P 2596-24
MÖD har fastställt en byggsanktionsavgift för en fastighetsägare som utan startbesked bedömts ha påbörjat en lov- eller anmälningspliktig åtgärd på det sätt som avses i 10 kap. 3 § PBL genom att gjuta en betongplatta med rörledningar. Ett rättelseföreläggande har inte fastställts då nämnden efter sitt beslut om rättelse har meddelat ett interimistiskt slutbesked avseende ett enbostadshus på fastigheten.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-03-10 P 2596-24 060102 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-02-06 i mål nr P 7180-23, se bilaga A
PARTER
Klagande
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö kommun 181 82 Lidingö
Motpart
Bostadsrättsföreningen 14/18 Kyrkviken, 769633-0419 c/o Medvind Karlavägen 57 114 49 Stockholm
Ombud: Advokat D.Z.R. LEXLAW Advokatbyrå AB Sibyllegatan 49 114 42 Stockholm
SAKEN
Föreläggande om rättelse samt beslut om byggsanktionsavgift för åtgärd på fastigheten A i Lidingö kommun
Instans
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut endast på så sätt att Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö kommuns beslut den 25 oktober 2022 (§ 211, dnr MSN/2022:247) om byggsanktionsavgift fastställs.
SVEA HOVRÄTT DOM P 2596-24
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut om rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift.
Bostadsrättsföreningen 14/18 Kyrkviken har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Nämnden har anfört bland annat följande. Ett beviljat marklov kan inte anses utgöra skäl för att påbörja vilken byggnation som helst. Föreningen har sökt lov för schaktning för att skapa en mer plan yta i en del av fastigheten. Ingenstans i de till marklovsbeslutet hörande ritningarna finns en redovisning av utekök, gjuten platta eller installationer som kan anses ha prövats inom ramen för det beslutet.
Föreningen har anfört bland annat följande. En fastighetsägare får fritt förfoga över sin egendom om det inte finns begränsningar i lagstiftningen. Den gjutna betongplattan är varken en bygglovs- eller anmälningspliktig åtgärd och är inte att se som en byggnad. Byggherrens intention eller avsikt är ovidkommande. Det saknas lagstöd för nämndens beslut att förelägga föreningen att ta bort plattan och ta ut en byggsanktionsavgift.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Byggsanktionsavgift
Tillsynsmyndigheten ska ta ut en byggsanktionsavgift bland annat om någon påbörjar en åtgärd som kräver bygglov eller anmälan innan byggnadsnämnden har gett startbesked. Det krävs bygglov för nybyggnad, men inte för att i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus uppföra en byggnad som avses utgöra en särskild bostad (komplementbostadshus). För uppförande av en sådan byggnad krävs däremot en
SVEA HOVRÄTT DOM P 2596-24
anmälan. (Se 9 kap. 2 § första stycket 1 och 4 a §, 10 kap. 3 § och 11 kap. 51 § planoch bygglagen [2010:900], PBL, samt 6 kap. 5 § första stycket 9 plan- och byggförordningen [2011:338], PBF.)
En byggsanktionsavgift har straffrättslig karaktär och det är tillsynsmyndigheten som har bevisbördan för att en överträdelse har ägt rum och att det funnits förutsättningar att besluta om avgiften (se rättsfallet MÖD 2015:34).
Frågan är om föreningen, genom att gjuta en betongplatta med rörledningar på fastigheten, har påbörjat uppförandet av en byggnad såsom en lov- eller anmälningspliktig åtgärd.
I praxis har konstaterats att en viktig utgångspunkt vid bedömningen av om en åtgärd har påbörjats på ett sådant sätt att en byggsanktionsavgift kan tas ut är i vilket sammanhang och med vilket syfte ett arbetsmoment har utförts. Vidare ska beaktas att ett arbetsmoment som är en del av och en förutsättning för genomförandet av en viss åtgärd ska anses ingå i åtgärden. (Se rättsfallen MÖD 2015:13 och MÖD 2016:12.)
Nämnden anser att det är fråga om en grundplatta med förberedelser för byggnation av ett komplementbostadshus som i sig är en byggnad som kräver startbesked, medan föreningen har gjort gällande att det är fråga om en uteplats med tillgång till el och vatten som varken kräver bygglov eller anmälan.
Mark- och miljööverdomstolen anser i likhet med nämnden att de dragningar och förberedelser för avlopp, vatten och el som finns i den anlagda plattan överensstämmer väl med den placering av kök, toalett och badrum som framgår av de ritningar som visas upp på den webbplats där byggnaderna saluförs. Som nämnden har anfört framgår det vidare tydligt av föreningens ekonomiska plan och prospekt för försäljning av lägenhet i komplementbostadshus att föreningen planerat att uppföra en byggnad på den plats där plattan har gjutits.
Mot den bakgrunden anser Mark- och miljööverdomstolen, till skillnad från mark- och miljödomstolen, att nämnden har uppfyllt sin bevisbörda och att det står klart att
SVEA HOVRÄTT DOM P 2596-24
föreningen genom att gjuta en bottenplatta med rörledningar på den aktuella platsen har påbörjat uppförandet av en byggnad. Föreningens påstående om att det skulle vara fråga om en uteplats framstår som en ren efterhandskonstruktion. Åtgärden har vidare påbörjats utan att nämnden har gett startbesked. Det har därmed funnits förutsättningar att ta ut byggsanktionsavgift. Avgiften är korrekt beräknad och det har inte framkommit några omständigheter som kan föranleda att byggsanktionsavgift inte ska tas ut eller att den ska sättas ner. Nämndens beslut om byggsanktionsavgift ska därför fastställas.
Föreläggande om rättelse genom rivning
Byggnadsnämnden får förelägga en fastighetsägare att vidta rättelse inom en viss tid om det på fastigheten har vidtagits en åtgärd i strid mot PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Vid prövningen ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Det innebär att det behöver ske en proportionalitetsbedömning av om det finns en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut och de konsekvenser som beslutet får för motstående intressen. (Se 2 kap. 1 § och 11 kap. 20 § PBL.)
Vid tidpunkten för nämndens beslut stod det klart att det inte var möjligt att ge startbesked till ett komplementbostadshus på platsen eftersom det inte fanns något slutbesked avseende nybyggnad av en- eller tvåbostadshus på fastigheten. Det är inte heller möjligt att ge bygglov eftersom åtgärden är i strid med gällande detaljplan. Vid tidpunkten för nämndens beslut fanns det därför grund för att förelägga föreningen att ta bort den gjutna bottenplattan. Sedan dess har emellertid nämnden, den 3 november 2023, gett ett interimistiskt slutbesked för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten där det anges att entréplan får tas i bruk och att byggherren ska kalla till slutligt slutsamråd när byggnadens övervåning, takterrass, fasad m.m. har färdigställts. Markoch miljööverdomstolen har i rättsfallet MÖD 2021:16 konstaterat att det varit möjligt att meddela startbesked för bland annat uppförande av en komplementbyggnad när det en- eller tvåbostadshus som åtgärden ska utföras i anslutning till är så pass färdigställt att det meddelats ett interimistiskt slutbesked och det samtidigt beslutats att byggnaden i sin helhet får tas i bruk.
SVEA HOVRÄTT DOM P 2596-24
Huruvida det nu är möjligt att ge startbesked för ett komplementbostadshus på platsen bör i första hand prövas av nämnden efter anmälan av föreningen. För det fall att någon anmälan inte kommer in eller om startbesked ändå inte kan ges för uppförande av en byggnad på platsen har nämnden möjlighet att fatta ett nytt beslut om rättelseföreläggande. Med hänsyn till att det har fattats ett interimistiskt slutbesked för ett enbostadshus på fastigheten anser dock Mark- och miljööverdomstolen att det för närvarande skulle vara en alltför ingripande åtgärd att fastställa nämndens beslut om att riva betongplattan. Mot den bakgrunden ska länsstyrelsens beslut att upphäva nämndens föreläggande om rättelse stå fast och nämndens överklagande i den delen inte bifallas.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Mikael Hagelroth och Petra Bergman, referent, samt tekniska rådet Johan Hjalmarsson.
Föredragande har varit Ulrika Agerskans.
Bilaga A
Sid 1 (5) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 7180-23 Mark- och miljödomstolen 2024-02-06 Meddelad i Nacka
PARTER
Klagande
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Lidingö stad 181 82 Lidingö
Motpart
Bostadsrättsföreningen 14/18 Kyrkviken c/o Medvind Karlavägen 57 114 49 Stockholm
Ombud: Advokaten D.Z.R. LEXLAW Advokatbyrå AB Näverängsvägen 11 139 35 Värmdö
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 22 september 2023 i ärende nr 403- 61210-2022, se bilaga 1
SAKEN
Föreläggande samt beslut om byggsanktionsavgift för åtgärd på fastigheten A i Lidingö kommun
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7180-23 Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö kommun (nämnden) beslutade den 25 oktober 2022 att förelägga ägaren till A, Bostadsrättsföreningen 14/18 Kyrkviken (föreningen) att senast inom två månader från det att beslutet fått laga kraft riva det komplementbostadshus som påbörjats genom uppförande av gjuten bottenplatta i fastighetens södra del. Nämnden beslutade också att påföra föreningen en byggsanktionsavgift om 15 697,5 kr.
Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Stockholms län som upphävde nämndens beslut. Nämnden har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
Nämnden har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska fastställa dess beslut i sin helhet. Till stöd för sitt överklagande har nämnden i huvudsak anfört följande.
Nämnden står fast vid bedömningen att det på fastigheten A har påbörjats en byggnation av en byggnad som kräver startbesked genom att det gjutits en grundplatta med förberedelser för byggnation av komplementbostadshus. I grundplattan finns dragningar och förberedelser för avlopp, vatten och el som överensstämmer med placering av kök, toalett och badrum enligt de ritningar som visas upp på den webbplats där byggnaderna saluförs av bolaget bakom produktionen, Medvind AB.
På bolagets webbsida 1418kyrkviken.se, som fungerar som försäljningskanal för byggnader på fastigheterna Fredriksberg 14 och 18, visas fyra byggnader upp. Det framgår även av den beskrivande texten att bostadsprojektet består av fyra byggnader. Två av dessa går under namnen Hus C (på fastighet A) och Hus D (på fastighet Fredriksberg 14). Dessa två byggnader har enligt informationen på bolagets hemsida samma placering som de grundplattor som utförts. På fastigheterna har det hittills beviljats bygglov för två enbostadshus. Bolaget beskriver även i sin ekonomiska plan att bostadsrättsföreningen avses bestå
Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7180-23 Mark- och miljödomstolen
av två enbostadshus som inreds med ytterligare två bygglovsbefriade bostadslägenheter samt två bygglovsbefriade komplementbostadshus, totalt sex enheter. I beskrivningar och bilder på bolagets webbsida visas flera bilder samt ritningar över komplementbostadshusen på just den platsen där två grundplattor gjutits och som är föremålet för nämndens ärende om tillsyn. I bilderna överensstämmer byggnadens placering med den gjutna plattan. Sett till placering mot intilliggande mark kan byggnationen inte vara den uteplats som redovisas i ritningen för hus C. Det bör anses som uppenbart att det är byggnation av byggnaden.
Genom den byggnation som utförts och det bild- och textmaterial som bolaget själva presenterar är det ostridigt att det påbörjats byggnation av byggnader som förutsätter startbesked enligt PBL och att det inte är två uteplatser som förberetts. Genom vad som presenteras i bolagets eget material får det också anses vara bolagets intention att bygga komplementbostadshus på platsen. Att hävda att byggnationen är uteplatser bör snarare anses vara ett försök att undvika lagkravet om startbesked och intentionen lagstiftaren haft med att det krävs slutbesked för bostadshus innan komplementbostadshus får uppföras. Därför yrkar nämnden på att domstolen med ändring av länsstyrelsens beslut fastställer nämndens beslut om rättelseföreläggande och uttagande av byggsanktionsavgift.
Till överklagandet har nämnden bifogat fotografier, Ekonomisk plan för bostadsrättsföreningen 14/18 Kyrkviken och utdrag från hemsida för byggnadsprojektet, www.1418kyrkviken.se.
Föreningen har motsatt sig en ändring av det överklagade beslutet och har till stöd för detta anfört i huvudsak följande.
Föreningen har sökt och fått marklov, dnr MSN-B 2021-000940, för att utföra en uteplats på den aktuella platsen där plattan har gjutits. Rördragning har skett för att platsen ska kunna användas för de boendes olika behov. Varken den gjutna plattan eller rördragningen i sig utlöser en lov eller anmälningsplikt enligt PBL eller plan-
Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7180-23 Mark- och miljödomstolen
och byggförordningen, PBF. Åtgärden omfattas därför heller inte av krav på startbesked i 10 kap. 3 § PBL. Uteplatsen är lagligen utförd och det saknas därför grund för ett rättelseföreläggande och för att ta ut byggsanktionsavgift.
Rättelseföreläggandet att ta bort den utförda plattan är vidare mer ingripande än vad som är påkallat med hänvisning till proportionalitetsprincipen. En mindre ingripande åtgärd hade varit ett förbud mot fortsatt arbete med stöd av 11 kap. 30 – 31 §§ PBL. Den påbörjade uteplatsen skulle då få vara kvar.
Nämnden uppger i sitt överklagande att det är ostridigt att det påbörjats byggnation av byggnader. Det enda som är ostridigt är dock att en gjuten platta på mark utförts och den avser inte ett uppförande av en byggnad. Ett komplementbostadshus förutsätter enligt 9 kap. 4 a § PBL att det uppförs i omedelbar närhet till ett en- eller tvåbostadshus. Då det på fastigheten vid tiden för nämndens beslut saknades befintlig bostadsbyggnad så kan den gjutna plattan inte anses innebära att uppförande av ett komplementbostadshus påbörjats. Det har vidare i det aktuella fallet varken uppförts några väggar eller vidtagits några åtgärder för en takkonstruktion, jfr. Mark- och miljööverdomstolens dom den 17 januari 2020 i mål nr P 1219-19. För det fall att domstolen anser att den utförda plattan ska anses innebära att ett komplementbostadshus har börjat uppföras yrkar föreningen att domstolen återförvisar ärendet till nämnden för prövning av frågan om förutsättningar nu finns för startbesked för ett komplementbostadshus på platsen då interimistiskt slutbesked beviljats för bostadshus på fastigheten den 3 november 2023.
Till yttrandet har föreningen bifogat beslut om marklov för uteplats, MSN-B 2021- 000940, samt tillhörande situationsplan, markplanering och marksektion, och interimistiskt slutbesked från den 3 november 2023, MSN 1208:1375.
Nämnden har beretts tillfälle att yttra sig över vad föreningen anfört.
Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7180-23 Mark- och miljödomstolen
DOMSKÄL
Mark- och miljödomstolen har gått igenom handlingarna i målet och ansluter sig till länsstyrelsens bedömning. Den vinner dessutom ytterligare stöd av det som föreningen uppgett om beviljat marklov för uteplats. Vad nämnden har anfört i sitt överklagande föranleder alltså inte domstolen att göra någon annan bedömning än länsstyrelsen. Överklagandet ska således avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 27 februari 2024. Prövningstillstånd krävs.
Magnus Hjort Johan Andrade Hagland I domstolens avgörande har rådmannen Magnus Hjort och tekniska rådet Johan Andrade Hagland deltagit. Föredragande har varit Jessica Waher.