P 6281-25

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-12-29 P 6281-25 060310 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-04-14 i mål nr P 4733-24, se bilaga A PARTER Klagande Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun

Motpart

SAKEN Förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus på fastigheten i Lomma kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6281-25

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut att meddela negativt förhandsbesked. Till stöd för sin talan har nämnden, utöver vad som tidigare anförts, fört fram i huvudsak följande.

I den nya översiktsplanen nämns kulturmiljöprogrammet, vilket bekräftar dess relevans och status. Nybyggnation och förtätning utanför ett område som inte särskilt nämns som ett sådant område i översiktsplanen måste särskilt nogsamt prövas mot platsens förutsättningar och nämnda kommunala dokument. Området Haboljung hyser särskilda värden som bör bevaras. Nämnden fick bekräftat sin restriktiva hållning till förtätningar inom området genom Mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr P 4299-20.

Nämnden har bifogat en kopia av översiktsplanen till stöd för sin talan.

och har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Till stöd för sin talan har de, utöver vad som tidigare anförts, fört fram i huvudsak följande.

Det anges inte i översiktsplanen att förtätning är olämplig eller inte får ske i området Haboljung. Kommunens eget agerande efter att kulturmiljöprogrammet antogs visar att det inte fungerar som ett styrande dokument i praktiken. Det är kommunen som har förtätat området allra mest, också efter det att riktlinjerna och kulturmiljöprogrammet beslutades. Området har genomgått betydande förändringar sedan 2004. Det finns inga andra tomter i hela Haboljung som är större än 2000 m och som skulle kunna styckas av i två tomter om 1000 m vardera. Den planerade avstyckningen på deras fastighet innebär att de avstyckade tomterna skulle vara större än alla angränsande tomter. Fastigheten ligger på högsta höjd över havsnivån i byn och är inte kulturmärkt.

och har bifogat bland annat kartor, bilder och bygglovshandlingar gällande en annan fastighet i området till stöd för sin talan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6281-25

Mark- och miljööverdomstolen har gett berörda grannar möjlighet att yttra sig, men inget yttrande har kommit in till domstolen (jämför rättsfallet MÖD 2020:7).

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut. Den 1 december 2025 skedde flera förändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Enligt övergångsbestämmelserna gäller fortfarande de äldre bestämmelserna för ärenden som har påbörjats innan dess.

Ansökan om förhandsbesked avser nybyggnad av ett enbostadshus på fastigheten . Fastigheten omfattas av en avstyckningsplan från 1937 som gäller som detaljplan.

Sökandens avsikt är att fastigheten ska styckas av i tre fastigheter. Två befintliga byggnader på fastigheten är tänkta att bli huvudbyggnader på två av de nya fastigheterna medan det nya bostadshuset är tänkt att uppföras på den tredje fastigheten. Till ansökan har bifogats en beskrivning av de tänkta avstyckningarna tillsammans med den tänkta placeringen av den nya byggnaden. Den sökta åtgärden strider inte mot planen.

Nämnden har meddelat ett negativt förhandsbesked med hänvisning till anpassningskravet, dvs. kravet på att bebyggelse ska utformas och placeras på avsedd mark på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (se 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL).

Som nämnts omfattas fastigheten av en äldre avstyckningsplan. Den innehåller dock inte några planbestämmelser som ger ledning för hur området får bebyggas. Den primära avsikten med avstyckningsplaner var inte heller att reglera bebyggelse utan att visa hur mark utanför stadsplanelagt område skulle delas in i fastigheter. Typiskt sett ger sådana planer därmed inte uttryck för en närmare prövning av hur marken ska bebyggas. Det innebär att en avstyckningsplan inte begränsar

SVEA HOVRÄTT DOM P 6281-25

prövningen av anpassningskravet på samma sätt som ofta är fallet med en detaljplan. (Se Mark- och miljööverdomstolens dom den 22 september 2021 i mål nr P 4299-20.)

I Lomma kommuns Översiktsplan 2020 anges bland annat att kommunens kulturmiljöprogram ska vara vägledande vid detaljplaneläggning och bygglovsprövning. För att värna befintlig ortsindelning och utblickarna ska ingen ny bebyggelse tillkomma längs kusten mellan Haboljung och Bjärred.

I det alltjämt gällande kulturmiljöprogrammet pekas området Haboljung, där fastigheten är belägen, ut som ett område med kulturvärden att värna om. Några byggnader omnämns som kulturhistoriskt värdefulla, dock inte bebyggelsen på fastigheten . Vid eventuellt uppförande av nya byggnader i området anges att en anpassning ska ske till befintlig bebyggelse vad gäller volym och placering på tomten. Det innebär att i vart fall viss ny bebyggelse har förutsetts inom området. I de riktlinjer för bebyggelsen i området som antogs av nämnden år 2004 anges bland annat att tomterna inte ska styckas av, att stora tomter med väl uppvuxen grönska är områdets viktigaste särdrag samt att högst 25 procent av tomtytan får bebyggas med maximalt ett enbostadshus per tomt.

Vid tidigare prövningar av förhandsbesked på samma fastighet har det varit fråga om två respektive tre nya bostadshus, dvs. tänkta avstyckningar av fastigheten i fyra respektive fem nya fastigheter. Bebyggelsen bedömdes då medföra en påtaglig förtätning av området och innebar att i vart fall några av de nya tomterna skulle bli betydligt mindre än dem i den närmaste omgivningen.

När det gäller den nu aktuella ansökan är det endast fråga om ett tillkommande enbostadshus som är tänkt att ligga på en avstyckad fastighet som är större än de närliggande fastigheterna. Enligt Mark- och miljööverdomstolen är det då inte längre fråga om en sådan påtaglig förtätning av området som inte kan godtas med hänvisning till anpassningskravet. De nämnda riktlinjerna för bebyggelsen inom området anger visserligen att avstyckning inte alls ska ske. Såvitt framgår av utredningen har dock åtskilliga avstyckningar skett inom området sedan riktlinjerna antogs, vilket i sig

SVEA HOVRÄTT DOM P 6281-25

innebär att de i vart fall i den delen får anses sakna relevans. Riktlinjerna överfördes inte heller i sin helhet till kulturmiljöprogrammet som togs fram ett år senare.

Även om kommunen har en vidsträckt möjlighet att styra bebyggelseutvecklingen och besluta om markanvändningen i kommunen anser Mark-och miljööverdomstolen i detta fall att det som anges i översiktsplanen och kulturmiljöprogrammet inte utgör hinder mot att tillåta ytterligare ett enbostadshus på fastigheten. Vid den bedömningen har särskilt beaktats att fastigheten är större än övriga fastigheter i området. Mot bakgrund av de särskilda förhållanden som är för handen torde därmed ett positivt förhandsbesked inte heller få någon prejudicerande verkan. Ett förhandsbesked ska vidare innehålla de villkor som behövs för att beskedet ska vara förenligt med de förutsättningar som gäller för den kommande bygglovsprövningen, såsom eventuella krav på byggnadens placering och utformning (se 9 kap. 39 § tredje punkten PBL i dess tidigare lydelse).

Eftersom det inte heller i övrigt framkommit skäl för att neka ett positivt förhandsbesked anser Mark- och miljööverdomstolen, i likhet med mark- och miljödomstolen, att nämnden inte haft fog för att på anförda skäl meddela ett negativt förhandsbesked avseende uppförande av ett enbostadshus och att nämnden har att återuppta ärendet för fortsatt behandling. Överklagandet ska därför avslås.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Petra Bergman, referent, tekniska rådet Mats Kager samt tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek.

Föredragande har varit Helene Montán.

Sid 1 (9) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 4733-24 Mark- och miljödomstolen 2025-04-14 meddelad i Växjö

PARTER Klagande

Motpart Lomma kommun, Miljö- och byggnadsnämnden

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 30 augusti 2024 i ärende nr 16791-2024, se bilaga 1 SAKEN Förhandsbesked, fastigheten , Lomma kommun DOMSLUT Med ändring av Länsstyrelsens i Skåne län beslut upphäver mark- och miljödomstolen Miljö- och byggnadsnämndens i Lomma kommun beslut samt återlämnar ärendet till Miljö- och byggnadsnämnden för ny handläggning.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4733-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun, nämnden, beslutade den 11 juni 2019, att lämna negativt förhandsbesked avseende tre enbostadshus och tre komplementbyggnader på tänkta avstyckningar på fastigheten . Beslutet överklagades och målet avgjordes slutligen av Mark- och miljööverdomstolen som i dom den 22 september 2021 i mål P 4299-20 avslog överklagandet.

Nämnden, beslutade den 30 augusti 2022 att meddela negativt förhandsbesked för uppförande av två enbostadshus på tänkta avstyckningar från fastigheten . Detta beslut överklagades först till Länsstyrelsen i Skåne län, länsstyrelsen, som avslog överklagandet och därefter till mark- och miljödomstolen, mål nr P 5668-22, som också avslog överklagandet. Mark- och miljödomstolens dom fick laga kraft genom att Mark- och miljööverdomstolen inte meddelade prövningstillstånd.

och har åter ansökt om förhandsbesked på den aktuella fastigheten, denna gång för ett bostadshus, och nämnden, beslutade den 23 april 2024, MBN § 29, dnr MB24-146, att med stöd av 9 kap. 17 och 20 §§ PBL, meddela negativt förhandsbesked till nybyggnad av enbostadshus på fastigheten .

och överklagade nämndens beslut till länsstyrelsen som den 30 augusti 2024 avslog överklagandet.

och har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. och har yrkat att mark- och miljödomstolen ska återförvisa ärendet till nämnden för att lämna positivt förhandsbesked. De har huvudsakligen anfört följande till stöd för sin talan.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4733-24 Mark- och miljödomstolen

Deras första ansökan om avstyckning av fick avslag för fem stycken tomter i MÖD 2021 (P 4299-20) enligt följande:

1) Bebyggelsen skulle även leda till en påtaglig förtätning av området och föra med sig att fyra av de fem nya tomterna blir betydligt mindre än dem i den närmaste omgivningen. 2) Även om översiktsplanen och kulturmiljöprogrammet inte är bindande har handlingarna en sådan aktualitet och konkretion att de bör tillmätas betydelse. I kulturmiljöprogrammet pekas Haboljung, där fastigheten är belägen, ut som ett område med kulturvärden att värna om. Där sägs också att vid eventuell ny bebyggelse i området ska en anpassning till befintlig bebyggelse ske vad gäller volym och placering på tomten.

Nuvarande ansökan om ett nytt bostadshus kan inte längre anses vara en påtaglig förtätning, jämfört med de fem tomterna i deras första ansökan som MÖDs dom handlar om. Deras tomt är ovanligt stor och anpassas snarare till de övriga tomternas storlek i området. Det finns idag ett 100-tal hus i området som alla har avsevärt mindre tomter. Det måste vara god hushållning av Lommas mark och god anpassning till övrig bebyggelse.

I påbörjat detaljplanearbete 2016 för Habo Ljung gjorde kommunen ett explicit förtydligande om att just deras tomt var den enda i Habo Ljung som var så ovanligt stor att man i detaljplanen tillät avstyckning till tre tomter. Detaljplanearbetet slutfördes aldrig.

Alla delar i översiktsplanen och kulturmiljöprogrammet bör tillmätas betydelse, speciellt de delar som kommunen skriver om området Habo Ljung, bland annat: omgärdas av häck eller staket. Äldre grindar bör bevaras. Vid eventuellt uppförande av nya byggnader i området ska en anpassning ske till befintlig bebyggelse vad gäller

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4733-24 Mark- och miljödomstolen

volym och Och i Översiktsplanen att: get utmed kusten mellan Lomma och Bjärred. Det finns ingen lämplig mark för ny bebyggelse i anslutning till .

Det är tydligt att det inte är något förbud att avstycka och bygga på en tomt i Habo Ljung, det är endast så att kommunen har inga lämpliga tomter längre och därför är det inte ett prioriteringsområde. Byn Habo Ljung ingår inte helle

Det finns en lämplig tomt kvar till avstyckning i Habo Ljung och det är deras som är på 3600 kvm och som anpassas bättre i byn om det blir tre 1200 kvm. Förslaget värnar om anpassningarna och syftet i översiktsplanen och kulturmiljöprogrammet. Det innefattar endast ett nytt hus, på en stor lummig tomt om 1200 kvm som redan idag är omgärdad av häck och en avstyckning av ett av de två befintliga stora bostadshus som finns på tomten.

De anser att alla krav för positivt förhandsbesked, dvs att alla förutsättningar för att bygglov ska beviljas är uppfyllda: 1) Byggnadsverket överensstämmer med detaljplanen; 2) Åtgärden strider inte mot detaljplanen; 3) Åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa; 4) Åtgärden i övrigt uppfyller vissa krav enligt plan- och bygglagen

De hänvisar också till att de rättvist ska bedömas enligt Kommunlagens princip om likabehandling av kommunens invånare. Vi anser inte att det finns saklig grund för vårt negativa förhandsbesked, pga att kommunen godkänt andra likvärdiga avstyckningar i Habo Ljung strax före och under behandlingen av deras ärenden.

Under de senaste två åren har två andra fastigheter i närområdet styckats av, av privatpersoner till tomter på 950 kvm, på Öjingsväg 1, och 1000 kvm på Södra västkustvägen 90B. (Vår fastighet ligger på Öjingsväg 12.) Öjingsväg 1 godkändes di-

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4733-24 Mark- och miljödomstolen

rekt och kommunen väntade inte in svaret från sin överklagan till MÖD av vår ansökan. Västkustvägen 90B godkändes efter överklagande. 2015/2016 uppfördes också 2 nya hus på nyavstyckade tomter på Öjingsväg 13 och Öjingsväg 15. Karta över området har bifogats.

Nämnden har yttrat sig och avstyrker bifall till överklagandet. Nämnden vidhåller sitt beslut av den 23 april 2023 och har huvudsakligen anfört följande till stöd för sin talan.

Vad klagande anför om att kommunen i planarbete angivit att fastigheten skulle kunna vara möjlig att stycka saknar relevans. Detta kom till uttryck i ett planuppdrag vars syfte var att utreda om den för området gällande avstyckningsplanen från 1936 skulle kunna ersättas av en ny detaljplan. Planuppdraget har lagts ner och vad som framkom i det material som då producerades fick aldrig laga kraft.

Hur en styckningsplan tillämpas i fråga om rätten att bebygga framgår bland annat av rättspraxis. Mark- och miljööverdomstolen har i mål P 4299-20, rörande den aktuella fastigheten, i ett tidigare avgörande konstaterat att avstyckningsplanen gällande för Ljunghuset, Lomma kommun, inte innehåller några bestämmelser som ger ledning för hur området får bebyggas. Vidare framgår det av domen att kommunen med den vidsträckta möjlighet kommunen har att styra bebyggelseutvecklingen och besluta om markanvändningen i kommunen haft skäl att neka förtätning med hänvisning till 2 kap. 6 §, plan- och bygglagen, PBL, och med stöd av vad som framgår i kommunens för tiden aktuella översiktsplan och dess hänvisning till kommunens kulturmiljöprogram. Mark- och miljödomstolen har kommit till samma slutsats i mål P 5668-22. Även den domen rörde förhandsbesked på tänkt avstyckning på den aktuella fastigheten .

Nämnden har nu i sitt beslut om nekat förhandsbesked beaktat vad som framgår i nu gällande översiktsplan, ÖP 2020, vari kommunen har tagit ställning till att aktuellt område inte är lämpligt för förtätning eller för tillkommande av fler bostadsbyggnader. Kommunen har, vilket också Mark- och miljööverdomstolen noterar i sin ovan

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4733-24 Mark- och miljödomstolen

nämnda dom, i sitt kulturmiljöprogram beskrivit att Habo Ljung, är ett område med kulturvärden att värna om. I programmet anförs att ny bebyggelse i området ska anpassas till befintlig bebyggelse vad gäller volym och placering på tomten. I beskrivningen till avstyckningsplanen från 30-talet framgår också att beaktning tagits för utblickarna mot havet genom gatornas svängda form. I ÖP 2020 har begreppet respekt kustzon införts som förtydligande av områden som är lågt liggande i förhållande till havsnivån och som riskeras att drabbas av översvämning. Det planlagda området Habo Ljung är inte utpekat inom respekt kustzon men de angränsande och planlösa områdena direkt söder och norr om Habo Ljung omfattas av zonen. Utifrån den kartläggning som gjorts avseende lågt liggande markområden konstateras att Habo Ljung kan komma att bli otillgängligt då infrastruktur riskerar att översvämmas. Med beaktning av det ovan nämnda och utifrån att det inte finns någon garanterad byggrätt genom avstyckningsplanen vidhåller Miljö- och byggnadsnämnden att en förtätning av området inte är lämplig.

Angående vad klagande framför om att andra avstyckningar och åtgärder liknande den för detta mål aktuella åtgärden tillåtits i området så vill nämnden framföra att vad som tidigare tillåtits och som vidtagits i området är medgivet utifrån vad som nämnden fått till sig och ansett sig ha stöd för efter avgöranden i tidigare överklagandeprocesser inom området. Efter vägledning från Mark- och miljööverdomstolens dom i ovan nämnda mål P 4299-20 har nämnden inte meddelat positiva förhandsbesked liknande de besked som nämnden förstår att klagande åberopar.