P 4120-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och avslår Byggnadsnämnden i Ekerö kommuns ansökan om utdömande av vite.

SVEA HOVRÄTT DOM P 4120-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Sandvikska Familjestiftelsen har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska avslå nämndens ansökan om utdömande av vite och i andra hand jämka vitet.

Byggnadsnämnden i Ekerö kommun har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Sandvikska Familjestiftelsen har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Det saknas grund för att döma ut vitet eftersom rivning har skett i enlighet med nämndens beslut och de överenskommelser som träffats med nämnden. De delar som återstår omfattas inte av nämndens beslut. Nämndens beslut den 29 september 2021 och tjänstemännens uttalanden under platsbesöket den 20 oktober 2021 ska ses som gynnande förvaltningsbeslut med innebörd att nämnden varit förhindrad att ansöka om utdömande av vite. Nämndens ansökan om utdömande av vite, trots att rivning pågick, innebär att stiftelsen vilseletts att genomföra rivningen trots att tidsfristen inte kunnat innehållas.

Byggnadsnämnden i Ekerö kommun har hänvisat till sitt tidigare beslut och därutöver anfört i huvudsak följande. Det har inte framkommit något som ändrar nämndens bedömning. Det pågår inga rivningsarbeten i nuläget. Byggnadsdelar som omfattas av rivningsföreläggandet är inte i sin helhet rivna eller prövade genom lov.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen gör ingen annan bedömning än mark- och miljödomstolen när det gäller frågorna om föreläggandet har delgetts stiftelsen, fått laga kraft och är lagligen grundat.

Stiftelsen har anfört att den förelagda åtgärden är utförd. Nämnden har i Mark- och miljööverdomstolen gjort gällande att stiftelsen fortfarande inte har genomfört

SVEA HOVRÄTT DOM P 4120-24

rivningen i enlighet med föreläggandet men inte närmare angett vad som kvarstår eller inkommit med någon utredning till stöd för sitt påstående. Mark- och miljööverdomstolen finner att utredningen i målet, däribland stiftelsens fotografier från juli 2023, inte ger stöd för annat än att den förelagda åtgärden har utförts.

Det är i och för sig ostridigt att rivningen inte utförts inom den i föreläggandet föreskrivna tiden. Stiftelsen har dock anfört att den på begäran fått ytterligare tid på sig att genomföra rivningen och därvid hänvisat till bland annat nämndens beslut i september 2021 att inte uppdra åt förvaltningen att ansöka om utdömande av vite samt att en tjänsteman uppgett att ansökan om utdömande av vite inte kommer att ske så länge rivningen pågår.

En kommun förfogar över frågan om när eller om en ansökan om utdömande av vite ska ges in. När kommunen har beslutat att ge den förelagde ytterligare tid för att fullgöra förpliktelsen i föreläggandet, bör kommunen vara bunden av detta. Den förelagde har då fått berättigade förväntningar om ytterligare tid att fullgöra föreläggandet (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 22 november 2022 i mål nr F 4573-21).

Inledningsvis får alltså ställning tas till innebörden av nämndens beslut den 29 september 2021. I skälen till beslutet anges att det föreligger skäl att vid tidpunkten för nämndens sammanträde inte ansöka om att vitet döms ut. Vidare anges som skäl för detta att rivningen påbörjats inom tiden för rättelse och att tiden sammanfallit med pandemin, vilket kan ha försvårat arbetet ytterligare, samt att det bedöms att rivningen kommer att ske inom en rimlig tid. I bedömningen anges också att ändamålet med vitet kommer att ha förlorat sin betydelse i och med att rivning har skett.

I bedömningen till nämndens beslut i oktober 2022, som innebar att ansökan om utdömande av vite skulle göras, anges att viljan hos fastighetsägaren att riva aktuell tillbyggnad inte är tillräckligt stark utan påtryckningsmedel, i form av det beslutade vitet. I tjänsteutlåtandet anges under ärendebeskrivningen bland annat följande. Byggnadsnämnden beslutade den 29 september 2021 att inte uppdra åt förvaltningen att ansöka om utdömande av vite. Nämnden önskade en redovisning vid

SVEA HOVRÄTT DOM P 4120-24

nästkommande sammanträde för uppföljning av hur rivningsarbetena fortlöper och möjlighet till nytt ställningstagande i frågan. Vidare anges att bygglovsenheten vid platsbesök den 24 augusti 2022 kunnat konstatera ”att tillbyggnaden inte är riven, utan att någon form av arbeten pågår”.

Sammantaget anser Mark- och miljööverdomstolen med stöd av ovanstående att kommunen genom beslut i september 2021 får anses ha gett stiftelsen ytterligare tid att genomföra rivningen under förutsättningen att rivningsarbetet pågick kontinuerligt och förmedlat att någon ansökan om utdömande av vite inte skulle ges in om stiftelsen följde det villkoret. Den uppfattningen har också kommunen gett uttryck för i målet. I yttrande till mark- och miljödomstolen anges i huvudsak följande. Nämnden fattade med hänsyn till ärendets förutsättningar (bland annat covid-19-pandemin) och ärendets komplexitet beslutet att inte uppdra åt förvaltningen att ansöka om utdömande av vite så länge det pågick rivningsarbeten. Bygglovsenhetens tjänstemän ansvarade för att kontinuerligt besöka platsen för att dokumentera hur rivningsarbetena fortgick. Det inspelade tillfället, då en tjänsteman till stiftelsens företrädare lämnade ett besked med innebörden att ansökan om utdömande av vite inte skulle ske så länge som rivningsarbetet fortgick, var ett sådant besök. Nämnden gick vidare med att verkställa tidigare beslut avseende vite när arbetet bedömdes ha upphört.

Frågan är då om rivningsarbetet upphört på så sätt att stiftelsen inte uppfyllt nämndens villkor om att arbetet skulle fortlöpa kontinuerligt. Nämndens inställning är att rivningsarbetet hade upphört när kommunens tjänstemän besökte fastigheten i augusti 2022. Av bilder från besöket framgår följande. Rivningen är inte klar och några byggnadsarbetare syns inte. En byggnadsställning med presenning täcker större delen av tillbyggnaden och något som får antas vara rivningsrester i form av sten ligger framför tillbyggnaden. Något ytterligare platsbesök synes inte ha gjorts innan nämnden beslutade att ansökan om utdömande skulle ges in. Stiftelsen har anfört att rivningsarbetet inte hade upphört och åberopat flera skriftliga intyg från grannar i vilka det anges att rivningsarbetet pågått kontinuerligt. Enligt Mark- och miljööverdomstolen finns det inte fog för att anta att rivningsarbetet upphört endast på grund av att det vid tidpunkten för ett platsbesök inte förekom något aktivt rivningsarbete.

SVEA HOVRÄTT DOM P 4120-24

Det har således inte framkommit annat än att rivningsarbetet pågått kontinuerligt och stiftelsen får således anses ha rättat sig efter det villkor nämnden ställde för att inte ansöka om utdömande av vite. Nämnden har därmed inte haft rätt att mot stiftelsen ge in ansökan om utdömande av vitet. Byggnadsnämndens ansökan ska därför avslås och mark- och miljödomstolens dom ändras i enlighet med detta.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2025-07-01

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs, Catharina Adlercreutz, referent, och Frida Göranson samt tf. hovrättsassessorn Anna Lundgren.

Föredragande har varit Sonja Rodhe.

Bilaga A

Sid 1 (8) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 899-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-05 meddelad i Nacka

PARTER

Sökande

Byggnadsnämnden i Ekerö kommun Box 205 178 23 Ekerö

Motpart

Sandvikska familjestiftelsen, 802423-4000 Box 47 178 02 Drottningholm

SAKEN

Utdömande av vite

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen förpliktar Sandvikska familjestiftelsen att till staten betala vite om 1 500 000 kr.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 899-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Byggnämnden i Ekerö kommun (nämnden) beslutade den 5 december 2018 att förelägga Sandvikska Familjestiftelsen (stiftelsen) att vidta rättelse genom att riva olovligt uppförd tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten D (fastigheten) senast tolv månader efter att föreläggandet vunnit laga kraft (BYGG.2018.246 228 BN § 282). Nämnden beslutade samtidigt att förena föreläggandet med ett vite om 1 500 000 kr.

Beslutet har efter överklagande från stiftelsen överprövats och vann laga kraft den 26 augusti 2020 i samband med att Mark- och miljööverdomstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd i mål P 6266-20. Efter en ansökan från stiftelsen beslutade Mark- och miljööverdomstolen den 16 augusti 2021 att inte meddela resning (P 9839-21).

Nämnden har nu ansökt om utdömande av vitet.

YRKANDEN M.M.

Nämnden har yrkat att mark- och miljödomstolen ska förpliktiga stiftelsen att betala vite om 1 500 000 kr. Till stöd för yrkandet har nämnden anfört i huvudsak följande.

Nämnden beslutade den 5 december 2018, BN § 282, om rättelseföreläggande att riva olovlig tillbyggnad på fastigheten. Om tillbyggnaden inte var riven senast inom tolv månader efter att beslutet vunnit laga kraft, förpliktigades fastighetsägaren att betala ett vite om 1 500 000 kronor.

Beslutet överklagades och vann laga kraft den 26 augusti 2020 i samband med att Mark- och miljööverdomstolen inte gav prövningstillstånd. Stiftelsen ansökte om resning och Mark- och miljööverdomstolen avslog resningsansökan.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 899-23 Mark- och miljödomstolen

Nämnden har vid platsbesök den 24 augusti 2022 konstaterat att tillbyggnaden inte var riven, utan att någon form av arbeten pågick. Nämnden beslutade den 26 oktober 2022 (BN § 133) att verkställa det tidigare beslutet från den 5 december 2018 (BN § 282) avseende vitet. Nämnden förordnade att beslutet ska gälla omedelbart.

Stiftelsen har delgivits nämndens ansökan och samtidigt beretts möjlighet att yttra sig över den. Stiftelsen har med anledning därav motsatt sig att domstolen dömer ut det ansökta vitet, samt angett att vitesbeloppet i vart fall ska jämkas. Till stöd för sin talan har nämnden anfört i huvudsak följande.

Det är felaktigt att rivning inte genomförts

Rivning har pågått hela tiden och pågick fortfarande vid tiden för nämndens ansökan om utdömande av vite. Tre till fem män har arbetat heltid med rivningen sedan 2021 med undantag endast av sommarsemester och julledighet.

Nämnden är väl medveten om det, vilket också visades vid genomförda platsbesök månadsvis under 2021 och 2022. Att kommunen nu grundat sitt beslut om utdömande av vite på ett enda platsbesök är orimligt.

Rivning, inklusive skyddsarbeten och andra åtgärder, har pågått oavbrutet sedan 2021 på den aktuella fastigheten i enlighet med nämndens beslut. Flertalet boende på Drottningholmsmalmen och andra kan intyga att så är fallet eftersom arbetet orsakar mycket buller. Det stämmer dock att rivningen inte avslutats inom föreskriven tid.

Rivningen tog tid då den till stor del behövde göras för hand. Rivning av byggnaden var ett tungt och besvärligt arbete med anledning av hur byggnaden var konstruerad. Vid tiden för nämndens ansökan om utdömande av vite hade rivningsarbetet kommit långt och utfördes så snabbt det var tekniskt möjligt med hänsyn till befintlig byggnads kulturhistoriska värde samt säkerheten för de som arbetar med rivningen och boende i den befintliga byggnaden. Det finns även skyddsvärda träd i

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 899-23 Mark- och miljödomstolen

anslutning till den befintliga fastigheten vilka har medfört extra arbeten och tillkommande tid.

Pandemin måste ses som en omständighet som utgör force majeure. Stiftelsen drabbades hårt av pandemin vilket givetvis påverkat sluttiden av rivningen.

Rivningen av tillbyggnaden är nu genomförd. Kvarstående arbeten är hantering av rivningsmassor, återställning av mark/tomt och återställning av befintlig byggnad. Det är arbeten som inte ingår i rivningsbeslutet och således inte är belagda med vite.

Jämkning

Det är oproportionerligt att döma ut vitet. Att nu utdöma vitet i sin helhet är klart mer långtgående än nödvändigt. Mot bakgrund av att rivning nu har utförts men har tagit extrem tid begär stiftelsen att vitesbeloppet jämkas.

Kommunens tjänstemän har meddelat att så länge rivning pågår kommer inte vite utdömas av nämnden. Nu frångår nämnden detta och yrkar utdömande av vite. En överenskommelse som görs under pågående ärendehantering borde gälla.

Den största och svåraste delen var slutförd vid tiden för nämndens ansökan om utdömande av vite, det vill säga den del som kvarstod pågick och utfördes i takt med att det var säkert och tekniskt möjligt. Vid tiden för nämndens ansökan om utdömande av vite pågick fortfarande rivningsarbetet. Då var också den svåraste delen av byggnaden och ungefär 75 procent borttagen.

Vitet står inte i rimlig proportion till den skada som den orsakar stiftelsen. Stiftelsen har hittills kunnat bekosta rivningen genom banklån. Om stiftelsen behöver betala detta vite riskerar boende i det befintliga huset att nu förlora sitt hem.

Till stöd för sin talan har stiftelsen även lämnat in bl.a. yttranden från grannar, fotografier och en videoinspelning. Av yttrandena från grannarna framgår bl.a. att rivningsarbetet har pågått kontinuerligt utan avbrott.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 899-23 Mark- och miljödomstolen

Nämnden har efter föreläggande framfört i huvudsak följande. Nämnden fattade ett beslut den 29 september 2021 (BN § 180) att inte uppdra åt förvaltningen att ansöka om utdömande av vite så länge det pågick rivningsarbeten med hänsyn till bl.a. covid 19-pandemin och ärendets komplexitet. Nämnden önskade redovisning av hur arbetena fortlöpte för att kunna ta ett nytt ställningstagande i frågan. Det inspelade tillfället var ett av de besök då bygglovsenhetens tjänstemän, på uppdrag av nämnden, besökte platsen för att dokumentera hur rivningsarbeten fortgick. När arbeten bedömdes ha upphört gick nämnden vidare med att verkställa tidigare beslut av den 5 december 2018 (BN § 282 punkten 2) avseende vite.

DOMSKÄL

Inkommet yttrande

C.J. och A-C.H. har skickat en skrivelse per e-post till nämnden, och samtidigt till ställt mark- och miljödomstolen en kopia av e-post-meddelandet. De uppger i med delandet att de är närmaste grannar till den aktuella fastigheten.

Förevarande mål gäller utdömande av vite. Mark- och miljödomstolen bedömer att C.J. och A-C.H. i egenskap av grannar inte berörs av denna fråga på ett sådant sätt att de ska tillerkännas partsställning. Med hänsyn härtill bortser domstolen från skrivelsens innehåll vid prövningen av förevarande mål.

Utgångspunkter för prövningen. I mål om utdömande av vite ska domstolen pröva om det beslut som ligger till grund för ansökan har delgetts adressaten, om beslutet har vunnit laga kraft, om det är lagligen grundat och om det har överträtts. Vidare ska prövas om adressaten har haft faktisk och rättslig möjlighet att efterkomma beslutet samt om ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse. För det fall vite döms ut ska en prövning ske av beloppets storlek och huruvida det finns särskilda skäl att jämka beloppet. Det är den som har ansökt om utdömande av vite som ska visa att det finns förutsättningar att döma ut vitet.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 899-23 Mark- och miljödomstolen

Vitesföreläggandet

Nämndens vitesföreläggande har överklagats och överprövats i flera instanser. Det framgår av dessa överprövningar, liksom av argumentationen i förevarande mål, att stiftelsen i tid har fått del av nämndens föreläggande (jfr exempelvis Mark- och miljööverdomstolens domar den 13 juli 2020 i mål M 751-19 och den 14 juli 2020 i mål P 11198-18). Domstolen konstaterar vidare att föreläggandet har vunnit laga kraft och är lagligen grundat. Ansökan om utdömande av vitet har delgetts stiftelsen inom två år från det att förutsättningarna för att väcka en sådan talan uppkom.

Föreläggandet har överträtts

Både nämnden och stiftelsen har uppgett att rivningen inte avslutades inom tidsfristen som löpte ut den 26 augusti 2021, tolv månader efter det att föreläggandet hade vunnit laga kraft. Detta framgår även av fotografier från nämndens platsbesök cirka ett år efter det att fristen löpte ut, den 24 augusti 2022. Föreläggandet har alltså överträtts.

Stiftelsen har haft faktisk möjlighet att följa föreläggandet Stiftelsen har framfört att det inte var tekniskt möjligt att riva byggnaden inom den angivna tiden och att covid 19-pandemin påverkade möjligheten att slutföra rivningen inom angiven tid. Domstolen noterar att rimligheten i den föreskrivna tidsfristen redan är prövad i mark- och miljödomstolens dom den 14 maj 2020 i mål P 8282-19. Stiftelsen har inte lämnat några närmare upplysningar om på vilket sätt covid 19-pandemin skulle ha påverkat stiftelsens faktiska möjligheter att riva byggnaden. Stiftelsen har inte heller visat att det av annat skäl varit omöjligt att efterkomma föreläggandet i tid. Mot denna bakgrund bedömer domstolen att stiftelsen har haft faktisk möjlighet att följa rättelseföreläggandet inom den föreskrivna tiden.

Ändamålet med vitet har inte förlorat sin betydelse

Stiftelsen har framfört att tillbyggnaden nu är riven och att föreläggandet har fullföljts. Det har inte framkommit skäl att ifrågasätta denna uppgift och det kan således konstateras att den förelagda åtgärden numera har utförts. Det framgår av

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 899-23 Mark- och miljödomstolen

praxis att ändamålet med ett vite inte ska anses ha förlorat sin betydelse bara för att mottagaren av ett föreläggande har utfört den förelagda åtgärden efter den tidsfrist som angetts i föreläggandet (se bl.a. NJA 2020 s. 893 I p. 16.) Vitet kan således dömas ut trots att rivningen sedermera har genomförts.

Vitesbeloppet

Mark- och miljödomstolen har i dom den 14 maj 2020 i mål P 8282-19 bedömt att vitesbeloppets storlek är skäligt. Det har inte framkommit skäl att nu göra någon annan bedömning.

Jämkning

Enligt 9 § första stycket lag (1985:206) om viten får ett vite jämkas om det finns särskilda skäl. Stiftelsen har framfört att vitesbeloppet ska jämkas med hänsyn till att företrädare för nämnden tidigare uppgett att man inte skulle ansöka om utdömande av vitet så länge rivning pågår, att majoriteten av rivningsarbetet var utfört redan vid tidpunkten för nämndens ansökan, att rivningsarbetet nu har slutförts samt att stiftelsen saknar ekonomiska medel för att betala vitesbeloppet.

Domstolen har tagit del av det videomaterial som stiftelsen lämnat in. Där framgår att en person från Ekerö kommun vid ett platsbesök den 20 oktober 2021 uppgav bland annat följande:

Nej, jag hör det, men det finns en form av plan och sen varierar det beroende på hur man får hit maskiner och sådant här och det har man ju överseende med och absolut förståelse för det, men så länge vi har en dialog så kan det fortsätta så här. Vi har inte som avsikt att döma ut vitet så länge det fortgår arbete, för det är ett påtryckningsmedel för att man ska riva det. Ser vi att arbete fortgår finns det ingen anledning till det. Det är där vi står. Om det händer något – maskinen kommer inte hit, andra förhinder, sjukdom – så är det bra att vi har den kontakten så att vi får veta den informationen. Nämnden ligger på oss varje dag om detta.

Det kan konstateras att uttalandet skedde först efter det att fristen för fullgörande hade löpt ut och att vitesföreläggandet därmed redan hade överträtts. Uttalandet kan

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 899-23 Mark- och miljödomstolen

såldes inte ha påverkat stiftelsen att inte fullgöra föreläggandet i tid. Uttalandet kan enligt domstolen inte heller uppfattas som ett formellt beslut från nämndens sida med innebörden att nämnden med bindande verkan avstod från att döma ut det aktuella vitet.

Det kan vidare konstateras att föreläggandet visserligen hade fullföljts till viss del då fristen för fullgörande gick ut. Det framgår dock klart av fotografierna från nämndens platsbesök, ett år senare, att det då fortfarande återstod väsentliga delar att riva. Skäl för jämkning föreligger under dessa förhållanden inte (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 mars 2022 i mål M 4283-21).

Enligt stiftelsens uppgifter färdigställdes rivningsarbetet först någon gång under sommaren 2023. Med hänsyn till den ansenliga tid – närmare två år – som då hade förflutit från det att rivning enligt föreläggandet skulle ha varit färdigställd bedömer domstolen att den fullbordade rivningen i sig inte heller kan utgöra skäl för jämkning (jfr NJA 2020 s. 893 I p. 18 och 20).

I brist på närmare upplysningar om stiftelsens ekonomiska förhållanden saknas det skäl att jämka vitet även på denna grund. Vad stiftelsen anfört i övrigt utgör enligt domstolens inte skäl för jämkning.

Slutsats

Mot bakgrund av vad som anförts ovan ska nämndens ansökan om utdömande av vite bifallas fullt ut.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-02) Överklagande senast den 26 mars 2024.

Björn Räftegård Malin Danielsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Björn Räftegård, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson. Föredragande har varit tingsnotarien Sofia Kask.

Bilaga 1 Hur man överklagar MMD-02

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.