P 4607-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Stadsbyggnadsnämnden i Jönköpings kommuns beslut den 21 september 2023, § 384 (dnr BL 2023-001399) samt överlämnar ärendet till nämnden för beviljande av bygglov för ansökt fasadändring av enbostadshus på fastigheten A i Jönköpings kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 4607-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

F.C. och A.G. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska bevilja det sökta bygglovet.

Stadsbyggnadsnämnden i Jönköping kommun har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

B.E., K.E., K.I., G.K., A-M.K., U.K., I.K., C.H.N., Å.N.

och D.R. har i egenskap av berörda grannar getts tillfälle att yttra sig men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

F.C. och A.G. har anfört bl.a. följande. Den homogena miljön och visuella upplevelsen av området är redan bruten genom att det på närliggande hus gjorts fasadändringar genom byte från tegel till trä, tillbyggnader, uterum, höga altaner/soldäck och stora fönster/dörrar som ersättning för garageport. Fasadbytet på originalhuset kommer ge en god helhetsverkan eftersom fasaden på den befintliga tillbyggnaden är liggande träpanel. En viktig anledning till det ansökta fasadbytet är att kunna tilläggsisolera huset vilket överensstämmer med EU:s mål att svenska hushåll ska spara energi.

De har hänvisat till fotografier på närliggande bebyggelse som de gav in i nämnden.

Stadsbyggnadsnämnden i Jönköpings kommun har instämt i mark- och miljödomstolens bedömning och därutöver inte anfört något ytterligare.

SVEA HOVRÄTT DOM P 4607-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Stadsbyggnadsnämnden har nekat bygglov för sökt fasadändring med motiveringen att byte av fasadmaterial skulle vara ett främmande inslag och förstöra den homogena och kulturhistoriska karaktären som finns längs gatan. Enligt nämnden skulle fasadändringen innebära att områdets homogena karaktär förvanskas. Den huvudsakliga frågan i målet är därmed om den ansökta fasadändringen, i form av byte av fasadmaterial från gult tegel till vit liggande träpanel, är förenlig med anpassningskravet i 2 kap. 6 § planoch bygglagen (2010:900).

I nämndens beslut anges att fastigheten är placerad på en gata som har en mycket homogen miljö vad gäller volymer, fönstersättningar och framför allt materialval. Där finns ett 10-tal likadana hus, tidstypiska 50-talsbyggnader uppförda med tegelfasad där vartannat hus är i rött tegel och vartannat hus är i gult tegel.

F.C. och A.G. har mot detta invänt att flera hus i närområdet redan ändrats avseende fasadmaterial från tegel till trä samt att även andra fasadändringar och tillbyggnader har gjorts som brutit den tidigare karaktären längs gatan. De har även anfört att deras hus har en tillåten tillbyggnad med träfasad. De har gett in fotografier till stöd för sin talan. Av fotografierna framgår bl.a. att två hus på samma gata liksom flera hus i närområdet har träfasad. Fotografierna ger även visst stöd för att bebyggelsen i området även i andra avseenden varierarar i utformning.

Även om nämnden har ett visst bedömningsutrymme i frågor om förvanskning, varsamhet och stadsbild får dess ståndpunkt en större tyngd om kraven på hänsyn har kommit till uttryck i en plan eller ett bevarandeprogram. I detta fall har nämnden inte ifrågasatt F.C.s och A.G.s uppgifter och har inte gett in någon utredning. De bevarandevärden som nämnden hänvisar till i sitt beslut har inte kommit till uttryck i detaljplanen och det har inte heller framkommit att det skulle finnas något annat kommunalt ställningstagande i frågan, t.ex. genom kommunens översiktsplan, inom ramen för ett kulturmiljöprogram eller liknande. Utifrån den utredning som finns i målet bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det inte finns förutsättningar att neka bygglov med hänvisning till anpassningskravet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 4607-24

Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen har i sina avgöranden även tagit upp kravet på god form-, färg- och materialverkan i 8 kap. 1 § samt varsamhetskravet i 8 kap. 17 § PBL som skäl för att neka bygglov. Det finns dock inget stöd i utredningen för att neka bygglov med hänsyn till dessa bestämmelser. Något annat skäl att neka bygglov har heller inte framkommit. Med ändring av underinstansernas beslut ska därför ärendet överlämnas till nämnden för beviljande av bygglov.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Li Brismo, referent, tekniska rådet Inger Holmqvist samt hovrättsrådet Helen Blomberg.

Föredragande har varit Cecilia Lönnqvist.

Bilaga A

Sid 1 (5) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 817-24 Mark- och miljödomstolen 2024-03-12 meddelad i Växjö

PARTER

Klagande

1F.C.

2A.G.

Motpart

Jönköpings kommun, Stadsbyggnadsnämnden 551 89 Jönköping

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Jönköpings läns beslut den 10 januari 2024 i ärende nr 8964-2023, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för fasadändring på fastigheten A i Jönköpings kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 817-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Stadsbyggnadsnämnden i Jönköpings kommun (nämnden) har i beslut den 21 september 2023 (§ 348) avslagit ansökan om fasadändring för enbostadshus på fastigheten A i Jönköpings kommun.

A.G. och F.C. överklagande nämndens beslut till Länsstyrelsen i Jönköpings län (länsstyrelsen). Länsstyrelsen avslog överklagandet i beslut daterat den 10 januari 2024.

Länsstyrelsens beslut har nu överklagats till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

A.G. och F.C. har yrkat att länsstyrelsens beslut ska upphävas och att de ska beviljas bygglov i enlighet med ansökan. Till stöd för sin talan har de anfört i huvudsak följande.

Fasaden har ett stort renoveringsbehov. Huset har en stomme som är 95 millimeter tjock och det finns glipor i konstruktionen på över 10 mm från vilka värme läcker ut. Det går därför åt mer energi för att värma upp huset. De önskar tilläggsisolera huset och sätta en vindduk för att minska energiförbrukningen. Idag ligger stort fokus på att energieffektivisera byggnader och använda mer miljövänliga material. Genom att välja träfasad på huset blir dess utförande mer konsekvent estetiskt. Det förefaller som besynnerligt att nämnden godkänner träfasad på en stor tillbyggnad men inte att resten av huset ska få bekläs med samma material.

Flertalet hus som ligger på samma gata har idag träfasader och putsfasader. En sammanhållning finns inte längre. Vad kommunen hävdar kring sammanhållen fasadsättning är således enbart teoretiskt och avviker från verkligheten.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 817-24 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL

Rättsliga utgångspunkter

Enligt 9 kap 2 § punkt 3 c plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) krävs det bygglov för ändring av byggnader belägna inom detaljplanelagt område. Det rör sig om ändringar så som byte av färg, fasadbeklädnad, taktäckningsmaterial eller en ändring som medför att byggnadens yttreutseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Av 9 kap. 30 § PBL framgår att bygglov ska ges för en åtgärd inom detaljplanelagt område om åtgärden överensstämmer med detaljplanen och uppfyller vissa särskilt angivna lokaliserings- och utformningskrav i 2 och 8 kapitlet PBL.

I 2 kap. 6 § första stycket punkt 1 PBL anges att bebyggelse och byggnadsverk ska utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset för en god helhetsverkan.

Enligt 8 kap. 17 § PBL ska ändring och flyttning av en byggnad utföras varsamt så att hänsyn tas till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Mark- och miljödomstolens bedömning

Inledningsvis kan mark- och miljödomstolen, likt länsstyrelsen, konstatera att fastigheten på vilken den aktuella bygganden ligger omfattas av detaljplan och att det därför krävs bygglov för åtgärden. Mark- och miljödomstolen delar även länsstyrelsens bedömning att åtgärden inte strider mot detaljplanen.

Av nämndens beslut framgår att den aktuella byggnaden är en del av en mycket homogen miljö, vad gäller volymer, fönstersättningar och framförallt materialval. Det framgår av beslutet att det längs gatan där fastigheten ligger finns ett 10-tal likadana hus, tidstypiska 50-talsbyggnader uppförda med tegelfasad där vartannat hus är klätt i rött tegel och vartannat hus är klätt i gult tegel.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 817-24 Mark- och miljödomstolen

Nämnden har bedömt att byte av fasadmaterial på den aktuella byggnaden skulle vara ett främmande inslag och förstöra den homogena och kulturhistoriska karaktären som finns längs med gatan.

Domstolen konstaterar att underlaget i målet i och för sig saknar fotodokumentation av den till fastigheten A närmast angränsande bebyggelsen. I underlaget finns dock inget som motsäger de förhållanden som kommunen anger och domstolen finner därför inte anledning att ifrågasätta uppgifterna. Vad gäller de uppgifter som klagande tillfört underlaget i form av redovisning av fasadmaterial med mera på viss bebyggelse i det nära grannskapet så förändrar inte det domstolens bedömning.

Utifrån de förhållanden som framgår i detta mål gör domstolen bedömningen att ett utförande med träpanel på den aktuella byggnaden skulle innebära att den på ett tydligt sätt kommer att avvika från det utformnings- och miljömässiga sammanhang den nu ingår i och i motsvarande grad påverka bebyggelsemiljöns värden. Domstolen bedömer att åtgärden genom detta strider mot såväl anpassningskravet i 2 kap 6 § PBL som varsamhetskravet i 8 kap 17 § PBL. Vad gäller PBL:s krav på anpassning kan även framhållas att nämndens bedömning enligt rättspraxis ska ges särskild vikt. Domstolen bedömer därför att nämnden har haft fog för att neka det aktuella bygglovet. Vad klagandena har anfört om bland annat fasadens skick och byggnadens energiförbrukning ändrar inte den bedömningen.

Överklagandet ska därför avslås.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 817-24 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 2 april 2024.

Marie Gerrevall Erik Almquist I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Marie Gerrevall, ordförande, och tekniska rådet Erik Almquist. Föredragande har varit beredningsjuristen Julia Zietara.