P 4473-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 4473-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för ny handläggning. De har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. De skickade in sitt överklagande med e-post och enligt meddelande från mark- och miljödomstolen innebär det att all vidare kommunikation ska ske med e-post. När de tog del av domen såg de att en motpart lämnat ett yttrande som de inte fått kännedom om. Av mark- och miljödomstolens dagboksblad framgår att yttrandet skickats till dem med lösbrev. De har inte fått något brev och har alltså inte kunnat bemöta yttrandet. Eftersom mark- och miljödomstolen har gjort fel och inte förfarit på ett processrättsligt korrekt sätt ska målet återförvisas dit för en ny och korrekt handläggning.

De har vidare anfört att en olaglig lantmäteriförrättning har utförts som berör deras fastighet. Situationsplanerna har baserats på den olagliga förrättningen. De tilltänkta tomterna är belägna på deras mark och därmed kan inte förhandsbesked ges.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Borlänge kommun och har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

och har getts möjlighet att utveckla grunderna för sitt överklagande i sak och fått del av det yttrande som de säger sig inte ha mottagit. De har även fått del av mark- och miljödomstolens dagboksblad.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolens handläggning

Enligt 22 § första stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden får domstolen inte avgöra ett mål utan att den som är part har fått kännedom om en uppgift som har tillförts målet genom någon annan än parten och har fått tillfälle att yttra sig över uppgiften. Undantag kan enligt andra stycket göras om avgörandet inte går parten

SVEA HOVRÄTT DOM P 4473-24

emot, om uppgiften saknar betydelse eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att parten får kännedom om uppgiften.

Sedan och överklagat länsstyrelsens beslut, skickade mark- och miljödomstolen ett meddelande till dem av vilket framgår bl.a. att domstolen i fortsättningen kommer att kontakta dem via angiven e-postadress, om någon sådan har angetts i överklagandet. I överklagandeskrivelsen från och finns en e-postadress angiven. Nämnden och gavs tillfälle att yttra sig över överklagandet. Nämnden kom in med ett skriftligt yttrande vari nämnden anförde att den inte hade något ytterligare att tillföra. Enligt mark- och miljödomstolens dagboksblad uppgav vid samtal med domstolen att han inte avsåg att yttra sig över överklagandet. Nämndens yttrande skickades för kännedom till och med lösbrev. Enligt och kom yttrandet inte fram till dem. Den uppgiften får godtas.

och talan i Mark- och miljööverdomstolen får uppfattas som att de hade velat yttra sig över nämndens yttrande i mark- och miljödomstolen. De har dock nu fått tillfälle att i Mark- och miljööverdomstolen yttra sig över detta och även fått del av anteckningen i mark- och miljödomstolens dagboksblad. Det finns således inte skäl att återförvisa målet till mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning i sak

Mark- och miljööverdomstolen gör ingen annan bedömning än underinstanserna i frågan om förhandsbesked. Vad och har anfört om lantmäteriförrättningen saknar betydelse för prövningen av förhandsbesked. Överklagandet ska därför avslås. Det innebär att mark- och miljödomstolens dom står fast.

SVEA HOVRÄTT DOM P 4473-24

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsråden Åsa Hanna och Katarina Berglund, referent, samt tekniska rådet Johan Andrade Hagland. Föredragande har varit Ulrika Agerskans.

Sid 1 (12) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 4712-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-12 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

Motparter Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Dalarnas läns beslut 2023-05-16 i ärende nr 403-3747-2023, se bilaga 1

SAKEN Förhandsbesked för nybyggnad av fritidshus m.m. på fastigheten i Borlänge kommun

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4712-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Borlänge kommun (nämnden) beslutade den 30 november 2022 att bevilja positivt förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus och ett garage på fastigheten i Borlänge kommun. och överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Dalarnas län (länsstyrelsen) som den 16 maj 2023 beslutade att avslå överklagandet.

och har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. och har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, upphäver nämndens beslut.

har utvecklat sin talan och anfört bl.a. följande.

Allmänt Till aktuellt mål finns sambandsmål avseende förhandsbesked att uppföra två enbostadshus och ett fritidshus på fastigheten samt förhandsbesked att uppföra ett enbostadshus på fastigheten . Den del av fastigheten som ansökan avser är belägen öster om byn Viken på Sunnanö. Området för de fem förhandsbeskeden är placerade i den sydligaste delen av ett stort sammanhängande och till stora delar obrutet skogsområde. Länsstyrelsens motiveraringar till varför förhandsbesked kan medges är felaktiga. I huvudsak har inte hänsyn tagits till kraven i 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900) eller till hushållningsreglerna i 3 kap. miljöbalken. Aktuell ansökan om förhandsbesked strider även mot rekommendationerna i gällande Översiktsplan FalunBorlänge från 2014 (ÖFB 14) och den gällande fördjupade översiktsplanen Samordnad översiktlig planering Falun & Borlänge från 1997 (SÖP 97).

Vikten av översiktsplanerna Nämnden kan inte bortse från intentionerna i översiktsplanen vid hantering av till exempel förhandsbesked. Lagstiftarens intention och även rättspraxis är att ge

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4712-23 Mark- och miljödomstolen

översiktsplanen en avgörande betydelse vad gäller tillvaratagandet av de allmänna intressena och därmed tillämpningen av kravbestämmelserna i 2 kap. plan- och bygglagen och 3 kap. miljöbalken vid prövning av enskilda förhandsbesked och bygglov i områden utan detaljplan.

Hushållningsbestämmelserna i miljöbalken kopplat till SÖP 97 Bestämmelserna, förarbetena och rättspraxis till hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken beaktas uttryckligen i SÖP 97 där det står att och skogsmark skall bevaras och utnyttjas så att dess långsiktiga biologiska . I aktuellt mål innebär detta i praktiken att förarbetena tillsammans med SÖP 97 anger att skogsmarken i området är värdefull och ska bevaras om det finns annan mark som kan tillgodose samhällsintresset att bygga bostäder. Det innebär alltså att, vid en sammanvägning av hushållsbestämmelserna och kravet att bevara den värdefulla skogsmarken, att förhandsbeskedet inte uppfyller uppställda krav.

Mark- och miljööverdomstolen har upphävt en nämnds beslut att meddela positivt förhandsbesked för fem enbostadshus med hänvisning till att tillgänglig utredning inte ger stöd för slutsatsen att samhällsintresset att bygga bostäder inte kan tillgodoses utan att värdefull mark tas i anspråk. Omvänt gäller i ett annat mål där domstolen ansåg att den fördjupade översiktsplanen tydligt hade utpekat var förtätning av bebyggelse kunde ske och att den tillgängliga utredningen gav stöd för slutsatsen att behovet av nybyggnation inte kunde tillgodoses på en från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Med hänsyn till skrivningen i SÖP 97 skall dylika utredningar utföras även i förevarande mål. Några alternativa lokaliseringar av bebyggelsen har dock inte utretts. Det är däremot uppenbart ur bevarandesynpunkt, tillsammans med flera andra aspekter som redogörs nedan, att det finns annan mer lämplig mark i närområdet att tillgå för att på ett tillfredställande sätt tillgodose samhällsintresset att bygga bostäder. Som ett alternativ till att bryta ny mark för att uppföra ett villaområde inom ett till stora delar oexploaterat skogsområde kan enstaka bebyggelse utföras som komplement till den befintliga bebyggelsen i området, till exempel genom att bebygga så kallade lucktomter i byn Viken. Ett annat alternativ för att tillgodose behovet av nya

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4712-23 Mark- och miljödomstolen

bostäder är att exploatera inom de områden som anges i ÖFB 14 eller att förlägga nybyggnation som komplement till den befintliga bebyggelsen inom öns södra delar.

Bebyggelsestruktur Området väster om det aktuella skogsområdet är byn Viken. I byn förekommer bebyggelse i form av gårdar och några enstaka utspridda bostadshus i anslutning till gårdarna. Avståndet mellan tomterna i byn är stora, mellan bostadshusen är det cirka 70 till 200 meter, och området är även uppbrutet av åker- och hagmark. Detta innebär att byn inte kan definieras som sammanhållen bebyggelse. Någon bebyggelsestruktur av den karaktär som ett modernt inordnat villaområde skulle innebära påträffas inte. Exploateringen av det obrutna skogsområdet skulle däremot medföra en sådan struktur och utgöra en ny sammanhållen bebyggelse. Både ÖFB 14 och SÖP 97 visar tydligt hur ny bebyggelse på landsbygden i kommunen ska ske. I ÖFB 14 framgår att ny bebyggelse utanför tätorterna ska ske längs kollektivtrafikshuvudstråken och att enstaka hus eller mindre husgrupper utanför detaljplanerat område eller utanför sammanhållen bebyggelse ska undvikas. Av SÖP 97 framgår att enstaka nya byggnader i kulturlandskapet ska placeras i anslutning till befintliga bebyggelseklungor och inpassas i deras struktur. Förhandsbeskeden i de aktuella målen avviker från samtliga dessa rekommendationer då det är cirka fem kilometer till närmsta kollektivtrafikstråk, inte sker någon förtätning av existerande sammanhållen bebyggelse och att det planerade villaområdet avviker från den befintliga bebyggelsestrukturen i området. Att godkänna en utveckling som exploateringen avser vore därmed att gå tvärsemot såväl ÖFB 14 som SÖP 97, vilket vore att gå emot lagstiftarens intention och rättspraxis.

Samhällsekonomiska aspekter I området saknas kommunalt vatten och avlopp, varför enskilda brunnar och avloppslösningar kommer att krävas. Att anlägga ett nytt bostadsområde utan att avloppsfrågan är löst strider mot intentionerna i SÖP 97 och ÖFB 14. Enskilda avlopp för ett stort antal nya villor är inte en långsiktigt hållbar lösning. Att det krävs en utredning av den ekonomiska sidan av en eventuell framtida utbyggnad av

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4712-23 Mark- och miljödomstolen

det kommunala VA-nätet för att möta upp kravet i ÖFB 14 har också stöd i förarbetena till plan- och bygglagen. Av denna anledning ska nytillkommande bebyggelse av denna omfattning inte utföras inom det aktuella området där avståndet till kommunalt VA-nät är stort, utan förläggas till redan exploaterade områden på öns södra delar där avståndet till befintligt VA-nät är betydligt kortare och en framtida anslutning därmed blir enklast och mest kostnadseffektivt.

Tillfartsvägen från den mindre tätorten Torsång till det aktuella området är cirka fem kilometer lång och i dåligt skick. Vägen är enkelriktad och möte kan endast ske vid anvisade mötesplatser. En ytterligare exploatering skulle innebära ytterligare belastning på vägen och en upprustning av vägen skulle på sikt vara ofrånkomlig. Även om denna anledning tillsammans med kollektivtrafik i Torsång bör nytillkommande bebyggelse av denna omfattning förläggas till redan exploaterade områden på öns södra delar. Även detta påstående har stöd i förarbetena till planoch bygglagen med hänsyn till att om kostnaderna skulle bli onormalt höga, bör inte området användas för bebyggelse. Det stora avståndet till Torsång med dess kollektivtrafik strider även mot intentionerna avseende energianvändning i SÖP 97 och ÖFB 14.

Sammanfattning I ärenden om förhandsbesked ska prövas om den sökta åtgärden kan tillåtas på avsedd plats. Utöver ställningstaganden till markens lämplighet ska det även bedömas om åtgärden uppfyller de allmänna intresset om lämplig markanvändning med mera. Vid prövningen ska bestämmelser om hushållning av mark- och vattenområden i 3 kap. miljöbalken tillämpas. Hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen.

Det är tydligt att det är lagstiftarens intention och även rättspraxis att ge översiktsplanen en avgörande betydelse vad gäller tillvaratagandet av de allmänna intressena och därmed tillämpningen av kravbestämmelserna vid prövning av enskilda förhandsbesked i områden utan detaljplan. Hushållningsbestämmelserna i miljöbalken avspeglas på ett tydligt sätt i intentionerna i ÖFB 14 och SÖP 97. Den handläggning av förhandsbeskedet som utförts av nämnden, och sedan av

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4712-23 Mark- och miljödomstolen

länsstyrelsen, brister på ett stort antal punkter. Det är uppenbart att intentionerna i såväl ÖFB 14 som SÖP 97 förbisetts och att lämpligheten i exploateringen inte bedömts samt att någon avvägning mellan allmänna och enskilda intressen samt hushållningsbestämmelserna inte utförts. Någon alternativ lokalisering har inte heller utretts. Den enda aspekten som beaktas vid kommunen och länsstyrelsens handläggning är det enskilda intresset av att bryta ny mark för uppförande av ett nytt villaområde inom det aktuella skogsområdet. Rekommendationerna i ÖFB 14 och SÖP 97 avseende lokalisering av nya bostadsområden har förbisetts. En exploatering som denna är inte anpassad till den befintliga bebyggelsestrukturen i området utan skulle bilda en egen ny sammanhållen bebyggelse med struktur i form av ett modernt bostadsområde. Det faktum att det saknas kommunalt vatten och avlopp i området strider mot intentionerna i ÖFB 14 och SÖP 97 och är inte heller försvarbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detsamma gäller avståndet till kollektivtrafik och det faktum att tillfartsvägen är i mycket dåligt skick.

Baserat på det ovanstående ska mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, neka positivt förhandsbesked för den aktuella ansökan.

har beretts tillfälle att utveckla sin talan men har inte inkommit med någon komplettering.

Nämnden och har beretts tillfälle att yttra sig över överklagandena men har anfört att de inte har något ytterligare att tillföra i ärendet.

DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har dag som denna även meddelat dom i målen P 4701-23, P 4707-23 samt P 4729-23.

Rättsliga utgångspunkter Tillämpliga bestämmelser, utöver vad som anges nedan, framgår av länsstyrelsens beslut.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4712-23 Mark- och miljödomstolen

Enligt 9 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) ska byggnadsnämnden ge förhandsbesked om en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på en viss plats. Av förarbetena till den äldre plan- och bygglagen (1987:10), som innehöll en motsvarande bestämmelse, framgår att vad som i första hand bör prövas i ett förhandsbesked är om en byggnadsåtgärd överhuvudtaget kan tillåtas på den avsedda platsen, d.v.s. närmast en prövning av markens lämplighet för den avsedda åtgärden (se prop. 1985/86:1, s. 285). Vid den bedömningen ska det prövas om åtgärden uppfyller de allmänna intressen om t.ex. lämplig markanvändning som kommer till uttryck i 2 kap. plan- och bygglagen.

Vid prövningen av ett förhandsbesked ska det även bedömas om åtgärden behöver föregås av detaljplaneläggning. Enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 plan- och bygglagen ska kommunen med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt.

Avgörande för om planläggning krävs är om en helhetsbedömning av förhållandena i det enskilda fallet leder till slutsatsen att regleringen behöver ske i ett sammanhang. Vid den bedömningen ska hänsyn alltid tas till karaktären på den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i. Den tillkommande åtgärdens karaktär och omfattning är naturliga utgångspunkter för bedömningen. Med anledning av att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark ska kommunens uppfattning i frågan om behovet av planläggning tillmätas stor betydelse (se prop. 2017/18:167 s. 14 f.).

Mark- och miljödomstolens bedömning Detaljplanekravet har i målet sökt och beviljats positivt förhandsbesked för ett enbostadshus och en komplementbyggnad. Därtill har det i sambandsmålen P 4701-23, P 4707-23 och P 4729-23 ansökts och beviljats positivt förhandsbesked för fyra

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4712-23 Mark- och miljödomstolen

enbostadshus och fyra komplementbyggnader. Sökta åtgärder är placerade på intilliggande tomter på fastigheterna och .

har anfört att sökta åtgärder är i strid med kommunens översiktsplan och fördjupade översiktsplan. Invändningarna tar även sikte på markanvändningens lämplighet samt behovet av samordning, något som även en detaljplan syftar till att utreda. Nämnden och länsstyrelsen har i aktuellt mål gjort bedömningen att detaljplanering inte är nödvändig och att detaljplanekravet därför inte utlöses. Mark- och miljödomstolen prövar därför inledningsvis om underinstanserna har gjort rätt som bedömt att detaljplanering inte är nödvändig.

Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att det inte finns några befintliga byggnader på fastigheterna och att det är ostridigt i målet att sökta åtgärder är bygglovspliktiga. Byggnaderna planeras att uppföras på tomter intill varandra. Byggnaderna tillsammans utgör därför enligt domstolens bedömning en ny sammanhållen bebyggelse av bygglovspliktiga byggnadsverk (jfr 1 kap. 4 § och 4 kap. 2 § första stycket 1 plan- och bygglagen samt prop. 2009/10:170 s. 143).

För att kravet på planläggning ska utlösas krävs emellertid även att detaljplanering behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, behov av samordning eller förhållandena i övrigt. Bebyggelsens omfattning syftar såväl på antalet byggnadsverk som bebyggelsens volym och storleken på den markyta som tas i anspråk. Ett behov av samordning kan bland annat gälla frågor om fastighetsindelning och utförande av gemensamhetsanläggning samt utbyggnad av gator, vägar, vatten, avlopp, anläggningar för dagvattenhantering, el och annan teknisk försörjning. (Se prop. 2017/18:167 s. 20 f.)

Så som anförts ovan ska nämndens bedömning i frågan om behovet av planläggning särskilt beaktas och tillmätas stor betydelse. Nämnden har bedömt att den sökta åtgärden kan genomföras utan samordning i detaljplan med hänsyn till karaktär, omfattning och inverkan på omgivningen. Det framgår bl.a. att nämnden bedömt att

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4712-23 Mark- och miljödomstolen

möjligheter att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt är goda.

Domstolen noterar särskilt att det av utredningen i målet framgår att platsen för sökta åtgärder ligger utanför verksamhetsområdet för vatten och spillvatten, men att kommunalt vatten är framdraget längs vägen intill den föreslagna tomten. För närvarande är det dock inte möjligt att ansluta till det kommunala vattnet då en utredning pågår angående vattenkapacitet i nätet. Kommunens miljökontor yttrat sig och bedömt möjligheten att inrätta enskilda avlopp som god, men förordat att fastighetsägare går samman och inrättar ett gemensamt avlopp eftersom fler bostadshus planeras i området och en gemensam avloppsanläggning minskar belastningen på miljön. Miljökontoret förordar även gemensam vattenförsörjning, på grund av vissa svårigheter att avgöra skyddsnivån i området på grund av påverkan av antalet avloppsanläggningar och dricksvattenbrunnar i området. Utredningen i målet visar därför på att såväl vatten som avlopp med fördel samordnas. I beslutet har inte nämnden närmare redogjort för hur en eventuell samordning ska ske eller angett andra lösningar för vatten- och avlopp, annat än att möjligheten att anordna vatten- och avlopp är god (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 30 maj 2023 i mål nr P 1639-22 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 15 maj 2023 i mål nr P 7074-22).

Även med beaktande av att den förordade samordningen avseende vatten- och avlopp inte är slutligen avgjord är mark- och miljödomstolens sammantagna bedömning är att omständigheterna i målet inte ger skäl att ifrågasätta nämndens bedömning att planläggning inte krävs. Detta eftersom det framkommer att det finns möjligheter att ordna såväl trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, som elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt. Åtgärden kan därför prövas genom ansökan om förhandsbesked och det har inte funnits skäl att göra gällande detaljplanekravet 4 kap. 2 § första stycket 1 plan- och bygglagen.

Markens lämplighet och förenligheten med översiktsplanerna har även gjort gällande att marken inte är lämplig för byggnation, särskilt med beaktande miljöbalkens hushållningsbestämmelser, bebyggelse-

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4712-23 Mark- och miljödomstolen

strukturen och samhällsekonomiska aspekter samt att beslutet står i strid mot de ställningstaganden som kommunen gjort i översiktsplan och fördjupad översiktsplan.

Vad gäller förenlighet med gällande översiktsplan och fördjupad översiktsplan konstaterar mark- och miljödomstolen inledningsvis att en översiktsplan är inte bindande för nämnden, utan enbart vägledande för nämnden vid prövningen av markens lämplighet. I praxis har uttalats att om en översiktsplan är allmänt hållen ger den mindre vägledning i det enskilda fallet (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 8 januari 2024 i mål nr P 13294-22).

Den gällande översiktsplanen, Översiktsplan FalunBorlänge, från 2014 är allmänt hållen. I fråga om bebyggelseutveckling framgår att tillkommande bebyggelse ska lokaliseras med hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark, störningar och risker, natur- och kulturmiljövärden, landskapsbild, friluftslivsanspråk, möjligheten att ordna vatten och avlopp och annan hänsyn som behöver tas när förändringen genomförs. Översiktsplanen hänvisar vidare till antagna fördjupade översiktsplaner för detaljerade rekommendationer om mark- och vattenanvändning. Det anges även att det kommer att behöva tas fram en gemensam fördjupad översiktsplan för Runn. En sådan är ännu inte antagen utan är, enligt uppgift i nämndens beslut, under upprättande.

I den fördjupade översiktsplanen Samordnad översiktlig planering Falun & Borlänge från 1997 anges som rekommendation för nytillkommande bebyggelse på Sunnanö att denna ska lokaliseras med hänsyn till naturresurskrav samt till naturoch kulturmiljöintressen samt i princip endast tillkomma som komplement till befintliga bebyggelsegrupper och anpassas till deras struktur och utformning. Vad gäller naturresurskrav så anges att jordbruksmark och skogsbruksmark ska bevaras och utnyttjas så att deras långsiktiga produktionsförmåga inte äventyras.

Vad gäller förenligheten med den fördjupade översiktsplanen noterar mark- och miljödomstolen att det av den naturvärdesinventering som kommunen gjort efter platsbesök framgår att den aktuella delen av fastigheten utgörs av avverkad

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4712-23 Mark- och miljödomstolen

skogsmark och att ingen väsentlig påverkan på naturmiljön skulle uppstå vid ianspråktagande av marken. Vidare gör domstolen bedömningen att den aktuella bebyggelsen ansluter till befintliga bebyggelsegrupper varför den aktuella åtgärden inte kan anses stå i strid med den vägledning som anges för bebyggelselokalisering i den fördjupade översiktsplanen.

Nämnden har vid en lokaliseringsprövning bedömt att byggnaderna inte får någon betydande inverkan på omgivningen eftersom de placeras i kanten mellan åker och skog intill befintlig bebyggelse och väg. Vidare bedömer nämnden att villkoren i 2 kap. 5 § plan- och bygglagen är uppfyllda och att den planerade byggnationen placerats på mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Mark- och miljödomstolen instämmer i dessa bedömningar.

I frågan om markens lämplighet i övrigt gör mark- och miljödomstolen följande bedömning. Byggnationen planeras uppföras på skogsmark och påverkar inte brukningsvärd jordbruksmark. Området är inte av riksintresse och av utredningen i målet framgår att området inte inhyser några skyddsvärda naturvärden. Området ligger i nära anslutning till byn Viken och medför enligt domstolen en naturlig utbyggnad av byn. Vidare planeras byggnationen i nära anslutning till befintlig landsväg och det finns i utredningen förslag på hur angöring till respektive tomt ska ske. Kollektivtrafiken är vidare utbyggd i området. Möjligheten att ansluta vattenoch avlopp är utredd av nämnden och bedöms som god, en samordning förordas dock för att minska belastning på miljö och av hälsoskyddsskäl. Sammanfattningsvis instämmer alltså mark- och miljödomstolen i underinstansernas bedömning att marken får anses lämplig för byggnation av sökta åtgärder. Något annat skäl att ändra underinstansernas avgöranden har inte heller framkommit, varken i överklagande eller av omständigheterna i övrigt. och överklaganden ska således avslås.

Sid 12 NACKA TINGSRÄTT DOM P 4712-23 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 2 april 2024.

Caroline Arvidsson Malin Danielsson I domstolens avgörande har tingsfiskalen Caroline Arvidsson, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson deltagit. Föredragande har varit Ludvig Lawrence.