P 2210-24
Utdömande av vite för att en bostadsrättsförening inte följt ett rättelseföreläggande om rivning av två komplementbostadshus. MÖD har i likhet med MMD bedömt att det förelegat förutsättningar att döma ut vite. MÖD har bedömt omständigheten att komplementbostadshusen har fått start- och slutbesked i efterhand inte innebär att ändamålet med vitesföreläggandena har förlorat sin betydelse, men att det vid en sammantagen bedömning funnits skäl för jämkning av vitena till hälften.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-03-25 P 2210-24 060402 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-01-30 i mål nr P 4139-23, P 4295-23, P 6644-23 och P 6994-23, se bilaga A
PARTER
Klagande
Bostadsrättsföreningen Högmora 45, 769633-8891 c/o Fastum AB Box 904 751 09 Uppsala Ombud: Advokat O.I. och biträdande jurist C.B. AG Advokat KB Box 3124 103 62 Stockholm
Motpart
Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun 141 85 Huddinge
SAKEN
Utdömande av vite
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Med ändring av mark- och miljödomstolens dom förpliktar Mark- och miljööverdomstolen Bostadsrättsföreningen Högmora 45, 769633-8891, att till staten betala vite om a) 550 000 kr avseende fastigheten A, och b) 650 000 kr avseende fastigheten B.
SVEA HOVRÄTT DOM P 2210-24
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Bostadsrättsföreningen Högmora 45 (föreningen) har yrkat, med ändring av markoch miljödomstolens dom, att Mark- och miljööverdomstolen ska - i första hand helt eller delvis underkänna nämndens förelägganden samt avslå ansökningarna om utdömande av vite, - i andra hand avslå ansökningarna om utdömande av vite och - i tredje hand besluta om att efterge vitena eller jämka vitesbeloppet till noll kr eller det lägre belopp än mark- och miljödomstolen dömt ut som domstolen finner skäligt.
Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Föreningen har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Det saknas grund för att döma ut vite avseende fastigheten B för oktober 2023. Nämnden ansökte om utdömande av aktuellt vite den 3 oktober 2023. Att föreningen redan då skulle ha brutit mot förläggandet för hela oktober saknar stöd i föreläggandets ordalydelse. Föreläggandet ska förstås på så sätt att förutsättningar att döma ut vitet föreligger först när den aktuella månaden har förflutit.
Nämnden har numera meddelat start- och slutbesked för komplementbostadshusen, vilket innebär att föreläggandena inte längre är gällande. Eftersom ett förelagt vite endast kan dömas ut om ett föreläggande alltjämt är gällande ska föreläggandena upphävas och nämndens ansökningar om vite avslås. Under alla förhållanden har ändamålet med vitesföreläggandena förlorat sin betydelse, eftersom prestationerna numera är obehövliga. Något vite ska därför inte dömas ut. I vart fall ska vitet jämkas på grund av detta.
Nämnden har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Vite ska dömas ut för oktober 2023. En vitesperiod har inte sin brytpunkt vid varje månads slut, utan med perioden ”en månad” menas en månad från
SVEA HOVRÄTT DOM P 2210-24
det datum då föreläggandet vann laga kraft. Enligt föreläggandena skulle rättelse vara utförd två månader efter laga kraft, dvs. den 2 respektive 3 april 2021 för att undkomma de fasta vitena. Löpande vite utgår för varje månad utöver de första två månaderna som föreläggandet inte efterlevs. Löpande viten kan därför dömas ut (och har dömts ut) om rättelse inte var utförd den 2 respektive 3 maj 2021. För varje motsvarande datum i kommande månader kan ytterligare vite dömas ut. Brytpunkten har alltid varit den 2:e respektive 3:e i varje månad.
Meddelade startbesked medför inte att vitet ska jämkas. Nämnden ansökte om utdömande av vite innan startbesked meddelats. Startbeskeden gavs cirka ett halvår efter att nämnden senast ansökte om vite. Vid tiden för överträdelserna av föreläggandena fanns inga startbesked.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Mark- och miljööverdomstolen gör ingen annan bedömning än mark- och miljödomstolen i fråga om föreläggandena har delgetts föreningen, fått laga kraft och är lagligen grundade.
I fråga om föreningen har överträtt föreläggandena gör Mark- och miljööverdomstolen inte heller någon annan bedömning än mark- och miljödomstolen såvitt avser vitesperioderna från oktober 2022 till och med augusti 2023 avseende fastigheten A samt vitesperioderna från oktober 2022 till och med september 2023 avseende fastigheten B.
När det gäller fastigheten B har föreningen invänt att det saknas förutsättningar att döma ut vitet för oktober 2023, eftersom tidpunkten för efterkommande av föreläggandet ännu inte hade infallit då ansökan gjordes den 3 oktober 2023. Av utredningen framgår att föreläggandet vann laga kraft den 3 februari 2021 och att rättelse skulle ske två månader därefter, dvs. den 3 april 2021. Det noteras också att det första löpande vitet som nämnden begärde skulle dömas ut för aktuell fastighet är angiven som perioden maj 2021. Enligt Mark- och miljööverdomstolen ger föreläggandets ordalydelse inte stöd för att med uttrycket
SVEA HOVRÄTT DOM P 2210-24
månad avses kalendermånad. Domstolen delar nämndens uppfattning att brytpunkten för de löpande vitena ska vara den 3:e i varje kalendermånad. Det anförda innebär att med vitesperioden oktober 2023 avses perioden från den 3 september 2023 till och med den 2 oktober 2023. Nämndens ansökan avser därmed i sin helhet förfluten tid. Mark- och miljööverdomstolen finner sålunda att föreningen har överträtt föreläggandet för aktuell fastighet för hela den ansökta perioden.
Om ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse ska vite inte dömas ut (se 9 § lagen [1985:206] om viten). I förarbetena till denna bestämmelse anges att den tar sikte på situationer när den föreskrivna prestationen av en eller annan anledning har blivit obehövlig. Som exempel nämns naturhändelser eller omständigheter förorsakade av tredje man. Ändamålet med vitet anses normalt inte ha förfallit om det är adressaten själv som, efter föreskriven tidsfrist, genom sina egna åtgärder har framkallat en situation där vitesföreläggandet inte längre fyller sitt ursprungliga ändamål. Ett typfall är att adressaten har utfört den prestation som förelagts honom, men gjort detta först efter det att den för honom utsatta tidsfristen har löpt ut. Vid bedömningen om ändamålet förfallit måste ett noggrant beaktande ske av vitesföreläggandets funktion och omständigheterna i övrigt i det speciella fallet, varvid särskild hänsyn också måste tas till den allmänpreventiva effekten av viteshotet. (Se prop. 1984/85:96 s. 55.)
Av utredningen framgår att båda komplementbostadshusen numera fått start- och slutbesked och att rivning därför inte längre är motiverad. Såvitt utredningen visar var skälet till att startbesked dessförinnan nekades för dessa att ingen av huvudbyggnaderna bedömdes kunna få slutbesked, samt att komplementbostadshuset på fastigheten A inte bedömdes uppfylla tekniska egenskapskrav avseende krav på tillgänglighet och att erforderligt grannemedgivande saknades. Under dessa förhållanden konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att det är föreningen som genom sina egna åtgärder har förhindrat att rivning av komplementbostadshusen inte längre behövs. Eftersom särskild hänsyn måste tas till den allmänpreventiva effekten av viteshot kan inte ändamålet med föreläggandena anses ha förlorat sin betydelse på grund av de meddelade start- och slutbeskeden. Eftersom föreläggandena inte längre behöver fullgöras och detta är hänförligt till föreningen utgör inte de meddelade start- och slutbeskeden något hinder mot att vite döms ut (jfr. t.ex. NJA 2004 s. 624).
SVEA HOVRÄTT DOM P 2210-24
Såsom mark- och miljödomstolen har anfört finns skäl som talar emot jämkning av vitet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att föreningen genomgående har hävdat att rivning av komplementbostadshusen inte varit nödvändig för att åtgärda bristerna som legat till grund för de nekade startbeskeden. Utredningen visar emellertid att det löpande vitet har haft en avgörande betydelse för att få föreningen att agera avseende komplementbostadshusen. Under dessa förhållanden samt med beaktande av att viten redan har dömts ut med sammanlagt 1,2 miljoner kr bedömer Mark- och miljööverdomstolen att vitena ska jämkas till hälften. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras i enlighet med detta.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2025-04-15
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsråden Åsa Hanna och Caroline Hedvall Klostermark samt adjungerade ledamoten hovrättsfiskalen Erik Bernander, referent.
Bilaga A
Sid 1 (11) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 4139-23 Mark- och miljödomstolen 2024-01-30 Mål nr P 4295-23 meddelad i Mål nr P 6644-23 Nacka Mål nr P 6994-23
PARTER
Sökande
Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun 141 85 Huddinge
Motpart
Bostadsrättsföreningen Högmora 45, 769633-8891 c/o Innovation Properties AB Box 56055 102 17 Stockholm
Ombud: Advokat O.I. AG Advokat KB Box 3124 103 62 Stockholm
SAKEN
Utdömande av vite
DOMSLUT
1Mark- och miljödomstolen förpliktar Bostadsrättsföreningen Högmora 45 att till staten betala ett vite om 1 100 000 kr avseende fastigheten A. 2. Mark- och miljödomstolen förpliktar Bostadsrättsföreningen Högmora 45 att till staten betala ett vite om 1 300 000 kr avseende fastigheten B.
Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4139-23 Mark- och miljödomstolen P 4295-23 P 6644-23 P 6994-23
BAKGRUND
P 4139-23 och P 6644-23 (A)
Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun (nämnden) beslutade den 16 december 2020 (dnr BTN-2020/288) att förelägga Bostadsrättsföreningen Högmora 45 (föreningen) vid vite om 300 000 kr att senast två månader efter det att beslutet fått laga kraft riva ett komplementbostadshus på fastigheten A. Beslutet förenades med ett löpande vite om 100 000 kr för varje månad utöver de första två månaderna som föreläggandet inte efterlevdes.
P 4295-23 och P 6994-23 (B)
Nämnden beslutade samma dag (dnr BTN-2020/295) att förelägga föreningen vid vite om 300 000 kr att senast två månader efter det att beslutet fått laga kraft riva ett komplementbostadshus på fastigheten B. Även detta beslut förenades med ett löpande vite om 100 000 kr för varje månad utöver de första två månaderna som föreläggandet inte efterlevdes.
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Nämnden har yrkat att mark- och miljödomstolen ska förplikta föreningen att betala ett löpande vite om 1 200 000 kr avseende fastigheten A och ett löpande vite om 1 300 000 kr avseende fastigheten B, sammanlagt 2 500 000 kr.
Föreningen har motsatt sig nämndens ansökningar och yrkat att domstolen ska - i första hand helt eller delvis underkänna nämndens föreläggande och avslå ansökningarna om utdömande av vite, - i andra hand avslå ansökningarna om utdömande av vite, - i tredje hand besluta om att efterge vitet eller jämka vitesbeloppet till 0 kr eller det lägre belopp än 2 500 000 kr som domstolen finner skäligt.
Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4139-23 Mark- och miljödomstolen P 4295-23 P 6644-23 P 6994-23
UTVECKLING AV TALAN
Nämnden
P 4139-23 och P 6644-23 (A)
Beslutet har fått laga kraft den 2 februari 2021. Rättelse skulle därmed ha skett den 2 april 2021. Nämnden besiktigade fastigheten den 13 september 2022 och konstaterade att komplementbostadshuset inte rivits. Mark- och miljödomstolen har i en dom den 16 maj 2023 förpliktat föreningen att betala vite om 600 000 kr.
Den 7 februari 2023 gjorde fastighetsägaren en anmälan för uppförande av ett bygglovsbefriat komplementbostadshus i ärendet MBF 2023-000342. Den 12 maj 2023 beslutade nämnden att neka startbesked för komplementbostadshuset med anledning av att grannemedgivande till komplementbostadshusets placering saknades och att komplementbostadshuset inte uppfyllde tekniska egenskapskrav. Nämndens beslut överklagades till länsstyrelsen som den 19 september 2023 avslog överklagandet.
Den 1 juni 2023 besiktigade nämnden fastigheten och konstaterade att komplementbostadshuset inte rivits. Den 22 juni 2023 gjorde fastighetsägaren ytterligare en anmälan för uppförande av ett bygglovsbefriat komplementbostadshus i ärendet MBF 2023-001688. Den 29 juni 2023 beslutade nämnden att neka startbesked för komplementbostadshuset med samma motivering som i ärendet med diarienummer MBF 2023-000342. Beslutet har vunnit laga kraft. Nämnden besiktigade fastigheten igen den 21 september 2023 och konstaterade att komplementbostadshuset inte har rivits.
Med anledning av att nämndens beslut fortfarande inte har följts finns det skäl att ansöka om utdömande av vite. Ansökningarna avser följande tidsperioder:
Oktober 2022 100 000 kr November 2022 100 000 kr December 2022 100 000 kr
Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4139-23 Mark- och miljödomstolen P 4295-23 P 6644-23 P 6994-23
Januari 2023 100 000 kr Februari 2023 100 000 kr Mars 2023 100 000 kr April 2023 100 000 kr Maj 2023 100 000 kr Juni 2023 100 000 kr Juli 2023 100 000 kr Augusti 2023 100 000 kr September 2023 100 000 kr Totalt: 1 200 000 kr
P 4295-23 och P 6994-23 (B)
Beslutet har fått laga kraft den 3 februari 2021 och rättelse skulle därmed skett den 3 april 2021. Mark- och miljödomstolen har även gällande denna fastighet förpliktat föreningen att betala vite om 600 000 kr.
Med anledning av att det första bygglovet för nybyggnad av ett tvåbostadshus inte följts i ärende MBF 2019-000430 gavs ett nytt bygglov med starbesked för nybyggnad av tvåbostadshus och ett förråd i ärende MBF 2020-003451 den 10 maj 2023. Slutbesked för huvudbyggnaden saknas fortfarande och det har inte gjorts någon anmälan för komplementsbostadshuset än.
Den 1 juni 2023 besiktigade nämnden fastigheten och konstaterade att komplementbostadshuset inte rivits. Den 2 oktober 2023 gjorde förvaltningen en ny besiktning och konstaterade att komplementbostadshuset inte tagits bort och att det såg ut att användas som bostad. Ansökningarna avser följande tidsperioder:
Oktober 2022 100 000 kr November 2022 100 000 kr December 2022 100 000 kr
Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4139-23 Mark- och miljödomstolen P 4295-23 P 6644-23 P 6994-23
Januari 2023 100 000 kr Februari 2023 100 000 kr Mars 2023 100 000 kr April 2023 100 000 kr Maj 2023 100 000 kr Juni 2023 100 000 kr Juli 2023 100 000 kr Augusti 2023 100 000 kr September 2023 100 000 kr Oktober 2023 100 000 kr Totalt: 1 300 000 kr
Föreningen
Bakgrund
Vad avser A ansökte föreningen ursprungligen om bygg- och marklov den 21 februari 2019 och fick efter komplettering marklovet beviljat den 24 september 2021. Nämnden menade att föreningen inte följt marklovet, bl.a. då parkeringsplatserna inte följde lovet. Det medförde att slutbesked inte kunde meddelas. Den 9 mars 2021 ansökte föreningen om nytt marklov för att kunna erhålla slutbesked avseende huvudbyggnaden. Huvudbyggnaden på A erhöll slutligen slutbesked i november 2022. En anmälan för komplementbostadshuset lämnades in i februari 2023. Den 12 maj 2023 fattade nämnden beslut om att neka startbesked för komplementbostadshuset. Beslutet har överklagats och handläggs nu av Mark- och miljööverdomstolen.
Föreningen nekades slutbesked för huvudbyggnaden på B den 11 juni 2020 då byggnaden av misstag placerats för nära tomtgränsen och nämnden inte ansåg att det var fråga om en liten avvikelse från detaljplanen. Föreningen ansökte om bygglov i efterhand, men nekades. Efter överklagande fick föreningen rätt och bygglovsärendet återförvisades till nämnden för en ny prövning av ansökan om bygglov i efterhand.
Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4139-23 Mark- och miljödomstolen P 4295-23 P 6644-23 P 6994-23
Utöver det faktum att det under lång inte fanns slutbesked för någon av huvudbyggnaderna har nämnden som skäl för att startbesked inte kan ges avseende komplementbostadshusen även angett att innertakshöjden i komplementbostadshusen är 2,4 meter, vilket skulle göra byggnaderna olämpliga för bostadsändamål. Föreningen kan dock åtgärda takhöjden genom ett bjälklag med synliga balkar.
Proportionalitetsbedömning och laglig grund
Vid prövning av frågor enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska hänsyn tas till allmänna och enskilda intressen genom en proportionalitetsbedömning. Det har inte förelegat sådana starka allmänna skäl för nämnden att förelägga om rättelse genom rivning förenat med löpande vite som överväger de negativa följderna för föreningen. Komplementbostadshusen har sådana brister som kan åtgärdas i efterhand och rivning är inte proportionerligt. Föreläggandena är inte lagligen grundade.
Olämpligt med löpande vite
Löpande vite får endast användas om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Det har inte varit lämpligt att använda löpande vite. Föreningens intention har alltid varit att få startbesked i efterhand för husen. Nämnden har i det första fallet om ansökan om utdömande av vite väntat orimligt länge med att ansöka om vitets utdömande. Det har gett föreningen en befogad uppfattning om att nämnden varit införstådd med att föreningen avsåg läka bristerna och undvika rivning. Enligt förarbeten och praxis bör löpande vite användas då det finns skäl att befara att någon åsidosätter ett domstolsbeslut upprepade gånger. I detta fall är det inte fråga om upprepade åsidosättanden utan ett statiskt förhållande.
Ändamålet med vitet
Ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse. Ändamålet antas ha varit att föreningen ska riva komplementbostadshusen under en kort tid från besluten. Nämnden har dock avvaktat lång tid med att genomdriva vitet, varför vitet inte längre har den effektiva funktion som ett vite syftar till. Det ifrågasätts om det varit
Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4139-23 Mark- och miljödomstolen P 4295-23 P 6644-23 P 6994-23
ändamålsenligt att förelägga om rivning av komplementbostadshus som bara har formella brister som kan läkas.
Jämkning av vitet
Det föreligger särskilda skäl att jämka vitet. Nämndens förelägganden om rivning har varit för långtgående och oproportionerligt sett till den påstådda överträdelsen. Vitesbeloppen har varit för höga mot bakgrund av det redan utdömda vitesbeloppet, tidsintervallerna och det allmänna intresse som föreläggandet ämnat tillgodose. I det tidigare målet avseende samma förelägganden har mark- och miljödomstolen för varje fastighet jämkat vitet från 2 000 000 kronor till 600 000 kronor, varav 300 000 kronor avsåg fast vite och 300 000 kronor avsåg löpande vite. Det löpande vitet ska med stöd av de skäl som anges i domen jämkas med åtminstone samma andel i nu aktuellt fall. Vitesbeloppen ska med ledning av domen jämkas till 15 procent av de ansökta beloppen. Eftersom föreningen redan betalat höga belopp ska vitesbeloppen dock jämkas ytterligare. Det finns särskilda skäl för att jämka vitesbeloppen till 0 kronor eller annars till ett lägre belopp än i ansökningarna.
Nämndens bemötande
Domstolen har i domen från den 16 maj 2023 i mål nr P 6367-22 redan tagit ställning till huruvida nämndens beslut är lagligen grundade och kommit fram till att nämnden har haft fog för att besluta om rättelse och förena föreläggandena med vite. Domstolen har även kommit fram till att nämnden hade fog för att besluta att rättelse skulle ske genom rivning. Domstolen ansåg inte heller att det fanns skäl att underkänna beslutens giltighet. Då det inte har framkommit några nya omständigheter som kan påverka beslutens giltighet finns ingen anledning att ta upp den inställningen igen.
Rättelse enligt praxis är att återställa det olovligt utförda. I detta fall innebär rättelse att komplementbostadshusen ska rivas. Då nämndens beslut om rättelseföreläggande vid vite har vunnit laga kraft ska nämnden följa upp besluten aktivt och ansöka om utdömande av vitet. Det enda skälet till att nämnden inte ska ansöka om
Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4139-23 Mark- och miljödomstolen P 4295-23 P 6644-23 P 6994-23
utdömande av löpande vite är att rättelse enligt nämndens beslut sker eller att startbesked ges i efterhand för komplementbostadshusen. Rättelse har inte gjorts och startbesked har inte getts. Den första ansökan om utdömande av vite omfattade perioden från och med maj 2021 till och med september 2022. Domen från markoch miljödomstolen kom i maj 2023. Nämnden har valt att inte ansöka om utdömande av vite under tiden domstolen handlade den första ansökan i syfte att ge fastighetsägaren möjlighet att vidta rättelse för att undvika ytterligare ansökningar om vite.
DOMSKÄL
Rättsliga utgångspunkter
Mark- och miljödomstolen har i ett mål om utdömande av vite att pröva om det föreläggande som ligger till grund för ansökan har delgetts adressaten, om det har fått laga kraft, om det är lagligen grundat och om föreläggandet har överträtts. Om föreläggandet har överträtts ska domstolen pröva om adressaten har haft faktisk och rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Finns förutsättningar att döma ut vitet ska domstolen även pröva vitets storlek och beakta om det finns särskilda skäl för jämkning av vitet.
Mark- och miljödomstolen noterar att domstolen tidigare har dömt ut vite med nämndens föreläggande från den 16 december 2020 som grund (se mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts dom 2023-05-16 i mål nr P 6367-22 och P 6370-22). Nämnden ansökte då om utdömande av fast vite om 300 000 kr och löpande vite om 100 000 kr per månad och fastighet från maj 2021 till och med september 2022, dvs. 2 000 000 kr per fastighet. Domstolen förpliktade föreningen att betala ett vite om 600 000 kr per fastighet.
Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4139-23 Mark- och miljödomstolen P 4295-23 P 6644-23 P 6994-23
Mark- och miljödomstolens bedömning
Delgivning
Av ansökningshandlingarna framgår att föreläggandena delgetts föreningen och att de vunnit laga kraft. Domstolen övergår därför till prövningen av om föreläggandena är lagligen grundade.
Lagligen grundade
Frågan om huruvida föreläggandena är lagligen grundade har som nämnden framhållit prövats av mark- och miljödomstolen i målen P 6367-22 och P 6370-22. Domstolen kom då fram till att det var ostridigt att komplementbostadshusen uppförts utan anmälan, startbesked eller bygglov. Eftersom byggnaderna uppförts i strid med plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen (2011:338) ansåg domstolen att nämnden haft fog för att besluta om rättelse och förena föreläggandena med vite. Mark- och miljödomstolen gör i nu aktuellt fall ingen annan bedömning. Föreläggandena som ligger till grund för ansökan är alltså lagligen grundade.
Föreningen har framfört att det inte varit lämpligt att använda sig av löpande vite. I förarbetena till viteslagen anges ett föreläggande om att riva en byggnad som typfallet när löpande vite kan användas. Högsta domstolen har även angett att löpande vite typiskt sett är lämpligt vid förelägganden om att vidta rättelse vid olovligt byggande (se prop. 1984/85:96 s. 90 och NJA 2022 s. 394). Domstolen bedömer att det med hänsyn till omständigheterna varit lämpligt att förelägga om löpande vite.
Överträdelse
P 4139-23 och P 6644-23 (A) Nämndens ansökningar avser perioderna oktober 2022 till och med maj 2023 (P 4139-23) respektive juni 2023 till och med september 2023 (P 6644-23).
Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4139-23 Mark- och miljödomstolen P 4295-23 P 6644-23 P 6994-23
Annat har inte framkommit än att komplementbostadshuset fortfarande stod kvar vid nämndens platsbesök den 1 juni 2023. Detta styrks av det fotografi av komplementbostadshuset, daterat den 2 juni 2023, som nämnden åberopat. Överträdelse har därför skett under perioden oktober 2022 till och med maj 2023.
Det besiktningsprotokoll med tillhörande fotografi daterat 22 september 2023 som nämnden åberopat styrker även att huset stod kvar vid platsbesöket den 21 september 2023. Nämndens ansökan om utdömande av vite för perioden juni 2023 till och med september 2023 gjordes dock den 22 september 2023, dvs. innan september månads slut. Nämndens föreläggande ger enligt domstolen inte stöd för att vite ska utgå förrän hela den aktuella månaden förflutit. Nämnden har därför saknat grund för att ansöka om utdömande av löpande vite för september månad 2023 (jfr RÅ 1995 not 354). Domstolen anser alltså att föreläggandet enbart överträtts perioden juni 2023 till och med augusti 2023.
P 4295-23 och P 6994-23 (B) Nämndens ansökningar avser perioderna oktober 2022 till och med maj 2023 (P 4295-23) respektive juni 2023 till och med oktober 2023 (P 6994-23). Besiktningsprotokollet och de fotografier nämnden åberopat ger stöd för att komplementsbostadshuset stått kvar vid nämndens platsbesök den 1 juni 2023 och den 2 oktober 2023. Föreläggandet har alltså överträtts för hela den ansökta perioden, dvs. oktober 2022 till och med oktober 2023.
Vitesföreläggandets ändamål
Eftersom komplementbostadshusen fortsatt står kvar bedöms ändamålet med vitet kvarstå. Att föreningen i stället för att efterkomma föreläggandena vidtagit åtgärder för att få startbesked föranleder ingen annan bedömning.
Jämkning
Det ska föreligga särskilda skäl för att ett förelagt vite ska jämkas. Så kan vara fallet om förhållandena ändrats sedan föreläggandet utfärdades, om vitesbeloppet varit
Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4139-23 Mark- och miljödomstolen P 4295-23 P 6644-23 P 6994-23
schablonmässigt bestämt utan hänsyn till adressatens ekonomi eller om adressatens underlåtenhet kan framstå som förhållandevis ursäktlig, t.ex. då adressaten iakttagit föreläggandet kort tid efter tidsfristens utgång (se prop. 1984/85:96 s. 55 f.). I praxis har även värdet av det föremål som avses med föreläggandet och adressatens ekonomiska situation i förhållande därtill samt adressatens ohälsa beaktats (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 3 juli 2015 i mål M 1393-15 samt NJA 2020 s. 893).
Den omständigheten att föreningen varit skyldig att riva komplementbostadshusen i snart tre års tid talar enligt domstolen mot en jämkning av vitet. Föreningen har inte heller vidtagit några åtgärder för att påbörja rivningen av komplementbostadshusen. Domstolen bedömer att det saknas särskilda skäl för att jämka vitesbeloppen, även med beaktande av att domstolen redan dömt ut ett vite om 600 000 kr för respektive fastighet.
Sammanfattning
Mark- och miljödomstolen anser att det finns formella förutsättningar för att döma ut de ansökta vitesbeloppen med undantag för 100 000 kr då nämnden beträffande A ansökt om utdömande av vite för september månad 2023 innan månadens slut.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-02) Överklagande senast den 20 februari 2024.
Monica Daoson Johan Andrade Hagland I domstolens avgörande har rådmannen Monica Daoson, ordförande, och tekniska rådet Johan Andrade Hagland deltagit. Föredragande har varit tingsnotarien Carl Tornberg Knutsson.
Bilaga 1 Hur man överklagar MMD-02
Bilaga 2
Information om
Betalning av vite (tingsrätt)
Denna information gäller dig som, enligt en dom eller ett beslut, ska betala vite. Här kan du läsa om hur betalning av olika typer av viten går till.
I följande fall ska vitet betalas via Kronofogden: Vitet beror på frånvaro vid förhandling eller
Vitet ska enligt beslutet betalas av flera personer solidariskt (det vill säga tillsammans) eller
Det har beslutats om kvarstad (det vill säga att egendom tas som säkerhet för betalningen i väntan på dom). Övriga viten ska betalas via Polismyndigheten. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Betalning via Polismyndigheten Betalning via Kronofogden
Polismyndigheten kommer att skicka ett in- Kronofogden kommer att skicka ett brev till betalningskort till dig, på den adress som står dig, på den adress som står i domen/beslutet. i domen/beslutet. På inbetalningskortet finns I brevet står hur du gör för att betala. mer information om hur du gör för att betala. Om du betalar inom den tid som står i brevet blir du av med din skuld, och uppgiften om Betalning ska göras inom 30 dagar från den skulden kommer inte att vara offentlig. Du dag då domen/beslutet får laga kraft (det vill slipper även att betala extra avgifter. säga då avgörandet inte längre kan ändras).
Om du inte betalar i tid kommer du att få en
Mer information
påminnelse. Om du ändå inte betalar kommer ärendet att lämnas till Kronofogden. Då Du kan läsa mer på www.kronofogden.se. kommer du att få betala extra avgifter. Kronofogden kan också mäta ut dina tillgångar för att skulden ska bli betald. En skuld hos Kronofogden är en offentlig uppgift.
Kontakta Polismyndigheten om du har frågor eller om du saknar inbetalningskort: Telefon 010-563 35 04 E-post domstolsboter@polisen.se
Mer information
Du kan läsa mer på www.polisen.se, se fliken Lagar och regler/Böter
Bilaga B
Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande
Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,
2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,
4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.
Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.