P 2249-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Samhällsbyggnadsutskottet i Leksands kommuns beslut den 21 mars 2024 (§ 28, dnr 2024/263) att ge bygglov för nybyggnad av en-/tvåbostadshus, utformning 2 utan komplementbyggnad, på fastigheten X i Leksands kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 2249-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

E.B. och M.B. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut om bygglov.

Samhällsbyggnadsutskottet i Leksands kommun har medgett att mark- och miljödomstolens dom ändras.

S.B. och M.J. har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

E.B. och M.B. har till stöd för sitt överklagande anfört i huvudsak följande.

Den valda sockelhöjden/färdigt golv på +167,5 är slutligt prövad. Såväl länsstyrelsen som mark- och miljödomstolen har i tidigare prövning bedömt att marknivåerna är förenliga med såväl gällande detaljplan som de krav som följer av 8 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Vidare har sockelhöjden bestämts med hänsyn till den omkringliggande markens topografi och beskaffenhet. Delar av fastigheten riskerar att översvämmas vid beräknat högsta flöde från Siljan. Sockelhöjden är nödvändig för att byggnaden inte ska drabbas av fuktskador och kommer fortfarande ligga cirka två decimeter under vägens nivå. Övriga fastigheter i området har fyllts upp så att dessa ligger i nivå med eller över vägens nivå. Sockelhöjden på Y kommer fortfarande vara 70 cm över sockelhöjden på X.

Det är inte fråga om en större markutfyllnad, vare sig i jämförelse med de markutfyllnader som har vidtagits på övriga fastigheter i området eller med hänsyn till den aktuella tomtens topografi. Det är endast en lokal grop under husets nordöstra del som behöver fyllas ut medan marknivån under sydvästra delen av huset är plan och lämnas oförändrad. Detta påverkar inte markens topografi på tomten i stort. Planområdets

SVEA HOVRÄTT DOM P 2249-25

naturliga fall mot Siljan kommer vidare att finnas kvar. Det är inte fråga om någon onaturlig påverkan på tomtens marknivåer, varför den sökta åtgärden inte strider mot 8 kap. 9 § första stycket 1 PBL. Den sökta åtgärdens placering på tomten och hur tomten utformats till följd av det avviker inte heller från omgivande bebyggelse, varför den sökta åtgärden inte heller strider mot anpassningskravet enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL.

Mark- och miljödomstolen har inte haft några synpunkter på utformningen av byggnaderna. S.B. och M.J. har påpekat att huvudbyggnaden är försedd med balkong. Balkongen strider varken mot detaljplanen eller anpassningskraven. Deras påstående att den sökta åtgärden kontrasterar mot övrig ”Bbebyggelse” i planområdet, och snarare utgör ”C-bebyggelse”, stämmer inte. Byggnaden har utformats med inspiration från de exempel som finns i gestaltningsprogrammet för ”B-bebyggelse”.

Det bestrids att omfattande markutfyllnader skulle ha utförts såväl inom som utanför området som omfattats av marklovet, att de sammanlagda markutfyllnaderna kommer att uppgå till som mest 2,5 meter samt att det ansökta bygglovet därför skulle strida mot gällande detaljplan samt bestämmelserna i plan- och bygglagen.

Till överklagandet har E.B. och M.B. bifogat bl.a. foton från det aktuella området, situa tionsplan för Y och nybyggnadskarta med markhöjder för X upprättad 2018. Till styrkande av att åtgärderna uppfyller anpassningskraven har de åberopat yttrande från stadsarkitekt samt fasadritningar från ett lagakraftvunnet bygglov på fastigheten Z. Vidare har de inkommit med ritningar till vederläggande av uppgifter om att det förekommer brister i ritningsunderlaget.

S.B. och M.J. har vidhållit vad som tidigare anförts hos länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen och har i övrigt gjort i huvudsak följande tillägg.

SVEA HOVRÄTT DOM P 2249-25

Omfattande utfyllnader har skett såväl inom som utanför det område som ingick i marklovet. En särskild fråga i målet är det ovanliga faktum att det först söks marklov och sedan bygglov med därtill hörande ytterligare omfattande markutfyllnader. Den sökta åtgärden kräver en markutfyllnad upp till 1,6 meter under och vid byggnaderna jämfört med befintlig marknivå. Denna markutfyllnad innebär i sig en större markutfyllnad och att markens topografi på tomtmarken inte bevaras, vilket medför att sökt åtgärd är planstridig.

Om aktuellt bygglov beviljas innebär det att det på fastigheten i praktiken genomförs två markutfyllnader inom ramen för ett bygglov. Dessa markutfyllnader är under alla omständigheter tillsammans att betrakta som en större markutfyllnad. Att bortse från tidigare beviljade och genomförda markåtgärder medför att den sökande kan dela upp åtgärder i flera olika ansökningar och på så sätt var för sig få igenom dem, trots att de tillsammans är planstridiga. Ett sådant förhållningssätt kan inte anses förenligt med lagstiftningen. Till detta kommer också att tidigare genomförda markutfyllnader påverkar tomtens topografi och det intryck som ges, vilket inte överensstämmer med detaljplanens syfte.

De har själva fyllt ut en lokal grop får att få sitt hus i våg. Kommunen godkände då färdig golvnivå +168,2 (markhöjd +168), vilket tydligt ligger under vägen på +168,5.

Behovet av anpassning har kommunen redan tagit höjd för vid planeringen av området. Den sista tomten närmast sjön kan inte slutta uppåt utan måste följa topografin i området. Det är byggbart på klart lägre nivåer än de som nu har ansökts om i aktuellt bygglov. Det åligger sökanden att visa att byggrätten som finns på fastigheten inte kan tas i anspråk på annat sätt än på det förevarande sättet.

Syftesbeskrivningen (som gestaltningsprogrammet utgör en del av) har betydelse vid bedömningen av om sökt åtgärd uppfyller de anpassningskrav som framgår av planoch bygglagen. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas att området är säreget och att de värden som finns på platsen har skyddats genom aktuell detaljplan. Särskild följsamhet mot de anpassnings- och omgivningskrav som finns på platsen krävs kring

SVEA HOVRÄTT DOM P 2249-25

områden vid Siljan. Sökt åtgärd står därmed på grund av sin gestaltning i strid med de anpassningskrav som följer av plan- och bygglagen.

Sökt åtgärd är försedd med en balkong som vetter mot Siljan och kontrasterar mot övrig ”B-bebyggelse” inom området. Åtgärden utgör snarare ”C-bebyggelse”.

S.B. och M.J. har till sina yttranden bifogat bl.a. fotonsom ska visa de markåtgärder s om vidtagits på fastigheten X samt en karta med mätpunkter. Till styrkande av att lov inte ska beviljas på grund av markutfyllnaden har de bifogat illustrationer och fotomontage som ska visa hur de menar att markåtgärderna kommer att se ut när åtgärderna färdigställts. De har också bifogat ritningar med kommentarer som ska visa de brister som de menar föreligger avseende bygglovshandlingarna.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Det Mark- och miljööverdomstolen har att pröva är om mark- och miljödomstolen haft grund för att upphäva nämndens beslut om bygglov. De frågor som Mark- och miljööverdomstolen därmed har att ta ställning till är markåtgärdernas planenlighet, om dessa uppfyller kraven i 8 kap. 9 § första stycket 1 och om placeringen av byggnaden uppfyller kraven i 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL. Mark- och miljööverdomstolen behöver också ta ställning till det S.B. och M.J. gjort gällande kring byggna dens utformning och huruvida kraven i 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL är uppfyllda även i detta avseende.

För redogörelse över de rättsliga förutsättningarna i målet, avseende bestämmelserna i den aktuella detaljplanen och övriga förutsättningar för lov enligt 9 kap. 30 § PBL (i sin lydelse före den 1 december 2025), hänvisas till mark- och miljödomstolens dom. Mark- och miljööverdomstolen gör till den redogörelsen följande tillägg. Det är bara plankartan med tillhörande planbestämmelser som har direkt rättsverkan. Planbeskrivningen och planillustrationen är inte juridiskt bindande men kan utgöra ett stöd

SVEA HOVRÄTT DOM P 2249-25

för hur en detaljplan ska förstås (se prop. 2009/10:170 s. 214 f.). Det gestaltningsprogram som kommunen tagit fram för området kan i sin tur utgöra ett stöd i bedömningen om anpassningskraven är uppfyllda (jfr MÖD 2015:26).

Inledningsvis bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det inte finns några formella skäl, såsom otydligheter i ansökningsunderlaget, som motiverar ett upphävande av nämndens beslut.

Vad gäller frågan om planenlighet gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning.

För fastigheten gäller Detaljplan för Södra Tällberg, Kusbacken, (L560) som fick laga kraft den 5 oktober 2011 med ett tillägg till detaljplanen Ändring av Detaljplan för Södra Tällberg, Kusbacken, (L560) som fick laga kraft den 9 januari 2015. Enligt detaljplanen ska markens topografi på tomtmark bevaras och större markutfyllnader får inte vidtas inom planområdet. Vad som anses vara större markutfyllnader framgår inte av planbestämmelsen. Av planbeskrivningen (2011) framgår att syftet med bestämmelsen har sin grund i att den ursprungliga bybebyggelsen lokaliserades till platser som var relativt plana och utan utfyllnader kring husen och att detta ska gälla även för ny bebyggelse. Av planbeskrivningen framgår också att markens naturliga fall mot Siljan kommer finnas kvar eftersom större utfyllnader inte tillåts. Mark- och miljööverdomstolen drar mot denna bakgrund slutsatsen att planbestämmelsen förbjuder sådana markutfyllnader som väsentligen ändrar höjdläget inom tomtmarken på ett sätt som medför att det naturliga fallet mot Siljan motverkas. Den nu aktuella markutfyllnaden har inte denna karaktär. Mark- och miljööverdomstolen ser ingen anledning att ifrågasätta att markutfyllnaden sker för att utjämna en lokal svacka på en i övrigt plan del av tomtmarken, vilket inte påverkar fastighetens topografi eller markens naturliga fall mot Siljan. Mark- och miljööverdomstolen kan därmed inte se att utfyllnaden skulle strida mot detaljplanen.

De markåtgärder som tidigare vidtagits inom fastigheten är lovgivna, och behovet av tillsynsåtgärder bedömd, och ingår inte i prövningen av nu aktuell markutfyllnads planenlighet. Detta utesluter dock inte att den beredning av marken som redan skett

SVEA HOVRÄTT DOM P 2249-25

skulle kunna innebära att kraven i 8 kap. 9 § första stycket 1 och 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL hindrar ytterligare utfyllnad, vilket Mark- och miljööverdomstolen återkommer till nedan.

Det har inte framkommit att åtgärderna skulle vara planstridiga på någon annan grund än som nu behandlats. Det som S.B. och M.J. i markoch miljödomstolen gjort gällande avseende våningsantalet kan lämnas utan avseende, eftersom den aktuella fastigheten inte omfattas av någon planbestämmelse som begränsar antalet våningar.

Vad gäller frågan om åtgärderna uppfyller kraven i 8 kap. 9 § första stycket 1 PBL avseende hur en obebyggd tomt ska ordnas, gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning.

Fastigheten X har en ovanlig form. En annan särskild förutsättning är den lokala svack a som berör fastighetens nordöstra del. Svackan går över den del av marken som får bebyggas och som också storleksmässigt utgör den större byggbara delen av fastigheten.

Utifrån den aktuella fastighetens speciella förutsättningar bedömer Mark- och miljööverdomstolen att aktuell utfyllnad inte kan anses innebära att tomtens naturförutsättningar inte så långt som möjligt tas tillvara. Inte heller kan de tidigare markarbeten som utförts på fastigheten anses innebära att en utfyllnad av den lokala

SVEA HOVRÄTT DOM P 2249-25

svackan skulle vara i strid med dessa krav. Detta sett till att den färdiga golvhöjden om +167,5 kommer ligga under nivån för den angränsande vägen och färdig golvhöjd på d en angränsande fastigheten Y. Detta innebär att de markåtgärder som vidtas inte går ut över vad som behövs för att fastigheten ska kunna bebyggas på ett lämpligt sätt. Utifrån fastighetens speciella förutsättningar är det vidare inte fråga om onödiga ingrepp i terrängen. Det har inte heller framkommit att bedömningen av den färdiga golvhöjden som gjorts inom ramen för tidigare prövningar, nu inte kan anses uppfylla kraven på hur en obebyggd tomt ska ordnas.

Mot denna bakgrund bedömer Mark- och miljööverdomstolen att kraven i 8 kap. 9 § första stycket 1 PBL är uppfyllda.

Vad slutligen gäller frågan om byggnaden uppfyller anpassningskraven i 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning.

Som redan konstaterats sker inga sådana onödiga ingrepp i marken som medför att tomtens topografi inte bevaras. Utredningen visar vidare att höjden för färdigt golv för byggnaden kommer att ligga lägre i terrängen än grannfastigheterna. Mark- och miljööverdomstolen bedömer därmed att placeringen av byggnaden sker på ett sätt som är lämpligt i förhållande till övrig bebyggelse på platsen, liksom ur landskapsbildssynpunkt.

Vad gäller det faktum att byggnaden har stora fönster och en balkong som vetter mot Siljan kan detta inte anses strida mot anpassningskraven. Mark- och miljööverdomstolen noterar att exempel på en liknande typ av balkong, ovanpå en glasveranda, är återgiven i gestaltningsprogrammet. Mark- och miljööverdomstolen bedömer i övrigt att byggnadens utformning väl överensstämmer med de exempel på den typ av bebyggelse som går att återfinna i gestaltningsprogrammet och som anges för den del av planområdet som ligger närmast Siljan.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer därmed att byggnaden uppfyller kraven i 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL avseende såväl utformning som placering.

SVEA HOVRÄTT DOM P 2249-25

Mark- och miljööverdomstolen har därmed kommit fram till att mark- och miljödomstolen inte haft grund för att upphäva nämndens beslut om bygglov. Det har inte framkommit att det skulle finnas något annat skäl för att bygglovet ska upphävas än vad som nu behandlats. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och nämndens beslut fastställas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Margaretha Gistorp, tekniska rådet Ewa Andrén Holst samt hovrättsrådet Kristina Dreijer, referent.

Föredragande har varit Lovisa Falkesjö.

Bilaga A

Sid 1 (10) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 5590-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-28 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

S.B. och M.J.

Ombud: Advokat C.G.

Motpart

1E.B. och M.B.

3Samhällsbyggnadsutskottet i Leksands kommun 793 80 Leksand

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Dalarnas läns beslut 2024-06-13 i ärende nr 5746-2024, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för nybyggnad av en-/tvåbostadshus på fastigheten X, utformning 2 utan komplementbyggnad i Leksands kommun

DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen avslår yrkandet om syn. 2. Med ändring av det överklagade beslutet upphäver mark- och miljödomstolen Samhällsbyggnadsutskottets i Leksand kommun beslut den 21 mars 2024 § 28 Dnr 2024/263 om bygglov för nybyggnad av en/tvåbostadshus på fastigheten X i Leksand kommun.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5590-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Tidigare beslut

Samhällsbyggnadsutskottet i Leksands kommun (utskottet) gav den 2 oktober 2014 den tidigare fastighetsägaren av X marklov för utfyllnad av tomt.

Utskottet gav den 18 november 2021 bygglov för nybyggnad av bostadshus på fastigheten. Samma dag beslutade utskottet att avsluta tillsynsärende avseende markarbeten på fastigheten utan åtgärd. Båda beslut överklagades av S.B. och M.J. (klagandena) upp till mark- och miljödomstolen, som genom dom den 7 oktober 2022 dels upphävde utskottets beslut att ge bygglov (se mål P 2353-22), dels avslog överklagandet av utskottets beslut att avsluta tillsynen (se mål nr P 2348-22).

Som skäl till att upphäva bygglovet angav domstolen sammanfattningsvis att bygglovet stred mot detaljplanen då byggnaden ansågs som en enda huvudbyggnad, och inte två friliggande byggnader som länkats samman, varför den överskred högsta tillåtna byggnadsarea. Därvid beaktades framför allt det visuella intrycket av byggnaden som helhet. Även om byggnaden skulle ses som en friliggande huvudbyggnad som sammanlänkats med en komplementbyggnad, så ansågs länken till sin volym inte underordnad de sammanlänkade byggnaderna, vilket också bedömdes planstridigt. Därutöver ansågs byggnadens utformning strida mot anpassningskravet med hänsyn till förhållandena på platsen och gestaltningsprogrammet (se mål nr P 2353-22).

Utskottet beslutade den 16 februari 2023 att bevilja bygglov för nybyggnation av en /tvåbostadshus på X. Klagandena överklagade beslutet upp till mark-och miljödoms tolen igen, som genom dom den 19 december 2023 upphävde Länsstyrelsen i Dalarnas läns (länsstyrelsen) beslut och återförvisade målet till utskottet för fortsatt handläggning med hänsyn till att det i underlaget saknades uppgifter för att ta ställning till om byggnaden överskred högsta tillåtna byggnadshöjd (se mål nr P 4424-23). Domstolen tog inte ställning till frågor om anpassning och utformning.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5590-24 Mark- och miljödomstolen

Nu aktuellt beslut

Utskottet beslutade den 21 mars 2024 att bevilja fyra bygglov för nybyggnation av en/tvåbostadshus i olika utformningar och/eller placeringar på X. Samtliga bygglov överklagades av klagandena till länsstyrelsen, som den 13 juni 2024 avslog överklagandena genom beslut i ärende nr 5755-2024, 5752-2024, 5749-2024 samt 5746-2024. Klaganden har nu överklagat länsstyrelsens samtliga beslut till mark- och miljödomstolen.

I detta avgörande tar mark- och miljödomstolen ställning till överklagandet av länsstyrelsens beslut i ärende nr 5746-24.

Mark- och miljödomstolen har avseende resterande överklagade beslut samma dag meddelat dom i mål nr P 5570-24, P 5580-24 och P 5582-24.

YRKANDEN M.M.

Klaganden har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av utskottets respektive länsstyrelsens beslut upphäver bygglovet. De har också yrkat att syn hålls på stället.

Till stöd för sin talan har de bl.a. anfört följande.

Det finns inte förutsättningar för att bevilja bygglov. Oaktat tidigare bygglov är hittills vidtagna markutfyllnader planstridiga. Bygglovet innefattar dessutom ett nytt marklov på upp till ytterligare +1,5 m under huvudbyggnaden, utöver tidigare beviljat marklov. Detta utgör en olägenhet. Husen är placerat på en av fastighetens lägsta punkter. De markförändringar som måste vidtas är för stora och passar inte in i stads- och landskapsbilden och är inte lämpliga med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns på platsen. Trots fastighetens speciella utformning finns det andra alternativa placeringar som inte förutsätter markhöjningar. Huset är dominerande. Därtill uppfyller inte ritningarna de krav som framgår av PBL. Bl.a. skiljer sig fasadritning och situationsplanen åt, så det går inte att nå klarhet i om bygglov beviljats för ett hus med frontespis mot Siljan eller en balkong. Utskottet har dessutom inte motiverat sina beslut på ett erforderligt sätt.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5590-24 Mark- och miljödomstolen

E.B. och M.B. (sökandena) och nämnden har avstått från att yttra sig.

Prövningsramen

Mark- och miljödomstolen har att ta ställning till om förutsättningar för bygglov föreligger för ansökt åtgärd enligt 9 kap. 30 § PBL och däri angivna lagrum.

Syn

Enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska domstolen hålla syn på stället om det behövs. Av förarbetena framgår att bedömningen av om syn behöver hållas får utgå från målets beskaffenhet och de utredningsåtgärder som vidtagits i målet i övrigt (se prop. 2009/10:215 s. 204).

Mark- och miljödomstolen bedömer att den utredning som finns i målet är tillräcklig och att syn på stället därför inte behövs. Klagandens yrkande om syn ska därför avslås.

Planbestämmelser, planbeskrivning och gestaltningsprogram

Den aktuella fastigheten omfattas av detaljplan för Södra Tällberg, Kusbacken, som vann laga kraft den 5 oktober 2011. En ändring av detaljplanen vann laga kraft den 9 januari 2015. Ändringen avsåg dels vissa planbestämmelser, dels vissa uppgifter i gestaltningsprogrammet. För fastigheten gäller bl.a planbestämmelserna e och f

I de generella planbestämmelserna avseende placering, utformning och utförande anges (efter ändringen) bl.a. följande:

”Varje fastighet ska ha en huvudbyggnad. Byggnaderna ska vara friliggande. Huvudbyggnad får dock sammanlänkas med en komplementbyggnad i bottenplan via länk som i volym underordnar sig de sammanlänkande byggnaderna. Garage och annan komplementbyggnad får sammanbyggas om dess totala byggnadsarea ej överstiger 80 kvm. Bostad får inrymmas i komplementbyggnader och även i samma byggnad som garage. Byggnadshöjd på gavel ska vara lägst 0,6 x gavelbredden (se exempel i gestaltningsprogrammet).”

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5590-24 Mark- och miljödomstolen

”Markens topografi på tomtmark ska bevaras. Stödmurar och större markutfyllnader får inte anläggas.” Bl.a. följande särskilda planbestämmelser (e och f ) gäller på fastigheten X.

Planbestämmelsen e lyder (efter ändring) enligt följande: ”Största byggnadsarea per fastighet är 230 kvm varav största byggnadsarea för huvudbyggnad är 130 kvm och för garage 50 kvm.”

Planbestämmelsen f lyder (efter ändring) enligt följande: ”Högsta byggnadshöjd är 6,5 meter. Takkupor längs 1/3 av takets längd ingår inte i byggnadshöjden. Takkupor ska ha sadeltak med lutning mellan 27 och 34 grader och ej ha nockhöjd över byggnadens nockhöjd. Byggnadens gavelbredd får ej överstiga 8,0 m, fasadens långsida får ej överstiga 15 m för en enskild ej sammanbyggd byggnad. Huvudbyggnadens tak ska vara belagt med matta röda tegel- eller betongpannor med tegelkaraktär och ska utföras som sadeltak. Komplementbyggnads och uthus (dock ej växthus) tak ska vara belagt med matta röda tegel- eller betongpannor med tegelkaraktär, gräs, trä (vedtak, takspån, etc.) eller falsad bandtäckt plåt i färgerna rött eller mörkgrått (mörkgrått är begränsat till maximalt 30 kvm). Taklutning för alla byggnader är som minst 27 grader och som störst 34 grader. Se typ A eller B i gestaltningsprogrammet.”

I planbeskrivningen för den ursprungliga planen, under rubriken ”Planens syfte och huvuddrag”, anges bl.a. att planläggningen syftar till att återskapa upplevelsen av ett öppet och lättillgängligt landskap som liknar det i övriga Tällberg/Laknäs. Projektet ska även möjliggöra en arkitektur som är anpassad till vår tid och utgångspunkten ska vara att skapa en nationalromantik för 2000-talet med hållbart boende som grund. Det historiska perspektivet ska vara vägvisare vid utformningen av det nya området.

Följande anges även om markutfyllnader, under syftesbeskrivningen till den generella planbestämmelsen: ”Den ursprungliga bybebyggelsen lokaliserades till

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5590-24 Mark- och miljödomstolen

platser som var relativt plan och utan utfyllnader kring husen. Detta ska gälla även för ny bebyggelse.”

Under rubriken ”Byggnadskultur och gestaltning” i planbeskrivningen anges bl.a. följande. Planområdet Södra Tällberg ligger geografiskt sett utanför det bykaraktärsprogram som finns för Tällberg by varför ett särskilt gestaltningsprogram nu tagits fram för det aktuella planområdet. Gestaltningsprogrammet har inspererats av bykaraktärsprogrammet och är tänkt att fungera som vägledning och vid utformning av den nya bebyggelsen. Det beskriver de typiska karaktärsdrag som ska känneteckna den nya bebyggelsen, nämligen att helhetsupplevelsen ska vara bondby med inslag av det som i planprogrammet kallades 2000-talets nationalromantik. Plankartan är den handling som genom juridiska bestämmelser styr områdets utformning och karaktär. Syftet med planbestämmelser som styr utformning är att reglera det som anses nödvändigt för att resultatet ska bli den ovan beskrivna bondbyn. Bondbykaraktären ska vara tydlig närmast Tällbergs by och vid mötet med Siljan. För att området ska få den variation, öppenhet och småskalighet som karaktäriserar bygden, samtidigt som det ska ges möjlighet till modernare arkitektur, har tomterna delats in i tre typer som i olika hög grad knyter an till den traditionella bondbyn.

Den i målet aktuella tomten hör till ”Typ B”. Beträffande denna anges i planbeskrivningen följande. I den del av området som ligger närmast Siljan ges möjlighet att som alternativ till gårdsformationer bygga hus av typen Friliggande traditionell parstuga. Här finns inget krav på gårdsbildning, men det är möjligt om så önskas. Området bör dock möta vattnet på samma traditionella sätt som närliggande bebyggelse i till exempel Laknäs.

I det ovan nämnda gestaltningsprogrammet anges under rubriken om dess syfte bl.a. följande. Detaljplanen för Södra Tällberg, Kusbacken, till vilken denna handling hör, fastställer de bestämmelser som juridiskt måste följas vid byggnation. Detta program är ett komplement och delvis ett förtydligande till planen för att hjälpa till att nå de ambitioner som finns för området vad gäller utformning och karaktär av bebyggelse och gårdar. Det riktar sig både till den enskilde nybyggaren och till kommunen som hjälp vid bygglovshanteringen och ska läsas tillsammans med

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5590-24 Mark- och miljödomstolen

plankarta och planbeskrivningen. Gestaltningsprogrammet ska ge inspiration och vägledning.

Beträffande husens utformning (Typ A och Typ B) anges i gestaltningsprogrammet bl.a. följande.

Utgångspunkten för husen är den enkla eller dubbla parstugan med sadeltak utan vare sig takkupor eller balkonger. För att anpassa till dagens behov där utblickar och utsikt ofta är viktigt är det möjligt att lägga till takkupor. Det finns också utrymme för lite friare tolkningar av verandor och burspråk för att få utblickar. Det är viktigt att husen är resliga i sin form. Husvolymerna bör inte vara för stora, utan kan med fördel brytas ned i mindre huskroppar. Garage kan med fördel byggas ihop med annan funktion som gästrum eller uthus. Husen ska vara friliggande men får sammanlänkas. Länken mellan husen ska vara underordnad vad gäller storlek och uttryck.

Stora tyrolerbalkonger bör undvikas. Även stora altaner bör undvikas. Däremot kan det vara passande att på del av fasad göra indragna uteplatser, s.k. loggior. Burspråk kan också vara ett sätt att öka utsiktsmöjligheterna.

Mark- och miljödomstolens bedömning

Inledningsvis konstaterar mark- och miljödomstolen att det inte framkommit skäl till att ändra länsstyrelsens beslut med hänsyn till otydligheter i ansökningsunderlaget, eller att nämnden inte skulle fullgjort sin motiveringsskyldighet. Inte heller har det på annan formell grund framkommit skäl till att upphäva bygglovet. Domstolen går därmed vidare till en prövning i sak.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5590-24 Mark- och miljödomstolen

Ansökan om bygglov avser nybyggnad av bostadshus. Huvudbyggnadens byggnadsarea anges vara 126,8 kvm. Fasadmaterial ska vara träpanel i färgen järnvitriol, och taktäckningsmaterial ska vara betongpann med färg tegelröd.

Åtgärden ska vidtas på fastigheten X, som ligger i den nordvästligaste delen av pla nområdet, mot Siljan. Fastigheten är V formad, och omfattas i delar av begränsningar av markens bebyggande.

Avseende de markåtgärder som bygglovet innefattar gör mark- och miljödomstolen följande bedömning.

Som redogjorts för ovan ska markens topografi på tomtmarken bevaras enligt detaljplanen. Stödmurar och större markutfyllnader får inte anläggas. Enligt planbeskrivningen lokaliserades den ursprungliga bebyggelsen till platser som var relativt plana och utan utfyllnader kring husen. Detta ska gälla även för ny bebyggelse.

Anpassningskraven framgår av 2 kap. 6 § 1 PBL och innefattar bl.a. att ett byggnadsverk ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen samt intresset av en god helhetsverkan. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att nya byggnader ska prövas både utifrån sin anpassning till förhållanden på platsen och till sitt egenvärde (se prop. 1985/86:1 s. 479 ff.).

Av 8 kap. 9 § första stycket 1 PBL framgår vidare att en tomt ska bebyggas och ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5590-24 Mark- och miljödomstolen

natur- och kulturvärdena på platsen samt så att naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara. I detta ligger bl.a. att tomtens förutsättningar i fråga om topografi, växtlighet och markbeskaffenhet ska beaktas. Skador på mark och vegetation ska så långt möjligt undvikas (se prop. 1985/86:1 s. 517 f.) Vidare bör omfattande markutfyllnader, som går utöver vad som behövs för att fastigheten ska kunna bebyggas på ett lämpligt sätt, undvikas. Vid bedömningen kan hänsyn även tas till uttalanden i en planbeskrivning (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 27 december 2022 i mål nr P 3492-22).

Av de plushöjder i nybyggnadskartan som ligger till grund för situationsplanen framgår att den sökta byggnadsåtgärden förutsätter markutfyllnad om upp till 1,8 m under och vid byggnaderna i jämförelse med befintlig marknivå. Någon anledning till att ifrågasätta dessa plushöjder har inte framkommit i målet.

Enligt mark- och miljödomstolen strider åtgärden mot denna bakgrund mot den generella planbestämmelsen om att markens topografi ska bevaras. Avvikelsen kan vidare inte godtas som liten och förenlig med planens syfte.

I och med omfattningen av den markutfyllnad som förutsätts för aktuell byggnadsåtgärd med angiven placering finner mark- och miljödomstolen dessutom att tomtens naturförutsättningar inte beaktats i tillräcklig utsträckning. Åtgärden är alltså inte förenlig med 8 kap. 9 § första stycket 1 PBL och därigenom inte heller 2 kap. 6 § 1 PBL.

Sammanfattningsvis har det således inte framkommit att förutsättningar för bygglov enligt 9 kap. 30 § PBL föreligger för den sökta åtgärden. Utredningen i målet visar inte annat än att det skulle vara möjligt att anpassa byggnaderna till tomtens förutsättningar och samtidigt kunna utnyttja byggrätten på fastigheten. Det har därför inte varit oproportionerligt att neka bygglov. Länsstyrelsens beslut ska därför ändras, på så vis att nämndens beslut om bygglov upphävs.

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM P 5590-24 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 18 februari 2025.

Karin Frick Basmal Pethrosson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Karin Frick, ordförande, och tekniska rådet Basmal Pethrosson. Föredragande har varit tingsnotarien Ella Öhlund.