P 17689-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Kommunfullmäktige i Lunds kommuns beslut den 12 december 2023 (dnr KS 2021/0896) att anta detaljplan för del av X (Torgkvarteren) i Lunds kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 17689-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Lunds kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa Kommunfullmäktige i Lunds kommuns beslut att anta detaljplan för del av X (Torgkvarteren) i Lunds kommun.

Aktionsgrupper för samhällsbyggnad i Lunds kommun, AFSL har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kommunen har anfört i huvudsak följande som stöd för sin talan.

Mark- och miljödomstolen har upphävt kommunens beslut att anta detaljplanen med den huvudsakliga motiveringen att detaljplanen strider mot en rättsregel avseende buller. Klaganden har inte åberopat att bullernivåerna vid byggnadens fasader blir för höga. Kommunen har visserligen förståelse för att mark- och miljödomstolen har behövt tolka överklagandet. Tolkningen får dock inte vara extensiv med tanke på att överprövningen av detaljplaner fordrar att klaganden angett det som domstolen ska överpröva. Mark- och miljödomstolens tolkning av vad AFSL angett är så vidlyftig att den närmast måste ses så att mark- och miljödomstolen prövat grunden på eget initiativ. Rättsfrågan i målet är sådan att den inte kan avgöras av domstolen utan att det angetts uttryckligen i överklagandet. Det finns därför skäl för Mark- och miljööverdomstolen att upphäva mark- och miljödomstolens dom med hänvisning till att domstolen gått utanför prövningsramen i målet.

Om Mark- och miljööverdomstolen skulle komma fram till att AFSL angett det som mark- och miljödomstolen prövat vill kommunen göra domstolen uppmärksam på att hela byggrätten ovan mark kan användas för centrumverksamhet. Inom hela byggrätten kan även bostäder upp till 35 kvadratmeter byggas mot de aktuella fasaderna, utan att det strider mot bestämmelserna i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader (trafikbullerförordningen). En planbestämmelse att endast bostäder på högst

SVEA HOVRÄTT DOM P 17689-24

35 kvadratmeter ska få uppföras mot de fasader där den ekvivalenta ljudnivån överskrider 60 dBA skulle begränsa möjligheten att använda byggrätten för centrumverksamhet. Eftersom byggrätten medger olika användningar måste skyddet för människors hälsa säkerställas på annat sätt, om byggrätten ska användas till större bostäder.

Alternativet om bullerdämpning i planbestämmelsen ”m” säkerställer att trafikbullerförordningens bestämmelser iakttas. Bestämmelsen ger två alternativ till den som söker bygglov för bostäder (större än 35 kvadratmeter) som vetter mot den nordvästra eller sydvästra fasaden. Bostäder vid dessa fasader ska antingen ha bullerdämpning eller anpassad planlösning. Anpassad planlösning specificeras i planbestämmelsen så att hälften av bostadsrummen ska ha fasadöppning mot tyst sida (sydöstra sidan). Det anges även att alla bostäder i byggnaden ska ha tillgång till en tyst uteplats, som kan vara gemensam. Som mark- och miljödomstolen konstaterat finns det begränsade möjligheter att åstadkomma en anpassad planlösning om hela byggrätten ska användas för bostäder större än 35 kvadratmeter. Av den anledningen innehåller planbestämmelsen ”m” alternativet krav på bullerdämpning vid fasad. Det är en teknisk lösning på fasaderna för att dämpa den ekvivalenta bullernivån ner till 60 dBA. Detta alternativ specificeras i planbestämmelsen ”m” så att bullerdämpning innebär täta balkongräcken och väggar och ljudabsorbenter i balkongtak.

I en lovprövning behöver planbestämmelsen läsas tillsammans med planbeskrivningen, i vilken det framgår hur den tekniska lösningen ska utformas och vilken effekt som ska uppnås. Den tekniska lösningen ger en minskning av den ekvivalenta ljudnivån med upp till fyra decibel så att trafikbullret vid de två fasaderna inte överskrider 60 dBA. Med kravet på bullerdämpning i planbestämmelsen kommer byggrätten kunna tas i anspråk för större bostäder utan att trafikbullret vid de aktuella fasaderna överstiger förordningens riktvärde för buller.

Med stöd av vad som uttalas i NJA 2022 s. 922 väger planbeskrivningens redovisning av den tekniska lösningen för bullerdämpning vid fasaderna och den eftersträvade effekten tungt vid tolkning av planbestämmelsen i en bygglovsprövning. Bygglovsansökan för större bostäder vid fasader som saknar bullerdämpning och inte heller har

SVEA HOVRÄTT DOM P 17689-24

anpassad planlösning kommer kunna avslås. Det innebär att byggrätten i detaljplanen kan lokaliseras till platsen med hänsyn till människors hälsa och säkerhet.

I domen har mark- och miljödomstolen inte närmare motiverat varför den tekniska lösningen i planbestämmelsen ”m” inte godtas. Eftersom trafikbullerförordningen förskriver vilka bullernivåer som inte bör överskridas vid en bostadsbyggnads fasad bör det vara möjligt att ha en planbestämmelse om bullerdämpning. Av gällande rätt följer att trafikbuller i första hand ska begränsas nära källan med bullerplank, bullervall eller avskärmande byggnader (till exempel parkeringshus). Trafikbuller vid höga byggnader eller i tät bebyggelse är sällan möjligt att begränsa nära källan. Av den anledningen måste det vara möjligt att i en planbestämmelse bestämma att bullret ska dämpas vid fasad. Vidare säkerställer de byggnadstekniska krav som ställs vid uppförandet av en byggnad att bostäderna kommer att uppfylla alla krav inomhus vad gäller ljud, ljus, ventilation, värme med mera. Nya byggnader ska klara kraven i Boverkets byggregler oavsett var byggnaden är placerad och oavsett ljudnivån utomhus. Bullerdämpningen utomhus vid fasad är främst till för att kunna ha fönster och dörrar i bostaden öppna utan att det har en negativ inverkan på människors hälsa.

Kommunen har i Mark- och miljööverdomstolen gett in en sammanfattande promemoria rörande trafikbuller.

AFSL har anfört i huvudsak följande som stöd för sin talan.

I sitt överklagande av detaljplanen betonade AFSL bland annat hur detaljplanen strider mot 2 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och särskilt olämpligheten för barnfamiljer att vara bosatta i så pass höga hus som detaljplanen möjliggör. AFSL vill ytterligare betona de hälsoeffekter som uppstår för de övre våningarna genom trafikbuller alstrat av den närliggande motorvägen E22. En lokalisering enligt detaljplanen uppfyller därmed inte kraven på hänsyn till människors hälsa och säkerhet i 2 kap. 5 § 1 PBL. Förhållandena på platsen får bedömas vara sådana att det föreligger begränsade förutsättningar att inom stora delar av den aktuella byggrätten med högst höjd uppföra en bebyggelse där hälften av bostadsrummen är förlagda i enlighet med de krav som följer av trafikbullerförordningen. Vidare föreligger inte något krav i

SVEA HOVRÄTT DOM P 17689-24

detaljplanen att inom den del av byggrätten där aktuellt överskridande råder enbart uppföra bostäder om högst 35 kvadratmeter. Trafikbullerförordningen anger villkor för ljudnivå vid fasad, inte i innanför liggande rum eller lägenheter. Åtgärder av den typ som kommunen anför i sitt överklagande ändrar inte ljudnivån vid fasaden. AFSL ifrågasätter även möjligheten att hänvisa till en tyst sida för en byggnad med i det närmaste kvadratisk planyta. Utformningen som ett punkthus omöjliggör skapandet av genomgående bostäder med tillgång till tyst sida. Även med hänsyn till bestämmelsen ”m” kan det inte anses säkerställt att platsen är lämplig med hänsyn till de överväganden som ska göras enligt 2 kap. 5 § första stycket 1 och 6 a § PBL. Med den utformning som byggrätten getts torde det inte vara möjligt att neka bygglov för uppförande av en bostadsbebyggelse som inte är förenlig med trafikbullerförordningens krav. Det är därför inte säkerställt att detaljplanen medger en bostadsbebyggelse som är förenlig med kravet på högsta tillåtna bullernivå enligt trafikbullerförordningen.

När det gäller detaljplanens påverkan på riksintresset M87 Lunds stad ansåg länsstyrelsen i sin granskning att det föreligger risk för påtaglig skada på riksintresset och krävde en andra granskning vilket ledde till stadsbyggnadskontorets ”Konsekvensbedömning 2023-03-23”. Denna ifrågasatte AFSL i sitt andra granskningsutlåtande. Detta yttrande redovisades inte i granskningsutlåtandet, nådde inte länsstyrelsen och fanns inte heller i underlaget för beslutet att anta detaljplanen. Lunds kommun är på väg att anta en ny översiktsplan och länsstyrelsen har även inom ramen för den processen angett att det finns en risk för att riksintresset påverkas negativt.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Prövningsramen i mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljödomstolen har angett att AFSL bland annat gjort gällande att detaljplanen strider mot krav på hälsosam och god miljö. Mark- och miljödomstolen har vidare uppfattat det som att AFSL under samråds- och granskningsförfarandena anfört att människors livsvillkor riskerar att påverkas negativt om detaljplanen blir verklighet, genom att exempelvis bullernivåer kan föranleda ett dåligt mikroklimat för personer som bor i lägenheter med öppningsbara fönster och balkonger på vissa våningar.

SVEA HOVRÄTT DOM P 17689-24

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens tolkning av AFSL:s talan såtillvida att AFSL menar att detaljplanen strider mot krav på en hälsosam och god miljö. AFSL har härvid gjort gällande att det kan bli besvärligt att bo på platsen kopplat till bland annat vindförhållandena och de ljud som alstras av vinden mot byggnaderna, skuggning och bristen på friytor. AFSL har också fört fram att det är olämpligt att små barn bor i så höga hus. Vidare ser AFSL en risk med att planen inte har några krav på icke öppningsbara fönster eller inneslutna balkonger, även rakt ovanför entrén till huset. Som Mark- och miljööverdomstolen uppfattar talan avser AFSL risken fall och tappade föremål. Mark- och miljööverdomstolen kan dock, efter genomgång av AFSL:s samråds- och granskningsyttranden samt överklagande till mark- och miljödomstolen, inte se att AFSL på något sätt kopplar dessa invändningar till frågan om trafikbuller.

Mark- och miljööverdomstolen menar alltså att mark- och miljödomstolen i denna del gjort en alltför extensiv tolkning av AFSL:s invändningar och därmed, genom sin prövning av bullerfrågan, gått utanför prövningsramen. Mark- och miljödomstolen har inte gjort gällande att frågan prövats ex officio.

AFSL har i Mark- och miljööverdomstolen instämt i mark- och miljödomstolens bedömning att detaljplanen strider mot en rättsregel avseende buller. Några processuella hinder för AFSL att på detta sätt ändra och utvidga sin talan föreligger inte (jfr MÖD 2012:31). Mark- och miljööverdomstolen övergår därför till att bedöma bullerfrågan.

Bullerfrågan

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens slutsats att trafikbullerutredningen från 2022 visar ett överskridande av trafikbullerförordningens riktvärden avseende bostadsbyggnads fasad för en stor del av den byggrätt i detaljplanen som getts den högsta höjden, förutsatt uppförande av bostäder överstigande 35 kvadratmeter. För byggrätten med högst höjd i detaljplanen framgår att ekvivalent ljudnivå 60 dBA överskrids på våning 13 och uppåt på fasad mot nordväst och

SVEA HOVRÄTT DOM P 17689-24

våning 15 och uppåt på fasad mot sydväst, med som mest 4 dBA. Mark- och miljööverdomstolen bedömer dock att kommunen genom planbestämmelsen ”m” säkerställt att trafikbullerförordningens krav kan uppfyllas vid framtida bygglovsprövning. Enligt bestämmelsen ska bostäder med fasadöppningar mot nordväst på våning 13 och uppåt samt fasadöppningar mot sydväst på våning 15 och uppåt ha bullerdämpning eller anpassad planlösning. I planbestämmelsen framgår vad bullerdämpning innebär (täta balkongräcken, täta balkongväggar samt ljudabsorbenter i balkongtak) liksom vad anpassad planlösning innebär.

I planbeskrivningen redovisas vidare hur den särskilda balkongkonstruktionen kan utformas. I planbeskrivningen är det tydligt att planbestämmelsen ”m”, vad gäller krav på bullerdämpning, är formulerad utifrån den i trafikbullerutredningen föreslagna lösningen där fasaderna gestaltas med en särskild balkongkonstruktion. Även om planbeskrivningen inte är rättsligt bindande kommer den därför bli ett viktigt underlag för hur bestämmelsen ska förstås (jfr NJA 2022 s. 922 och prop. 2009/10:170 s. 214). Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det inte finns något hinder mot att använda den särskilda balkongkonstruktionen som bullerdämpning, givet att det inte är fråga om en total inglasning som tillskapar en ny fasad.

Eftersom den särskilda balkongkonstruktionen har förmåga att reducera ljudet vid fasaden med upp till 4 dBA, är det visat att trafikbullerförordningens krav kan uppfyllas vid såväl detta alternativ som vid alternativet med anpassad planlösning. Bullerfrågan aktualiseras dock över huvud taget inte om byggrätten utnyttjas för mindre bostäder eller centrumverksamhet.

Sammantaget bedömer Mark- och miljööverdomstolen att de avvägningar som kommunen har gjort, beträffande val av åtgärder för att innehålla trafikbullerförordningens riktvärden för bostäder överstigande 35 kvadratmeter, faller inom kommunens handlingsutrymme. Till detta kommer att länsstyrelsen, som ska bevaka intressena kopplade till människors hälsa och säkerhet, beslutat att inte överpröva detaljplanen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 17689-24

Eftersom detaljplanen inte strider mot en rättsregel avseende buller ska kommunens beslut om att anta planen inte upphävas på denna grund. Mark- och miljööverdomstolen övergår därför till att bedöma om någon av de övriga invändningar som AFSL anfört kan utgöra grund för upphävande.

Granskningsutlåtandet

Efter granskningstiden ska kommunen göra ett granskningsutlåtande som bland annat ska innehålla en sammanställning av de skriftliga synpunkter som kommit in under granskningstiden och en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna (5 kap. 23 § första stycket PBL). Mark- och miljööverdomstolen har tidigare uttalat att det finns skäl att ställa förhållandevis stränga krav på den formella handläggning som föregår ett antagandebeslut, eftersom utrymmet för materiell överprövning av en detaljplan är begränsat (se MÖD 2019:4). Av förarbetena till 13 kap. 17 § PBL framgår vidare att om kommunens beslut innehåller ett mindre fel som varit oväsentligt eller utan betydelse för ärendets utgång ska domstolen inte upphäva beslutet (prop. 2009/10:215 s. 89).

Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att AFSL korrekt noterat att föreningens yttrande inom ramen för den andra granskningsomgången inte finns redovisat i granskningsutlåtandet. Detta är en brist. Mark- och miljööverdomstolen bedömer dock att bristen har varit utan betydelse för ärendets utgång. Även om det inom ramen för den andra granskningsomgången tillkom en ny konsekvensutredning avseende påverkan på riksintresset för kulturmiljö har AFSL i sitt yttrande i huvudsak hänfört sig till samma invändningar som föreningen gjort gällande alltsedan samrådet. AFSL:s synpunkter har därmed behandlats av kommunen i flera steg. Mark- och miljööverdomstolen kan alltså inte se att kommunen hade avstått från att anta detaljplanen om föreningens yttrande funnits redovisat i granskningsutlåtandet.

Detta innebär att det inte heller på denna grund finns skäl att upphäva kommunens beslut om att anta detaljplanen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 17689-24

Riksintressebedömningen

Planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1–8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Det framgår av 2 kap. 2 § PBL.

Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården ska skyddas mot sådana åtgärder. När bestämmelserna om skydd mot påtaglig skada i 3 kap. 6 § miljöbalken är tillämpliga kan kommunens handlingsutrymme i detaljplanefrågor sägas vara mindre än annars (prop. 2009/10:215 s. 88). Det gäller särskilt om riksintresset är preciserat (se MÖD 2014:12).

Vid prövningen av om detaljplanen medger åtgärder som kan innebära påtaglig skada på riksintresset kan viss ledning hämtas från Naturvårdsverkets allmänna råd om påtaglig skada (se NFS 2005:17). Enligt dessa råd kan påtaglig skada på natur- eller kulturmiljön uppstå om en åtgärd mer än obetydligt kan skada något eller några av de kulturvärden som utgör grunden för riksintresset. Vidare anges att en negativ inverkan som är irreversibel med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset som regel bör anses utgöra påtaglig skada. Vidare har Riksantikvarieämbetet publicerat en handbok avseende kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. I handboken utvecklas och förtydligas Naturvårdsverkets allmänna råd ur ett kulturmiljöperspektiv. Avgörande för bedömningen av om en förändring kan innebära påtaglig skada eller inte är, enligt handboken, i hur hög grad platsen fortsatt karaktäriseras av eller har förutsättningar att återspegla det riksintressanta kulturhistoriska sammanhang som varit präglande och ligger till grund för utpekandet.

Länsstyrelsen har i sitt yttrande inom ramen för den andra granskningsomgången anfört att detaljplanen kommer att få negativ inverkan på riksintresset, i synnerhet den

SVEA HOVRÄTT DOM P 17689-24

skalförskjutning som sker i vyn från Lomma, väg 103. Länsstyrelsen har påtalat att den äldre stadskärnans siluett med de uppstickande kyrktornen, inklusive domkyrkans torn ”pågarna”, fortfarande kommer vara avläsbar men framstå som mindre tongivande. Länsstyrelsen har dock bedömt att inverkan inte blir så stor att den innebär påtaglig skada på riksintresset. Av yttrandet framgår också att länsstyrelsen vid sin bedömning tagit stöd i de illustrationer som tagits fram av den riksintressanta stadssiluetten. Länsstyrelsen har sedermera beslutat att inte överpröva detaljplanen.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att det inte finns skäl att frångå länsstyrelsens bedömning. Även om en del av uttrycket för riksintresset kommer att påverkas – stadssiluetten och siktlinjer in mot Lund från det omgivande slättlandskapet – är det inte fråga om någon påtaglig skada på riksintresset. Byggnaden hamnar flera kilometer från den historiskt kännetecknande stadssiluetten och stadssiluetten är redan i dagsläget påverkad av flera högre byggnader. Byggnaden kommer därmed inte störa avläsbarheten av området. Området kommer fortsatt ha förutsättningar att återspegla det riksintressanta kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för utpekandet.

Detta innebär att det inte heller på denna grund finns skäl att upphäva kommunens beslut om att anta detaljplanen.

Övriga invändningar

Mark- och miljödomstolen har vad gäller övriga delar av AFSL:s talan bedömt att detaljplanen inte kan upphävas på grund av oförenlighet med länsstyrelsens granskningsyttrande till ÖP 2018 eller riktlinjer antagna av kommunfullmäktige. Vidare har mark- och miljödomstolen bedömt att planen inte är otydligt formulerad, inte strider mot FN:s konvention om barnets rättigheter och inte strider mot en rättsregel beträffande utredning av miljöaspekter. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i de bedömningar som mark- och miljödomstolen gjort i dessa delar och finner inte heller att detaljplanen skulle strida mot krav på en hälsosam och god miljö på någon av de andra grunder som AFSL gjort gällande utöver bullerfrågan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 17689-24

Sammanfattning

Kommunens beslut att anta detaljplanen ska inte upphävas på den grunden att detaljplanen strider mot en rättsregel avseende buller. Det finns inte heller någon annan grund för upphävande. Mark- och miljödomstolens dom ska därmed upphävas och kommunens beslut att anta detaljplanen fastställas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Caroline Hedvall Klostermark, tekniska rådet Inger Holmqvist samt hovrättsrådet Johanna Fernlund, referent.

Föredragande har varit Lovisa Falkesjö.

Bilaga A

Sid 1 (25) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 283-24 Mark- och miljödomstolen 2024-12-12 meddelad i Växjö

PARTER

Klagande

Aktionsgrupper för samhällsbyggnad i Lunds kommun, AFSL c/o A.B.

Ombud: T.H. och L.N.

Motparter

1Bostadsrättsföreningen Pärlan i Lund, c/o OBOS Kärnhem Bostadsproduktion AB Box 217 351 05 Växjö

2Fastica 144 AB, ICA Fastigheter AB Ingenjör Bååths gata 11, T2 721 84 Västerås

3Fastica 147 AB, Ica Fastigheter AB Ingenjör Bååths gata 11, T2 721 84 Västerås

4Lunds kommun Box 41 221 00 Lund

5Serneke Sverige AB Box 3194 400 10 Göteborg

ÖVERKLAGAT BESLUT

Kommunfullmäktiges i Lunds kommun beslut den 12 december 2023 i ärende nr KS 2021/0896, se bilaga 1

SAKEN

Detaljplan beträffande del av fastigheten X i Lunds kommun

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen bifaller överklagandet och upphäver Kommunfullmäktiges i Lunds kommun beslut att anta detaljplanen beträffande del av fastigheten X i Lunds kommun (ärende nr KS 2021/0896).

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Kommunfullmäktige i Lunds kommun (kommunen) antog genom det överklagade beslutet (§ 310) detaljplan för del av fastigheten Lund X (Torgkvarteren) på Brunnshög.

Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) beslutade den 9 januari 2024 att inte överpröva kommunens beslut.

Stadsmiljöföreningen Aktionsgrupper för samhällsbyggnad i Lunds kommun, AFSL har överklagat beslutet till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Aktionsgrupper för samhällsbyggnad i Lunds kommun, AFSL, (även kallad föreningen) har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva det överklagade beslutet.

Föreningen har som skäl för sitt överklagande hänvisat till det som tidigare anförts i ingivna bilagor under planprocessen samt därutöver anfört bland annat följande.

Trettiosexvåningshuset i den antagna planen påverkar kulturmiljön i Lunds stadskärna, riksintresset (M87), på ett oacceptabelt sätt. Den i planen uttryckta avsikten att vara synlig över hela sydvästra Skåne strider mot riksintresset och Lunds identitet. Detaljplanen strider i väsentliga avseenden mot riktlinjer antagna av kommunfullmäktige och den strider grovt mot den barnkonvention som nu är svensk lag. Den antagna detaljplanen strider mot krav på hälsosam och god miljö enligt 2 kap. 3 § första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, samt 1 kap. 1 § och 6 kap. 2 § 1 miljöbalken, MB. Planen är inte förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande till ÖP 2018.

Trettiosexvåningshuset blir påtagligt synligt från stadskärnan. Skrivningar i planbeskrivning, granskningsutlåtanden och ”Konsekvensbedömning…0323” är oriktiga. Ett hus med denna höjd skulle enligt en enkel geometrisk analys vara

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

synligt från mängder av bostäder där och från marken på många platser samt från spårvagnen. Planförslaget bedömer att riksintresset för kulturmiljö M87 inte påtagligt skadas om föreslagen detaljplan genomförs tack vare det stora avståndet och diffus stadssiluett. I konsekvensbedömningen ställs en rad frågor, retoriskt, där relationen mellan skyskrapan och stadskärnan prövas, alltid med svaret att skyskrapan inte stör. Där vill man också med en rad landskapsbilder visa att påverkan är obefintlig eller obetydlig. Det sammanfattas med ”liten till måttlig konsekvens” genom att ställa värde mot effekt. Föreningen motsätter sig denna svaga argumentation.

Riksantikvarieämbetets handbok understryker att påverkan grundläggande handlar om att uppfattas av människor, det som är utgångspunkt i landskapskonventionen, att uppleva viktiga eller utmärkande karaktärsdrag, att förstå och ta ansvar samt bevara och upprätthålla kulturarvet. Det är vad människan ser som hon kan uppfatta, se och upptäcka. Vårt seende är dynamiskt. Vi ser inte allt simultant utan vi avläser, värderar och summerar till en varseblivning. Vi reagerar på det avvikande, på det nya eller söker det bekanta, t.ex. domkyrkotornen. Den stadssiluett som utredaren ständigt återkommer till är inte manifest. Den finns i betraktarens öga och hjärna. Sammansatt av valda element, som tillsammans skapar en personlig helhet. Begreppet siluett finns inte heller i Riksantikvarieämbetets handbok, men i M87beskrivningen. När nya element pockar på uppmärksamhet kan förväntade element blockeras. Detta till och med så starkt att de försvinner och det skapas en ny helhet som kan ta över. Då är riksintresset överkört. Riksantikvarieämbetet talar om läsbarhet, att utläsa, förstå och kommunicera väsentliga delar av samhällets kulturhistoriska bakgrund och utveckling. I snart tusen år har Lund manifesterats av domkyrkan. Alla vägar in mot Lund bär på eller kommer av dess tusenåriga utveckling. Med sin stadskärna skiljer den sig från alla andra städer i Norden. Det är deras signum. Det är det Lund som alla där bär med sig undermedvetet. Detaljplanen bygger på en idé om en skyskrapa, en byggnad som ska vara synlig över hela landskapet sydvästra Skåne. Det handlar alltså inte om en ny synlighet för stadsdelen Brunnshög, utan en ny identitetsskapande synlighet för hela Lund.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

Att ha familjebostäder mellan sjätte och trettiofemte våningen är inte socialt hållbart. Det strider i allra högsta grad mot barnkonventionen. Relationen mellan föräldrar och barn före tonåren är omöjliggjord. Detaljplanen innehåller inga begränsningar av vilka som får bo i lägenheterna. Den anger tvärtom familjer som målgrupp. Detaljplanens utemiljö svarar inte mot barns behov. Gårdsytan om 1 000 kvm reduceras till 400 kvm användbar friyta till cirka 1 000 boende i 400 lägenheter med hundratals barn., det vill säga 1 kvm per lägenhet. Kommunens grönprogram (Kf 200128) anger 20 kvm per lägenhet och att en förskolegård ska vara minst 3 000 kvm. Hänvisningar i detaljplanen till grönstruktur utanför kvarteret, på andra sidan trafiken, utom synhåll, kan bara gälla äldre barn (tonåringar) som föräldrar vågar tillåta. Detaljplanen strider mot barnkonventionens artiklar 2, 3, 6 och 31. Den senare är förtydligad i en kommentar av FN liksom i kommunens ”Handlingsplan för barnets bästa” och översiktsplanens ”Barns och ungas behov ska prioriteras i närmiljö… kvalitativ bostadsgård” och ”Barns och ungas behov av goda utemiljöer med möjlighet till lek ska särskilt beaktas”. Det blir ingen eller minimalt med friyta och lekmiljöer utomhus och gårdar med lek för små barn att springa lite och cykla trehjuling på är små. Det ger tvånget att skriva att de små friytorna måste göras extra kvalitativt gröna och trevliga. Detta är blott cyniskt konstaterande liksom i avslutande granskningsutlåtande 2, att den fördjupade studien av utemiljö har lett till en mer preciserad illustration och beskrivning eftersom den ursprungliga idén har visat sig fungera efter kritiskt samråd och granskning. De kvaliteter för barns uppväxtvillkor som kommunfullmäktige har antagit har negligerats.

Föreningen frågade under samrådet om detta var ett godtagbart experiment. Det är ett experiment utan förankring i forskning som inte ger möjlighet till jämförelser. Familjebostäder med barn i skyskrapa, med öppningsbara fönster och balkong med entré till huset rakt under och tillgång till tyst uteplats som förutsätter hänvisning till att en primär uteplats placeras på gården, vilket är 1 kvm per lägenhet. Att det främjar grannkontakten att stöta ihop på gården är ett uttryck hämtat från andra miljöer med färre aktörer. Här är det cirka tusen boende varav hundratals barn.

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

Sådana villkor skapar anonymitet och konfliktrisker. Barn- och socialkonsekvensanalysen måste uppfattas som en generell produkt utan förankring i programmet för detta projekt. Väsentliga delar av analysen har ingen motsvarighet i detaljplanen. Det översiktsplanen stadgar ignoreras. Mikroklimatet blir väsentligt sämre än förslaget vill påskina med felaktiga konsultuppgifter, skuggade gårdar och påfrestande vindbyar och virvelvindar. Det allmänt blåsiga Lund blir värre 60 m högre upp på Romeleåsen när vinden trycks ihop. Allmänt är planbestämmelser och olika texter i planbeskrivningen missvisande för att t.ex. ge intryck av flexibilitet. Det kommunfullmäktige antar är det planen bestämmer. Det finns inget annat än detta maxvärde, även om det står i planbestämmelserna att det i det fall den uppförs högre än 20 våningar så är det 36 våningar som gäller. Mycket i planbeskrivning och kommentarer i samrådsredogörelse och granskningsutlåtanden är lämnat till beslut utanför den öppna planprocessen. Det står bland annat att en kvalitetssäkringsprocess av gestaltningen pågår i ett samarbete mellan arkitekt och stadsarkitekt. Lunds kommun har i egenskap av marksäljare ett långtgående inflytande via köpeavtal och överenskommelser. Det lämnar politiken och medborgarna utanför möjlighet att påverka väsentliga kvaliteter som ovan, liksom t.ex. vackra, belysta fasader.

Detta detaljplaneförslag är inte förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande och står i strid med barnkonventionen samt av fullmäktige antagna riktlinjer. Det strider, med avsikten att synas över hela sydvästra Skåne och med effekten att synas från stadskärnan, mot riksintresset M87. Den antagna detaljplanen kan inte accepteras.

Föreningen har vidare, med hänvisning till de yttranden som gavs in till kommunen under samråds- och granskningsförfarandena under detaljplaneprocessen, anfört bland annat följande. Det föreligger betydande miljöpåverkan beträffande klimat i form av vind och skugga, den visuella miljön, riksintresset, människors livsvillkor och överexploateringens följder.

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

Beträffande livsvillkor innehåller detaljplanen ett uttryck som gör gällande att det främjar grannkontakten att stöta ihop på gården. Här är det fråga om cirka tusen boende varav hundratals barn. Det hjälper inte med att en primär uteplats placeras på gården. Kommunen menar att kompletterande uteplatser såsom balkonger kan placeras utan hänsyn till bullernivåer. Att bo i lägenhet med barn på trettionde våningen med öppningsbara fönster och balkong innebär ett väsentligt sämre mikroklimat än vad förslaget vill påskina. Skuggade gårdar och påfrestande vindbyar och virvelvindar.

Därutöver öppnar planbestämmelserna fortfarande för ändring av byggnadshöjd. Gestaltningskvalitet anges inte kunna säkras men ändå argumenteras i planhandlingarna utifrån begrepp såsom ”vackert” och ”belyst”.

Lunds kommun har motsatt sig att det överklagade beslutet upphävs. Kommunen har som skäl anfört bland annat följande. Föreningen har inte visat att det finns anledning att göra annan bedömning än vad länsstyrelsen har gjort i sin tillsyn beträffande riksintresset och hänsynen till människors hälsa och säkerhet. Detaljplanen är förenlig med kommunens översiktsplanering. Övriga invändningar från föreningen är sådana att de ryms inom kommunens handlingsutrymme. Det finns inte förutsättningar att upphäva den nu överklagade detaljplanen.

Riksintresset för kulturmiljövården (M87) avser Lunds medeltida stadskärna. I beskrivningen av riksintresset anges bland annat att intresset avser ”Stadssiluetten, siktlinjer ut från staden och in mot Lund från det omgivande slättlandskapet”. Under handläggningen av planärendet har den planerade byggnationens påverkan på riksintresset utretts. Om genomförandet av planen inte medför en skada av den graden att den är påtaglig kan detaljplanen antas.

Området som är av riksintresse för kulturmiljövården avser Lunds stadskärna och specifikt dess stadssiluett. Detaljplanens område är beläget tre kilometer utanför Lunds stadskärna.

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen har i tillsynsbeslutet den 9 januari 2024 kommit fram till att detaljplanen inte har en påtaglig påverkan på riksintresset. Länsstyrelsen uttalar att de höga hus som möjliggörs genom denna detaljplan kommer att ha en negativ påverkan på riksintresset för kulturmiljövård, men inte i sådan omfattning att det medför en påtaglig påverkan då avläsbarheten av viktiga byggnader i de centrala delarna inte påverkas. Skäl att överpröva antagandebeslutet finns därför inte. Om domstolen prövar frågan om påverkan på riksintresset åberopar kommunen ett vägledande rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen den 30 april 2024 i mål nr P 5264-22.

Föreningens påstående att detaljplanen strider mot kraven på hälsosam och god miljö kan prövas i förhållande till bestämmelsen om människors hälsa och säkerhet i 2 kap. 5 § 1 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Möjligen även bestämmelsen om utformning och placering av byggnader i 2 kap. 6 § PBL. I länsstyrelsens tillsynsprövning ingår att bedöma om detaljplanen är förenlig med bestämmelsen i 2 kap. 5 § PBL. Länsstyrelsen har kommit fram till att det inte finns skäl att överpröva beslutet om antagande av detaljplanen med hänsyn till denna bestämmelse. Av den anledningen gör kommunen gällande att föreningen inte har framfört något nytt argument eller utredning som ger anledning att göra annan bedömning än länsstyrelsen. Det är i det tekniska skedet, efter att bygglov har beviljats, som gällande byggregler och upprättade kontrollplaner säkerställer att byggnader uppförs med de säkerhetskrav som ställs i lagstiftningen. Hur bebyggelsen ska utformas och placeras är bedömningar som hör till kommunens handlingsutrymme att bestämma om. Det gäller så länge planeringen inte påtagligt påverkar riksintressen eller det finns andra motstående intressen som väger tyngre i en avvägning.

Artikel 3.1 i barnkonventionen anger att domstolar och myndigheter vid alla åtgärder som rör barn i första hand ska beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Varken barnkonventionen eller PBL anger på vilket sätt detta ska ske. Bedömningar om vad som är barnets bästa är en fråga om lämplighet som inte kan läggas till grund för ett beslut att upphäva detaljplanen. För ett upphävande fordras stöd i

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

någon av bestämmelserna i PBL. Detsamma gäller föreningens invändning att detaljplanen strider mot kommunens riktlinjer. Det är inte ett krav i PBL att en detaljplan måste överensstämma med gällande översiktsplan för att kunna antas. Däremot ställs det formella krav på planärendets handläggning som i så fall ska ske enligt bestämmelsen om utökat planförfarande i 5 kap. 7 § PBL. Planärendet har handlagts enligt bestämmelsen om utökat planförfarande, inte för att planen anses strida mot översiktsplanen utan för att planärendet har bedömts vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen är förenlig med översiktsplanen från år 2018 och den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög från 2013. Stöd för den bedömningen finns bland annat i den fördjupade översiktsplanen antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2013. Där anges att Lunds innerstad är förebild för utbyggnaden när det gäller rumslighet och skala. Med det ska också finnas möjlighet att rymma profilbyggnader med annan skala och andra funktioner än dem man hittar i centrala Lund. Den planeringen upprepas i ”Dispositionsplan för centrala Brunnshög” godkänd av kommunstyrelsens arbetsutskott för strategisk samhällsplanering den 20 april 2015. I den anges att bebyggelsens grundhöjd är fyra-fem våningar. Vissa högre eller lägre undantag finns som till exempel täta gatuhus eller platsbildande symbolbyggnader. Detta visar att det i stadsplaneringen för Brunnshög ända från starten funnits tankar på att profilbyggnader kan få förekomma i området. I översiktsplanen från 2018 anges att den fördjupade översiktsplanen från 2013 för Lund NE/Brunnshög gäller parallellt med översiktsplanen.

Bostadsrättsföreningen Pärlan i Lund har anfört, som det förstås, att de inte har något att invända mot den aktuella detaljplanen.

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL

Relevanta bestämmelser

Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Enligt artikel 2.1 FN:s konvention om barnets rättigheter ska konventionsstaterna respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion, de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt. Enligt artikel 2.2 ska konventionsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.

Enligt artikel 3.1 ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Enligt artikel 3.2 åtar sig konventionsstaterna sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder. Enligt artikel 3.3 ska konventionsstaterna säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

Enligt artikel 6.1 erkänner konventionsstaterna varje barns inneboende rätt till livet. Enligt artikel 6.2 ska konventionsstaterna till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

Enligt artikel 31.1 erkänner konventionsstaterna barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Enligt artikel 3.2 ska konventionsstaterna respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet samt till rekreations- och fritidsverksamhet.

Plan- och bygglagen

Enligt 13 kap. 17 § första och andra styckena PBL ska, vid prövningen av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, endast prövas om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angivit eller som framgår av omständigheterna. Om beslutet befinns strida mot en rättsregel ska det upphävas i sin helhet. Annars ska det fastställas i sin helhet. Beslutet ska dock inte upphävas om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen har medgivit det får beslutet upphävas i viss del eller ändras på annat sätt. Ändringar som har ringa betydelse för göras utan kommunens medgivande.

Av 2 kap. 3 § första stycket 1 – 5 PBL ska planläggning enligt denna lag med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper och en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens samt bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Vid planläggning ska, enligt 2 kap. 5 § första stycket 1 och 4 PBL, bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet och möjligheterna att förebygga vattenoch luftföroreningar samt bullerstörningar.

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

Av 2 kap. 6 a § PBL framgår att vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader 1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och 2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Enligt 2 kap. 9 § PBL får planläggning av mark- och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Miljöbalken

En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska, enligt 6 kap. 5 § MB, undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om 1. frågan om betydande miljöpåverkan inte är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 4 §, eller 2. planen, programmet eller ändringen inte omfattas av undantaget i 3 § andra stycket.

Undersökningen ska enligt 6 kap. 6 § första stycket MB innebära att myndigheten eller kommunen 1. identifierar omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, och 2. samråder i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, om myndigheten eller kommunen inte redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras.

Myndigheten eller kommunen ska enligt 6 kap. 7 § MB efter undersökningen i ett särskilt beslut avgöra om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan. Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten.

Övrigt

Enligt 3 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) är detaljplaner enligt PBL sådana planer som omfattas av kravet på undersökning av betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 § MB.

Enligt 3 § förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader (nedan kallad trafikbullerförordningen) bör buller från spårtrafik och vägar inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad.

Av 4 § trafikbullerförordningen framgår att om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolens bedömning

Prövningsramen

Föreningen har i sitt överklagande till mark- och miljödomstolen anfört ett antal grunder som skäl för sitt yrkande att detaljplanen borde upphävas. De anser sammanfattningsvis att detaljplanen påverkar kulturmiljön i Lunds stadskärna, riksintresset (M87), på ett oacceptabelt sätt, detaljplanen i väsentliga avseenden strider mot riktlinjer antagna av kommunfullmäktige, detaljplanen grovt strider mot FN:s konvention om barnets rättigheter, detaljplanen strider mot krav på hälsosam och god miljö, detaljplanen är oförenlig med översiktsplanen samt detaljplanen är oförenlig med länsstyrelsens granskningsyttrande till ÖP 2018.

Mark- och miljödomstolen ska enligt 13 kap. 17 § PBL endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett (den s.k. åberopsbördan) eller som framgår av omständigheterna. Innebörden av denna bestämmelse har behandlats i Mark- och miljööverdomstolens dom den 5 december 2024 (mål nr P 11159-23) i vilken anges bl.a. följande. I praxis har bestämmelsen tolkats på så sätt att det från den överprövande instansens sida bör vara möjligt att i uppenbara fall ex officio ingripa mot beslut som har fattats i strid mot någon rättsregel. När den rättsregel som kan ha överträtts innefattar ett bedömningsutrymme är emellertid utrymmet för officialprövning mycket litet, och en sådan prövning bör endast undantagsvis komma i fråga (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 augusti 2012 i mål nr P 8591-11). Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att prövningen av om en detaljplan uppfyller de krav som uppställs i 4 kap. 32 och 33 §§ PBL innefattar ett betydande inslag av bedömning, varför mark- och miljödomstolen inte borde ha upphävt planen på denna grund utan att detta åberopats av klaganden (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 23 september 2016 i mål nr P 2664-16 och den 15 juni 2020 i mål nr P 13143-19).

Sid 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

I det nu aktuella målet har föreningen, som skäl för sitt överklagande, hänvisat till det som tidigare anförts i ingivna bilagor under planprocessen. Vid angivna förhållanden anser mark- och miljödomstolen att föreningen även har åberopat det som framgår av dessa bilagor och att det ska prövas inom ramen för detta mål.

Detaljplanen kan inte upphävas på grund av oförenlighet med ett gransknings-

yttrande

Eftersom en detaljplans förenlighet med länsstyrelsens granskningsyttrande till översiktsplanen inte i sig är en rättsregel kan beslutet att anta detaljplanen inte upphävas på grund av att detaljplanen eventuellt avviker från detta granskningsyttrande.

Detaljplanen ska inte upphävas på grund av riksintresset M87 eller kulturmiljön För att detaljplanen ska kunna upphävas med anledning av något som härrör från riksintresset M87 och kulturmiljön i Lund måste det av utredningen i målet framgå att dessa intressen påverkas negativt, av detaljplanen och det som den kommer att leda till, i sådan mån att detta i sin tur kan anses strida mot en rättsregel. Den rättsregel som i detta sammanhang ligger närmast till hands är 2 kap. 3 § PBL med sin hänvisning till kulturvärden.

Riksantikvarieämbetet har den 18 augusti 1997 fattat beslut om områden av riksintresse för kulturmiljövården i Skåne län enligt 3 kap. 6 § MB. I Lunds kommun finns sju sådana områden varav själva Lund är ett, betecknat M87. I anslutning till detta har Riksantikvarieämbetet angivit en motivering till och ett uttryck för riksintresset.

Motiveringen lyder Stiftsstad och universitetsstad, en av landets äldsta och mest betydande medeltidsstäder, som speglar utvecklingen från kyrklig metropol till universitetsstad med expansiv utveckling under det sena 1800-talet och 1900-talet. (Skolstad).

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

”Det oregelbundna medeltida stadsplanemönstret med tillskott från senare tider, tomtstruktur, platsbildningar. Domkyrkan, medeltida hus, stadsvallen och andra lämningar från medeltiden. Olika byggnader för universitetet och det intellektuella livet. Stadssiluetten, siktlinjer ut från staden och in mot Lund från det omgivande slättlandskapet. Bebyggelsens skala, volym och placering. Den sydskandinaviska bebyggelsetraditionen med sina småskaliga hus i tegel och korsvirke från den förindustriella perioden, och den mer storstadsmässiga bebyggelsen från 1800-talets slut och 1900-talets början. Gaturummets karaktär, platsbildningarna och gårdsrummen. Stadens offentliga byggnader. Järnvägsmiljön som en viktig faktor bakom 1800-talets expansion. Handels- och hantverksgårdar, och bostäder och bebyggelseområden som visar levnadsförhållandena för skilda sociala skikt och vid olika tidpunkter. Parker och planteringar, både inne i det medeltida stadsområdet och i zonen runt-omkring, vilken dessutom präglas av många institutioner och av villabebyggelse. Spår av gamla infartsvägar, gränser och andra markförhållanden i det som tidigare var obebyggda marker runt staden.”

I planbeskrivningen behandlas frågan om riksintresset och planens konsekvenser för den fysiska miljön. Där anges bland annat följande. Stadssiluetten kommer att påverkas, men inte så mycket att det leder till påtaglig skada på riksintresset. Stadssiluetten påverkas av de höga hus som ska byggas men siluetten med domkyrkans torn kommer fortfarande att vara avläsbar. De kumulativa effekterna bedöms bli små och detaljplanen kommer, enligt kommunens uppfattning, inte att påverka stadens historiska, kommersiella eller kulturella centrum och inte heller siktlinjer ut från staden eller in mot den. Planområdet ligger tre kilometer från stadens centrum och ligger inte inom något område som påverkar spår av gamla infartsvägar, gränser eller andra markförhållanden i det som tidigare var obebyggda marker runt staden. I planbeskrivningen illustreras även stadssiluetten med skisser som visar stadens befintliga skyline tillsammans med den i detaljplanen tilltänkta byggnationen.

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 30 april 2024 (mål nr P 5264-22) uttalat följande. Under planprocessen är det länsstyrelsen som ska bevaka statliga intressen och verka för att riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken tillgodoses (se 5 kap. 14 § PBL). Länsstyrelsen förväntas ha tillgång till den särskilda sakkunskap som behövs för att bevaka frågor om kulturmiljön. Länsstyrelsen har i uppdrag att överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att ett riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken inte tillgodoses (se 11 kap. 10 § PBL). I praxis har därmed betonats att det i första hand är länsstyrelsen, och inte kommunen eller enskilda parter, som ska bedöma frågan om en åtgärd innebär skada på ett riksintresse. Ofta saknas det skäl för överprövande myndigheter att frångå länsstyrelsens bedömning, men det finns inte något formellt hinder mot att domstolen gör en annan bedömning än länsstyrelsen (se MÖD 2014:12).

Länsstyrelsen har i förevarande fall beslutat att inte överpröva detaljplanen. Vid en samlad bedömning finner mark- och miljödomstolen, som i denna fråga inte ser anledning att ifrågasätta länsstyrelsens bedömning, att kulturmiljön och riksintresset M87 inte påverkas i sådan grad att detta skulle kunna föranleda att detaljplanen strider mot någon rättsregel. Varken kulturmiljön i Lunds stadskärna eller Lunds stadssiluett bedöms påverkas på ett sådant sätt av detaljplanen att det står i strid med 2 kap. 3 § PBL eller någon annan rättsregel. Detaljplanen ska därför inte upphävas på denna grund.

Detaljplanen kan inte upphävas på grund av brott mot riktlinjer antagna av

kommunfullmäktige

Föreningen har anfört att detaljplanen strider mot riktlinjer antagna av kommunfullmäktige. De riktlinjer som avses är kommunens översiktsplan från år 2018 (ÖP 2018), kommunens fördjupade översiktsplan från år 2013, kommunens handlingsplan för barnets bästa samt kommunens grönprogram. Föreningen har i sitt överklagande riktat denna invändning främst med anledning av barnperspektivet i förhållande till de friytor som enligt detaljplanen ska finnas i planområdet. Av översiktsplanen (ÖP 2018, del 2, Markanvändning och hänsyn, s. 23) framgår att barn och ungas behov ska prioriteras i närmiljön. Det kan handla om kvalitativ

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

bostadsgård, trygga gång- och cykelvägar, tillgång till parker och fritidsanläggningar och skola eller förskola nära hemmet. Barns och ungas behov av goda utemiljöer med möjlighet till lek ska särskilt beaktas, både i direkt anslutning till bostaden och på friytor i närområdet. Liknande formuleringar återfinns i grönprogrammet.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att det av utredningen i målet framgår att det avses bo ett relativt stort antal personer i planområdet och att de obebyggda ytorna inom planområdet ska delas av många människor. Av planhandlingarna framgår dock att friyta med bland annat plats för lek avses anläggas inom planområdet samt att ytterligare friytor finns i anslutning till planområdet. Det framgår inte av utredningen i målet att förhållandena skulle påverka barns och ungdomars situation på ett så menligt sätt att detaljplanens konsekvenser inte ligger inom det handlingsutrymme lagstiftaren givit kommunen. Det som anförts i fråga om översiktsplanen och andra av kommunen antagna vägledande dokument och planer påverkar inte denna bedömning, då det saknas rättsregler om att detaljplaner inte får strida mot sådana dokument och planer. Detaljplanen ska därför inte upphävas på denna grund.

Detaljplanen är inte otydligt formulerad

I processen med planens framtagande har föreningen framfört att byggnadshöjden i planområdet kan ändras och bli vad som helst samt att gestaltningen av byggnader inte säkras. Föreningen får därmed anses ha angripit detaljplanen vad gäller bristande tydlighet.

Av detaljplanens syfte framgår bland annat att ”allmänhetens intresse av att översta våningen i höghuset blir allmänt tillgänglig, att det finns utåtriktade verksamheter i bottenvåningarna och att de höga byggnaderna blir vackra står fram som avgörande för projektet och är tungt vägande. Planbestämmelser reglerar detta till viss del. Avtal och gemensam gestaltningsprocess kompletterar styrningen.”

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

Vidare står det att ”Kommunen äger marken och ett markanvisningsavtal har upprättats. Köpekontrakt och arrendeavtal kommer att upprättas innan detaljplanen antas. Köpekontraktet kommer bland annat att innehålla överenskommelser om köpet, parkeringslösningar, finansiering av allmän plats, publika lokaler, hållbarhetsfrågor, kvalitetsprogram och gestaltningsfrågor. Byggnadernas gestaltning blir betydelsefull för hela Brunnshögs karaktär beroende på sin skala och placering vid torget. Därför föreslås en process där speciell tyngd ges åt frågan. Prov på del av fasad i full skala ska visas och godkännas av stadsbyggnadskontoret”.

I planbeskrivningen (s. 59) står dock att ”Köpekontrakt och arrendeavtal kommer att upprättas i anslutning till antagande av detaljplan. Köpekontraktet kommer bland annat att innehålla överenskommelser om köpet, parkeringslösningar, finansiering av allmän plats, publika lokaler, hållbarhetsfrågor, kvalitetsprogram och gestaltningsfrågor”.

Mark- och miljödomstolen noterar att samtidigt som det står att det är ”avgörande för projektet och tungt vägande” att byggnaderna blir ”vackra” finns inga utformningsbestämmelser i planen, mer än formen på byggrätter samt maximal höjd.

Förhållandena i målet ställer enligt domstolens bedömning inte krav på en närmare reglering av bebyggelsens gestaltning än den som framgår av detaljplanen. Härigenom finner domstolen inte att någon rättsregel överträds. I stället får det anses ligga inom kommunens handlingsutrymme att närmare utformning och gestaltning hanteras inom ramen för bygglovsprövningen. Detaljplanen ska således inte upphävas på grund av bristande tydlighet.

Detaljplanen strider inte mot Förenta nationernas konvention om barnets

rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter införlivades i svensk lagstiftning genom lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Denna lag trädde i kraft den 1 januari 2020. Konventionen behandlar mänskliga rättigheter som framför allt tillkommer barn.

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolen finner vid genomgång av handlingarna i målet inte att föreningen genom sitt överklagande har visat att detaljplanen eller kommunens arbete med att ta fram den kan anses strida mot någon av bestämmelserna i konventionen. Beslutet att anta detaljplanen kan därför inte upphävas på denna grund.

Detaljplanen strider inte mot en rättsregel beträffande utredning av miljöaspekter Föreningen har i sitt överklagande angripit detaljplanen med stöd av bestämmelser i MB. Detta innebär i förlängningen ett ifrågasättande av huruvida detaljplanen skulle vara byggd på erforderliga utredningsinsatser, underlag och beslut beträffande miljörelaterade frågor.

Den undersökning om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 § MB som kommunen ska vidta innebär att kommunen ska identifiera omständigheter som talar för och emot en betydande miljöpåverkan och samråda i frågan med bland annat länsstyrelsen. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Efter undersökningen ska kommunen enligt 6 kap. 7 § MB avgöra frågan i ett särskilt beslut och däri redovisa de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan.

Av förarbetena framgår att det formella beslutet ska fattas senast i samband med beslutet att anta planen eller programmet, men att bedömningen av frågan om betydande miljöpåverkan måste ske i ett tidigt skede av planprocessen för att den nödvändiga integreringen av miljöaspekter ska kunna komma till stånd. Det får för varje typ av plan eller program avgöras när ett beslut bör fattas och av vilket organ. Rättsverkan av beslutet är att en strategisk miljöbedömning ska göras eller inte göras (jfr prop. 2016/17:200 s. 91 – 92 och 189 – 190 samt Mark- och miljööverdomstolens dom den 22 december 2023 i mål nr P 11751-23).

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolen konstaterar att det bland handlingarna i målet finns utredningar som berör detaljplanens miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 § MB. Dessa rör bland annat buller, mark, dagvatten och vind. Enligt kommunens diarium har arbetet med detaljplanen påbörjats år 2018. Beslutet att anta detaljplanen fattades den 12 december 2023. I kommunens särskilda undersökning om betydande miljöpåverkan står att denna är uppdaterad den 15 augusti 2022 och i kommunens diarium har undersökningen daterats detta datum. Kommunen har den 15 augusti 2022 fattat beslut i frågan om betydande miljöpåverkan och funnit att detaljplanen inte skulle medföra detta.

De miljörelaterade utredningar och den undersökning om betydande miljöpåverkan som har företagits har således ägt rum i detaljplanearbetets tidigare skeden och de visar att kommunen härigenom har integrerat miljöaspekter i planering och beslut i syfte att främja en hållbar utveckling. Domstolen bedömer mot bakgrund av ovanstående samt underlag och förhållanden i målet att kommunen vid framtagandet av detaljplanen på ett tillräckligt sätt fullgjort sina åligganden i detta hänseende, och att beslutet att anta detaljplanen inte strider mot någon rättsregel i detta avseende.

Detaljplanen strider mot en rättsregel avseende buller

Klaganden har anfört invändningar mot planförslaget vad avser negativ påverkan på människors hälsa, livsmiljö samt frågan om buller. Föreningen har härvid inom ramen för sitt överklagande åberopat vad de har anfört under samråds- och granskningsförfarandena i detaljplaneprocessen. De har bland annat anfört att människors livsvillkor riskerar att påverkas negativt om detaljplanen blir verklighet genom att exempelvis bullernivåer kan föranleda ett dåligt mikroklimat för personer som bor i lägenheter med öppningsbara fönster och balkonger på vissa våningar.

Som tidigare framhållits är det i första hand länsstyrelsen som enligt 11 kap. 10 § PBL ska bevaka om en antagen detaljplan innebär att en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till bland annat människors hälsa eller säkerhet, och i så fall överpröva kommunens beslut. Ofta saknas det skäl för överprövande myndigheter att frångå länsstyrelsens bedömning, men det finns inte något formellt hinder mot att domstolen gör en annan bedömning än länsstyrelsen

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

(se MÖD 2014:12). I fråga om detaljplanens förenlighet med kraven på lämplig bebyggelse avseende människors hälsa och säkerhet kopplat till trafikbuller gör domstolen följande bedömning.

Av trafikbullerförordningen framgår bland annat att buller från spårtrafik och vägar inte bör överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. Om den ljudnivån ändå överskrids bör enligt trafikbullerförordningen minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden.

Mark- och miljödomstolen finner vid genomgång av handlingarna att utredningen o m trafikbuller (Trafikbullerutredning till DP, del av X, Lund, slutrapport 2022-04-11), nedan kallad trafikbullerutredningen, visar ett överskridande av trafikbullerförordningens riktvärden avseende bostadsbyggnads fasad för en stor del av den byggrätt i detaljplanen som givits den högsta höjden, förutsatt uppförande av bostäder överstigande 35 m .

För byggrätten med högst höjd i detaljplanen framgår att ekvivalent ljudnivå 60 dBA överskrids på våning 13 (= 49 m över mark) och uppåt på fasad mot nordväst, och våning 15 (= 57 m över mark) och uppåt på fasad mot sydväst. Vidare framgår att huvuddelen av fasaden mot nordöst överskrider riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå. Förhållandena illustreras av bild nedan från trafikbullerutredningen.

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

Bildtext: Utklipp från trafikbullerutredningens bilaga AK03 utvisande ekvivalent

ljudnivå vid fasad

Detaljplanens planbestämmelse ”m”, avseende trafikbuller, anger följande.

Bildtext: Detaljplanens bestämmelse ”m”

Med anledning av ovan redovisad bullersituation får förhållandena på platsen bedömas vara sådana att det föreligger begränsade förutsättningar att inom stora delar av den aktuella byggrätten med högst höjd uppföra en bebyggelse där hälften

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

av bostadsrummen är förlagda i enlighet med de krav som följer av trafikbullerförordningens 4 § första stycket punkten 1. Vidare föreligger inte något krav i detaljplanen att inom den del av byggrätten där aktuellt överskridande råder enbart uppföra bostäder om högst 35 m . Det kan inte heller på något annat sätt anses visat att trafikbullerförordningens krav uppfylls. Även med hänsyn till den i detaljplanen föreliggande bestämmelsen ”m” anser domstolen att det inte kan anses säkerställt att platsen är lämplig med hänsyn till de överväganden som ska göras enligt 2 kap. 5 § första stycket punkten 1 plan- och bygglagen och 2 kap. 6 a § samma lag. Detta genom att det framstår som osäkert om en stor del av bostäderna som kan uppföras inom byggrätten med högst höjd kommer att uppfylla trafikbullerförordningens krav. Kommunen kan genom underlaget och införda planbestämmelser inte med tillräcklig säkerhet anses visat att endast bebyggelse som klarar förordningens krav kan uppföras på platsen. Med den utformning som byggrätten givits enligt den överklagade detaljplanen torde det inte vara möjligt att neka bygglov för uppförande av en bostadsbebyggelse som inte är förenlig med trafikbullerförordningens krav. Domstolen anser därför mot bakgrund av nu anförda överväganden att det inte är säkerställt att detaljplanen medger en bostadsbebyggelse som är förenlig med kravet på högsta tillåtna bullernivåer enligt 3 och 4 §§ i trafikbullerförordningen.

Med hänsyn till vad klaganden anfört beträffande brister och risker avseende hälsa och buller, och med beaktande av de krav som följer av 2 kap. 5 § punkt 1 och 6 a § plan- och bygglagen avseende lokalisering av bebyggelse till mark som är lämplig för ändamålet, finns det skäl att upphäva detaljplanen.

Det som i detta hänseende har konstaterats rörande buller kan inte anses sakna betydelse på sätt som avses i 13 kap. 17 § andra stycket PBL.

Mark- och miljödomstolen finner mot bakgrund härav att beslutet att anta detaljplanen ska upphävas. Överklagandet ska därför bifallas.

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 283-24 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 2 januari 2025.

Cecilia Giese Hagberg Erik Almquist I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Cecilia Giese Hagberg, ordförande, och tekniska rådet Erik Almquist. Föredragande har varit beredningsjuristen Robert Brisenstam.