P 4807-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Samhällsbyggnadsnämnden i Gävle kommuns rättelseföreläggande den 14 juni 2023 (§ 173, dnr 23SBN229).

SVEA HOVRÄTT DOM P 4807-24

BAKGRUND

Samhällsbyggnadsnämnden i Gävle kommun (nämnden) förelade den 14 juni 2023 J.Ö. och E-M.Ö. att, senast inom sex månader från att beslutet vunnit laga kraft, från fastigheten A ta bort en olovligt uppförd byggnad alternativt återställa byggnaden i enlighet med ett tidigare beviljat bygglov daterat den 16 november 2015 (dnr BOB-2015-1219).

J.Ö. och E-M.Ö. överklagade nämndens beslut till länsstyrelsen som upphävde föreläggandet i den del som avsåg alternativet att återställa byggnaden i enlighet tidigare beviljat bygglov men avslog överklagandet i övrigt.

Efter det att J.Ö. och E-M.Ö. överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen upphävde mark- och miljödomstolen länsstyrelsens beslut att upphäva föreläggandet i den del som avsåg alternativet att återställa byggnaden i enlighet med tidigare beviljat bygglov och återförvisade målet i den delen till nämnden för erforderlig handläggning. Överklagandet i övrigt avslogs.

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Samhällsbyggnadsnämnden i Gävle kommun (nämnden) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med upphävande av mark- och miljödomstolens dom, ska fastställa nämndens beslut i dess helhet.

J.Ö. och E-M.Ö. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nämnden har anfört i huvudsak följande.

Det är inte rättssäkert att delvis upphäva beslutet på sätt som mark- och miljödomstolen har gjort. Domen är till nackdel för den enskilde eftersom

SVEA HOVRÄTT DOM P 4807-24

föreläggandet att ta bort byggnaden har vunnit laga kraft och nämnden är oförhindrad att kräva fullgörelse i den delen samtidigt som den andra delen, alternativet att återställa byggnaden, har återförvisats för ny handläggning.

Det var fastighetsägarna som ansökte om lov och lämnade in ritningar och underlag för de då tänkta tillbyggnaderna. Att handlingarna är otydligt utformade kan inte ligga nämnden till last. Det kan inte ankomma på nämnden att precist visa hur fastighetsägarna ska tolka de ritningar som fastighetsägarna själva har tagit fram inför det beviljade lovet eller hur åtgärderna ska genomföras med bedömning utifrån det ursprungliga bygglovet. Det bör vara tillräckligt att hänvisa till ett lagakraftvunnet lov.

Vid genomförd tillsyn av den byggnad som finns på platsen framgick att byggnaden avvek från det beviljade bygglovet i flera delar. Det är svårt att avgöra om tillbyggnader ens uppförts på den tidigare befintliga byggnaden eller om byggnaden faktiskt rivits och en ny byggnad uppförts på platsen. Enligt fastighetsägarna har byggnaden inte rivits utan tillbyggnader uppförts. Nämnden gör därför inte någon annan bedömning av detta.

Nämnden har vid två tillfällen försökt legalisera byggnaden genom att bevilja bygglov som båda gångerna har upphävts och prövats i samtliga instanser. Eftersom den byggnad som idag finns på platsen saknar bygglov och då något nytt bygglov inte kan beviljas för byggnaden har nämnden utfärdat ett rättelseföreläggande. För att försöka "rädda" den situation som fastighetsägarna själva försatt sig i (genom att inte följa det lov som getts) utfärdade nämnden ett föreläggande med en alternativ möjlighet för fastighetsägarna att faktiskt kunna återställa byggnaden i enlighet med det lov som tidigare beviljats och som vunnit laga kraft. Så som föreläggandet är utformat ges således fastighetsägarna möjlighet att undvika ett totalt borttagande av byggnaden. Detta kan inte under några omständigheter innebära att föreläggandet har sådana brister att en återförvisning i denna del är befogad.

Det kan enligt nämnden inte ställas krav på mer tydlighet i aktuellt föreläggande när det är fastighetsägarna själva som ansökt om bygglov och lämnat in de ritningar de själva avsett att bygga efter. I föreläggandet finns dessutom ritningar och mått på

SVEA HOVRÄTT DOM P 4807-24

uppförd byggnad samt den byggnad som skulle uppföras enligt det lov som beviljades den 16 november 2015. Mer än så bör inte behöva preciseras av nämnden i aktuellt föreläggande. Däremot kan nämnden inte ställa orimliga krav på byggherren vid en bedömning av om föreläggandet följts eller inte. Om det t. ex. finns undermåliga handlingar i lovärendet ska det inte läggas den enskilde till last. Men denna prövning sker i en senare del av processen.

J.Ö. och E-M.Ö. har vidhållit vad som tidigare har anförts och har därutöver anfört i huvudsak följande.

Om Mark- och miljööverdomstolen delar nämndens bedömning, att det inte varit möjligt att endast upphäva och återförvisa en del av föreläggandet, ska mark- och miljödomstolens dom ändras endast på så vis att nämndens föreläggande upphävs i sin helhet och återförvisas till nämnden för erforderlig handläggning. Handläggningen ska vara avgränsad till att nämnden ska utforma ett föreläggande där det tydligt framgår vilka åtgärder J och E-M.Ö. är skyldiga att vidta för att efterkomma föreläggandet och hur dessa ska genomföras med bedömning utifrån det ursprungliga bygglovet. Eventuella otydligheter i det ursprungliga bygglovet får inte läggas J och E-M.Ö. till last, utan ska lasta nämnden som har meddelat bygglovsbeslutet.

Om bygglovsbeslutet är tydligt med ett fullgott underlag bör ett rättelseföreläggande kunna formuleras som en skyldighet att återställa byggnaden enligt utförande i beviljat bygglov. Problemet här är att det är otydligt vad som omfattas av det beviljade bygglovet och därför även vilka åtgärder som ska vidtas för att byggnaden ska överensstämma med detta. Det är nämnden som bedömer ifall föreläggandet har åtföljts eller inte och det är nämndens tolkning av de ritningar som tagits fram, inte fastighetsägarnas, som är avgörande. Det innebär att fastighetsägaren får chansa vid de rivnings- och ombyggnadsåtgärder som vidtas och hoppas att nämnden inte ska ställa orimliga krav. Det är inte rättssäkert.

SVEA HOVRÄTT DOM P 4807-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den del av föreläggandet som avser att återställa byggnaden i enlighet med det tidigare beviljade bygglovet har utgjort det för J och E-M.Ö. minst betungande alternativet. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att länsstyrelsen varit förhindrad att, på klagan av enbart J och E-M.Ö., upp häva föreläggandet i denna del (reformatio in pejus). Det var därför riktigt av mark- och miljödomstolen att upphäva länsstyrelsens beslut att upphäva föreläggandet i denna del.

Mark- och miljödomstolen har vidare bedömt att nämndens föreläggande, i den del som avser återställandet, brister i tydlighet och i denna del återförvisat målet till nämnden för erforderlig handläggning. I domskälen har domstolen framhållit att det av föreläggandet inte närmare framgår vilka åtgärder som J och E-M.Ö. är skyldiga att vidta eller hur dessa ska genomföras. Det anges också i domskälen att nämnden måste ange exakt vilka åtgärder som J och E-M.Ö. är skyldiga att vidta för att efterkomma föreläggandet samt hur dessa ska genomföras, med bedömning utifrån det ursprungliga bygglovet.

Nämnden har i sitt överklagande till Mark- och miljööverdomstolen gjort gällande att föreläggandet är tillräckligt tydligt och att det inte ankommer på nämnden att ange exakt vilka åtgärder som J och E-M.Ö. behöver vidta för att återställa byggnaden i bygglovsenligt skick.

Den fråga som Mark- och miljööverdomstolen har att ta ställning till är vilka krav på tydlighet som ska ställas på ett föreläggande om rättelse.

Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning.

Det står genom utredningen i målet klart att den byggnad som idag finns på fastigheten avviker från det lagakraftvunna bygglovet från 2015 i sådan omfattning att det krävs bygglov för byggnaden. Det står också klart att något bygglov inte har kunnat beviljas

SVEA HOVRÄTT DOM P 4807-24

för befintlig byggnad. Det har därmed funnits fog för nämnden att förelägga om rättelse.

Av praxis framgår att ett föreläggande måste innehålla sådan information om vilka krav som ställs på föreläggandets adressat att det är möjligt för adressaten att efterkomma föreläggandet. Informationen ska i första hand förmedlas genom själva föreläggandet men det finns också visst utrymme för att tolka ett vitesföreläggande mot bakgrund av vad som tidigare förekommit vid dokumenterade kontakter mellan den vitesföreläggande myndigheten och den förelagde (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens domar den 4 juni 2019 i mål nr P 5651-18 och den 19 december 2013 i mål nr P 4206-13).

Nämnden har förelagt J och E-M.Ö. att rätta den nu befintliga byggnaden, antingen genom att riva byggnaden eller genom att ändra utförandet så att den följer beviljat bygglov från 2015. Av detta beslut framgår att fasad-, plan- och sektionsritningar registrerade den 23 oktober 2015 är de bygglovshandlingar som legat till grund för beslutet. Dessa ritningar har också klippts in och redovisats i det nämndyttrande som har bilagts rättelseföreläggandet.

Av såväl bygglovet som av föreläggandet framgår att byggnaden ska ha måtten 11 x 5,5 meter samt en höjd om 3,2 och 3,5 meter på vardera sida om ett pulpettak. Av bygglovshandlingarna framgår även hur fönstersättningen ska vara utförd och att utrymmena i byggnaden ska användas till förråd, hall och två sovrum. Därutöver framgår av ansökan om bygglov och situationsplanen att det rör sig om en tillbyggnad av ett befintligt förråd till gäststuga samt åtgärden innebär att byggnaden breddas åt norr och förlängs åt väster.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att J och E-M.Ö. av både föreläggandet oc h av bygglovsritningarna har möjlighet att utläsa vilka åtgärder de behöver vidta för att uppfylla föreläggandet såvitt avser återställandet. Föreläggandet uppfyller därmed de krav som kan ställas. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och nämndens beslut ska fastställas.

SVEA HOVRÄTT DOM P 4807-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Gösta Ihrfelt, referent, tekniska rådet Ewa Andrén Holst och hovrättsrådet Katarina Welin. Föredragande har varit Cecilia Lönnqvist.

Bilaga A

Sid 1 (9) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 3088-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-20 meddelad i Östersund

PARTER

Klagande

1E-M.Ö.

2J.Ö.

Ombud för 1-2: J.D.

Motpart

Samhällsbyggnadsnämnden i Gävle kommun 801 84 Gävle

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen Gävleborgs beslut den 14 september 2023 i ärende 5074-2023, se

bilaga 1

SAKEN

Rättelseföreläggande på fastigheten A i Gävle kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsen i Gävleborgs läns beslut den 14 september 2023 i ärende 5074-2023, i den del som avser alternativet att återställa byggnaden i enlighet med beviljat bygglov daterat den 16 november 2015 med dnr BOB-2015-1219, och visar i den delen målet åter till Samhällsbyggnadsnämnden i Gävle kommun för erforderlig handläggning. Överklagandet i övrigt avslås.

Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3088-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-20

BAKGRUND

Samhällsbyggnadsnämnden i Gävle kommun (nämnden) har den 14 juni 2023 med stöd av 11 kap. 5 och 20 §§ plan- och bygglagen (2010:900), PBL, förelagt J och E-M.Ö. att, senast inom sex månader från att beslutet vunnit laga kraft,från fastighet en A ta bort en olovligt uppförd byggnad alternativt återställa byggnaden i enlighet med ett tidigare beviljat bygglov daterat den 16 november 2015, dnr BOB-2015-1219 (dnr 23SBN229, § 173). J och E-M.Ö. har öve rklagat nämndens beslut till Länsstyrelsen Gävleborg (länsstyrelsen)som den 14 sep tember 2023 har upphävt nämndens beslut i den del som avser alternativet att återställa byggnaden i enlighet med tidigare beviljat bygglov från 2015 samt avslå överklagandet och fastställa nämndens beslut i övriga delar (dnr 5074-2023). J och E-M.Ö. har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

ÖVERKLAGANDET

Yrkanden

J och E-M.Ö. har i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva nämndens beslut om rättelseföreläggande i sin helhet. De har i andra hand yrkat att domstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska fastställa nämndens beslut i sin helhet. Till stöd för talan har de anfört i huvudsak följande.

Grunder som avser ändring av länsstyrelsens beslut

Länsstyrelsens beslut går utöver vad som har yrkats i målet. Beslutet innebär en ändring till nackdel för dem vilket strider mot principen om reformatio in pejus. Beslutet strider också mot proportionalitetsprincipen. Kriteriet rättslig möjlighet att efterkomma syftar inte till att ge länsstyrelsen en möjlighet att (till nackdel för adressaten i ett tillsynsärende) överpröva kommunens bedömningar avseende giltigheten av ett bygglov. Byggnaden är en om- och tillbyggnad till en gäststuga som i väsentliga delar överensstämmer med beviljat bygglov. Även om byggnaden i något avseende skulle avvika från bygglovet i BOB-2015-1219 innebär det inte att bygglovet i sin helhet har fallit. Länsstyrelsen bortser i sitt beslut dessutom helt från

Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3088-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-20

det förråd som länge har stått på platsen. Även med länsstyrelsens resonemang borde ett återställande till förrådet kunna ske.

Grunder som avser upphävande av hela rättelseföreläggandet

(förstahandsyrkandet)

Det är oklart vad som omfattas av bygglovet i BOB-2015-1219 och ingen instans har prövat och tydligt beskrivit på vilket sätt byggnaden på platsen skulle avvika från bygglovet. Oklarheter som beror på brister i underlaget till bygglovsbeslutet från 2015 ska inte drabba dem i enlighet med principen om gynnande förvaltningsbesluts negativa rättskraft. Rättelseföreläggandet strider mot proportionalitetsprincipen.

Innebörden av länsstyrelsens beslut och förbudet mot reformatio in pejus

Nämndens beslut om rättelseföreläggande gav dem två alternativ för att uppfylla föreläggandet. Att ta bort byggnaden har naturligtvis inte varit aktuellt eftersom alternativet att återställa den enligt bygglovet från 2015 har funnits. De yrkade i sitt överklagande endast att länsstyrelsen skulle upphäva nämndens beslut om rättelseföreläggande. Länsstyrelsen beslutade trots det att upphäva rättelseföreläggandet i den del som avser återställande och att fastställa föreläggandet avseende rivning. Överklagandet ledde alltså till att länsstyrelsen tog bort möjligheten att återställa byggnaden i enlighet med beviljat bygglov. Det enda alternativ som kvarstår är därför att riva byggnaden. De hamnar därigenom tveklöst i ett sämre läge än om de inte hade överklagat nämndens beslut (jfr förbudet mot reformatio in pejus). Länsstyrelsens beslut strider mot grundläggande förvaltningsrättsliga principer och ska därför ändras redan på den grunden.

Kommentarer till länsstyrelsens bedömningar avseende BOB-2015-1219

De ställer sig frågande till hur länsstyrelsen har kommit fram till slutsatsen att bygglovet har förfallit. Det enda som har anförts i den delen är att den befintliga byggnaden inte motsvarar vad som beviljades i bygglovet i BOB-2015-1219 och att nämnden aldrig beslutade om slutbesked. De har genomfört en om- och tillbyggnad enligt beviljat bygglov och åtgärderna har slutförts inom femårsfristen. Det är inte

Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3088-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-20

fråga om något helt annat byggnadsverk än det som det har beviljats bygglov för. Byggnaden överensstämmer i väsentliga delar med det beviljade bygglovet. Även om byggnaden i något avseende avviker innebär inte det att bygglovet i sin helhet har fallit. Av lagtexten framgår inget krav på att slutbesked ska meddelas inom fem år för att bygglovet ska vara giltigt. Kraven i 9 kap. 43 § PBL är uppfyllda även om det skulle anses att vissa delar av om- och tillbyggnaden inte omfattas av det beviljade bygglovet. Det lämnade bygglovet från 2015 har inte förfallit. Länsstyrelsens bedömning strider mot principen om gynnande förvaltningsbesluts negativa rättskraft och utgör ett oproportionerligt ingrepp i enskilds rätt. Bedömningen får dessutom helt orimliga konsekvenser och strider mot grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet.

Kommentarer till nämndens rättelseföreläggande

Om byggnaden ska återställas i enlighet med beviljat bygglov i BOB-2015-1219 måste rättelseföreläggandet rimligen avse de åtgärder som har vidtagits i strid med bygglovet. I enlighet med 11 kap. 20 § PBL måste därför bedömas vilka åtgärder som föreläggandet gäller och i vilken mån dessa åtgärder strider mot PBL. Här ingår en bedömning av ifall åtgärderna kräver bygglov eller inte samt om bygglov kan beviljas i de fall där så skulle krävas. Om åtgärderna inte strider mot PBL eller om bygglov kan beviljas för åtgärderna i efterhand får rättelseföreläggande inte utfärdas (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 19 december 2012 i mål nr P 2833-12 samt MÖD 2015:45). Någon sådan prövning har inte skett i ärendet.

Föreläggandets utformning

Av praxis framgår att ett rättelseföreläggande måste vara tydligt. Det ska klart framgå vad adressaten åläggs att utföra (jfr Mark- och miljööverdomstolens domar den 6 november 2015 i mål nr P 2608-15, den 4 juni 2019 i mål nr P 5651-18 och den 2 november 2021 i mål nr P 10498-20). Nämnden förefaller mena att alla, av nämnden uppräknade, avvikelser mellan den befintliga byggnaden och det beviljade bygglovet i BOB-2015-1219 ska bort. Formuleringarna är svepande och någon närmare beskrivning av vad rättelseföreläggandet omfattar ges inte. Det framgår inte vilka åtgärder de är skyldiga att vidta och föreläggandet ger upphov till

Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3088-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-20

åtskilliga frågor. Nämndens beslut kan inte anses uppfylla de krav som måste ställas på ett rättelseföreläggande och ska därför upphävas.

Proportionalitetsprincipen och principen om gynnande förvaltningsbesluts

negativa rättskraft

Länsstyrelsen bortser från att bygglov faktiskt har beviljats och vunnit laga kraft. Något allmänt intresse av att åtgärder som omfattas av det beviljade bygglovet rivs/återställs kan inte anses finnas (jfr 2 kap. 1 § PBL). Att, som länsstyrelsen beslutat, riva hela byggnaden kan inte anses proportionerligt (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 september 2023 i mål nr M 5567-22). Det är svårt att se varför det förråd som stått på platsen länge och som blivit föremål för om- och tillbyggnad ska rivas men länsstyrelsen för ingen argumentation i den delen.

Att återställa till bygglovet från 2015 kan inte heller anses proportionerligt. Det måste vara möjligt att bedöma behovet av ingripande åtgärder mot de åtgärder som avviker från det beviljade bygglovet. Om det krävs en ny prövning av hela byggnaden riskerar fastighetsägaren rättsförlust på grund av kommunens bristande hantering. Ett sådant förfarande förefaller även strida mot den grundläggande förvaltningsrättsliga principen om gynnande förvaltningsbesluts negativa rättskraft. Konsekvensen blir dessutom att fastighetsägare tvingas riva åtgärder som de hade kunnat utföra utan problem i ett senare skede. Det är varken proportionerligt eller rimligt. – Till överklagandet bifogas fotografier samt ansökan och beslut i BOB- 2015-1219 etc.

DOMSKÄL

Handläggning

Mark- och miljödomstolen har med tillämpning av 15 § andra stycket 2 lagen (1996:242) om domstolsärenden funnit det onödigt att bereda nämnden tillfälle att svara i målet.

Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3088-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-20

Tillämpliga bestämmelser m.m.

Tillämpliga bestämmelser och praxis framgår av länsstyrelsens beslut, med följande tillägg.

PBL innehåller ingen möjlighet för byggnadsnämnden att godkänna ändringar av ett tidigare meddelat beslut om bygglov. Den som vill avvika från ett beviljat bygglov – utöver mindre justeringar som kan ske inom ramen för befintligt bygglov – måste därför söka ett helt nytt bygglov (se bl.a. MÖD 2020:51 samt Mark- och miljööverdomstolens domar den 26 mars 2018 i mål nr P 6928-17, den 7 oktober 2020 i mål nr P 6273-20 och den 10 maj 2023 i mål nr P 9006-22). Det bör alltså inte vara möjligt att besluta om ett bygglov som enbart avser en avvikelse från ett beviljat bygglov under pågående byggprocess, och inte heller att hantera en avvikelse inom ramen för en anmälan.

Mark- och miljödomstolens bedömning

Det finns inte skäl att upphäva rättelseföreläggandet i dess helhet

Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att den befintliga byggnaden får anses vara en tillbyggnad. Domstolen instämmer vidare i länsstyrelsens bedömning att det saknas skäl att pröva om avvikelserna för befintlig byggnad från bygglovet daterat den 16 november 2015 dnr BOB-2015-1219 kräver bygglov eller om de kan anses vara mindre avvikelser från bygglovet. Domstolen instämmer slutligen även i länsstyrelsens bedömning att det inte är sannolikt att bygglov kommer att beviljas för den befintliga byggnaden.

Av utredningen i målet framgår att J och E-M.Ö.s ansökan om bygglov i efterhand för befintlig byggnad har avslagits två gånger och att dessa beslut har fått laga kraft. Bygglov saknas därför för befintlig byggnad. Eftersom det inte går att bevilja bygglov för den befintliga byggnaden finns det förutsättningar för att besluta om ett rättelseföreläggande. Domstolen bedömer att föreläggandet inte är oproportionerligt. Domstolen bedömer även att föreläggandet i den del det avser rivning av byggnaden är tillräckligt tydligt och preciserat samt rättsligt och faktiskt möjligt att efterkomma. Vidare anser domstolen att tidsfristen för detta är

Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3088-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-20

rimlig. Det finns därför inte skäl att upphäva rättelseföreläggande i sin helhet. Frågan är då om det, i enlighet med andrahandsyrkandet, finns skäl att fastställa nämndens beslut i sin helhet.

Länsstyrelsen har varit förhindrad att ändra nämndens beslut till nackdel för J oc

h E-M.Ö. (reformation in peius)

Nämnden har, såsom framgått ovan, förelagt J och E-M.Ö. att från fastigheten A ta bort en olovligt uppförd byggnad alternativt återställa byggnaden i enlighet med ett tidigare beviljat bygglov. J och E-M.Ö.s skä l att överklaga nämndens beslut har varit att beslutet ska upphävas i sin helhet, inte att det minst betungande alternativet till rättelse ska upphävas. För det fall det vid länsstyrelsens handläggning har förelegat oklarheter vad överklagandet avsåg och vilken ändring som önskades har länsstyrelsen haft att utreda frågan.

Länsstyrelsens beslut innebär att nämndens beslut har ändrats till nackdel för J oc h E-M.Ö. trots att de har varit de enda klagandena. Det innebär att länsstyrelsens b eslut i den del som avser upphävande av nämndens beslut, strider mot förbudet mot reformatio in pejus. Länsstyrelsens beslut i den delen ska därför upphävas.

Rättelseföreläggandet är för otydligt för att det ska kunna efterföljas

Enligt nämndens föreläggande ska J och E-M.Ö., senast inom sex månader från at t beslutet har fått laga kraft, ha återställt byggnaden i enlighet med beviljat bygglo v daterat den 16 november 2015 dnr BOB-2015-1219 (det ursprungliga bygglovet).

Av utredningen i målet framgår bl.a. att nämnden den 16 november 2015 genom det ursprungliga bygglovet har beviljat om- och tillbyggnad av ett förråd till en gäststuga. Av handlingarna i ärendet till det ursprungliga bygglovet framgår att byggnaden ska ha måtten 11 x 5,5 meter samt ha en höjd om 3,2 till

Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3088-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-20

3,5 meter på vardera sida om ett pulpettak. Det framgår även att utrymmena ska användas till förråd, hall och två sovrum.

Nämnden anser att det står klart att uppförd byggnad avviker från det ursprungliga bygglovet till såväl volym, utbredning på marken, höjd som interiör (utrustning, installationer, typer av utrymmen etc.). Något kök skulle inte ha installerats i byggnaden och den skulle heller inte användas som en separat bostad. Vidare framgår av utredningen i målet att fastighetsägarna därför har sökt ett nytt bygglov (det nya bygglovet) (dnr BOB-2016-1505). Enligt handlingarna i det ärendet har befintlig byggnad måtten 10,5 x 6,4 meter. Byggnaden har en höjd om 2,29 till 3,48 meter på vardera sida om ett pulpettak. Därtill kommer grundläggningens höjd som varierar på grund av kuperad terräng från gavel till gavel mellan 0,43 och 1,55 meter. Denna höjd för grundläggningen framgår inte av ritningarna till det ursprungliga bygglovet. Planritningen anger användningen av utrymmena som kök, allrum, WC (med bad/dusch) och två sovrum. Dessutom avviker nu uppförd byggnad från det ursprungliga bygglovet avseende fasadernas utformning samt att det finns en eldstad i allrummet. Det noteras att det nya bygglovet har avslagits.

J och E-M.Ö. har gjort gällande att det är oklart vad som omfattas av det ursprungli ga bygglovet och att oklarheter som beror på brister i underlaget till detta inte ska dr abba dem. Mark- och miljödomstolen ifrågasätter inte att det ursprungliga bygglovet är behäftat med vissa brister avseende tydlighet. Domstolen bedömer trots det att J och E-M.Ö. har faktisk möjlighet att efterkomma föreläggandet att återställa byggnaden i enlighet med det ursprungliga bygglovet eftersom det är fråga om ett lagakraftvunnet bygglovsbeslut. Ett beviljat bygglov får normalt rättskraft, vilket innebär att domstolen är bunden av det.

När en tillsynsmyndighet utfärdar ett rättelseföreläggande är det av vikt att föreläggandet är tillräckligt preciserat så att adressaten inte behöver tveka om vad d et är han eller hon ska göra eller underlåta. J och E-M.Ö. har invänt att nämndens be slut inte kan anses uppfylla de krav på tydlighet som måste ställas på ett rättelseföreläggande och att det därför ska upphävas. Enligt domstolens

Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3088-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-20

mening är nämndens beslut i den del det avser återställande i enlighet med det ursprungliga bygglovet otydligt eftersom det inte närmare av föreläggandet framgår vilka åtgärder som J och E-M.Ö. är skyldiga att vidta eller hur dessa ska genomföras. Den jämförelse nämnden har gjort mellan det ursprungliga lovet oc h ritningarna i BOB-2016-1505 är inte tillräcklig. Nämnden måste alltså ange exakt vilka åtgärder som J och E-M.Ö. är skyldiga att vidta för att efterkomma föreläggandet samt hur dessa ska genomföras, med bedömning utifrån det ursprungliga bygglovet. Eventuella otydligheter i det ursprungliga bygglovsbeslutet får inte läggas J och E-M.Ö. till last, utan måste lasta nämnden som har meddelat beslutet.

Med hänsyn till vad som angivits ovan bedömer mark- och miljödomstolen alltså att nämndens föreläggande, såvitt avser återställande i enlighet med det ursprungliga bygglovet, är behäftat med brister avseende tydlighet. Mark- och miljödomstolen återförvisar därför den delen av ärendet till nämnden för erforderlig handläggning. Nämnden har då även att ta ställning till om tidsfristen om sex månader avseende återställande alltjämt är rimlig.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 10 april 2024. Prövningstillstånd krävs.

För mark- och miljödomstolen

Malin Almqvist Målet har avgjorts av rådmannen Malin Almqvist och tekniska rådet Nils Persson. Föredragande har varit beredningsjuristen Tove Larsson.