P 6060-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och undanröjer Miljö- och byggnadsnämnden i Båstads kommuns beslut den 7 juni 2024, B 2023-000771, samt återförvisar ärendet till nämnden för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6060-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

L.H. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska bevilja bygglov för tillbyggnaden och i andra hand återförvisa ärendet till nämnden för ny prövning.

Miljö- och byggnadsnämnden i Båstads kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKNING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

L.H. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Byggnadshöjden ska beräknas enligt principen om ”dominerande och allmän påverkande fasad”. Efter uppfyllning runt tillbyggnaden är byggnadshöjden 3,5 meter och därmed förenlig med detaljplanens krav. Det är felaktigt att, som kommunen har gjort, dela upp huvudbyggnaden och garaget i två kroppar och beräkna medelmarknivån för garaget. Det finns två byggnader på tomten, inte tre. Garaget med altan och utgång från bostaden är en integrerad tillbyggnad, inte en fristående byggnad. Därmed finns det bara en komplementbyggnad på tomten, vilket är förenligt med detaljplanens bestämmelser. Att tillbyggnaden uppförs på delvis prickad mark är en mycket liten avvikelse som bör ses som ringa.

Nämnden har i huvudsak anfört följande. Nämnden står fast vid tidigare ställningstaganden om att åtgärden strider mot detaljplanen gällande byggnadshöjd, antal komplementbyggnader och placering på prickad mark. Byggnadshöjden har beräknats genom att medelmarknivån har räknats fram med hjälp av areaberäkningsmetoden då marken är väldigt kuperad. Beräkning har skett med utgångspunkten att åtgärden tillsammans med befintligt garage utgör en separat byggnadskropp. Byggnadshöjden blir då 3,9 meter. Då garagets tak endast är byggt intill huvudbyggnadens torpargrund har bedömts att garaget inte utgör en del av huvudbyggnaden. Garaget sträcker sig över mark med oregelbundna marknivåer. Det är en avsevärd skillnad mellan markens nivå intill huvudbyggnaden och lägsta nivån intill garaget. En användning av medelmarknivå runt hela huvudbyggnaden hade medfört att mätresultatet skiljt sig

SVEA HOVRÄTT DOM P 6060-25

markant från upplevelsen av byggnadens höjd. Således är det motiverat att dela in byggnaden i flera byggnadskroppar. Garaget beviljades bygglov 2005 med avvikelse på grund av placering 0,5 meter in på prickad mark och 1,5 meter från gräns mot parkmark. Utgångsläget är planenligt. En bedömning av om alla avvikelser sammantaget kan innebära en liten avvikelse ska dock göras. Vid en sådan samlad bedömning av befintliga avvikelser och tillkommande avvikelse är avvikelserna för stora för att anses som en liten avvikelse.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Utgångspunkter för bedömningen

Den 1 december 2025 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i kraft. I målet ska bestämmelserna i dess lydelse före det datumet tillämpas, se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2025:974) om ändring i PBL. Fastigheten ligger inom ett område som omfattas av en byggnadsplan fastställd 1971. Byggnadsplanen gäller som detaljplan antagen med stöd av plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL. Planens bestämmelser ska därför tolkas mot bakgrund av ÄPBL och den äldre planoch byggförordningen (1987:383), ÄPBF (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 mars 2015 i mål nr P 5588-14).

Den aktuella fastigheten bebyggdes ursprungligen med ett fritidshus och ett fristående garage. Huvudbyggnaden har därefter byggts om bl.a. med tillbyggnad av garage med ovanpåliggande altan. Bygglov för denna ombyggnad beviljades såsom en tillbyggnad av fritidshuset.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6060-25

I september 2023 ansökte L.H. om bygglov för tillbyggnad med syftet att förlänga det befintliga huset genom att uppföra ett nytt kök ovanpå garaget.

Antal komplementbyggnader

Enligt planbestämmelserna får endast en huvudbyggnad och ett uthus eller annan gårdsbyggnad (dvs. komplementbyggnad) uppföras på den aktuella fastigheten.

Av det bygglov som beviljades för garage med altan framgår att lov lämnades för en tillbyggnad av fritidshuset. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att garaget inte är fristående från fritidshuset och att åtgärden dessutom godkänts såsom tillbyggnad, inte som en komplementbyggnad. Det saknas skäl att i efterhand bedöma det tillbyggda garaget som en komplementbyggnad.

Den nu ansökta byggnadsdelen i form av kök ovanpå garaget kommer att vara en integrerad del av fritidshuset. Köket innebär en ökning av byggnadens volym och kan inte bedömas på annat sätt än som en tillbyggnad. Fastigheten kommer därmed alltjämt vara bebyggd med en komplementbyggnad, vilket är förenligt med detaljplanens bestämmelser.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6060-25

Byggnadsarea

Vad gäller frågan om överskridande av detaljplanens medgivna byggrätt, 1/3 (av 671 kvadratmeter) av fastigheten får bebyggas, delar Mark- och miljööverdomstolen mark- och miljödomstolens bedömning. Av handlingarna i kommunens akt framgår att tillåten byggnadsarea inte överskrids genom befintliga byggnader och att den tillkommande byggnadsarean om 3,4 kvadratmeter avseende tillbyggnaden ryms inom byggrätten.

Bebyggelse på punktprickad mark

Enligt 39 § byggnadsstadgan (1959:612) gäller bl.a. att byggnad inte får placeras närmare granntomts gräns än 4,5 meter. Bestämmelsen ska inte tillämpas i förhållande till en fastighetsgräns mot allmän plats (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 22 augusti 2023 i mål nr P 8016-22). Den är inte heller tillämplig om annat är föreskrivet i den aktuella planen (17 kap. 4 § tredje stycket ÄPBL).

Den detaljplan som gäller för fastigheten innehåller bestämmelser om att del av fastigheten inte får bebyggas, s.k. punktprickad mark. Punktprickningen är avsedd att reglera byggnads placering, på så sätt att placering tillåts var som helst utom inom det punktprickade området (jfr t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 29 mars 2022 i mål nr P 7399-21). Därmed blir 39 § byggnadsstadgan inte tillämplig vid prövning av tillbyggnadens placering. Av relevans är i stället planens bestämmelser om punktprickad mark.

Bygglov får ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan under förutsättning att det rör sig om en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte (9 kap. 31 b § PBL). Om avvikelser tidigare har godtagits ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits (9 kap. 31 d § PBL).

SVEA HOVRÄTT DOM P 6060-25

Tidigare bygglov som har beviljats för fritidshuset och det fristående garaget har bedömts som planenliga. När bygglov senare beviljades för tillbyggnad i form av garage med altan angavs i beslutet att garaget beviljades med avsteg från 39 § byggnadsstadgan avseende avstånd till gräns mot granne samt med mindre avvikelse avseende placering på förgårdsmark med stöd av 8 kap. 11 § ÄPBL. Någon uttalad bestämmelse om förgårdsmark finns dock inte i gällande detaljplan. Mark och miljööverdomstolen anser att det, såsom nämnden också har uppgivit hit, får förstås som att tillbyggnaden beviljats som en liten avvikelse i förhållande till den punktprickade mark som berörs vid fastighetens gräns mot parkmark. Vid prövning av ansökan om tillbyggnad ovanpå garaget behöver en ny prövning göras avseende dess placering på punktprickad mark (se MÖD 2014:24). Tillkommande byggnadsdel är med drygt två kvadratmeter placerad på punktprickad mark. Innan en bedömning görs av om denna avvikelse, sammantagen med tidigare medgivna avvikelser, kan godtas som en mindre avvikelse från detaljplanen måste grannarna ges tillfälle att yttra sig över bygglovsansökan (9 kap. 25 § första stycket PBL).

Byggnadshöjden

Enligt planbestämmelserna får huvudbyggnad inte uppföras till större höjd än 3,5 meter och komplementbyggnad får inte uppföras till större höjd än 2,5 meter.

Vad gäller byggnadshöjd ska den enligt huvudregeln beräknas utifrån den samlade byggnadskroppen. I vissa fall, t.ex. om byggnaden är mycket lång eller byggd i en vinkel, kan det vara nödvändigt att betrakta byggnaden som sammansatt av flera delar och göra en bedömning av byggnadshöjd för varje del för sig, se Boverkets tidigare allmänna råd Boken om lov, tillsyn och kontroll, bilaga 3 (1995:3 ändrad 2004:2).

Mark- och miljööverdomstolen håller inte med nämnden om att marken på fastigheten är väldigt kuperad. Av ritningarna framgår snarare att tomten är förhållandevis jämnt sluttande ned mot nordväst, med undantag för ett mindre område i direkt anslutning till garageinfarten. Därför anser Mark- och miljööverdomstolen, till skillnad från markoch miljödomstolen och nämnden, att det saknas skäl att dela upp byggnaden och mäta varje byggnadsdel för sig (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 juni 2014 i

SVEA HOVRÄTT DOM P 6060-25

mål nr P 6673-13). Byggnadshöjden ska således beräknas utifrån den samlade byggnadskroppen.

När det gäller beräkningsgrundande fasad bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det är den nordvästra fasaden som får anses ha störst allmän påverkan och därmed ska utgöra grund för beräkningen.

Nästa fråga för bedömningen av byggnadshöjden är från vilken medelmarknivå beräkningen av byggnadshöjden ska utgå. En byggnads höjd ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat. (Se 9 § ÄPBF.)

Byggnaden på fastigheten är placerad närmare än sex meter från allmän plats, park, och mer än sex meter från allmän plats, väg. Det är den nordvästra fasaden, dvs. den fasad som är beräkningsgrundande enligt vad som anges ovan, som är placerad längre från allmän plats. Mot bakgrund av byggnadens placering och att nämnden inte har utgått från den allmänna platsens medelmarknivå vid sin beräkning anser Mark- och miljööverdomstolen att det i detta fall finns särskilda skäl att frångå huvudregeln. Byggnadshöjden ska alltså beräknas från medelmarknivån invid byggnaden. I målet saknas dock tillräckliga uppgifter om marknivåer invid byggnaden för att Mark- och miljööverdomstolen ska kunna bedöma vilken byggnadshöjd byggnaden har.

Nämndens beslut ska undanröjas och ärendet återförvisas

Sammanfattningsvis finner Mark- och miljööverdomstolen att detaljplanens bestämmelser gällande antal komplementbyggnader och tillåten byggnadsarea inte utgör hinder mot att bevilja bygglov för tillbyggnaden. Nämnden behöver dock som första instans på nytt bedöma byggnadshöjden med hänsyn till de utgångspunkter som angetts ovan samt avvikelsen vad gäller byggnadens placering på punktprickad mark. Slutligen behöver grannarna höras innan bygglov skulle kunna ges trots en liten avvikelse från detaljplanen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6060-25 Nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov ska därför undanröjas och ärendet återförvisas dit för fortsatt behandling. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Petra Bergman, tekniska rådet Inger Holmqvist samt tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg, referent. Föredragande har varit Elin Fockström Haubit

Bilaga A

Sid 1 (5) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 6261-24 Mark- och miljödomstolen 2025-04-03 meddelad i Växjö

PARTER

Klagande

L.H.

Motpart

Båstads kommun, Miljö- och byggnadsnämnden 269 80 Båstad

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2024-10-25 i ärende nr 22908-2024, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov på fastigheten A i Båstad kommun

DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen avvisar yrkandet om att domstolen ska pröva alternativa lösningar/utformningar. 2. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6261-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Miljö- och byggnadsnämnden i Båstads kommun (nämnden) beslutade den 7 juni 2024 (delegationsbeslut D 2024-000584) att inte bevilja ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten A i Båstad kommun.

L.H. överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelse n) som avslog överklagandet. L.H. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstol en.

YRKANDEN M.M.

L.H. (klaganden) har, som det förstås, yrkat att han med ändring av underinstansernas beslut ska beviljas bygglov enligt ansökan eller enligt de förslag på alternativa lösningar/utformningar som presenteras i överklagandet. Som grund för yrkandena har han anfört i huvudsak följande.

A. Länsstyrelsen har angett två skäl varför bygglov skulle avslås: 1. Den totala byggnadsytan överstiger den tillåtna (224 kvm). 2. Nytillbyggnaden ligger i någon utsträckning på s.k. prickad mark.

Tillsammans skulle dessa punkter överstiga trappsteget för vilket avvikelsen gentemot detaljplan skulle kunna bedömas som liten och därmed kunna godkännas.

1Den totala byggnadsytan uppgår till ca. 197 kvm, vilket även är nämndens siffra. Länsstyrelsen har felaktigt inkluderat ca 50 kvm takutsprång och ignorerat att den genomsnittliga takhöjden för huvudbyggnaden är 3,48 m. (Se Förenklad Nybyggnadskarta från 6 oktober 2023.) Mellan 3 m – 5 m takhöjd räknas som bekant inte takutsprång in. (Se Svensk Standard SS 21054:2020)

Den totala byggnadsytan inkluderande tillbyggnaden blir ca 207,4 kvm, vilket är väsentligt mindre än den tillåtna byggnadsytan som är 224 kvm. Således föreligger ingen avvikelse.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6261-24 Mark- och miljödomstolen

2Tillkommande byggnation på s.k. prickad mark uppgår till knappt 1,5 kvm. Detta måste uppfattas som en liten avvikelse, närmast inom felmarginalen, och motiverar därvid inte avslag. (Se Förenklad Nybyggnadskarta nämnd ovan.)

Länsstyrelsen har inte beaktat deras alternativa förslag (B och C) som ligger helt utanför s.k. prickad mark. I vilket fall borde en avvikelse på knappt 1,5 kvm anses som liten.

B. Ett alternativt förslag har diskuterats med kommunen vilket innebär ett något mindre ”footprint” som är helt neutralt gentemot ”status quo”. Ingen ny byggnadsyta tillkommer då på prickad mark som inte redan är bebyggd.

C. Ett andra förslag som också diskuterats med kommunen ligger helt utanför prickad mark (både redan bebyggd och inte bebyggd). Detta alternativ är sämre än alternativ B både design-, konstruktion- och funktionsmässigt men är ett alternativ som i värsta fall skulle kunna fungera. Länsstyrelsen har också haft tillgång till detta men på oklara grunder valt att inte beakta det.

I tillägg har fastighetsägaren presenterat förslag där tillbyggnaden med en mindre justering ligger helt utanför icke tidigare bebyggd prickad mark.

Som ett ’worst case’ alternativ har de även diskuterat ett ytterligare förslag där tillbyggnaden ligger helt utanför prickad mark, både redan bebyggd och obebyggd. Detta förslag är dock väsentligt sämre både design- konstruktions- och användaremässigt.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser och huvudsakliga omständigheter i målet framgår av länsstyrelsens beslut.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6261-24 Mark- och miljödomstolen

Prövningsramen

Mark- och miljödomstolen kan endast pröva det som underinstanserna har prövat, det vill säga om nämnden haft fog för att avslå ansökan om bygglov på det underlag/ritningar som ingivits tillsammans med ansökan. Mot den bakgrunden kan domstolen inom ramen för detta mål inte pröva klagandens förslag på alternativa lösningar/utformningar som inte tidigare har funnits med som underlag till ansökan hos nämnden. Dessa alternativ måste enligt instansordningens princip först prövas av nämnden. Inte heller länsstyrelsen har haft fog för att pröva dessa alternativ. Yrkandet om att domstolen ska pröva alternativa lösningar/utformningar ska därför avvisas.

Nekat bygglov för tillbyggnad enligt ansökan

Mark- och miljödomstolen konstaterat inledningsvis att länsstyrelsens beräkning av byggnadsarean var felaktig på det sättet att även om takutsprånget på huvudbyggnaden överstiger 0,5 meter ska det inte anses mätvärt enligt Svensk standard SS 21054:2020 eftersom avståndet till marknivån överstiger 3 meter. Den enligt detaljplanen tillåtna totala byggnadsarean på fastigheten är därmed inte överskriden.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att enligt detaljplanen för fastigheten är tillåten byggnadshöjd 3,5 meter. Den aktuella tillbyggnaden har av nämnden förklarats överskrida byggnadshöjden med utgångspunkt från en beräkning av medelmarknivån enligt areaberäkningsmetoden. Någon ytterligare förklaring har inte redovisats. Domstolen mäter tillbyggnaden enskilt till en byggnadshöjd på 3,7 meter, vilken därmed överskrider byggnadshöjden, och innebär således en avvikelse. Den aktuella åtgärden placeras även delvis på prickmark, det vill säga mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas, vilket även det innebär en avvikelse från planen. Utöver de avvikelser som den sökta åtgärden innebär råder det även ett så kallat planstridigt utgångsläge på fastigheten avseende tillåtet antalet byggnader, vilket sammantaget innebär att avvikelserna inte kan anses som liten. Domstolen anser därför att nämnden haft fog för att avslå ansökan om bygglov. Vad klaganden har anfört föranleder inte domstolen att göra en annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6261-24 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 24 april 2025.

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Cecilia Giese Hagberg, ordförande, och tekniska rådet Jonas T Sandelius.