P 6120-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Länsstyrelsen i Västerbottens läns beslut den 30 augusti 2024 (dnr 3234-2024) att avslå ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten i Skellefteå kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6120-25

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har yrkat att Mark- och miljööver-domstolen, med ändring av markoch miljödomstolens dom, ska avslå ansökan om bygglov.

Bygg- och miljönämnden i Skellefteå kommun och har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Parterna har till utveckling av sin respektive talan anfört i huvudsak detsamma som i underinstanserna. Parterna har givit in ytterligare handlingar i Mark- och miljööverdomstolen. och har åberopat bilder från Google Maps. har åberopat ortofoto, bilder från Google Maps, material ur bygglovshandlingarna samt fotografier.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Sedan den 1 december 2025 gäller nya bestämmelser i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. I fråga om de prövningar som ska göras i detta mål gäller, enligt övergångsbestämmelserna, att äldre bestämmelser fortfarande ska tillämpas. Vid Markoch miljööverdomstolens bedömningar nedan tillämpas således bestämmelserna i PBL i deras lydelse före den 1 december 2025.

Såsom mark- och miljödomstolen konstaterat innebär den ansökta tillbyggnaden en avvikelse från detaljplanen. Avgörande för om bygglov kan ges är frågan om avvikelsen kan anses förenlig med detaljplanens syfte och om avvikelsen kan bedömas som liten (se 9 kap. 31 b § PBL).

Vad som ska anses rymmas inom planens syfte får bedömas utifrån planens övergripande syfte som anges i planbeskrivningen och sådana underförstådda syften som följer av enskilda planbestämmelser och planens utformning i övrigt (se prop. 2013/14:126 s. 179 och NJA 2020 s. 786 p. 15). Syftet med gällande detaljplan är enligt planbeskrivningen att göra det möjligt att bygga bostäder (en- eller

SVEA HOVRÄTT DOM P 6120-25

tvåbostadshus) och att skydda såväl kulturmiljö som fornminnen. Under rubriken Markhöjder och vyer i planbeskrivningen anges vidare följande: ofrånkomligen till att dagens bebyggelse hamnar i andra led, särskilt vad gäller de nya tomterna nedströms (sektion B och C, fig 6). Därför har byggrätten där begränsats till 230 m , 1 våning (möjlighet att inreda vind) samt i förekommande fall kortsidan mot gatan Mark- och miljööverdomstolen bedömer att ett underförstått syfte med att begränsa byggrätten inom området närmast vattnet får anses vara att utsikten för de boende i den befintliga bebyggelsen i andra led från vattnet inte ska påverkas mer än vad byggrätten tillåter. Mot bakgrund av detta bedömer Mark- och miljööverdomstolen att den sökta tillbyggnaden, som innebär en avvikelse om 10 procent från den byggrätt som gäller för fastigheten, strider mot syftet med den aktuella planen. Det förhållandet att tillbyggnaden till viss del kommer att placeras indragen i bostadshusets befintliga huskropp förändrar inte den sammantagna bedömningen. Redan det nu anförda innebär att ansökan om bygglov ska avslås.

Mark- och miljööverdomstolen tillägger följande i fråga om tillbyggnaden kan anses utgöra en liten avvikelse från detaljplanen. Bedömningen av vad som utgör en liten avvikelse måste göras mot bakgrund av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Det är inte tillräckligt att se till avvikelsens storlek i absoluta mått och tal. Även avvikelsens effekter i olika hänseenden har betydelse. Om tillåtandet av en i och för sig begränsad avvikelse skulle kunna få prejudicerande betydelse i andra bygglovsärenden kan det medföra att avvikelsen inte kan anses som liten (se NJA 2020 s. 786 p. 16). Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att den aktuella avvikelsen inte kan anses obetydlig (se t.ex. MÖD 2018:4). Även om husen i området ser olika ut finns det en risk för att den avsedda tillbyggnaden får en prejudicerande effekt i området. Avvikelsen kan därför inte betraktas som liten.

Mark- och miljööverdomstolens ställningstaganden ovan innebär att mark- och miljödomstolens dom ska ändras och länsstyrelsens beslut ska fastställas.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6120-25 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsråden Åsa Hanna, referent, och Margaretha Gistorp samt tekniska rådet Johan Hjalmarsson. Föredragande har varit Anna Olsson.

Sid 1 (9) UMEÅ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 3157-24 Mark- och miljödomstolen 2025-04-04 meddelad i Umeå

PARTER Klagande

Ombud för 1 2: Motparter Bygg- och miljönämnden i Skellefteå kommun

Ombud för 2 3: ÖVERKLAGAT BESLUT Beslut av Länsstyrelsen i Västerbottens län den 30 augusti 2024 i ärende dnr 3234-2024, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för tillbyggnad till enbostadshus på fastigheten Skellefteå DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avvisar överklagande. Mark- och miljödomstolen ändrar det överklagade beslutet och fastställer Byggoch miljönämnden i Skellefteå kommuns beslut den 19 februari 2024 i ärende 2023-5709; att bevilja bygglov för tillbyggnad till enbostadshus på fastigheten i Skellefteå kommun.

Sid 2 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 3157-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND OCH MÅLETS HANDLÄGGNING och äger fastigheten i Skellefteå kommun. Efter ansökan från beslutade Bygg- och miljönämnden i Skellefteå kommun (nämnden) den 19 februari 2024 att bevilja bygglov för tillbyggnad till enbostadshus på fastigheten.

och , som äger grannfastigheten , överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Västerbottens län (länsstyrelsen). Länsstyrelsen beslutade den 30 augusti 2024 att upphäva nämndens beslut och avslå ansökan om bygglov.

och har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljödomstolen har i beslut den 23 december 2024 bl.a. avvisat ett av och åberopat vittnesförhör. Mark- och miljödomstolen har hållit syn och sammanträde i målet den 25 mars 2025.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING och har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska fastställa nämndens beslut att bevilja bygglov.

Nämnden har medgett bifall till överklagandet.

och har motsatt sig ändring av länsstyrelsens beslut.

VAD SOM HAR ANFÖRTS I MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN

Parterna och sakägare har i målet anfört sammanfattningsvis följande.

Sid 3 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 3157-24 Mark- och miljödomstolen

och Det föreligger förutsättningar att bevilja bygglov för tillbyggnaden som en liten avvikelse från den i detaljplanen medgivna byggnadsarean. Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggande av bostäder och att skydda kulturmiljön och fornminnen. Tillbyggnaden är därmed förenlig med planens syfte. Nämnden har gjort en lämplighetsbedömning och bedömt att tillbyggnaden uppfyller kraven för att vara en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Nämndens bedömning måste väga tungt i frågan om avvikelsen är att betrakta som liten och kan godtas.

När de flyttade till Skellefteå var det svårt att hitta ett hus till familjen. Fastigheten motsvarar till stor del vad de letade efter men bostadshuset är för litet för deras behov. Det saknas ett ytterligare sovrum. Det råder stor konkurrens om enbostadshus i Skellefteå. De har därför anlitat en arkitekt för att undersöka möjligheten att bygga ut sitt hus med en tillbyggnad. Med hänsyn till den begränsade byggrätten på fastigheten har arkitekten anpassat tillbyggnadens storlek och placering relaterad till skalan och karaktären i området. Att få tillskapa ett till sovrum är av nödvändig betydelse för att de ska kunna bo kvar på fastigheten. Sovrummet ska i närtid användas som gästrum för vänner och familj som ofta kommer på besök. I nuläget finns för få sovrum till detta. I framtiden är tanken att tillbyggnaden ska användas för att barnens farmor ska kunna flytta in i huset. De har därmed ett starkt enskilt intresse av att beviljas bygglov för tillbyggnaden. Det föreligger även ett allmänt intresse av att tillskapa fler bostäder i Skellefteå. Dessa intressen väger tyngre än grannens enskilda intresse av att bevara sin utsikt oförändrad, då utsikten endast kommer påverkas marginellt. och hade inför synen kapat ned träd på sin fastighet, och har även möjlighet att kapa ned det träd som finns kvar för att förbättra sin utsikt.

Planerad tillbyggnad uppgår till 23 kvm och placeras i en indragen del av huset. Den ansökta placeringen medför minsta möjliga påverkan på omgivningen och det saknas bättre alternativ. Ett överskridande av byggrätten med 10 % utgör en liten avvikelse från detaljplanen. Tomten om 1 513 kvm är stor i förhållande till den

Sid 4 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 3157-24 Mark- och miljödomstolen

begränsade byggrätten. En tillbyggnad som 23 kvm skulle i sammanhanget inte medföra att karaktären på miljön i området förändras. Tillbyggnaden kommer inte att medföra inskränkningar i grannars möjlighet att utnyttja sin fastighet eller påverka fastigheterna i andra ledet på ett oacceptabelt sätt. Grannars utblickar, skuggbildning eller solljus kommer inte att påverkas. Eftersom tillbyggnaden kommer att placeras indragen i den befintliga huskroppen kommer den till största delen visuellt vara skymd för omgivande bebyggelse. Den begränsade delen av tillbyggnaden som är synlig för omgivningen kommer endast påverka omgivningen marginellt. Det finns idag redan en uteplats med spaljé på samma plats och tillbyggnaden kommer inte att påverka omgivningen nämnvärt mer.

Det inte är möjligt att göra likartade tillbyggnader med indragen placering på andra fastigheter i området. I området finns blandad bebyggelse bestående av relativt nya enbostadshus. Det är inte fråga om ett område av grupphuskaraktär med enhetlig utformning av byggnader och tomter. Varje fastighet har unika förutsättningar i fråga om storlek på tomten, utformning på bostadshusen, byggnadernas placering på fastigheten m.m. Om liknande tillbyggnader med samma storlek skulle uppföras på andra fastigheter i området skulle deras placering medföra att volymen på bebyggelsen utökas visuellt. Det föreligger därför inte någon risk för en prejudicerande effekt om bygglov beviljas.

Nämnden Det sökta bygglovet bör beviljas. Tillbyggnaden är förenlig med detaljplanens syfte och avvikelsen från den i detaljplanen medgivna byggrätten är sådan att den kan godtas som en liten avvikelse.

och Tillbyggnaden utgör inte en liten avvikelse från detaljplanen då den strider mot detaljplanens syften och kommer medföra prejudicerande effekter på omgivningen. Detaljplanens syften omfattar att värna älvsutsikten för fastigheterna i andra led från älven. Tillbyggnaden, som minskar deras älvsutsikt, är därmed oförenlig med planens syften. Ett godkännande av tillbyggnaden skulle vidare urholka

Sid 5 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 3157-24 Mark- och miljödomstolen

detaljplanens legitimitet och öppna för vidare utbyggnader och undantag i området. Grannar kan komma att göra tillbyggnader under liknande former, med en tillbyggnad som sticker ut från huskroppen. Det skulle därmed medföra prejudicerande effekter.

När de köpte sin fastighet var området mellan dem och vattnet obebyggt. Därefter har en lång rad åtgärder vidtagits som de inte har kunnat påverka och utsikten har successivt minskat. Nu vill de inte acceptera mer. Utsikten mot vattnet är viktig för dem och påverkar även fastighetens värde. Deras uppfattning att tillbyggnaden skulle utgöra en betydande olägenhet delas av andra som bor i andra led i området. Tillbyggnaden kommer hamna i det centrala blickfånget på de bästa utsiktsplatserna i deras hus vid matplats, balkong och uteplats. Vad gäller det som och har anfört om nedkapade och kvarvarande träd på deras fastighet så har de återkommande röjt sedan de flyttat in, men det har begränsad påverkan på utsikten. Huruvida det ska finnas träd eller inte på deras fastighet är vidare något som de framöver kommer ha möjlighet att påverka själva, till skillnad från byggnader som finns på annans fastighet.

Byggrätten och husets storlek var kända omständigheter för och när de köpte fastigheten. De har därefter tillfört fastigheten ett attefallshus om 30 kvm och en attefallstillbyggnad om 15 kvm, vilka används som växthus och bastu samt för att utöka bostadshusets vardagsrum. Om de hade haft ett angeläget behov av att utöka bostadshuset med ett ytterligare sovrum så hade de kunnat lösa detta genom attefallsåtgärderna. Fastigheten är ändamålsenlig och kan användas för bostadsändamål som den är. Fastigheten har vidare, med attefallsåtgärderna, nu en total byggnadsarea av 275 kvm. Byggrätten har i praktiken redan utökats med 45 kvm genom införandet av attefallsbestämmelserna, vilket bör påverka möjligheterna till ytterligare bygglov utöver planstadgad byggrätt.

Sid 6 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 3157-24 Mark- och miljödomstolen

Övriga sakägare I målet har ägarna till de närmast liggande grannfastigheterna , och fått tillfälle att yttra sig över överklagandet.

och har, i egenskap av ägare till grannfastigheten , tillstyrkt att bygglov beviljas för tillbyggnaden och anfört i huvudsak följande. De har inget emot att bygglov beviljas för tillbyggnaden. De anser inte att det skulle påverka omgivningen så mycket och förstår och syfte och behov.

och har, i egenskap av ägare till grannfastigheten , avstyrkt att bygglov beviljas för tillbyggnaden och anfört i huvudsak följande. De motsätter sig att bygglov beviljas för tillbyggnaden. och har redan byggt ut med attefallshus på tomten. När tomten tillskapades var det sagt att endast ett hus och ett garage skulle byggas. Grannar bör tillfrågas innan sådana åtgärder vidtas. Tillbyggnaden kommer synas från deras tomt.

Skellefteå kommun, i egenskap av ägare till fastigheten , har inte hörts av.

UTREDNING Vid domstolens sammanträde har partsförhör hållits med och har vidare till stöd för sitt överklagande ingett ett utlåtande från den arkitekt som planerat tillbyggnadens utformning och placering samt namnunderskrifter från grannar i området som samtycker till att bygglov beviljas för tillbyggnaden.

och har till stöd för sin inställning ingett handlingar avseende P och anmälan om uppförande av attefallsbyggnad och attefallstillbyggnad samt yttranden från grannar i området som motsätter sig att bygglov beviljas för tillbyggnaden.

Sid 7 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 3157-24 Mark- och miljödomstolen

Handlingarna i underinstansernas akter har också ingått i utredningen.

DOMSKÄL Klagorätt Länsstyrelsens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (13 kap. 8 § plan- och bygglagen [2010:900], PBL, och 42 § förvaltningslagen [2017:900]).

Det är som har sökt aktuellt bygglov. Länsstyrelsens beslut att upphäva nämndens beslut och avslå bygglovsansökan kan därför inte anses påverka på sådant sätt att hon har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut. Hennes överklagande ska därmed avvisas.

Mark- och miljödomstolen prövar däremot överklagande.

Bygglov har sökt bygglov för en tillbyggnad om 23 kvm till huvudbyggnaden på fastigheten . Högsta tillåtna byggnadsarea på fastigheten uppgår enligt gällande detaljplan till 230 kvm, vilken utnyttjas i sin helhet av befintlig bebyggelse på fastigheten. Tillbyggnaden skulle därmed ostridigt innebära en avvikelse från detaljplanen. Domstolen konstaterar i sammanhanget att den attefallsbyggnad och attefallstillbyggnad som därutöver finns på fastigheten inte ska beaktas vid bedömningen av tillbyggnadens överensstämmelse med detaljplanen (se 9 kap. 4 a 4 b §§ och 9 kap. 30 § PBL).

Den fråga som mark- och miljödomstolen främst har att pröva i målet är om bygglov bör beviljas för tillbyggnaden trots att den avviker från detaljplanen. Bygglov får nämligen ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan om, såvitt nu är aktuellt, avvikelsen är förenlig med planens syfte och avvikelsen är liten (9 kap. 31 b § 1 PBL).

Sid 8 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 3157-24 Mark- och miljödomstolen

Detaljplanens syfte är enligt planbeskrivningen att möjliggöra bostadsbyggande samt att skydda kulturmiljö och fornminnen. Domstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att tillbyggnaden, som utgör bostadsbebyggelse, är förenlig med planens syfte.

Vad gäller avvikelsens storlek konstaterar domstolen att tillbyggnaden i sin helhet skulle innebära en avvikelse från detaljplanen i fråga om byggrätten och att avvikelsen därmed skulle uppgå till 23 kvm, dvs. 10 procent av den tillåtna byggnadsarean. Frågan om avvikelsen är att anse som liten ska, som länsstyrelsen konstaterat, inte endast bedömas utifrån absoluta mått och tal utan ska ses i förhållande till samtliga föreliggande omständigheter.

Domstolen anser att avvikelsens storlek i såväl absoluta mått som i relativ storlek inte är obetydlig. Med hänsyn till att tillbyggnaden till viss del kommer att placeras indragen i bostadshusets befintliga huskropp kommer dess omgivningspåverkan enligt domstolens bedömning dock att bli förhållandevis liten. Därvid konstaterar domstolen visserligen att tillbyggnaden skulle påverka utsikten mot vattnet för fastighetsägarna till , men domstolen bedömer efter iakttagelser vid syn på platsen att utsikten endast skulle påverkas i begränsad omfattning.

Det har enligt domstolens mening inte framkommit något angeläget intresse för bygglovssökanden att ytterligare bebygga sin fastighet. Domstolen anser att intresset för dem att ha möjlighet att bebygga sin fastighet trots detta är större än de begränsade nackdelar det innebär för grannarna. Vidare bedömer domstolen att risken för att ett godkännande av tillbyggnaden ska medföra prejudicerande effekter i omgivningen också får anses begränsad, bl.a. med beaktande av områdets heterogena bebyggelse.

Mot den bakgrunden bedömer domstolen sammantaget att tillbyggnaden innebär en liten avvikelse från detaljplan och instämmer i nämndens bedömning att avvikelsen lämpligen kan godtas.

Sid 9 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 3157-24 Mark- och miljödomstolen

Vad gäller det s.k. omgivningskravet enligt 2 kap. 9 § PBL anser domstolen, som framgår av det ovan anförda, att tillbyggnaden inte påverkar utsikten från fastigheten eller någon annan fastighet i sådan omfattning att det utgör en betydande olägenhet som hindrar att bygglov beviljas. Det har inte heller i övrigt framkommit anledning att frångå nämndens bedömning att tillbyggnaden uppfyller kraven för bygglov.

Domstolen bedömer därmed att det finns förutsättningar att bevilja bygglov för tillbyggnaden. Med bifall till överklagande ska länsstyrelsens beslut därför ändras och nämndens beslut att bevilja bygglov fastställas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 25 april 2025.

Fredrik Henriksson Daniel Janonius Löwgren I domstolens avgörande har rådmannen Fredrik Henriksson, ordförande, och tekniska rådet Daniel Janonius Löwgren deltagit. Föredragande har varit Agnes Svedberg.