBL och 6 kap. 1 § 2 PBF). Det finns ingen definition av vad som avses med ett upplag i PBL eller PBF. Enligt Terminologicentrum TNC 95 Plan- och byggtermer 1994 definieras ett upplag som en förvaringsplats för produkter vid kortvarigt uppehåll mellan två moment under produktion eller för färdiga produkter i avvaktan på borttransport. I förarbetena till den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, anges att typiska exempel på upplag är uppställning av ett stort antal bilar (s.k. bilkyrkogård) samt bensin- och bränsleförråd. I dessa anges vidare att vinteruppläggning av båtar, samt anläggningar för deponering av avfall och liknande, också kan betraktas som upplag. (Se prop. 1985/86:1 s. 685.) I förarbetena till byggnadsstadgan (1959:612), som gällde före ÄPBL, anförde departementschefen att en vedstapel eller ett måttligt förråd av byggnadsmaterial för en förestående reparation, som en villaägare lade upp på sin tomt, inte kunde betraktas som ett bygglovspliktigt upplag. Endast om upplaget var mera omfattande eller permanent skulle det betraktas som upplag i byggnadsstadgans mening, exempelvis om någon använde sin tomt inom tätbebyggt område såsom upplag för byggnadsmaterial eller kasserade bilar. (Se prop. 1959:168 s. 138.)

En byggnad definieras i PBL som en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den (1 kap. 4 § PBL). I praxis har bland annat 22 byggbodar, som varit uppställda i anslutning till en byggarbetsplats under en tidsperiod om ca 1,5 år, bedömts som bygglovspliktiga byggnader enligt PBL (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 2 juni 2015 i mål nr P 3850-15). Två förvaringstält, uppställda på en tomt, har vidare bedömts utgöra byggnader i PBL:s mening (se MÖD 2023:10). I en nyligen meddelad dom bedömde Mark- och miljööverdomstolen att en etablering av fyra byggbodar, som skulle pågå under en period

SVEA HOVRÄTT DOM P 17207-25

om cirka 6 månader, utgjorde bygglovspliktiga byggnader enligt PBL (Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 mars 2026 i mål nr P 7345-25).

Enligt praxis utgör påförande av byggsanktionsavgift ett straff i Europakonventionens mening och vissa straffrättsliga principer ska tillämpas. Det gäller bland annat i fråga om krav på precisering av överträdelsen samt beträffande bevisbörda och beviskrav. (Se t.ex. rättsfallen MÖD 2021:20 och MÖD 2020:31.) Bevisbördan för omständigheter som ligger till grund för beslutet om byggsanktionsavgift vilar som utgångspunkt på tillsynsmyndigheten; såväl att överträdelsen verkligen har ägt rum, som att överträdelsen kan träffas av byggsanktionsavgift (se t.ex. rättsfallet MÖD 2015:34). Detta innebär att det är tillsynsmyndigheten som ska bemöta och försöka vederlägga varje invändning som verksamhetsutövaren reser i syfte att undgå ansvar.

Nämnden har bedömt att de aktuella containrarna utgör bygglovspliktiga upplag, vilket har anförts som grund för att påföra fastighetsägarna en byggsanktionsavgift. R V har invänt att containrarna endast används tillfälligt som förvaringsplats för byggmaterial och därför är undantagna bygglovsplikt. Han har anfört att containrarna, om de inte skulle anses tillåtna, bör betraktas som komplementbyggnader eftersom de inte är större än 15 kvadratmeter och därmed ska undantas från byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande.

Av utredningen framgår att de aktuella containrarna är konstruerade med väggar och tak och utformade på ett sätt som gör att människor kan uppehålla sig i dessa. Det är visat att containrarna har stått på samma platser under drygt ett års tid. De skulle alltså kunna betraktas som byggnader. Med beaktande av bland annat vad R V uppgett om dess användning skulle de också kunna betraktas som upplag.

En omständighet av betydelse för bedömningen av frågan om containrarna ska ses som upplag eller byggnader är enligt Mark- och miljööverdomstolen deras innehåll. I målet har åberopats ett antal fotografier som tagits av företrädare för nämnden vid olika tillsynsbesök. Dessa utvisar containrarnas yttre utseende samt deras placering. Varken av dessa fotografier eller annan utredning framgår det dock vad containrarna innehåller. Utifrån tillgänglig utredning är det således inte möjligt att bedöma om

SVEA HOVRÄTT DOM P 17207-25

containrarna ska betraktas som upplag eller byggnader. För det fall de är att bedöma som byggnader så skulle de kunna vara bygglovsbefriade vid en tillämpning av 9 kap. 4 §, 34 § och 35 § PBL, i dess lydelse efter den 1 december 2025.

Mot bakgrund av att det råder osäkerhet om uppställningen av två containrar på fastigheten utgör en bygglovspliktig åtgärd enligt de nya reglerna i PBL och med beaktande av det utredningsansvar som åvilar nämnden, finns det inte förutsättningar att påföra fastighetsägarna en byggsanktionsavgift. Mark- och miljödomstolens dom ska ändras i denna del och nämndens beslut om byggsanktionsavgift ska upphävas.

Nämnden har grundat rättelseföreläggandet på avsaknaden av bygglov för upplag och bedömningen att bygglov inte kan lämnas i efterhand. Av samma skäl som anförts avseende byggsanktionsavgiften ska även rättelseföreläggandet upphävas.

Sammanfattningsvis ska nämndens beslut om byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande upphävas. Även om det formellt bara är R V som överklagat mark- och miljödomstolens dom finns det skäl att upphäva nämndens beslut i dess helhet.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Åsa Hanna, referent, tekniska rådet Johan Andrade Hagland och tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock.

Föredragande har varit Fanny Larsson.

Bilaga A

NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer

2025-11-07 P 6273-25

Meddelad i Nacka

PARTER Klagande R V

Motpart Byggnadsnämnden i Tyresö kommun 135 81 Tyresö

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 15 juli 2025 i ärende nr 34999-2025, se bilaga 1

SAKEN Byggsanktionsavgift och föreläggande på fastigheten X i Tyresö kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 6273-25

BAKGRUND Byggnadsnämnden i Tyresö kommun (nämnden) beslutade den 18 mars 2025 att ta ut en byggsanktionsavgift om 10 290 kronor samt förelägga fastighetsägare av X, Tyresö att ta bort två containrar, (14,9 kvm/styck) som stått uppställda på aktuell fastighet. Grunden för nämndens beslut var att containrarna utgör bygglovspliktiga upplag. Beslutet överklagades till länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) som avslog överklagandet. Beslutet har nu överklagats till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. R V, ägare av fastighet X Tyresö har yrkat, som det får förstås, att mark- och miljödomstolen ska upphäva nämndens beslut. Till grund för sin talan har R V framfört att containrarna ska betraktas som bygglovsbefriad friggebod.

DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har gått igenom handlingarna i målet samt övervägt vad R V anfört i mark- och miljödomstolen. Domstolen finner inte skäl att göra en annan bedömning än den länsstyrelsen gjort i det överklagade beslutet. Överklagandet ska därför avslås

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 28 november 2025.

I domstolens avgörande har tingsfiskalen Cecilia Knutsen och tekniska rådet Ylva Kvist Trelje deltagit. Föredragande har varit tingsnotarien Catharina Såmark.