P 7354-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och återförvisar målet dit för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT DOM P 7354-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Gävle kommun har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa detaljplanen för A i Gävle kommun. I andra hand har kommunen yrkat att detaljplanen ska ändras på visst sätt.

ECP Valbo Centrum AB har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa Gävle kommuns beslut att anta detaljplanen.

Naturskyddsföreningen har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Gävle kommun har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Som en allmän princip gäller att en detaljplan måste fungera självständigt. Detaljplanen för fastigheten A uppfyller det kravet. Det finns inte något uttryckligt krav i lag på att dispens enligt biotopskyddsbestämmelserna ska ha beslutats innan en detaljplan antas. Med anledning av mark- och miljödomstolens dom har en ansökan om dispens från biotopskyddet skickats in. En sådan dispens meddelades den 11 juli 2024.

ECP Valbo Centrum AB har sammanfattningsvis anfört följande. De huvudsakliga frågorna i målet avser biotopskydd för alléer och förutsättningarna för att en detaljplan ska anses fungera självständigt. Länsstyrelsen har under handläggningen i Mark- och miljööverdomstolen beslutat att ge dispens från biotopskyddet. I målet aktualiseras också frågan om Naturskyddsföreningen i Gävle har klagorätt vilket bestrids.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Av utredningen i målet framgår att Naturskyddsföreningen i Gävle haft rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen.

Mark- och miljödomstolen har upphävt beslutet med hänvisning till biotopskyddet. Länsstyrelsen har numera meddelat dispens från biotopskyddet och skäl att på den

SVEA HOVRÄTT DOM P 7354-24

grunden upphäva detaljplanen föreligger inte längre. Samtliga invändningar som förts fram mot beslutet att anta planen har inte prövats av mark- och miljödomstolen. Skäl finns därför att undanröja mark- och miljödomstolens dom och återförvisa målet dit för fortsatt behandling.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anna Tiberg, tekniska rådet Mats Kager, hovrättsrådet Frida Göranson, referent, och tf. hovrättsassessorn Emma Karlsson.

Föredragande har varit Susanne Schultzberg.

Bilaga A

Sid 1 (22) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08 meddelad i Östersund

PARTER

Klagande

Naturskyddsföreningen Gävle

Motparter

1Samhällsbyggnadsnämnden i Gävle kommun 801 84 Gävle

2ECP Valbo Centrum AB Kungsgatan 48 111 35 Stockholm

ÖVERKLAGAT BESLUT

Samhällsbyggnadsnämnden i Gävle kommuns beslut av den 23 augusti 2023 i ärende nr 21SBN291 § 206, se bilaga 1

SAKEN

Detaljplan A, Valbo Köpcentrum, Gävle kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen upphäver Samhällsbyggnadsnämnden i Gävle kommuns beslut den 23 augusti 2023, ärende nr 21SBN291 § 206, att anta detaljplan för A m.fl., Valbo Köpcentrum, i Gävle kommun.

Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

BAKGRUND

Samhällsbyggnadsnämnden i Gävle kommun (kommunen) har den 23 augusti 2023, § 206, antagit en detaljplan för A m.fl., Valbo Köpcentrum, i Gävle kommun. Syftet med detaljplanen är att utöka byggrätten för att möjliggöra en utbyggnad av köpcentret samt för friliggande restauranger i den södra delen av området. Verksamhet med drivmedelsändamål ska fortsatt få bedrivas, en del av marken ska övergå i kommunal ägo och gång- och cykelväg säkras som allmän plats. Syftet med planen är vidare att förbättra trafikförhållandena, säkra naturområdet och områden för tallar samt att värna skyddet av vattentäkten.

Kommunens beslut har överklagats av Naturskyddsföreningen Gävle (Naturskyddsföreningen) till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Naturskyddsföreningen Gävle har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Till stöd för sin talan har Naturskyddsföreningen åberopat sitt yttrande till kommunen under detaljplaneprocessen, kommunens miljöstrategiska program samt färdplan för ett klimatneutralt Gävle.

Kommunen har i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen ska avslå överklagandet. I andra hand har kommunen yrkat att mark- och miljödomstolen ska ändra detaljplanen genom att i plankartan lägga till upplysande information om att pilträdsallén omfattas av biotopskyddsbestämmelserna samt genom att i planbeskrivningen lägga till information under rubriken Mark, natur och vatten att pilträdsallén omfattas av biotopskyddsbestämmelserna och att ansökan om dispens handläggs av länsstyrelsen. I tredje hand har kommunen yrkat att ärendet ska återförvisas till kommunen för att kommunen ska ändra detaljplanen enligt andrahandsyrkandet.

ECP Valbo Centrum AB har motsatt sig ändring av det överklagade beslutet.

Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

UTVECKLING AV TALAN

Naturskyddsföreningen

Klagorätt

Miljöorganisationer har enligt senare tids praxis klagorätt i mål som är tydligt relaterade till miljön (se Högsta förvaltningsdomstolens dom den 29 januari 2018 i mål nr 593-17 samt NJA 2020 s. 190). Detaljplanen medför betydande miljöpåverkan och beslutet borde därmed ha föregåtts av en miljöbedömning.

Detaljplanen går emot klimatmålen

Detaljplanen kommer att leda till ökade trafikmängder, vilket går emot kommunens miljöstrategiska program och klimatfärdplan. Den försvårar även genomförandet av riksdagens fastlagda mål om 70 procent minskade koldioxidutsläpp till år 2030. I kommunens miljöstrategiska program framgår att ambitionen är att Gävle ska vara en av de bästa miljökommunerna i landet att leva, verka och vistas i. Programmets funktion är att styra och samordna kommunorganisationens miljöarbete samt bidra till att möjliggöra för invånare och näringsliv att vara miljömässigt hållbara. Det nuvarande programmet gäller för perioden 2020–2025 och i programmet anges bland annat att en av de allra viktigaste åtgärderna för att minska klimatpåverkan är att minska användandet av fossila bränslen och antal körda kilometer med bil samt att det för att uppnå en klimatneutral kommun krävs stora förändringar i infrastruktur, resande, konsumtionsvanor och politiska beslut. I programmet anges även att Gävle kommunkoncern ska skapa förutsättningar som bidrar till att den totala körsträckan med bil i Gävle kommuns geografiska område år 2025 ska ha minskat med 20 procent per invånare jämfört med 2018. Detaljplanebeslutet strider mot denna målsättning, som är prioriterad i kommunens planarbete. Trafikutredningen visar att trafiken kan komma att öka med över 30 procent, från nuvarande 10 300 ÅDT upp till 13 600 ÅDT (årsmedelsdygnstrafik). Det saknas beräkningar gällande hur mycket koldioxidutsläppen kan komma att öka genom utbyggnaderna och utredningen är därmed ofullständig.

Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

Trafikökning ger betydande miljöpåverkan

Enligt miljöbedömningsförordningen 2 § p. 2 (MBF) och bilagan p. 10 b) ska byggande av shoppingcentrum anses innebära betydande miljöpåverkan vilket bör gälla även en omfattande utbyggnad som denna (motsvarande tre nya gallerior och flera nya snabbmatsrestauranger). Enligt 3 § MBF ska frågan om betydande miljöpåverkan trots 2 § avgöras efter en undersökning enligt 6 kap. 6 § miljöbalken i fråga om detaljplaner. En sådan undersökning ska enligt 5 § MBF utgå från bland annat betydelsen för att främja en hållbar utveckling (1 c), relevanta miljöproblem (2), sannolika miljöeffekters utmärkande egenskaper (3), i vilken utsträckning det går att avhjälpa miljöeffekterna (4) och deras omfattning (6). En undersökning enligt förordningen resulterar i att verksamheten måste anses medföra betydande miljöpåverkan. Den prognosticerade utökningen av handelsytan och trafikökningen ökar trycket på miljön och ökar koldioxidutsläppen. En utökning av handelsytan med 21 000 kvadratmeter är betydande, och ska bedömas på samma sätt som uppförandet av en ny anläggning.

Eftersom köpcentra har en trafikalstrande effekt, blir också följden en kraftig ökning av trafiken, vilket i sin tur medför ökade utsläpp. Av Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 januari 2018 i mål nr P 3331-17 framgår att även omfattande om- och tillbyggnader kan jämställas med nybyggnad. Detta talar för att detaljplanen är att förstå som ett projekt som faller under SMB-direktivets krav på utredning (jfr artikel 3.3 som stadgar att även ”minor modifications” i planer kan behöva genomgå en miljöbedömning om det är troligt att den har betydande miljöpåverkan). Även intrången i strandskyddat område och påverkan på en biotopskyddad allé talar starkt för att det rör sig om en betydande miljöpåverkan.

Bristande cykelplanering

Placeringen ca två mil utanför olika delar av Gävle stad innebär att centrumet byggs nästan helt för biltrafik. Planen inrymmer inte beslut om trafiksäkra cykelvägar från Gävle, Valbo, Forsbacka och Sandviken och inte heller säker parkering för cyklarna. Tunneln/vägporten för cykling förväntas även stå vattenfylld vid större regn.

Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

Ofullständiga kollektivtrafiklösningar

Den nya busshållplatsen vid E16 innebär något kortare restid från Gävle, men innebär samtidigt att besökare får långt att gå till och från IKEA och köpcentret. Medan bilresande ofta kommer till målpunkten genom en minuts promenad, tar det fem-tio gånger längre till och från busshållplatserna vilket minskar attraktiviteten kraftigt för många människor med eller utan rörelsehinder. Hållplatsen vid IKEA är inte heller attraktiv för de som ska till huvudingången för köpcentret. Om Valbo köpcentrum ska tillåtas expandera vore det rimligare att bygga ett parkeringshus och ta nuvarande parkeringsyta i anspråk för en busshållplats nära ingångarna och att kräva utökad hemkörningsservice till besökarna. Förslagsvis kan framsidan göras med buss-, cykel- och promenadvänlig ingång och bilarna hänvisas till baksidan.

Utökad exploatering i skogsridå

I södra delen av området planeras byggnation av flera nya snabbmatsrestauranger på en yta av upp till 2 000 kvadratmeter. Detta innebär att 870 kvadratmeter skogsmark förvandlas till hårdgjord yta. De träd som finns på platsen idag är en viktig naturbarriär mellan köpcentrumet och motorvägen. De minskar buller, renar luft och bidrar till att balansera det annars sterila landskapet. Exploateringen innebär en betydande miljöpåverkan lokalt.

Allé av pilträd hotas

Det finns en rad pilträd som är planterade i kanten av parkeringen. De är en viktig del i den ytterst begränsade grönstrukturen vid parkeringarna. Trots detta innebär beslutet byggrätt där en del av dessa pilträd står. Detaljplanen anger att dessa ska bevaras ”i den mån det är möjligt” vilket är otillräckligt (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr M 7156-11).

Påverkan på Valsjöbäcken och vattenförsörjningen

Planområdet gränsar till riksintresse för vattenförsörjning enligt miljöbalken 3 kap. 8 § (Gävle-Valboåsens dricksvattenanläggningar). Planområdet ligger i tillrinningsområde till och delvis på grundvattenförekomsten. Det finns enligt

Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

länsstyrelsen risk att grundvattnet här inte uppnår god kvalitativ status i framtiden. Valsjöbäcken går från aktuellt område till Kungsbäcken och därefter ut i Gavleån. Det finns redan idag problem med de stora hårdgjorda ytorna i Valbo handelsområde, med snabbt ökat vattenflöde vid regn och speciellt vid skyfall. Ökat vattenflöde ger stora konsekvenser i det lilla vattendraget med omfattande erosion som följd, förutom stora mängder lösta ämnen och närsalter från åkerkanter som transporteras ner längs vattensystemen och ut i havet. En del av detta kan åtgärdas genom dagvattendammen, men det finns risk för fortsatt stor miljöpåverkan som motverkar åtgärder för att återskapa naturliga miljöer för fisk och andra arter.

Dagvattenutredningen redovisar konsekvenser vid 20-årsregn. Det bör tydligare redovisas vad som händer vid extrema skyfall, dvs. vid 100-årsregn som kan komma att bli mer frekventa i och med klimatförändringarna.

Påverkan på kärnområde biologisk mångfald

Valsjöbäcken är ett naturligt vattendrag och mellan Valbo köpcentrum och bäcken finns en barr- och blandskog som bedöms ha högt värde för biologisk mångfald och flera ekosystemtjänster. Området är utpekat i den fördjupade översiktsplanen som kärnområde för biologisk mångfald. Ån ringlar i ett naturskönt område nära till Gästrikeleden och i ett gammalt kulturlandskap. Det är ett flerskiktat (mix av äldre och yngre träd) blandskogsområde med stort inslag av lövträd som lönn, asp, alm, lind, björk och gråal. I området fanns tidigare Valbo masugn som byggdes 1672 och tillhörde Mackmyra bruk. 1859 uppfördes Sofiedals herrgård som revs helt nyligen. I anslutning till den gamla herrgårdstomten växer bl. a gamla lindar och lärkträd, vilka sannolikt planterades i samband med herrgårdsbygget och således är ca 170 år gamla. Många döda och grova träd ger goda livsbetingelser för insekter och häckningsplatser som kan passa fåglar som exempelvis mindre hackspett. Ett rikt buskskikt längs bäckens stränder gynnar många fåglar. En noggrannare inventering av områdets biologiska kvaliteter bör ske. Området ligger strax utanför exploateringsområdet men påverkas av det. Ökad vägtrafik, mer buller och urholkat strandskydd bidrar till detta. Redan idag finns misstanke att Valsjöbäcken och naturområdet påverkas av föroreningar från de hårdgjorda ytorna, och det finns

Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

osäkerhet om de nya åtgärderna för dagvatten räcker till för att minska föroreningarna.

Strandskydd

Valsjöbäcken omfattas av 100 meters strandskydd. Planen upphäver strandskyddet 50-70 meter bland annat i ett trädbevuxet område. Kommunen skriver att detta område bedöms kunna omfattas av p. 2 i 7 kap. 18 § miljöbalken genom det är väl avskilt genom en väg. Detta bör utredas tydligare i en miljökonsekvensbeskrivning. Vägen minskar inte flöden, föroreningar och möjligheter att dumpa avfall nära bäcken. Det finns mycket skräp och skrot i området (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr M 215-11).

Kommunen har vidare brustit i att samordna i en fråga som angår flera kommuner. Externa köpcentra nära kommungränserna, som i det här fallet, är ett tydligt sådant exempel. Länsstyrelsen har förutsatt att Gävle har samrått med Sandvikens kommun, vilket inte har skett.

Kommunen

Pilträdsalléns biotopvärde och tillämpning av biotopskydd

Under planarbetets inledande skede, år 2021, gjordes bedömningen att pilträdesallén inte omfattades av biotopskyddet. Pilträdsallén bedömdes vid tidpunkten vara precis under 30 år. Planen antogs år 2023. Alléns biotopvärde har behandlats i planhandlingarna. Länsstyrelsen har inte uttryckt en avvikande uppfattning. Att länsstyrelsen inte har yttrat sig om biotopskyddsbestämmelserna under samrådet talar för att en eventuell ansökan om dispens enligt biotopskyddsbestämmelserna kommer att beviljas (jfr Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 6 februari 2020 i mål nr P 6691–18).

Allén bedöms inte ha kulturmiljövärden eller andra ekosystemtjänstvärden som inte kan ersättas genom nyplantering inom planområdet. Enligt planbestämmelse n1 ska parkeringsytorna innehålla planteringar om minst 1 000 kvadratmeter. Eftersom ansökan om dispens från biotopskyddsbestämmelserna är en fristående prövning har

Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

inte mark- och miljödomstolen skäl att upphäva detaljplanen. För det fall domstolen finner att allén omfattas av biotopskydd ger kommunen, enligt 13 kap. 17 § andra stycket PBL, sitt medgivande till att domstolen gör den ändring av detaljplanen som framgår av andrahandsyrkandet.

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Kommunens undersökning av betydande miljöpåverkan resulterade i att planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån att nuvarande markanvändning inte avses att ändras. Planen kommer inte medföra några svårigheter för verksamhetsutövare att följa gällande miljölagstiftning. Ett shoppingcentrum finns etablerat i planområdet sedan cirka 50 år tillbaka och större delen av marken är redan ianspråktagen för ändamålet. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att miljöpåverkan inte kan antas bli så betydande att en strategisk miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken ska tillämpas.

Planen möjliggör ett mycket litet intrång och ianspråktagande av naturmiljö i och med möjlig utökning av hårdgjord yta, ungefär motsvarande en mindre villatomt, cirka 870 kvadratmeter. Grönstråket naggas något i kanten, men påverkan bedöms inte bli betydande för växt- eller djurliv. Det kommer fortsatt vara samma hårdgöringsgrad på cirka 75 procent inom planområdet. Flera av miljöaspekterna som bedöms i miljöbedömningen förväntas därför inte påverkas påtagligt. För vissa av miljöaspekterna möjliggör planen för positiva konsekvenser genom tillkomna planbestämmelser om utökad växtlighet inom hårdgjorda ytor samt utvecklad dagvattenhantering. Det är orimligt att anta att planen kan medföra en betydande miljöpåverkan och att det ska upprättas en miljökonsekvensbeskrivning.

Samråd enligt 11 kap. 10 § PBL

Under samråd för en detaljplan ska länsstyrelsen verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Länsstyrelsen har yttrat sig att länsstyrelsen inte har för avsikt att överpröva ärendet enligt 11 kap. 10 § PBL. Sandvikens kommun gavs möjlighet att yttra sig i samband med att översiktsplanen för Gävle kommun år

Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

2030 togs fram och har därmed redan fått ta del av den planerade markanvändningen. Detaljplanen stämmer med intentionerna i översiktsplanen.

Dagvattenhantering, skyfall och påverkan på Valsjöbäcken

Kommunen har vid detaljplaneläggningen utrett dagvattenhanteringen. Antagen detaljplan skapar förutsättningar som behövs för att genomföra en mycket god dagvattenlösning. I dagvattenutredningen framgår att Valsjöbäcken inte är flödesbegränsad och beräkningar visar att bäcken har kapacitet att ta emot dagvattenbelastningen från planområdet med nuvarande flödesfördröjning som sker i befintlig våtdamm inom planområdet. I befintlig våtdamm sker också rening av dagvattnet redan idag innan det avrinner till bäcken.

I dagvattenutredningen framgår att det finns ett behov av att utveckla flödeskapaciteten i det interna dagvattensystemet inom handelsfastigheten i planområdet, då det interna systemet bedöms flödesbegränsat. Detaljplanen har därför planbestämmelse (b2) om utökad dagvattenhantering genom både rening och fördröjning inom trafikerade ytor, vilket kommer att minska både föroreningsbelastningen och flödesbelastningen till Valsjöbäcken jämfört med dagsläget. I det exploateringsavtal exploatören har tecknat med kommunen anges att exploatören förbinder sig att genomföra planbestämmelse b2 i plankartan. Ett genomförande av planen är därför positivt för flödena och minskar risken för erosion i bäcken, samtidigt som det utökar reningen innan dagvattnet når bäcken och ger mervärden i form av högre beredskap för större regn än idag.

En utbyggnad enligt planen möjliggör ett omhändertagande av upp till 20-årsregn istället för nuvarande 10-årsregn i dagvattensystemet. Det minskar också behovet av bräddningsmöjlighet från våtdammen till bäcken. Utöver dagvattenhantering av 20årsregn har dagvattenutredningen och planbeskrivningen också utrett och belyst hantering av extrema regn och skyfall upp till 100-årsregn. Så stora regnmängder hanteras inte i dagvattensystemet utan avleds ytligt på markytan.

Lika som idag bedöms ytlig avledning österut vara lämpligt. Lågpunkter inom

Sid 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

planområdet som inte är invid fasader kan tillfälligt få fördröja ytavrinnande vatten. Utökad dagvattenhantering i växtbäddar och andra vegetationsytor gynnar också tillfällig fördröjning av vatten vid större regn. Lågpunkten vid cykelporten under E16 bedöms endast tillfälligt i samband med extrema regn kunna få tillfälligt vatten stående. Då det rör sig om sällan förekommande händelser kan det accepteras, och bedöms vara lämpligare än att riskera att skyfallsvatten rinner mot våtdammen och lågpunkter norr om köpcentrumet där det finns bebyggelse och bostäder. Huvuddelen av de som väljer cykel som färdmedel till köpcentrumet använder inte cykelporten under E16, utan kommer i huvudsak norrifrån Valbo centrum och bostadsområde. För boende söder om E16 finns tillgänglighet på södra sidan av E16 vid dessa tillfälliga situationer. Det innebär heller ingen förändring jämfört med dagsläget, då det redan idag är lågpunkt i porten.

Riksintresse dricksvattenförsörjning

Planens genomförande bedöms inte negativt påverka vare sig kvantitativ eller kvalitativ status i grundvattenförekomsten för Gävle-Valboåsens dricksvattenanläggningar enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Förutsättning för grundvattenbildning kommer inte ändras. Skyddsvärdet för vattentäkten har hanterats i och med de planbestämmelser och skyddshänsyn som tagits till vattentäkten inom planområdet.

Strandskydd vid Valsjöbäcken

Strandskydd gäller inte vid Valsjöbäcken i dagsläget på grund av att gällande detaljplan för Valbo Köpcentrum från 1991 ersatte en byggnadsplan från 1967, och att det även är den som fortfarande gäller för parkmarksområdet närmast bäcken. I detaljplanen har kommunen gjort en strandskyddsprövning som syftar till att endast upphäva strandskyddet för redan ianspråktagen mark för gång- och cykelväg respektive kvartersmark, vilket berör drygt 1 hektar. För övrigt ska strandskydd gälla och innebär att omkring 1 hektar mark väster om bäcken kommer att bli strandskyddad liksom all mark mellan bäcken och E16. Det blir således en stor förbättring vad avser strandskyddat område gentemot dagens situation. Kommunen bedömer att platsen redan har tagits i anspråk på ett sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften respektive att det mindre skogsområdet är

Sid 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

väl avskilt genom en befintlig väg. Denna bedömning delas av länsstyrelsen.

Vägen utgörs av gång- och cykelväg och bidrar i försumbar grad till vattenflöden och föroreningar till bäcken. Naturmark som möjliggör fördröjning kvarstår mellan vägen och bäcken. En gång- och cykelväg bidrar inte nämnvärt med föroreningar. Inom ianspråktagen och trafikerad mark väster om vägen finns redan dagvattenhantering med rening som avses att utökas i och med planens genomförande.

Utförd trafikutredning

Detaljplanen strider inte mot syftet med Gävle kommuns miljöstrategiska program, klimatfärdplan eller riksdagens fastlagda mål om 70 procent minskade koldioxidutsläpp till år 2023. Trafikutredningen är tillräcklig utifrån detaljplanens art och omfattning. Trafikverket har vid samrådet och granskningen inte haft några synpunkter på detaljplaneförslagets tillkommande trafik. Detaljplanen skapar förutsättningar för förbättrade gång- och cykelvägar som leder till att fler bereds möjlighet till att välja ett hållbart färdmedel. Detta säkerställs även i det framtagna exploateringsavtalet vilket ställer krav på fastighetsägare att vidta åtgärder som gynnar cykel som färdmedel.

I den framtagna trafikutredningen lyfts det fram tre olika scenarion där tillkommande verksamheter skulle kunna generera en trafikökning på 10, 20 och 30 procent. Trafiken bedöms få en marginell ökning mot nuläget då det bedöms vara till stor del redan befintliga kunder som väljer att besöka de planerade nya verksamheterna. Förväntad trafikökning av planens genomförande är svårbedömd och trafikutredningen belyser olika scenarier, där kommunen bedömer 10–20 procent fler besökare som mest sannolikt, vilket också framgår av planbeskrivningen. Kommunen bedömer 30 procent fler besökare som ett högsta scenario som inte är troligt. Trafikökningen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Försök till beräkning av utsläppen hade kunnat göras, men är förenat med flera antaganden och blir därmed osäkra.

Sid 12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

DOMSKÄL

Frågan om klagorätt

Beslut om antagande av detaljplan får enligt 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och 42 § förvaltningslagen (2017:900), FL, överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Enligt 13 kap. 12 § PBL får en sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken överklaga ett beslut att anta en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för verksamheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34 § PBL.

Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att Naturskyddsföreningen uppfyller de angivna kriterierna på en miljöorganisation enligt bestämmelsen i 16 kap. 13 § miljöbalken samt att den lämnat synpunkter på planförslaget före granskningstidens utgång som inte blivit tillgodosedda.

Mark- och miljödomstolen konstaterar vidare att den åtgärd enligt 4 kap. 34 § PBL som skulle kunna vara tillämplig i förevarande fall är att planområdet tas i anspråk för ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt (4 kap. 34 § andra stycket 2 PBL). Av förarbetena till bestämmelsen framgår att med köpcentrum avses en samling butiker eller en ensam butik, ofta belägen i utkanten av eller utanför sammanhållen bebyggelse, och som är ägnad att medföra en inte obetydlig folk- eller trafiktillströmning (prop. 2004/05:59 s. 28).

Detaljplanen avser i huvudsak att utöka byggrätten för att möjliggöra en utbyggnad av köpcentret samt att möjliggöra för friliggande restauranger i den södra delen. Med hänsyn till att detaljplanen endast möjliggör en utökning av ett redan befintligt köpcentrum, och därmed inte innebär någon ändrad markanvändning, gör domstolen bedömningen att åtgärden inte kan anses innebära att planområdet tas i anspråk för anläggande av köpcentrum i den mening som avses i 4 kap. 34 § andra stycket 2 PBL. Vad Naturskyddsföreningen har anfört om den utökade byggrättens omfattning föranleder inte någon annan bedömning. Naturskyddsföreningen kan

Sid 13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

därmed inte grunda någon klagorätt på bestämmelserna i 13 kap. 12 § PBL och 4 kap. 34 § andra stycket 2 PBL.

Miljöorganisationers klagorätt regleras också i Konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen). I konventionens artikel 9.3 anges att den allmänhet som uppfyller eventuella kriterier i nationell rätt ska ha möjlighet att få handlingar och underlåtenheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen prövade av domstol eller i administrativ ordning.

I praxis har beslut om antagande av detaljplan, där frågor som är direkt relaterade till miljön aktualiseras och som innefattar en bedömning av åtgärdens påverkan på miljön, ansetts utgöra sådana beslut som miljöorganisationer enligt artikel 9.3 i Århuskonventionen har rätt att klaga på. Organisationerna har då genom en konventionsenlig tolkning av 13 kap. 8 § PBL och 42 § FL getts klagorätt (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 21 december 2018 i mål nr P 10684-17 och den 8 maj 2019 i mål P 4498-18).

Naturskyddsföreningen har till stöd för sitt överklagande åberopat att planförslaget innebär påverkan på miljö genom bland annat ökade koldioxidutsläpp, nedtagande av träd i allé, intrång i strandskyddat område samt påverkan på Valsjöbäcken och kärnområde för biologisk mångfald. Naturskyddsföreningen har också gjort gällande att planen innebär en betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning borde ha tagits fram.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att kommunens antagandebeslut bland annat innebär att strandskyddet upphävs inom vissa delar av planområdet och kommunen har även genomfört en dagvattenutredning avseende bland annat påverkan från dagvatten till ytvattenrecipienten Valsjöbäcken m.m. Beslutet att anta detaljplanen har därmed aktualiserat hänsynstaganden som är tydligt relaterade till miljö. Mot denna bakgrund bedömer mark- och miljödomstolen att naturskyddsföreningen ska

Sid 14 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

anses ha klagorätt mot beslutet att anta detaljplanen med stöd av en konventionsenlig tolkning av 13 kap. 8 § PBL och 42 § FL.

Prövningsramen

Det är, enligt 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) (PBL), en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Bestämmelsen ger kommunen möjlighet att inom förhållandevis vida ramar avgöra hur marken inom den egna kommunen ska disponeras.

Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan kan endast pröva om det överklagande beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna, 13 kap. 17 § första stycket PBL. Om myndigheten vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Delvis upphävande eller ändringar av beslutet får endast göras om kommunen har medgett det eller om det är fråga om ändringar av ringa betydelse.

Den materiella prövningen av ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan stannar i många fall vid en prövning av om beslutet ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen. Om kommunens beslut ryms inom detta handlingsutrymme kommer de avvägningar som en kommun har gjort mellan olika samhällsintressen inte att bli föremål för överprövning (se MÖD 2014:12).

Mark- och miljödomstolens bedömning

Domstolen konstaterar inledningsvis att länsstyrelsen den 30 augusti 2023 beslutat att inte pröva kommunens beslut att anta detaljplanen. Det innebär bl.a. att länsstyrelsen i sin roll som tillsynsmyndighet inte har funnit att detaljplanen kommer att påverka något av de allmänna intressen som länsstyrelsen har att bevaka i sådan utsträckning att länsstyrelsen skulle överpröva antagandebeslutet.

Sid 15 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

Naturskyddsföreningens invändningar mot detaljplanen gäller i huvudsak detaljplanens påverkan på miljö och klimat. Naturskyddsföreningen har vidare gjort gällande att detaljplanen medför betydande miljöpåverkan och att antagandebeslutet därmed borde ha föregåtts av en miljöbedömning.

Betydande miljöpåverkan

Förutsättningar för bedömning av betydande miljöpåverkan och kraven på redovisning av miljökonsekvenser m.m. I arbetet med att ta fram ett förslag till detaljplan ska kommunen genomföra ett samråd enligt 5 kap. 11 § PBL och därvid, enligt 5 kap. 11 a § första stycket PBL, undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och i föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen, dvs. 5 § miljöbedömningsförordningen (2017:966).

Av 6 kap. 6 § miljöbalken framgår att undersökningen ska innebära att myndigheten eller kommunen 1) identifierar omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, och 2) samråder i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, om myndigheten eller kommunen inte redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras. Efter undersökningen ska kommunen enligt 5 kap. 11 a § tredje stycket PBL avgöra frågan om betydande miljöpåverkan i ett särskilt beslut.

Av 4 kap. 34 § första stycket PBL framgår bl.a. att om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 p. i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av vissa uppräknade bestämmelser i 6 kap. miljöbalken.

I 4 kap. 34 § andra stycket PBL finns en uppräkning av vissa specifika typer av verksamheter, bl.a. köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt (punkten 2). För det fall genomförandet av detaljplanen kan

Sid 16 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för att anlägga någon av verksamheterna som listas i andra stycket ska redovisningen av miljökonsekvenserna, utöver de krav som nämndes i föregående stycke, uppfylla vissa ytterligare uppräknade krav i 6 kap. miljöbalken. Vidare ska kommunen, om förslaget till detaljplan medger ianspråktagande av mark för att anlägga en verksamhet som avses i 4 kap. 34 § andra stycket PBL, vid sin bedömning av om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 1 § 2 b PBL. Detta framgår av 5 kap. 11 a § andra stycket PBL.

Innebär planen en betydande miljöpåverkan och borde kommunen ha upprättat en

miljökonsekvensbeskrivning?

Av planhandlingarna framgår att kommunen den 20 januari 2022 genomfört en undersökning i syfte att ta reda på om detaljplanens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att kommunens bedömning är att detaljplanen inte innebär en betydande miljöpåverkan. Kommunen har i motiveringen angett att nuvarande markanvändning inte avses att ändras samt att ändring av byggrätt och disposition inom planområdet inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har i sitt yttrande vid undersökningssamrådet anfört att den delar kommunens bedömning.

Kommunen har den 26 oktober 2022 fattat beslut om att den aktuella detaljplanen inte kan anses innebära betydande miljöpåverkan. Kommunen har därför inte genomfört någon strategisk miljöbedömning.

Vad gäller naturskyddsföreningens invändning att det skulle vara fråga om en verksamhet eller åtgärd som omfattas av 4 kap. 34 § andra stycket 2 PBL, dvs. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, har domstolen ovan konstaterat att det inte kan anses vara fråga om en sådan typ av verksamhet eller åtgärd som avses i den aktuella bestämmelsen. Detta innebär att kommunen, vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan, inte behöver ta hänsyn till de föreskrifter som regeringen

Sid 17 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

har meddelat med stöd av bemyndigandet i 16 kap. 1 § 2 b PBL (jfr. 5 kap. 11 a § andra stycket PBL). Däremot ska kommunens bedömning vid undersökningen enligt 6 kap. 6 § miljöbalken utgå från de kriterier som anges i 5 § miljöbedömningsförordningen (jfr. 5 kap. 11 a § första stycket PBL).

Mark- och miljödomstolen bedömer, mot bakgrund av den utredning som finns i målet, att de krav som ställs på kommunen i fråga om undersökning m.m. vad gäller bedömningen av om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, får anses ha uppfyllts. Annat har därmed inte framkommit än att det överklagade beslutet är förenligt med 5 kap. 11 a § PBL.

Vad vidare gäller frågan om detaljplanen medför en sådan betydande miljöpåverkan att en miljökonsekvensbeskrivning krävs gör domstolen följande överväganden. Bedömningen av om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan får relateras till den markanvändning som medges idag (jfr. Mark- och miljööverdomstolens dom den 19 juni 2013 i mål nr P 3495-13). Domstolen konstaterar att berört område för kvartersmark sedan tidigare är ianspråktaget för handelsområde och att detaljplanen inte innebär någon ändrad markanvändning. En del av planområdet avsätts vidare som natur. Domstolen anser att detaljplanen inte innebär så stora förändringar att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Den miljöpåverkan som har konstaterats har utretts och hanterats inom ramen för planarbetet. Domstolen gör alltså ingen annan bedömning än kommunen och länsstyrelsen. Det har därmed inte funnits något behov för kommunen att göra en s.k. strategisk miljöbedömning och de utökade krav på redovisning av miljökonsekvenserna i planbeskrivningen som anges i 4 kap. 34 § PBL aktualiseras inte för den aktuella detaljplanen. Det finns därför inte skäl att upphäva planen på den grunden att någon miljökonsekvensbeskrivning inte har upprättats.

Pilträdsallén

Naturskyddsföreningen har gjort gällande att genomförandet av detaljplanen innebär att höga naturvärden inom planområdet kommer att gå förlorade bland

Sid 18 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

annat genom påverkan på en allé av pilträd samt att angivna kompensationsåtgärder är otillräckliga.

När det kommer till planens påverkan på naturmiljön ska domstolen pröva dels om naturvärdena i dessa områden är tillräckligt väl utredda, dels om planen kan fungera självständigt eller om den på ett otillåtet sätt har gjorts beroende av framtida bedömningar med oklart utfall (jfr Mark- och miljööverdomstolens avgöranden om detaljplanering och biotopskydd den 17 oktober 2017 i mål nr P 2285-17 och den 6 februari 2020 i mål nr P 6691-18).

På det område som detaljplanen omfattar finns pilträd planterade längs med den interna bilvägen. Byggrätt möjliggörs på områden där en del av pilträden står. Av planbeskrivningen framgår att träden vid en exploatering bör värnas och bevaras i den mån det är möjligt. Kommunen har gjort gällande att trädallén inte uppfyller kraven för biotopskydd bl.a. på grund av trädens ålder och stamdiameter.

När det gäller frågan om det finns alléer inom planområdet som omfattas av reglerna om generella biotopskyddsområden gör domstolen följande bedömning. Enligt bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (OF) är definitionen av en allé följande. Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska, enligt definitionen, till övervägande del utgöras av vuxna träd. Med vuxna träd avses träd som mäter minst 20 cm i diameter i brösthöjd eller har uppnått en ålder av 30 år (Naturvårdsverkets beskrivning och vägledning för biotopen allé i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.). En sådan allé utgör enligt 5 § första stycket OF ett s.k. biotopskyddsområde. Inom ett biotopskyddsområde är det enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken förbjudet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet.

Sid 19 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

Mark- och miljödomstolen kan konstatera att trädraden längs med den interna bilvägen består av fler än fem pilträd. Mot bakgrund av kommunens uppgift att träden år 2021 bedömts vara precis under 30 år gör domstolen bedömningen att träden till övervägande del utgörs av vuxna träd. Trädraden motsvarar således definitionen av en allé.

Av 8 § OF följer att bestämmelserna om biotopskyddsområden inte gäller markområden i omedelbar anslutning till bebyggelse. Vad som avses med omedelbar anslutning till bebyggelse har inte definierats närmare i OF och det saknas förarbeten som kan ge ledning för bedömningen av undantagets räckvidd. Det finns inte heller någon fast praxis när det gäller vilket avstånd en allé ska ha till bebyggelse för att kravet på ”omedelbar anslutning” ska anses vara uppfyllt. Frågan får istället bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Träd som varit placerade på ett avstånd om ca 20 till 30 meter till bostadshus har i praxis inte ansetts vara tillräckligt nära, för att anses vara i omedelbar anslutning till bebyggelse (se MÖD 2012:12). I det fallet beaktade Mark- och miljööverdomstolen att det inte förelåg någon risk för att träden skulle orsaka skada på husen samt att biotopskyddet inte skulle innebära orimliga konsekvenser för närliggande bebyggelse. Även i ett senare avgörande, där avståndet var kortare, ansågs allén inte vara undantagen från biotopskyddet med hänsyn till avståndet till en byggnad. Mark- och miljööverdomstolen beaktade vid bedömningen att det inte hade framkommit något som tydde på att träden negativt påverkade befintlig bebyggelse eller att de utgjorde något hinder mot ett ändamålsenligt nyttjande av denna (Markoch miljööverdomstolens dom den 15 december 2017 i mål nr M 7363-17).

Alléträden i målet är planterade längs med den interna bilvägen inom planområdet. Det har inte framkommit att träden påverkar befintlig bebyggelse negativt eller annars skulle utgöra ett hinder mot ett fortsatt ändamålsenligt nyttjande av denna. Allén kan således inte anses ligga i omedelbar anslutning till närmsta bebyggelse. Detta innebär att allén inte omfattas av undantagsbestämmelsen i 8 § OF och att det är förbjudet att avverka träden såvida inte dispens har meddelats i det enskilda fallet.

Sid 20 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

Frågan är då om förekomsten av biotopskyddsområde utgör ett hinder mot planens antagande. Det finns inte något formellt krav på att dispens enligt biotopskyddsbestämmelserna ska finnas innan en detaljplan antas. Däremot förutsätter ett effektivt förfarande i situationer där särskilda skydds- eller bevarandeområden kan komma att aktualiseras att underlaget i planärendet på ett fullgott sätt belyser dessa frågor. Om frågan om dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken tas upp först sedan övriga prövningar slutförts finns en risk att någon verklig prövning i dessa delar inte kommer till stånd. Som en allmän princip gäller att en detaljplan måste fungera självständigt på ett sådant sätt att det ska framgå av planen att de olika behov som den genererar kan lösas och genomföras. Avsaknaden av en dispens från biotopskyddsbestämmelserna får betydelse för bedömningen av möjligheten att genomföra detaljplanen. Avgörande för planens självständighet och funktion är i denna situation huruvida det gjorts sannolikt att en dispens kan fås (Se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens dom den 6 februari 2020 i mål P 6691-18).

Alléer omfattas av det generella biotopskyddet, vilket innebär att det är förbjudet att ta ned träd som ingår i en allé eller bedriva verksamhet som kan skada sådana träd. Om det finns särskilda skäl och är förenligt med biotopskyddets syfte får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet enligt 7 kap. 11 och 26 §§ miljöbalken jämte 5 § och bilaga 1 punkten 1 OF.

Kommunen har anfört att det är sannolikt att dispens kommer att beviljas med hänvisning till att länsstyrelsen inte yttrat sig särskilt om biotopskyddsbestämmelserna under samrådet samt att allén inte har kulturmiljövärden eller andra ekosystemtjänstvärden som inte kan ersättas genom nyplantering inom planområdet.

Med hänsyn till att biotopskyddet är en förbudslagstiftning, samt att dispens från biotopskyddet endast kan ges i särskilda undantagsfall, bör utgångspunkten vid framtagande av en detaljplan vara att förekomsten av skyddade biotoper hanteras

Sid 21 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

som en planeringsförutsättning och att utformningen av ny bebyggelse m.m. anpassas med hänsyn till dessa.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att den byggrätt som planen medger innebär att planen inte är genomförbar i alla delar om inte träden tas ner samt att det saknas alternativa lösningar för det fall dispenser från biotopskyddet inte meddelas. Domstolen finner vidare att den utredning som finns kring pilträdsallén inte med säkerhet kan läggas till grund för bedömningen av biotopvärdet hos alléträden. Det förhållandet att länsstyrelsen inte har yttrat sig särskilt i biotopskyddsfrågan under planprocessen behöver inte heller innebära att biotopvärdet sannolikt är lågt. Vid en samlad bedömning anser domstolen att kommunen inte har gjort sannolikt att dispens kommer att meddelas i den utsträckning som krävs för att planen ska kunna anses genomförbar.

Kommunen har medgett att detaljplanen ändras genom att det i plankartan läggs till upplysande information om att inom planområdet omfattas pilträdsallén av biotopskyddsbestämmelserna samt genom att det i planbeskrivningen läggs till information om att inom planområdet omfattas pilträdsallén av biotopskyddsbestämmelserna och ansökan om dispens handläggs av länsstyrelsen. Domstolen konstaterar att kommunens medgivande innebär att planen görs beroende av framtida bedömningar med oklart utfall. Detaljplanen kan alltså inte anses fungera självständigt och det saknas därför förutsättningar att fastställa planen i enlighet med kommunens medgivande.

Sammanfattningsvis framgår det inte hur den i planen föreslagna byggrätten ska kunna genomföras med avseende på biotopskyddet och kommunen har inte presenterat några godtagbara alternativa lösningar. Mark- och miljödomstolen finner därför att planen strider mot 2 kap. 5 § PBL. Kommunens beslut att anta detaljplanen ska alltså upphävas i sin helhet.

Vid denna utgång prövar mark- och miljödomstolen inte övriga invändningar som naturskyddsföreningen har framställt.

Sid 22 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 3015-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-08

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 29 maj 2024. Prövningstillstånd krävs.

Malin Almqvist Marie Adolfsson Målet har avgjorts av rådmannen Malin Almqvist, ordförande, och tekniska rådet Marie Adolfsson. Föredragande har varit beredningsjuristen Caroline Frankow Versvåg.