P 686-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med ändring av mark- och miljödomstolens dom upphäver Mark- och miljööverdomstolen Myndighetsnämnden i Älvdalens kommuns beslut den 4 januari 2023, dnr BYGG 2022-000378, att ge bygglov på fastigheten A och avslår ansökan om bygglov.

SVEA HOVRÄTT DOM P 686-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

J.M. och L.M. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av markoch miljödomstolens dom, ska avslå ansökan om bygglov.

Myndighetsnämnden i Älvdalens kommun och Neck & Möller Idre AB har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

J.M. och L.M. har i huvudsak anfört detsamma som i mark-och miljödomstolen med bl.a. följande förtydliganden och tillägg.

Ansökan är inte förenlig med detaljplanens syfte

Begreppet ”bostäder” i planbestämmelserna är generellt och ska därför tolkas mot detaljplanens syfte, som är stugbebyggelse. Ansökan om att bygga ett flerbostadshus strider därmed mot detaljplanen. Det finns flera skrivningar i detaljplanen och planbeskrivningen som styrker att avsikten är att det i området ska byggas en- och tvåbostadshus, dvs. stugbebyggelse. I detaljplanen finns t.ex. en bestämmelse om undantag från kravet på bygglov för komplementbyggnader inom området. En sådan bygglovsbefrielse för komplementbyggnader kan bara gälla för en- och tvåbostadshus. Vidare framgår det av planbeskrivningen att planområdet får betraktas som en utökning av ett tidigare utbyggt stugområde med namnet Söderbyn. En jämförelse kan också göras med andra detaljplaner i Idre där det specifikt anges att syftet är byggnation av bl.a. flerbostadshus. Att byggrätten är stor enligt detaljplanen innebär inte automatiskt att man får bygga flerbostadshus. Inget hindrar att det i stället uppförs ett antal ”stugor” som tillsammans nyttjar byggrätten.

Byggnaden saknar hiss

Flerbostadshuset har tre våningar och ska därför ha hiss. Sluttningsvåningen innehåller fem kompletta bostäder och det är mer än 1,5 meter mellan medelmarknivån invid byggnaden och den överliggande våningens golv. Fasaden med tre våningar ligger mot den allmänna vägen, som ligger ett par meter under sluttningsvåningens golvnivå.

SVEA HOVRÄTT DOM P 686-24

Sluttningsvåningens fem bostadsentréer finns också på denna fasad. Den uppfyller därmed alla kriterier för att räknas som en våning och inte en källare. Det borde inte vara motiverat med avvikelser från tillgänglighetskravet vid nybyggnation. Den del av fastigheten där det ska byggas upplevs som i stort sett plan. Det är därför också tveksamt om planbestämmelsen som anger att sluttningsvåning får anordnas där terrängen medger det är uppfylld.

Byggnadshöjden och byggnadsarean är felberäknade

Byggnadshöjden är felberäknad eftersom de mätpunkter som har använts ligger på höjder utanför den del av gränsen mot allmän plats från vilka en vinkelrät linje kan dras till byggnadens ytterkant. Beräkningen av tillåten byggnadsarea är också fel. Enligt detaljplanen får max 1/7 av ”tomt” bebyggas. Tomt är inte en bestämd yta och då är det i stället rimligt att beräkna byggnadsarean utifrån egenskapsområdet. Av plankartan framgår att det finns en egenskapsgräns bl.a. längs den sydvästra fastighetsgränsen. Med en sådan beräkning reduceras den tillåtna byggnadsarean med ca 60 kvadratmeter.

Myndighetsnämnden i Älvdalens kommun har i huvudsak anfört följande.

Detaljplanens syfte och huvuddrag

Det saknas stöd för att anse att syftet med detaljplanen är stugbebyggelse. Den planerade byggnationen ligger i ett område där typen av bostadsbebyggelse inte preciseras, varken på plankartan eller i planbeskrivningen.

Detaljplanens syfte och huvuddrag anges i planbeskrivningen. Där framgår bl.a. att Idre Fjäll turistanläggning står inför en expansiv planering och utbyggnadsfas. Vidare framgår att detaljplanen syftar till att ge turistanläggningen möjlighet till vidareutveckling för att möta nuvarande och framtida behov av ett boende i anslutning till skidområdet. Enligt planbeskrivningen är avsikten med detaljplanen också att ange en mer styrd exploatering där lokalgator och bostadskvarter i detalj har reglerats. Den aktuella fastigheten ligger i de tre västra kvarter som enligt planbeskrivningen har bedömts lämpliga för en högre byggrätt än de övriga kvarteren. Byggnationen bedöms

SVEA HOVRÄTT DOM P 686-24

därför vara i överensstämmelse med detaljplanens syfte att kunna ha lite större etableringar inom området.

Byggnadsarea

Då inget annat anges i detaljplanen ska fastighetsarean vara utgångspunkten för beräkning av nyttjandegraden. Byggnadsarean ryms inom den nyttjandegrad som föreskrivs i detaljplanen.

Neck & Möller Idre AB har instämt i mark- och miljödomstolens bedömning och i övrigt hänvisat till det som tidigare har anförts.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har upphävt nämndens beslut om bygglov för komplementbyggnaden och återförvisat målet i den delen till nämnden för fortsatt handläggning (punkten 1 i domslutet) men avslagit överklagandet i övrigt, vilket innebär att nämndens beslut att ge bygglov för huvudbyggnaden enligt mark- och miljödomstolen ska stå fast (punkten 2). Mark- och miljööverdomstolen uppfattar att överklagandet hit omfattar mark- och miljödomstolens dom i dess helhet, dvs. även punkten 1 i domslutet.

Förutsättningarna för bygglov

Bygglov ska ges inom ett område med detaljplan bl.a. om den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser överensstämmer med detaljplanen, åtgärden inte strider mot detaljplanen och åtgärden uppfyller kraven enligt de övriga lagrum som närmare anges i 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Den fastighet som ansökan om bygglov gäller ligger inom ett område som omfattas av en detaljplan från 2001. Detaljplanens bestämmelser ska således tolkas med stöd av den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, och den äldre plan- och byggförordningen (1987:383), ÄPBF (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 13 oktober 2016 i mål nr P 1992-16).

SVEA HOVRÄTT DOM P 686-24

Åtgärdens överensstämmelse med detaljplanen

Enligt detaljplanen ska fastigheten i fråga användas som kvartersmark för ”Bostäder”. Vad som avses med bostäder framgår av Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (Boverkets allmänna råd 1996:1), som gällde när detaljplanen togs fram. Av råden följer att användningen av bostäder kan avse såväl en- och tvåbostadshus som flerbostadshus. Upplåtelseformen har ingen betydelse. Bestämmelsen e innebär enligt detaljplanen att högst 1/7 av tomten får bebyggas. Såvitt nu är av intresse begränsas byggandet i övrigt av detaljplanen endast på så vis att högsta tillåtna byggnadshöjd är åtta meter, att byggnad får uppföras med högst två våningar samt därutöver att sluttningsvåning får anordnas där terrängens lutning så medger.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer med mark- och miljödomstolen att plankartan med tillhörande planbestämmelser är tydliga och att någon tolkning utifrån vad som anges i planbeskrivningen inte är nödvändig för att förstå planen. Flerbostadshus ryms enligt vad som framgår ovan inom användningsbestämmelsen bostäder. Det som J.M. och L.M. har anfört om att byggande av flerbostadshus strider mot planens syfte är därför inte skäl för att upphäva bygglovsbeslutet. Inte heller utgör planbestämmelsen som anger att sluttningsvåning får anordnas där terrängen så medger något hinder för bygglov.

Behov av hiss

Enligt 9 kap. 30 § PBL ska bl.a. kraven i 8 kap. 1 § samma lag vara uppfyllda för att bygglov ska kunna ges. Enligt punkten 3 i den sistnämnda bestämmelsen ska en byggnad vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Eftersom det är fråga om nybyggnad av ett flerbostadshus ska kraven, enligt huvudregeln i 8 kap. 2 § PBL, uppfyllas för hela byggnaden (jfr även undantagen i 8 kap. 6 § PBL, som inte är tillämpliga i detta fall).

Av 3 kap. 4 § första stycket plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, följer att om det behövs för att uppfylla tillgänglighetskravet ska en byggnad vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar. Enligt andra stycket i den paragrafen behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska

SVEA HOVRÄTT DOM P 686-24

byggnaden vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet.

Om en byggnad har tre våningar eller fler krävs det alltså hiss eller andra lyftanordningar för att bygglov ska kunna ges.

Av ansökningshandlingarna framgår att byggnaden består av tre hela plan och ett loft, varav det nedersta planet ligger i suterräng. Denna sluttningsvåning innehåller fem självständiga bostäder med entréer mot sydväst. Enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning utgör sluttningsvåningen en våning (se rättsfallet MÖD 2014:43). Detta innebär att byggnaden har tre våningar och att det enligt huvudregeln i 3 kap. 4 § PBF därmed krävs hiss eller en annan lyftanordning för att bygglov ska kunna beviljas. Det har alltså inte varit tillräckligt att, som framgår av bygglovsritningarna, ange en plats för framtida hiss.

Byggnadshöjd

Mark- och miljööverdomstolen instämmer med mark- och miljödomstolen att den sydvästra fasaden ska vara beräkningsgrundande för byggnadshöjden. Enligt huvudregeln i 9 § ÄPBF ska byggnadshöjden beräknas utifrån markens medelnivå invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda omständigheter föranleder annat.

Nämnden och mark- och miljödomstolen har vid sina beräkningar utgått från markens medelnivå vid skidbacken i nordväst eftersom den nordvästra fasaden ligger närmare

SVEA HOVRÄTT DOM P 686-24

skidbacken än sex meter. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar emellertid att detta område, i den detaljplan som gäller för den angränsande fastigheten, är markerat som specialområde RL, skidbacke och skidlift. Ett sådant specialområde ska enligt förarbetena räknas som kvartersmark och inte som allmän plats (se prop. 1985/86:1 s. 561). Eftersom byggnaden således inte ligger mindre än sex meter från allmän plats har det alltså varit fel att beräkna byggnadshöjden utifrån skidbackens medelnivå invid tomten i nordväst. Byggnadshöjden borde i stället ha beräknats utifrån markens medelnivå invid byggnaden. Det medför att byggnadens höjd överstiger den högsta tillåtna byggnadshöjden enligt detaljplanen med drygt tre decimeter. Den ansökta byggnaden är därmed planstridig i detta avseende.

Byggnadsarea

Mark- och miljööverdomstolen instämmer med mark- och miljödomstolens bedömning att den tillåtna byggrätten i detta fall ska beräknas utifrån fastighetens hela areal och att byggrätten därmed uppgår till 407,9 kvadratmeter (1/7 av 2 855 kvadratmeter).

Enligt Svensk standard avgränsas byggnadsarean som huvudregel av byggnadens fasadliv omedelbart ovanför sockeln, men om sockellivet ligger utanför byggnadens fasadliv gäller i stället sockeln som avgränsning (se standarden SS 21054:2020 avsnitt 6.4.1). Mark- och miljödomstolen har vid beräkningen av byggnadens area exkluderat fyra mindre förråd (skidbodar) i anslutning till entréerna på bottenvåningen på den grunden att dessa inte uppfyller definitionen för vad som utgör en byggnad, eftersom förråden inte är konstruerade på ett sådant sätt att människor ska kunna uppehålla sig i dem. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar emellertid att förråden är en del av flerbostadshuset och att förråden ska inkluderas i byggnadsarean. Därmed kommer byggnadsarean att uppgå till 410,5 kvadratmeter, vilket är mer än vad detaljplanen tillåter. Byggnaden är således planstridig även på den grunden att den tillåtna byggnadsarean överskrids.

Slutsats

Ansökan om bygglov för nybyggnad av flerbostadshus uppfyller inte kravet på hiss eller andra lyftanordningar och redan av det skälet finns det hinder mot att bevilja ansökan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 686-24

Mark- och miljödomstolen har upphävt nämndens beslut om bygglov för komplementbyggnaden, på den grunden att denna medför att detaljplanens bestämmelser om största tillåtna byggnadsarea överskrids. Domstolen har därför återförvisat målet i den delen till nämnden för att pröva om avvikelsen utgör en sådan liten avvikelse som ändå skulle kunna godtas. Enligt Mark- och miljööverdomstolen kan dock frågan om komplementbyggnadens tillkommande byggnadsarea kan anses vara en liten avvikelse inte bedömas fristående från den del av bygglovsansökan som avser huvudbyggnaden. Ansökan om bygglov ska därför avslås i dess helhet.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Åsa Hanna, tekniska rådet Johan Hjalmarsson och hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent.

Föredragande har varit Cecilia Lönnqvist.

Bilaga A

Sid 1 (10) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 3565-23 Mark- och miljödomstolen 2023-12-21 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

1J.M.

2L.M.

Motparter

1Myndighetsnämnden i Älvdalens kommun Box 100 796 22 Älvdalen 2. Neck & Möller Idre AB Kolviksterrassen 18 139 33 Värmdö

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Dalarnas läns beslut den 21 april 2023 i ärende nr 403-1544-2023, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för nybyggnad av flerbostadshus på fastigheten A i Älvdalens kommun

DOMSLUT

1Med ändring av länsstyrelsens beslut upphäver mark- och miljödomstolen Myndighetsnämnden i Älvdalens kommuns beslut den 4 januari 2023, BYGG 2022-000378, att bevilja bygglov för komplementbyggnaden samt återförvisar målet i denna del till nämnden för fortsatt handläggning. 2. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena i övrigt. Det innebär att nämndens beslut att bevilja bygglov för huvudbyggnaden står fast.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3565-23 Mark- och miljödomstolen

YRKANDEN M.M.

J.M. och L.M. har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att bygglovet ska upphävas. Till stöd för sin talan har de anfört i huvudsak följande.

Detaljplanens syfte

Planens syfte beskriver att området ska tas i anspråk för stugbebyggelse, angöringsvägar och i övrigt som friluftsområde. Det finns inget annat i detaljplanen som beskriver vad som avses med begreppet bostad så stugbebyggelse torde vara det vägledande här. Länsstyrelsen har i ett tidigare ärende inom samma detaljplan gett avslag och bl.a. hänvisat till att syftet med planen är att området ska tas i anspråk för stugbebyggelse samt då konstaterat att det aktuella bygglovet avsåg ett flerbostadshus med 17 lägenheter. Det ärendet (dnr: 403-14874-2021) indikerar att länsstyrelsen inte heller anser att flerbostadshus med många lägenheter är att betrakta som stugor. Tillåter man uppförande av flerbostadshus i detta fall så riskerar hela bebyggelsen att övergå i flerbostadshus bara för att investerare önskar maximera den ekonomiska vinningen från området. Det kan rimligen inte vara i linje med detaljplanens syfte. Man har i detaljplanen också använt begreppet komplementbyggnad som i plan- och bygglagen enbart används i samband med en eller tvåbostadshus. Utifrån det anförda så strider uppförandet av ett flerbostadshus med femton lägenheter mot detaljplanen.

Byggnadsarea

Beräkningen av tillåten byggnadsarea är felaktig. Utnyttjandegraden ska relateras till egenskapsområdets utbredning efter som inget område anges i bestämmelseformuleringen. Enligt plankartan finns en egenskapsgräns längs den sydvästra fastighetsgränsen som innebär att tillåten byggnadsarea är ca 60 kvadratmeter mindre.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3565-23 Mark- och miljödomstolen

Enligt planritning plan 1 är byggnadsarean 12,621 × 32,150 = 405,76 kvadratmeter samt tillkommer 4,2 kvadratmeter för rökkanaler och förråd. Dessutom ska hisschakt ingå i byggnadsarea, särskilt som detta är ett hus med tre våningar. Om det skulle vara så att det är acceptabelt att enbart förbereda för hiss så ska rimligen den planerade/förberedda ytan för hisschakt ingå i byggnadsarean, annars kommer ju byggandet av hiss överskrida byggnadsarean. Komplementbyggnaden ska också räknas in i byggnadsarean. Det enda som står i detaljplanen är att komplementbyggnad eller mindre om- och tillbyggnader tillsammans maximalt 30 kvadratmeter får uppföras utan bygglov. Det står inget om att tillåten byggnadsarea utökats eller att den inte regleras av detaljplanen. Dessutom används väl begreppet komplementbyggnad i plan- och bygglagen enbart i samband med en- eller tvåbostadshus och det torde i så fall inte vara tillåtet med komplementbyggnad alls i detta fall.

Byggnadshöjd

Givet att byggnadshöjden ska mätas som medelmarknivå intill byggnadens fasader så blir den 8,4 meter enligt de ritningar som finns i ansökan. Med tanke på att marken höjts relativt markant längs fasaderna mot nordväst och delvis mot nordost så kan man även fråga sig om terrängens lutning verkligen medger att sluttningsvåning får anordnas. Uppenbarligen har detta gjorts i syfte att höja medelmarknivån och på så sätt minska byggnadshöjden.

Varsamhet vid förändring

Det är svårt att se hur den nya huvudbyggnaden kan anses uppfylla kravet på varsamhet. Exempel på karaktärsdrag som påverkas är hustyp, siluetten (höjd, utskjutande trappor till entréer, utanpåliggande rökkanaler och förråd) och terränganpassning. De som äger och hyr fastigheter i denna del av Idrefjäll sätter stort värde på t.ex. utsikten, stugbebyggelsen samt att bebyggelsen smälter in i terrängen och därmed bibehåller den fjällkänsla som råder i området. Det finns ju nya områden vid infarten till Idrefjäll där det enbart uppförts flerbostadshus och det är rimligt att man låter olika delar av Idrefjäll ha olika karaktär som tilltalar olika

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3565-23 Mark- och miljödomstolen

målgrupper. Genomförandetiden för detaljplanen var 15 år och upphörde för fem år sedan. Det är då rimligt att den bebyggelse och stil som råder vid genomförandetidens slut bevaras och att nya hus inte bryter mot detta både personer som köpt och byggt fastigheter efter genomförandetiden har sannolikt utgått från att områdets karaktär ska bevaras.

Dagvatten

Parkeringen i sydväst kommer ta bort befintligt dike samt utöka parkeringsytan avsevärt. Snö från dessa ytor kommer sannolikt placeras i södra hörnet av fastighet, vilket sker från dagens parkering. Dessa snömängder ger redan idag betydande mängder dagvatten till deras fastighet och nu kommer det bli än mer. I och med att dagens parkering dessutom förlängs så kommer än mer av vägens snö att röjas till och bortom vägens ände vilket ger än mer snövallar och dagvatten för fastigheterna sydväst om vägen. Ansökan om bygglov ska avhandla hur detta ska lösas så att berörda grannar inte påverkas negativt.

Uppvärmning

Det saknas utrymmen avsedda för placering av värmeanläggning inom huvudbyggnaden. Det torde inte vara tillåtet att placera den i en komplementbyggnad eftersom det enbart ska vara ett komplement till huvudbyggnaden och inte en nödvändighet för att huvudbyggnaden ska vara beboelig.

HANDLÄGGNINGEN HOS DOMSTOLEN

Mark- och miljödomstolen har gett Myndighetsnämnden i Älvdalens kommun (nämnden) och Neck & Möller Idre AB (bolaget) tillfälle att yttra sig i fråga om den sammanlagda byggnadsarean och särskilt hur komplementbyggnadens area ska bedömas.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3565-23 Mark- och miljödomstolen

Bolaget har anfört att det i detaljplanen under administrativa bestämmelser anges följande: Inom B område krävs inte bygglov för komplementbyggnader och mindre om- och tillbyggnader max 30 kvadratmeter byggnadsarea per tomtplats.

Nämnden har anfört bl.a. följande. Fastigheten får bebyggas med 407,8 kvadratmeter byggnadsarea. Aktuell ansökan/prövning innefattar inte någon ytterligare byggnad än sökt flerbostadshus innehållande 15 lägenheter. Nämnden har dock valt att på förekommen anledning (situationsplan) i beslutet om bygglov göra bestämmelsen om den minskade lovplikten i gällande detaljplan synlig. Genom att synliggöra detta förhållande görs det tydligt både för den sökande och andra att det trots allt finns begränsningar att förhålla sig till vad avser den i gällande detaljplan föreskrivna bygglovsbefrielsen. Hur som helst så görs det i beslutet tydligt att byggnad för förråd om 30 kvadratmeter byggnadsarea inte innefattas i prövningen och att det vid prövningen därmed ej heller ska inräknas i byggnadsarean.

DOMSKÄL

Strider huvudbyggnaden mot detaljplanens syfte?

I en detaljplan är det plankartan med tillhörande planbestämmelser som är det juridiskt bindande dokumentet. Planbeskrivningen kan användas för att, när det behövs, tolka innebörden av en planbestämmelse.

Fastigheten A omfattas av detaljplan för Söderbyns Norra del inom Idre fjäll (del av fastigheten B m.fl.) och enligt planbestämmelserna får högst 1/7 av tomten bebyggas med bostäder. Vidare gäller bl.a. att högsta byggnadshöjd är 8,0 meter med högst två våningar samt att härutöver sluttningsvåning får anordnas där terrängens lutning så medger.

Planbestämmelserna anger som enda användningsbestämmelse bostäder. I övrigt begränsas byggandet endast i fråga om storlek, placering, utformning och utförande.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3565-23 Mark- och miljödomstolen

Under dessa förhållanden kan de åtgärder som nu är aktuella inte anses strida mot detaljplanen på grund av att byggnaden omfattar sjutton lägenheter. Planbestämmelserna är klara och någon tolkning utifrån planbeskrivningen är därmed inte påkallad. Vad J.M. och L.M. har anfört, bland annat om att det i planbeskrivningen anges att syftet med detaljplanen är att åstadkomma stugbebyggelse, kan således inte leda till att ansökt bygglov ska avslås.

Strider byggnadsarean mot detaljplanen?

Hela fastigheten A är i plankartan markerad som användning bostäder. Innanför och längs fastighetens sydvästra gräns finns ett område där marken inte får bebyggas (punktprickad mark). Sådan mark anses likväl vara avsatt för bostäder. Det innebär att hela fastighetens area om 2 855 kvadratmeter ska beaktas i beräkningen av hur stor del av tomten som får bebyggas. Byggrätten för den aktuella fastigheten är därmed 407,9 kvadratmeter. Mark- och miljödomstolen konstaterar att huvudbyggnaden enligt bygglovsritningen har måtten 12,621 × 32,150 meter på plan 1, vilket motsvarar en yta om 405,8 kvadratmeter. Till detta ska läggas arean för de fyra utanpåliggande rökkanalerna på den sydvästra fasaden. De fyra mindre förråden (skidbodarna) ska emellertid inte inräknas eftersom dessa inte uppfyller definitionen för vad som utgör en byggnad, då förråden inte är konstruerade på ett sådant sätt att människor ska kunna uppehålla sig i dem. Den totala byggnadsarean för huvudbyggnaden uppgår därmed till 407,0 kvm. I likhet med länsstyrelsen finner mark- och miljödomstolen mot denna bakgrund att huvudbyggnadens area, inklusive utanpåliggande skorstenar, ryms inom gällande begränsning avseende fastighetens bebyggande.

De hissar som kan komma att installeras har inte ingått i bygglovsprövningen. De har endast markerats på bygglovsritningarna för att illustrera möjligheten att anordna hiss.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3565-23 Mark- och miljödomstolen

Vad gäller komplementbyggnaden om 30 kvm kan det konstateras att den är inritad på de ritningar som utgör bygglovshandlingar. Det har inte markerats på ritningarna, eller någon annan stans, att komplementbyggnaden inte skulle omfattas av det beviljade bygglovet. Därmed finner domstolen, till skillnad från den uppfattning som nämnden nu har framfört, att det beviljade bygglovet måste anses omfatta även komplementbyggnaden.

Den omständigheten att en åtgärd är bygglovsbefriad innebär endast att åtgärden kan utföras utan föregående bygglovsprövning. Det innebär ingen befrielse från att en byggnad som uppförs måste vara förenlig med de krav som följer av såväl planoch bygglagen som gällande detaljplanebestämmelser (se exempelvis Mark- och miljööverdomstolens dom den 31 mars 2021 i mål P 10690-20).

Det kan konstateras att den tillkommande byggnadsarea som komplementbyggnaden medför innebär att detaljplanens bestämmelser om hur stor del av fastigheten som får bebyggas överträds. Avvikelsen skulle möjligen kunna godtas som en mindre avvikelse, men den frågan kan endast avgöras efter det att berörda grannar har fått tillfälle att yttra sig.

Strider byggnadshöjden mot detaljplanen?

Huvudbyggnadens nordvästra fasad ligger närmare allmän plats (skidbacken) än sex meter. Därmed ska den allmänna platsens medelnivå invid tomten vara utgångspunkt för beräkningen av byggnadshöjden (se 1 kap. 3 § andra stycket plan- och byggförordningen [2011:338], PBF). Vägledning avseende beräkning av byggnadshöjd har lämnats av Boverket i allmänna råd 1995:3 (ändrade genom 2004:2, Boken om lov, tillsyn och kontroll). De allmänna råden är inte juridiskt bindande men utgör ett komplement vid rättstillämpningen. Av Boverkets allmänna råd framgår att det vid beräkning av byggnadsböjd bör fastslås en beräkningsgrundande fasad. Detta bör vara en av långsidorna eftersom det är fråga om en byggnad av traditionell typ med tak, som från byggnadens långsidor reser sig mot en takås. Att det

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3565-23 Mark- och miljödomstolen

inte är en långsida som ligger nära den allmänna platsen varifrån medelmarknivån beräknas påverkar inte bedömningen (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 april 2016 i mål nr P 8739-15). Det är den av byggnadens långsidor som har störst allmänpåverkan som ska vara beräkningsgrundande.

I likhet med nämnden beräknar domstolen medelmarknivån vid den allmänna platsen vid nordvästra fasaden till +738 meter över havet (RH70). Beräkningsgrundande fasad är enligt domstolen den sydvästra långsidan som vetter mot vägen. Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak (se 1 kap. 3 § tredje stycket PBF). Domstolen anser, i likhet med nämnden att takkuporna inte ska beaktas vid bedömningen av byggnadshöjden. Mot denna bakgrund är det domstolens bedömning att byggnadshöjden inte överstiger åtta meter. Byggnadens höjd strider således inte mot planbestämmelserna.

Stridet bygglovet mot anpassningskravet?

Enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska bl.a. bebyggelse utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Vidare ska bebyggelseområdet särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Härutöver gäller bl.a. att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan, se 8 kap. 1 § 2 PBL.

Några mer preciserade krav på anpassning och utformning, utöver byggnadsarea, höjd och möjlighet till sluttningsvåning där terrängen så medger, framgår inte av aktuell detaljplan. Kraven på anpassning till omgivningen kan inte heller inskränka en i detaljplan medgiven byggrätt, se bl.a. RÅ 1993 ref 59 I-II och MÖD 2015:26.

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3565-23 Mark- och miljödomstolen

Det har enligt domstolen inte framkommit att bebyggelsen i området är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Den lovsökta byggnaden kommer att uppföras med sluttningsvåning. Mark- och miljödomstolen bedömer inte att de markåtgärder som följer av detta är så omfattande att de går utöver vad terrängen kan anses medge. Domstolen anser inte heller i övrigt J.M.s och L.M.s invändningar om varsamhets-kraven utgör skäl att upphäva aktuellt beslut om bygglov.

Uppnås gällande krav vad gäller dagvatten och uppvärmning?

Frågor om dagvatten och uppvärmning ska vanligtvis hanteras i det tekniska samrådet. Det ska dock framgå av ansökan om bygglov att det finns förutsättningar för att lösa dagvattenhanteringen. I aktuella bygglovshandlingarna (situationsplanen) finns en lokal dagvattenhantering inritad. Mark- och miljödomstolen bedömer att dagvattenfrågan i förevarande fall kommer att kunna ordnas på ett lämpligt sätt, och utan att betydande olägenhet uppstår för grannar. Frågan kan därför hanteras vid det tekniska samrådet (jmf Mark- och miljööverdomstolens dom den 20 mars 2019 i mål nr P 10075-17). Motsvarande gäller i fråga om uppvärmning. Vad J.M. och L.M. har anfört medför inte någon annan bedömning.

Slutsats

Av det sagda följer att nämnden i och för sig har haft fog för att bevilja bygglov för huvudbyggnaden. I och med att beslutet även omfattar bygglov för komplementbyggnaden överskrids dock den största tillåtna byggnadsarean. Det innebär att bygglovsbeslutet måste upphävas i den del det avser komplementbyggnaden. I övrigt ska överklagandena avslås. Eftersom bygglov eventuellt kan beviljas för komplementbyggnaden såsom en mindre avvikelse, efter vederbörligt hörande av grannar, ska målet återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning i den delen.

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3565-23 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 11 januari 2024

Björn Räftegård Johan Andrade Hagland I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Björn Räftegård, ordförande, och tekniska rådet Johan Andrade Hagland. Föredragande har varit beredningsjuristen Maria Karlsson.