P 6702-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6702-25

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

J.M. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska ge ett positivt förhan dsbesked för två enbostadshus och garage på fastigheten X i Halmstads kommun och i andra hand återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

J.M. har till stöd för sitt överklagande i huvudsak anfört följande.

Mark- och miljödomstolen har bedömt att jordbruksmarken inom fastigheten är brukningsvärd och att detaljplanekravet aktualiseras. Dessa frågor togs inte upp i överklagandet till mark- och miljödomstolen och domstolen gav inte parterna möjlighet att komma in med argumentation och utredning i frågorna. Handläggningen innefattar därmed ett rättegångsfel som inverkat på målets utgång.

Länsstyrelsen har i tidigare beslut i sin helhet avgjort frågan av om positivt förhandsbesked kan beviljas för den ansökta åtgärden. Beslutet har inte överklagats och har därmed fått laga kraft. Mark- och miljödomstolen har i sin dom prövat frågor som redan är rättskraftigt avgjorda och har därigenom begått ett grovt rättegångsfel.

Fastigheten utgörs inte av brukningsvärd jordbruksmark. Fastigheten, som är taxerad som småhusenhet, består av ett mycket begränsat område och är avskild från övrig jordbruksmark i området. Sedan i vart fall 1960-talet har det funnits en remsa av vegetation som avskilt fastigheten från åkern i norr. I modern tid har fastigheten aldrig varit sammankopplad med åkern för möjliggörande av rationellt brukande. Fastigheten är kuperad med stora höjdskillnader och det hade krävts omfattande åtgärder för att marken skulle kunna sambrukas med den närliggande åkern. Marken består till stor del av sand och sten, endast det översta skiktet utgörs av stenblandad jord. Marken är vidare av dålig jordklass och har därmed ett begränsat värde som odlingsmark. Ingen i området känner till att marken nyttjats för jordbruksproduktion då det är känt att marken inte är odlingsbar. Om marken utgör brukningsvärd jordbruksmark kan åtgärden ändå tillåtas eftersom marken har en mycket begränsad betydelse för det allmänna intresset av att trygga livsmedelsförsörjningen. Fastighetens form och

SVEA HOVRÄTT DOM P 6702-25

isolerade läge, att den är omgiven av befintlig bebyggelse, en väg och vegetation gör den olämplig för storskalig drift. Inte heller detaljplanekravet utgör hinder mot den ansökta åtgärden.

J.M. har till stöd för överklagandet gett in viss ytterligare utredning, bl.a.intyg från Hushållningssällskapet, analysresultat, fotografier, taxeringsuppgifter och utdrag avse ende bygglovsärenden.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Formella brister vid mark- och miljödomstolens handläggning

J.M. har invänt mot att mark- och miljödomstolen har prövat om marken där den ansök ta åtgärden avses att utföras är brukningsvärd jordbruksmark och om detaljplanekravet aktualiseras, trots att dessa frågor inte åberopats av någon part och utan att domstolen hört parterna i frågorna. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att mark- och miljödomstolen inte borde ha avgjort målet utan att dessförinnan låta parterna yttra sig i dessa frågor. Mark- och miljödomstolens avgörande har gått J.M. emot. J.M. har dock yttrat sig i frågorna vid nämndens tidigare handläggning och i samband med hans tidigare överklagande till länsstyrelsen. Han har också fått tillfälle att yttra sig i frågorna i Mark- och miljööverdomstolen. Mot denna bakgrund finns det inte skäl att återförvisa målet till mark- och miljödomstolen. Se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 februari 2017 i mål nr P 3545-16.

J.M. har vidare invänt att frågorna om marken utgör brukningsvärd jordbruksmark och om detaljplanekravet aktualiseras har blivit rättskraftigt avgjorda genom Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 25 april 2024, dnr 7211-2023 och att mark- och miljödomstolen i den nu överklagade domen därför varit förhindrad att pröva dessa frågor på nytt.

En prövning som ligger till grund för en återförvisning leder inte i sig till ett rättskraftigt avgörande av den eller de frågor som prövats och som lett fram till återförvisningen. Att en lägre instans ändå anses bunden av den högre instansens

SVEA HOVRÄTT DOM P 6702-25

prövning om denna avgjort en fråga som inverkar på målets utgång är ett utflöde av instansordningens princip och har ett naturligt samband med att avgörandet har gått att överklaga. Såväl processekonomiska överväganden som rättssäkerhetsaspekter talar för en denna ordning. Utgångspunkten är således att bundenhet vid ett tidigare ställningstagande gäller. Särskilda omständigheter kan dock bryta igenom bundenheten, t.ex. om det framkommit nya omständigheter eller att det förekommit ett allvarligt fel vid handläggningen. (Se Högsta domstolens avgörande NJA 2025 s. 303 ”Servitutet i Lysvik”.)

Av skälen till länsstyrelsens beslut den 25 april 2024 framgår att länsstyrelsen bedömt att nämnden inte haft fog för att lämna negativt förhandsbesked för åtgärden med hänvisning till detaljplanekravet och att marken som tas i anspråk för bebyggelse inte utgör brukningsvärd jordbruksmark. Vidare har länsstyrelsen bedömt att det inte framkommit att åtgärden skulle strida mot några andra bestämmelser. Utifrån dessa ställningstaganden har länsstyrelsen visat ärendet åter till nämnden för meddelande av ett positivt förhandsbesked. Såvitt framgår av beslutet har K.P. och M.P., ägare till fastigheten A, inte fått tillfälle att yttra sig under handläggningen i länsstyrelsen och inte heller fått del av länsstyrelsens beslut.

K.P. och M.P. är som grannar till den fastighet på vilken förhandsbesked sökts berörda av den sökta åtgärden. De har dock inte fått del av länsstyrelsens beslut och har därför inte haft möjlighet att överklaga myndighetens ställningstaganden. Mot denna bakgrund kan länsstyrelsens ställningstaganden i återförvisningsbeslutet inte anses bindande vid den fortsatta prövningen. Mark- och miljödomstolen har därför varit oförhindrad att pröva frågorna och komma till ett annat slut än vad länsstyrelsen gjort.

Prövning i sak

J.M. har anfört att den mark på vilken åtgärden avses utföras inte är att anses som br ukningsvärd jordbruksmark alternativt att åtgärden ändå kan tillåtas på platsen på gr und av dess begränsade betydelse för livsmedelsproduktionen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6702-25

Prövningen av ett förhandsbesked syftar till att bedöma om en byggnadsåtgärd över huvud taget kan tillåtas på den aktuella platsen, dvs. närmast en bedömning av markens lämplighet för den avsedda åtgärden. Ett s.k. positivt förhandsbesked kräver att markanvändningen bedöms lämplig enligt 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900), PBL. När det är fråga om brukningsvärd jordbruksmark innebär detta att marken får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk, se 2 kap. 2 § PBL samt 3 kap. 4 § miljöbalken.

Frågan om marken utgör brukningsvärd jordbruksmark bedöms med utgångspunkt i om den med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion. Perspektivet ska vara långsiktigt. Av praxis framgår att ett markområdes storlek och läge i förhållande till annan jordbruksmark (arrondering) har betydelse för bedömningen och så även om marken har brukats i någorlunda närtid. Om markområdet således är tillräckligt stort, har förutsättningar för att kunna brukas framöver och inte är avgränsat från annan jordbruksmark, t.ex. av bebyggelse eller skog, är det vanligtvis fråga om brukningsvärd jordbruksmark. Vanliga inslag i ett jordbrukslandskap såsom diken och mindre vägar kan i normalfallet inte anses avgränsande. Se rättsfallet MÖD 2023:12 och i det hänvisade rättskällor. Målet gällde förhandsbesked för två enbostadshus på ett markområde omgivet i tre väderstreck av bebyggelse, en mindre väg respektive ett dike. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att markområdet där enbostadshusen avsågs uppföras inte var avgränsat från ett större sammanhängande jordbruksområde och att området utgjorde brukningsvärd jordbruksmark.

I frågan om åtgärden avses att utföras på brukningsvärd jordbruksmark instämmer Mark- och miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömning. Fastigheten där de två enbostadshusen avses att uppföras avgränsas i sydöst av skogsmark och i väster av en väg och en smal remsa av skogsmark. I nordöst ansluter platsen för sökt förhandsbesked till jordbruksmark. Mot jordbruksmarken finns enligt uppgifter i målet ett dike och viss vegetation. Diket med vegetation är inte av sådan beskaffenhet att det förhindrar att området kan användas som en del av den anslutande jordbruksmarken

SVEA HOVRÄTT DOM P 6702-25

för rationell jordbruksproduktion. Inte heller vad J.M. anfört om att platsen är kuperad påverkar dess användning som jordbruksmark i någon betydande mån. Platsen, om knappt 0,5 hektar, som byggnaderna ska ta i anspråk är inte av obetydlig storlek. Mot bakgrund av dessa omständigheter bedömer Mark- och miljööverdomstolen att marken är brukningsvärd. Att jordförhållandena eventuellt inte skulle göra markområdet särskilt lämpat för odling hindrar inte att marken används som betesmark och förändrar därför inte denna bedömning. Det finns inget tydligt stöd i översiktsplanen eller utredningen i övrigt för att åtgärden skulle vara ett led i kommunens bostadsutveckling (jfr rättsfallet MÖD 2022:24). Uppförandet av två enbostadshus på platsen kan därmed inte anses utgöra ett väsentligt samhällsintresse. Det allmänna intresset av att långsiktigt bevara den brukningsvärda jordbruksmarken väger därför tyngre än intresset av att få bebygga markområdet.

Vid denna utgång saknas anledning att ta ställning till i vad mån åtgärden behöver föregås av detaljplaneläggning.

Sammanfattningsvis bedömer Mark- och miljööverdomstolen att åtgärden inte kan till åtas på den aktuella platsen och J.M.s överklagande ska därför avslås.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark, Malin Wik, referent, och Maria L. McMurray samt tekniska rådet Johan Andrade Hagland.

Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo.

Bilaga A

Sid 1 (5) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 132-25 Mark- och miljödomstolen 2025-04-16 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande

1–2. M.P. och K.P.

Motparter

1Byggnadsnämnden i Halmstads kommun Box 153 301 05 Halmstad 2. J.M.

Ombud för 2: M.P. och J.C.L.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 11 december 2024 i ärende nr 5829-2024, se bilaga 1

SAKEN

Förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus och garage på fastigheten X i Halmstads kommun

DOMSLUT

Med ändring av länsstyrelsens beslut upphäver mark- och miljödomstolen Byggnadsnämnden i Halmstad kommuns beslut den 19 juni 2024, § 105, att ge positivt förhandsbesked.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 132-25 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Byggnadsnämnden i Halmstads kommun (nämnden) beslutade den 19 juni 2024 att lämna positivt förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus och garage på fa stigheten X, efter ansökan från J.M..

M.P. överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Hallands län (länsstyrel sen) som den 11 december 2024 beslutade att avslå överklagandet.

M.P. och K.P. har överklagat länsstyrelsens beslut till mark-och miljödomstolen.

Skälen för länsstyrelsens beslut samt ärendets historik framgår av bilaga 1.

YRKANDEN M.M.

M.P. och K.P. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva beslutet om för handsbesked. Till stöd för yrkandet har de bifogat flygfoton samt andra bilder och anfört i huvudsak följande.

J.M. har påbörjat markarbete och förberedande för nybyggnation innan förhandsbes ked och bygglov har givits. Detta startade redan den 19 april 2023 med att det transporterades dit schaktmassor i mängder med okänt ursprung, ca 15–20 transporter med lastbil och släp. Den 7 november 2024 transporterades nya mängder med schaktmassor och den 13 november 2024 påbörjades markarbete för byggnation med entreprenadmaskiner. Plan- och bygglagen har inte följts.

J.M. har motsatt sig överklagandet och anfört bl.a. följande. Han har inte utfört nå gra åtgärder som utgör grund för upphävande av beslutet. Han har ostridigt utfört markarbeten på fastigheten, men de utförda arbetena är endast arbeten som utförts för att han ska kunna köra in på fastigheten utan att köra fast med fordon. Det är alltså inte fråga om arbeten som är av sådant slag att de kräver

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 132-25 Mark- och miljödomstolen

marklov eller annat tillstånd enligt plan- och bygglagen och strider inte heller mot någon annan författning eller liknande. Genomförandet av arbetena har inte relevans vid prövningen av beslut om förhandsbesked eller vid prövning av överklagandet. Det föreligger inte heller i övrigt någon grund för upphävande av beslutet.

Nämnden har beretts tillfälle att yttra sig i målet, men har inte hörts av.

DOMSKÄL

Prövningsramen

Mark- och miljödomstolens prövning begränsas av vad som prövats i det överklagade beslutet. Vad domstolen har att pröva är därmed beslutet att bevilja förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus och garage på aktuell fastighet. De uppgifter som klagandena har lämnat om att åtgärder har vidtagits innan lov givits, är en fråga för tillsyn och faller utanför domstolens prövningsram i detta mål.

Jäv

Domstolen anser att utredningen i målet inte ger tillräckligt stöd för att det förekommit jäv vid handläggningen av ärendet vid länsstyrelsen. Det överklagade beslutet kan därmed inte upphävas på denna grund. Domstolen går därför vidare till att pröva om nämnden haft fog för sitt beslut att meddela positivt förhandsbesked.

Förhandsbesked

Av 4 kap. 2 § första stycket punkten 4 a plan- och bygglagen (2010:900) följer bl.a. att kommunen med en detaljplan ska pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för ett nytt byggnadsverk som kräver bygglov om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 132-25 Mark- och miljödomstolen

Av 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) följer bl.a. att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Jordbruksmark är brukningsvärd om den med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämplig för jordbruksproduktion (se prop. 1985/86:3 s. 158).

Av handlingarna i målet kan utläsas att fastigheten X är belägen utanför detaljplanelagt område, men i anslutning till sammanhållen bebyggelse, och att den sökta åtgärden är placerad på jordbruksmark. För Halmstads kommun gäller översiktsplanen Framtidsplan 2050 (lagakraftvunnen 2022-08-12). Av översiktsplanen framgår att bostadsutveckling prioriteras i orterna, bland annat i Simlångsdalen, men att kommunen även är positiv till spridd bebyggelse längs med stråket från Halmstad till Simlångsdalen. Av översiktsplanen framgår också att på landsbygden bör de areella näringarna prioriteras. Bostadsbebyggelse bör lokaliseras så att störningar på dessa verksamheter undviks och med utgångspunkten att inte ta jordbruksmark i anspråk.

Nämnden, vars uppfattning i fråga om behovet av detaljplan enligt praxis bör ha stor genomslagskraft, har konstaterat att det råder högt bebyggelsetryck i Hjälmsryd och att en expansion där bedöms få en prejudicerande effekt som borde hanteras i en planprocess. Vidare har nämnden i sitt beslut anfört att den sökta åtgärden är placerad på jordbruksmark som brukats i närtid, och att diket med träd/sly inte torde vara ett hinder för sambrukning åt nordöst.

Domstolen bedömer att det inte finns skäl att ifrågasätta vad nämnden anfört avseende bebyggelsetrycket i området. Vidare bedömer domstolen, i likhet med nämndens beslutsmotivering, att jordbruksmarken kan anses brukningsvärd med hänsyn till att markområdets yta inte är obetydlig och att marken gränsar till annan aktivt brukad jordbruksmark. Den obrukade kantremsa som skiljer det nu aktuella skiftet från den aktivt brukade jordbruksmarken kan vid behov tas bort med en begränsad arbetsinsats. Det har inte framkommit annat än att ett rationellt brukande

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 132-25 Mark- och miljödomstolen

är möjligt trots att området är något avskilt från större närliggande områden av jordbruksmark.

Vid en samlad bedömning, där hänsyn tagits till bebyggelsetrycket i området samt att jordbruksmarken inom prövningsfastigheten kan anses brukningsvärd, anser domstolen att positivt förhandsbesked inte ska beviljas i aktuellt fall. De allmänna intressena får enligt domstolen anses väga tyngre än det enskilda intresset att få uppföra två enbostadshus och garage på fastigheten. Med ändring av länsstyrelsens beslut och bifall till överklagandet, ska nämndens beslut därför upphävas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 7 maj 2025

Kristina Kásvai Simon Martin Kvarnbäck I domstolens avgörande har deltagit tf. rådmannen Kristina Kásvai Simon, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Sofia Gavelin.