P 3768-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3768-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Boverket har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen med ändring av mark- och miljödomstolens dom ska fastställa Boverkets beslut. Boverket har till stöd för sin talan i allt väsentligt vidhållit vad som tidigare har anförts och lagt till i huvudsak följande.

Mark- och miljödomstolen har felaktigt funnit att Boverket har saknat författningsstöd för att meddela beslutet. De bestämmelser som angetts i Boverkets beslut är tillämpliga i målet. Den aktuella hissen har i och för sig tagits i bruk före den 20 april 2016. Den har dock inte släppts ut på marknaden på korrekta grunder. För att hissen ska anses vara korrekt utsläppt på marknaden enligt det nya hissdirektivet (2014/33/EU ) måste installatören ha CE-märkt hissen och hissen måste ha genomgått ett korrekt förfarande för bedömning av överensstämmelse. Hissen borde således aldrig ha tagits i bruk och kan inte anses vara korrekt utsläppt på marknaden. Ovanstående resonemang får stöd av vad som anges av EU-kommissionen i 2022 års blåbok om genomförandet av EU:s produktbestämmelser (the Blue Guide).

Övergångsbestämmelserna till 4 kap. 11 och 11 a §§ plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, grundar sig på övergångsbestämmelsen i det nya hissdirektivet. I artikel 44 i det direktivet anges att medlemsstaterna inte får förhindra ibruktagande av hissar eller tillhandahållande på marknaden av säkerhetskomponenter till hissar som omfattas av och är förenliga med det tidigare hissdirektivet (95/16/EG ) och som släppts ut på marknaden före den 20 april 2016. Tanken med detta torde vara att det nya hissdirektivet inte ska hindra användning av hissar som är förenliga med det tidigare hissdirektivet. Det ska framhållas att övergångsbestämmelsen i artikel 44 innebär att medlemsstaterna inte får förhindra att hissar m.m. tas i bruk under förutsättning att två villkor är uppfyllda. För det första måste hissarna omfattas av – och vara förenliga med – det tidigare hissdirektivet. För det andra måste hissarna ha

SVEA HOVRÄTT DOM P 3768-24

släppts ut på marknaden före den 20 april 2016. En förutsättning för att övergångsbestämmelsen ska gälla – i bemärkelsen att en hiss inte behöver uppfylla kraven i det nya hissdirektivet – är alltså att hissen är förenlig med det tidigare hissdirektivet. Detta har inte beaktats av mark- och miljödomstolen. Hissen är inte förenlig med det tidigare eller det nya hissdirektivet.

Tolkningen av övergångsbestämmelserna till 4 kap. 11 och 11 a §§ PBF måste göras i ljuset av vad som stadgas i det nya hissdirektivet. Mot den bakgrunden är övergångsbestämmelserna inte tillämpliga i detta fall eftersom hissen inte är förenlig med det tidigare hissdirektivet. Därmed ska 4 kap. 11 och 11 a §§ PBF tillämpas på den i målet aktuella hissen. Hissen är inte heller förenlig med dessa bestämmelser. Mark- och miljödomstolens dom är därmed felaktig.

Kone Aktiebolag har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Bolaget har till stöd för sin talan i allt väsentligt vidhållit vad som tidigare har anförts och lagt till i huvudsak följande.

De regler som Boverket hänvisat till vid utfärdandet av föreläggandet kan inte tillämpas på hissen. Boverkets beslut saknar laglig grund. Enligt såväl tidigare som nuvarande hissdirektiv samt enligt PBF är den relevanta tidpunkten för när en hiss anses utsläppt på marknaden när den tillhandahölls för användning. Parterna är ense om att hissen togs i bruk före den 20 april 2016. Bolaget menar att hissen varit utsläppt på marknaden sedan år 2010 enligt både det gamla och det nya hissdirektivet, då hissen gjordes tillgänglig/tillhandahölls för brukaren. Hissen uppfyllde kraven i det gamla hissdirektivet när hissen släpptes ut på marknaden.

Boverket har utfärdat det överklagade föreläggandet med stöd av 4 kap. 11 och 11 a §§ samt 9 kap. 25 § PBF. Samtliga dessa bestämmelser är tillämpliga på hissar som släppts ut på marknaden efter den 20 april 2016. I de svenska reglerna stadgas uttryckligen i övergångsbestämmelserna till PBF att de gamla reglerna ska tillämpas på hissar som släppts ut på marknaden före den 20 april 2016. Detta kan inte ändras genom tolkning.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3768-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Boverket har i sin roll enligt bestämmelserna i 11 kap. 26 a–26 c §§ plan- och bygglagen (2010:900) som marknadskontrollmyndighet förelagt Kone Aktiebolag att bl.a. upprätta viss teknisk dokumentation och CE-märka en hiss som enligt Boverket inte har släppts ut på marknaden på korrekta grunder. Boverket har även beslutat om en byggsanktionsavgift. Av Boverkets beslut framgår bl.a. att detta grundar sig på att kraven i 4 kap. 11 a § PBF inte är uppfyllda. Frågan i målet är om Boverket har haft författningsstöd för sitt beslut.

Det nu gällande hissdirektivet, 2014/33/EU, har införts i svensk lagstiftning genom ändringar i bl.a. 4 kap. 11 och 11 a §§ PBF. Av övergångsbestämmelsen till dessa bestämmelser framgår att äldre föreskrifter gäller för hissar och säkerhetskomponenter till hissar som släppts ut på marknaden före den 20 april 2016 (se punkt 3 i övergångsbestämmelserna till SFS 2016:141). Enligt 1 kap. 7 a § PBF ska utsläppande på marknaden, vid tillämpning av bl.a. 4 kap. 11–11 f §§, avse första gången en säkerhetskomponent till hissar tillhandahålls på marknaden, eller tillhandahållande av en hiss för användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt.

Boverket har anfört att övergångsbestämmelsen avseende tillämpning av äldre föreskrifter inte gäller eftersom hissen inte har släppts ut på marknaden på korrekta grunder före den 20 april 2016. Det framgår dock av 4 kap. 11 a § tredje stycket PBF att en hiss kan släppas ut på marknaden utan att överensstämma med gällande krav. Det saknas även i övrigt stöd för Boverkets uppfattning att en hiss som inte släpps ut på marknaden på korrekta grunder inte skulle anses vara utsläppt på marknaden alls. Mark- och miljööverdomstolen finner, i likhet med mark- och miljödomstolen, utrett att hissen tillhandahållits för användning på unionsmarknaden före den 20 april 2016 och att den därmed anses vara utsläppt på marknaden före den tidpunkten.

Boverket har även anfört att en förutsättning för att övergångsbestämmelsen avseende tillämpning av äldre föreskrifter ska gälla är att hissen är förenlig med bestämmelserna

SVEA HOVRÄTT DOM P 3768-24

i det tidigare hissdirektivet. Detta följer dock inte av ordalydelsen i övergångsbestämmelsen till 4 kap. 11 och 11 a §§ PBF.

Av artikel 44 i direktiv 2014/33/EU framgår att medlemsstaterna inte får förhindra ibruktagande av hissar eller tillhandahållande på marknaden av säkerhetskomponenter till hissar som omfattas av och är förenliga med direktiv 95/16/EG och som släpps ut på marknaden före den 20 april 2016. Artikeln får enligt Mark- och miljööverdomstolen närmast tolkas som en skyddsbestämmelse för aktörer på marknaden som vid ikraftträdandet av det nya direktivet annars skulle riskera att omfattas av krav enligt det nya direktivet trots att hissen släppts ut på marknaden före ikraftträdandet. Det kan även konstateras att artikel 44 inte anger vad som ska gälla i de fall en hiss inte är förenlig med bestämmelserna i det tidigare hissdirektivet.

Ordalydelsen i övergångsbestämmelsen till 4 kap. 11 och 11 a §§ PBF är klar och tydlig. Enligt domstolen saknas stöd för uppfattningen att övergångsbestämmelsen enbart omfattar hissar som är förenliga med det tidigare hissdirektivet. Vad Boverket anfört om artikel 44 medför ingen annan bedömning.

Mark- och miljööverdomstolen finner därför, i likhet med mark- och miljödomstolen, att hissen har släppts ut på marknaden före den 20 april 2016 och att det inte kan ställas krav på att hissen ska uppfylla de föreskrifter som följer av 4 kap. 11 a § PBF. Liksom mark- och miljödomstolen finner Mark- och miljööverdomstolen att Boverket saknat stöd för att besluta om föreläggandet och byggsanktionsavgiften. Överklagandet ska därför avslås.

Avgörandet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Margaretha Gistorp, referent, tekniska rådet Johan Hjalmarsson samt hovrättsrådet Johanna Fernlund.

Bilaga A

Sid 1 (10) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 804-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-01 meddelad i Växjö

PARTER

Klagande

Kone Aktiebolag, Kronoborgsgränd 13 164 64 Kista

Ombud: V.E. och A.G.

Motpart

Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

Övrig

U.M.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Boverkets beslut från den 12 januari 2023 i ärende nr 4053/2021, se bilaga 1

SAKEN

Föreläggande om korrigerande åtgärder avseende hiss, på fastigheten A, Stockh olms kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen bifaller överklagandet och upphäver Boverkets överklagade beslut om föreläggande och byggsanktionsavgift avseende hiss på fastigheten A, Stockholms kommun.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 804-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Boverket beslutade den 12 januari 2023 att förelägga Kone AB (bolaget), att vidta följande åtgärder avseende en hiss på fastigheten A på X i Stockholm.

- Upprätta all underliggande teknisk dokumentation och utföra, eller låta utföra, bedömning av överensstämmelse.

- Om bedömningen visar att hissen uppfyller tillämpliga krav, ska bolaget i egenskap av installatör upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och se till att försäkran åtföljer hissen.

- CE-märka hissen.

Boverket beslutade även att ta ut en byggsanktionsavgift om 52 500 kr. Kone AB har nu överklagat Boverkets beslut.

YRKANDEN M.M.

Kone AB (Bolaget) har yrkat att föreläggandet och byggsanktionsavgiften ska upphävas. Till stöd för sitt yrkande har bolaget anfört i huvudsak följande.

Boverket har agerat i strid med grunderna för god förvaltning i förvaltningslagen (2017:900), FL. Bland annat har Boverket inte genomfört en objektiv och självständig marknadskontroll utan förlitat sig på uppgifter lämnade av fastighetsägaren, 5 § FL. Dessutom har Boverket inte uppfyllt sin kommunikationsskyldighet enligt 25 § FL. Under ärendets handläggning har fastighetsägaren inkommit med kompletterande och nytt material efter anmälan, innan Kone hade yttrat sig, efter att Kone hade yttrat samt innan Boverket fattade ett slutligt beslut om att förelägga Kone att vidta korrigerande åtgärder. Boverket har aldrig kommunicerat materialet som fastighetsägaren inkommit med till Kone. Detta gäller från att anmälan kom in till det

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 804-23 Mark- och miljödomstolen

att beslut fattades. Fastighetsägaren har inkommit med yttranden, bilagor och expertutlåtanden som Kone inte kommunicerats eller givits chans att yttra sig över. Boverket har begärt yttrande från fastighetsägaren. Inte heller när fastighetsägaren framställde begäran om att Boverket skulle ålägga Kone att utföra en besiktning kommunicerades detta till Kone. Det hade inte varit möjligt att genomföra en sådan besiktning eftersom Kone nekades tillträde till fastigheten.

Vid tidpunkten då hissen installerades, 2009-2010, gällde det tidigare hissdirektivet 95/96/EG. Detta hissdirektiv gällde fram till den 20 april 2016, då det nuvarande hissdirektivet implementerades i Sverige. Det nya direktivet och reglerna som följer av den svenska implementeringen av det nya direktivet gäller på hissar som har släppts ut på marknaden efter ikraftträdandet den 20 april 2016. För hissar som släpptes ut på marknaden innan ikraftträdandet ska tidigare bestämmelser tillämpas. Enligt det gamla hissdirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 95/16/EG av den 29 juni 1995 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om hissar, som var tillämpligt när installatören Ekmans installerade hissen, släpps en hiss ut på marknaden vid den tidpunkt då hissinstallatören första gången gör hissen tillgänglig för brukaren, se art. 1 punkt 4 andra strecksatsen. Eftersom den hiss som installerades släpptes ut och togs i bruk borde man kunna utgå från att hissen uppfyllde uppställda hälso- och säkerhetskrav enligt det gamla hissdirektivet.

Varken när Kone anlitades eller när den godkända hissen avlämnandes och togs i bruk av Ursa Major gällde reglerna i 4 kap. 11 – 11 f §§ PBF. Eftersom hissen var utsläppt på marknaden och tagen i bruk när Kone anlitades som entreprenör för att utföra arbeten på hissen utgick Kone rätteligen från att den aktuella hissen uppfyllde uppställda krav enligt det gamla hissdirektivet. Kone erhöll heller ingen information om att den utsläppta hissen inte uppfyllde uppställda krav. Hissentreprenaden som Kone utfört på fastigheten A uppfyller tillämpliga hälso- och säkerhetskrav. Hissen anses även godkänd och avlämnad från den 31 mars 2015 enligt en lagakraftvunnen dom i Svea Hovrätt.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 804-23 Mark- och miljödomstolen

Eftersom Kone nekats tillträde till fastigheten har Kone inte givits möjlighet att upprätta kontroller nödvändiga för att bemöta Boverket och tillhandahålla Boverket efterfrågad information. Det faktum att Kone nekas tillträde till fastigheten innebär även att Kone inte kan efterleva Boverkets åtgärdsföreläggande.

Boverkets föreläggande om att vidta korrigerande åtgärder är inte tillräckligt precist och tydligt. Det är inte klarlagt vilka faktiskt åtgärder Kone ska vidta för att följa Boverkets föreläggande. Det är först efter att hissen har granskats som beslut kan tas om åtgärder ska vidtas och vilka åtgärder som i sådana fall är nödvändiga. Boverkets åtgärdsföreläggande är inte heller i denna del genomförbart.

Eftersom föreläggandet inte är tillräckligt precist och tydligt är det inte möjligt att förelägga Kone att betala vite om Kone inte följer föreläggandet. Boverket skulle ha tydliggjort i föreläggandet vilka åtgärder som skulle vidtas för att Kone ska ges möjlighet att följa föreläggandet och undvika eventuellt vite.

Föreläggandet om åtgärd strider mot proportionalitetsprincipen då åtgärderna skulle kunna bli mycket omfattande och eventuellt oändliga eftersom Boverket inte preciserar vilka korrigerande åtgärder som behöver utföras på hissen. Detta under förutsättning att Kone faktiskt får tillträde till fastigheten.

Till stöd för överklagandet har bolaget hänvisat till underinstansakten, och särskilt pekat på en kontrollrapport; intyg från Dekra dels avseende intyg om överensstämmelse, dels revisionsbesiktningar; utlåtande från Dekra avseende intygen; besiktningsrapporter från Kiwa samt intyg om överensstämmelse upprättat den 1 november 2021.

Boverket har motsatt sig att föreläggandet och byggsanktionsavgiften ska upphävas. Till stöd för inställningen har Boverket anfört i huvudsak följande.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 804-23 Mark- och miljödomstolen

Fastighetsägarens yttranden och utlåtanden har inte tillfört mer än vad som redan framkommit i anmälan och har därför inte varit av betydelse för Boverkets bedömning. Vad som framkommit i yttrandena har inte påverkat ärendets utgång och inte legat till grund för Boverkets beslut. Myndighetens beslut grundar sig på det faktum att hissen inte CE-märkts innan den släppts ut på marknaden samt att fullständig underliggande teknisk dokumentation inte finns och inte kunnat visas upp för Boverket. Bolaget har med andra ord inte uppfyllt sina skyldigheter som installatör. Boverket har underrättat Bolaget om allt material som varit av betydelse samt legat till grund för de beslut som fattats i ärendet. Bolaget har fått partsinsyn efter begäran och fått tillgång till allt material i ärendet. Boverket anser därför att myndigheten uppfyllt sina förvaltningsrättsliga skyldigheter.

Intyget från den 14 november 2022 har utfärdats mot EU:s hissdirektiv 2014/33/EU men är ett kombinerat intyg som felaktigt utfärdats av Bolaget eftersom Bolaget upprättat intyg om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse i ett och samma intyg. Dessa intyg ska utfärdas separat och installatören saknar även befogenhet att utfärda intyg om överensstämmelse då detta enbart kan utfärdas av ett anmält organ. Det är det anmälda organet som ska bedöma om hissen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven.

Gällande tillämpliga bestämmelser, har Boverket anfört att den aktuella hissen har tagits i bruk före den 20 april 2016 men att den inte har släppts ut på marknaden under korrekta grunder. För att hissen ska kunna anses vara korrekt utsläppt på marknaden måste installatören ha CE-märkt hissen och hissen måste ha genomgått ett korrekt förfarande för bedömning av överensstämmelse. Hissen borde aldrig ha tagits i bruk och kan inte anses vara korrekt utsläppt på marknaden så som avses i 4 kap. 11 § plan- och byggförordningen. Hissen kan idag endast fås i överensstämmelse med krav enligt EU:s gällande hissdirektiv 2014/33/EU. Det går inte att utfärda intyg om överensstämmelse mot ett upphävt direktiv.

U.M.S. (fastighetsägaren) har anfört i huvudsak och sammanfattningsvis följande.

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 804-23 Mark- och miljödomstolen

Fastighetsägaren ansluter sig till vad Boverket anfört i fråga om bolagets möjlighet att tillträda fastigheten, brister i kommunikationsskyldigheten, att beslutet inte är tillräckligt preciserat och att beslutet inte är proportionerligt.

Fastighetsägaren har i mail med fastighetsägarens ombud godkänt platsbesök efter förfrågan från en uppdragstagare, som fått i uppdrag att projektera arbete som måste vidtas enligt beslutet, åt bolaget. Bolaget har beretts tillträde till fastigheten och bolaget och bolagets ombud är medvetna om det.

Fastighetsägaren har ställt frågor, begärt ut yttranden och sedan ingivit yttranden helt på eget initiativ. Boverket har inte betraktat fastighetsägaren som part i processen och har inte förlitat sig på fastighetsägarens inställning. Boverket har inte tillmätt fastighetsägarens yttrande någon betydelse i ärendet. Även om mark- och miljödomstolen skulle finna att Boverket brustit i kommuniceringen, har det materiella beslutet inte varit felaktigt och det finns därför inte förutsättningar att upphäva beslutet på den grunden.

Förutsättningarna för att släppa ut en hiss på marknaden framgår ordagrant av 4 kap. 11 § och 11 a § plan- och byggförordningen. Bolaget, som marknadsför sig som ett av världens ledande företag i hissbranschen, måste vara fullständigt införstådda med plan- och byggförordningens krav för att få sätta en hiss på marknaden.

Hissjouren Ekmans AB, som installerade hissen, har genom fusion uppgått i Kone AB. Det är ostridigt. Det innebär att allt ansvar som Ekmans haft för hissen har övergått på Kone.

Till stöd för yttrandet har bolaget inkommit med mailkorrespondens mellan fastighetsägarens ombud och bolagets företrädare och ombud, mailkorrespondens mellan fastighetsägarens ombud och Boverket, årsredovisning för räkenskapsåret 2011 avseende Hissjouren Ekmans AB samt registreringsbevis för Hissjouren Ekmans AB.

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 804-23 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL

Boverkets handläggning

Av 25 § förvaltningslagen (2017:900) framgår att en myndighet innan beslut fattas i ett ärende, om det inte är uppenbart obehövligt, ska underrätta den som är part i målet om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Bestämmelsen tar sikte på sådant material som har betydelse för beslutet. Material som helt saknar relevans för beslutet i ett ärende omfattas inte av kravet på kommunikation (se prop. 2016/17:180 s. 159). Det kan vara uppenbart obehövligt att kommunicera material, om uppgifterna redan förekommer i annat material som har kommunicerats, se HFD 2019 ref. 51.

Det följer av 10 § förvaltningslagen, att den som är part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som tillförts ärendet. Bestämmelserna om kommunicering och om partsinsyn ska ses skilda från varandra, då det är två olika institut med olikartade funktioner och tillämpningsområden. Partsinsynen ger parten möjlighet att bland annat kontrollera att handläggningen sker på ett korrekt sett, till exempel att myndigheten iakttagit sin kommunikationsskyldighet. En regelrätt kommunikation förutsätter, till skillnad från den allmänna rätt till insyn i det egna ärendet som bör gälla för varje part, att en myndighet aktivt både informerar en part om sådana uppgifter som har tillförts ärendet och ger parten tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i uppgifterna. En part ska alltså inte själv behöva vara aktiv för att undvika att myndigheten fattar beslut på ett underlag som han eller hon inte har känt till och kunnat bemöta (se prop. 2016/17:180 s. 78 f.).

Det är ostridigt att Boverket inte kommunicerat handlingar som fastighetsägaren, som också varit anmälare, tillfört ärendet. Det framgår av handlingarna i målet att fastighetsägaren bl.a. inkommit med en egen rättsutredning, utförd av en före detta anställd på Boverket som arbetat med implementering av hissdirektivet. Detta är material som upprättats av fastighetsägaren. Fastighetsägaren har inkommit med en inventering av installation av hissen. Mot bakgrund av målets komplexitet kan det inte uteslutas att dessa handlingar haft betydelse för Boverkets beslut och det har därför inte varit uppenbart obehövligt att kommunicera. Vidare framgår det av

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 804-23 Mark- och miljödomstolen

handlingarna att Boverket inväntat yttrande från fastighetsägaren, vilket enligt mark- och miljödomstolens mening talar för att det inte fullt ut varit fråga om spontana inlagor helt utan betydelse i sak. Att Boverket inte kommunicerat handlingar som tillförts ärendet av fastighetsägaren har utgjort en brist i handläggningen. Bristen får dock anses vara läkt genom att bolaget fått ta del av materialet i efterhand och genom överklagandet getts möjlighet att yttra sig över allt material. Det saknas därför skäl att på denna grund upphäva beslutet och återförvisa ärendet till underinstansen.

Bedömning i sak

Tillämpliga bestämmelser framgår av bilaga till Boverkets beslut.

Det är i målet ostridigt att bolaget installerat den aktuella hissen. Bolaget har därmed ett ansvar för hissens överenstämmelse med gällande krav och kan föreläggas att avhjälpa eventuella brister. För att ett föreläggande ska kunna utfärdas krävs att det finns uttryckligt stöd i lag, jfr t.ex. HFD 2016 ref. 46).

Bolaget har anfört att den aktuella hissen uppfyller samtliga krav enligt det tidigare hissdirektivet (rådets direktiv 95/16/EG) som gällde vid tidpunkten då hissen installerades och fram till den 20 april 2016. Boverket har hävdat att hissen inte släppts ut på marknaden under korrekta grunder och att det inte är möjligt att i efterhand få den i överensstämmelse med det gamla hissdirektivet.

Till stöd för sitt beslut om föreläggande har Boverket främst hänvisat till 11 kap. 26 b och 26 c §§ plan och bygglagen (2010:900), PBL. Bestämmelserna ger Boverket möjlighet att besluta om de förelägganden som behövs för att förordning (EU) 2019/1020 ska följas samt vida sådana åtgärder som följer av artikel 14.4 i nämnda förordning. Varken förordningen (EU) 2019/1020 eller bestämmelserna i 11 kap. PBL ger dock något självständigt stöd för att besluta om föreläggande för brister enligt nuvarande hissdirektiv 2014/33/EU. En stor del av den harmoniserade unionslagstiftningen som förordningen ska tillämpas på, däribland hissdirektivet, har egna sanktionssystem som ska implementeras i nationell rätt (jfr. artiklarna 2 och 41 i

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 804-23 Mark- och miljödomstolen

förordningen samt prop. 2021/22:238 s. 173). Hissdirektivet 2014/33/EU har införlivats i svensk rätt främst genom tillägg och ändringar av plan- och byggförordningen.

En myndighet måste ha författningsstöd för att kunna besluta om föreläggande att vidta olika åtgärder. Det finns inga bestämmelser i PBL om krav på försäkran om överensstämmelse, teknisk dokumentation och CE-märkning. I stället hänvisar 8 kap. 21 § PBL till olika EU-förordningar samt föreskrifter som meddelats med stöd av med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2 PBL. När det gäller hissar finns bestämmelserna, med stöd av bemyndigandet i PBL, i 4 kap. 11 och 11 a §§ PBF.

Av övergångsbestämmelserna till 4 kap. 11 och 11 a §§ PBF framgår att äldre föreskrifter gäller för hissar och säkerhetskomponenter till hissar som släppts ut på marknaden före den 20 april 2016 (SFS 2016:141). Enligt 1 kap. 7 a § PBF ska utsläppande på marknaden, vid tillämpning av bl. a. 4 kap. 11–11 f §§, avse första gången en säkerhetskomponent till hissar tillhandahålls på marknaden, eller tillhandahållande av en hiss för användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt. Att en hiss kan släppas ut på marknaden utan att överensstämma med gällande krav framgår direkt av 4 kap 11 a § tredje stycket PBF.

Det är utrett att den aktuella hissen tillhandahållits för användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet före den 20 april 2016. Hissen anses vara utsläppt på marknaden vid tidpunkten då den först tillhandahölls för användning. Varken 4 kap. 11 § PBF i sin nuvarande lydelse eller 4 kap. 11 a § PBF kan därför tillämpas. Boverket har således saknat författningsstöd att besluta om föreläggande med innehåll som återger regleringen i dessa bestämmelser. Av samma anledning har Boverket inte heller haft stöd för att besluta om byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 § PBL och 9 kap. 25 § andra stycket PBF.

Vid denna bedömning saknas skäl för mark- och miljödomstolen att pröva om Boverket haft fog för att förelägga bolaget respektive ta ut byggsanktionsavgift enligt

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 804-23 Mark- och miljödomstolen

det äldre hissdirektivet. Överklagandet ska därför bifallas och det överklagade beslutet ska upphävas i sin helhet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 22 mars 2024.

Lena Stjernqvist Erik Almquist I domstolens avgörande har deltagit ställföreträdande chefsrådmannen Lena Stjernqvist, ordförande, och tekniska rådet Erik Almquist. Föredragande har varit beredningsjuristen Johanna Kärrman.